Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motion^'' om utökning av arbetstiden för befattningshavare i statens tjänst.

1940-05-28 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1940:293, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motion^'' om utökning av arbetstiden för befattningshavare i statens tjänst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 293.

1

Nr 293.

Godkänd av första kammaren den 28 maj 1940.

Godkänd av andra kammaren den 28 maj 1940.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta

motion^'' om utökning av arbetstiden för befattningshavare

i statens tjänst.

(Statsutskottets utlåtande nr 168.)

Till Konungen.

I två lika lydande motioner, 1:110 oell II: 168, har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla örn ändring i gällande instruktion,

arbetsordningar m. m., så att arbetstiden för befattningshavare i

statens tjänst ökades från 42 timmar till 48 timmar per vecka samt under

s. k. sommartid från 33 timmar till 39 timmar för vecka.

över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

allmänna lönenämnden den 29 mars 1940 avgivit utlåtande, vilket i

tryck bifogats statsutskottets utlåtande i ämnet.

Av allmänna lönenämnden s utlåtande framgår, att en generell utökning

av arbetstiden för statens tjänstemän till 48 timmar per vecka skulle erhålla

en jämförelsevis begränsad räckvidd. Dels hava nämligen genom särskilda

kungörelser för stora delar av statsförvaltningen meddelats föreskrifter

örn längre daglig arbetstid än 7 timmar, dels förekommer i övrigt

en faktisk övertidstjänstgöring utan särskild ersättning i betydande omfattning.

I allmänhet inrymma ämbetsverkens instruktioner även befogenhet

för vederbörande verk eller närmaste förman, att, då göromålens gång det

kräver, påkalla nödig utsträckning av arbetstiden. Såvitt riksdagen kunnat

finna, lägga gällande avlöningsreglementen för civilförvaltningen icke heller

hinder i vägen för Kungl. Maj:t att, därest Kungl. Majit med hänsyn till

omständigheterna så skulle anse nödvändigt, för längre eller kortare perioder

meddela föreskrifter örn utökning av den dagliga tjänstgöringstiden. Under

sådana förhållanden är riksdagen för sin del icke benägen att i anledning

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 14 sami. Nr 293—302. isis 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 293.

av ifrågavarande motioner påkalla en generell utvidgning av arbetstiden för

statens tjänstemän till 48 timmar per vecka.

Enligt riksdagens mening torde emellertid möjligheter föreligga att inom

ramen för den nu tillämpade 7-timmarsdagen uppnå ett effektivare utnyttjande

av arbetstiden än för närvarande vanligen är fallet, varigenom motionernas

syfte skulle i viss mån kunna tillgodoses. I sådant hänseende synes

det riksdagen förtjäna övervägas, huruvida icke en mera enhetlig och rationell

uppdelning av den dagliga arbetstiden skulle kunna åvägabringas genom införande

i möjligaste mån av en för tjänstemännen gemensam, lämpligt förlagd

måltidsrast, som icke torde böra understiga en timme. Vidare vill

riksdagen rikta uppmärksamheten på den förkortning av arbetstiden, som

enligt gällande instruktioner för flertalet ämbetsverk må äga rum under sommaren

för en tid av högst tre månader. Genom att begränsa utnyttjandet

av denna s. k. sommartid förslagsvis till högst två månader för år eller på

annat sätt torde en icke obetydlig besparing i arbetskraft och utgifter stå

att vinna. Måhända kunna även andra åtgärder i förevarande syfte komma

i fråga. Då riksdagen finner det vara av vikt, att nu berörda spörsmål snarast

göras till föremål för närmare prövning, har riksdagen ansett sig böra

hos Kungl. Maj:t hemställa örn skyndsamt övervägande av frågan örn ett

effektivare utnyttjande av arbetstiden för statens tjänstemän samt örn vidtagande

av de åtgärder, som därav kunna föranledas.

Under åberopande härav får riksdagen i anledning av motionerna I: 110

och II: 168 anhålla, att Kungl. Maj:t ville med beaktande av vad här ovan

anförts skyndsamt överväga, huruvida och i vad mån ett effektivare utnyttjande

av arbetstiden för befattningshavare i statens tjänst må kunna äga

rum, samt vidtaga de åtgärder, som därav kunna föranledas.

Stockholm den 28 maj 1940.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.