Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag till mödrahjälp och moder skap spenning för budgetåret 1940141 jämte en i ämnet väckt motion.

1940-06-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1940:431, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag till mödrahjälp och moder skap spenning för budgetåret 1940141 jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 431.

3

Nr 431.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1940.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1940.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts framställningar om anslag till mödrahjälp

och moder skap spenning för budgetåret 1940141 jämte

en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 231.)

Till Konungen.

I anslutning till sina i årets statsverksproposition under femte huvudtiteln,

punkterna 13, 14 och 47, gjorda framställningar har Kungl. Majit i propositionen

nr 289, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden den 31 maj 1940, föreslagit riksdagen, bland

annat, att för budgetåret 1940/41 såsom förslagsanslag anvisa till Mödrahjälp

i fonn av understöd utan återbetalningsskyldighet m. m. 6,500,000 kronor,

till Avsättning till fonden för lån till mödrahjälp 120,000 kronor samt till

Moderskapspenning 4,500,000 kronor.

I samband med Kungl. Majda ifrågavarande förslag har riksdagen till

behandling förehaft motionen I: 36, vari hemställts, att riksdagen ville i samband

med behandlingen av anslagen till ifrågavarande ändamål eller i annat

lämpligt sammanhang uttala sig för att den pågående utredningen angående

tillämpningen av mödrahjälpsförordningen måtte utvidgas till att omfatta

jämväl frågan om sammanslagning av moderskapspenning med mödrahjälp.

Här berörda spörsmål hava behandlats även av riksdagens år 1939 församlade

revisorer. Revisorerna, som verkställt utredning angående användningen

av anslagen till mödrahjälp för kalenderåret 1938 och första halvåret

1939 (Del I, sid. 23—43), anförde därvid bland annat följande.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att under förra halvåret 1939 mödrarna

till 47.55 procent av alla levande födda barn erhållit mödrahjälp. Detta

innebär, att mödrarna till i det närmaste hälften av i landet under denna tid

födda barn enligt mödrahjälpsnämndernas uppfattning skulle hava varit i

behov av hjälp från det allmänna trots då rådande goda konjunkturer. Då

emellertid enligt revisorernas uppfattning detta knappast torde stå i god

överensstämmelse med verkliga förhållandet, synes härav följa, att mödrahjälp

på många håll utgått i allt för stor omfattning och i varje fall i en

utsträckning, som tidigare ej varit beräknad. De anförda exemplen giva vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 431.

handen, att orsaken härtill i väsentlig män är att söka i mödrahjälpsförordningens

allmänt hållna och oklara avfattning. Den av revisorerna förebragta

utredningen giver också vid handen, att vissa mödrahjälpsnämnder

icke iakttagit tillbörlig urskilning vid beviljandet av mödrahjälp. Revisorerna

finna det därför var en angelägenhet av största vikt att, för att mödrahjälpen

på rätt sätt skall kunna fylla de viktiga sociala behov, sorn därmed

avsetts, klara och för nämnderna vägledande regler fastställas för utdelandet

av densamma.

Det skulle enligt revisorernas mening kunna ifrågasättas, huruvida man

borde frångå den nu tillämpade principen örn oinskränkt individuell behovsprövning

och vid tilldelande av mödrahjälp utgå från, att visst fixerat beskattningsbart

belopp annat än i undantagsfall utesluter hjälp. Erfarenheterna

från de mödrahjälpsnämndsområden, där man tillämpat gränsdragning

hava, såvitt revisorerna kunnat finna, talat för den här föreslagna lösningen.

Revisorerna hava också iakttagit, att mödrahjälp i åtskilliga fall utgått till

uppenbart asociala personer. Det synes med hänsyn till syftet med mödrahjälpen

självfallet, att omhändertagandet av dylika fall bör tillgodoses i annan

ordning än med mödrahjälpsmedel.

För att mödrahjälpen skall komma till avsedd användning räcker det emellertid

icke med att begränsa klientelet på sätt här ovan föreslagits. Enligt vad

som framgår av revisorernas redogörelse erfordras därutöver regler, vilka såvitt

möjligt inskränka utgifterna till att avse ändamål, som komma modern

och barnet till verklig nytta. Den högst betydande omfattning, i vilken mödrahjälpsmedel

använts till förlossningskostnader och barnets första utrustning,

måste enligt revisorernas mening berättiga till antagandet, att moderskapspenningen

ofta icke använts för dessa ändamål, vilka den likväl är avsedd att i

första hand tillgodose. För att vinna kontroll över moderskapspenningens

användning och därjämte uppnå att densamma närmare anpassas efter behovsprincipen,

synes det revisorerna som om man borde inarbeta denna

hjälpform i mödrahjälpen.

Hittills har, såsom utredningen visar, mödrahjälp i stor omfattning använts

för tillgodoseende av behov, vilka rätteligen bort ankomma på fattigvården

att avhjälpa. Det ligger visserligen i sakens natur, att området för mödrahjälp

och för fattigvård delvis sammanfaller och att en gränsdragning mellan

dessa båda hjälpformer därför är förenad med vanskligheter. En uttrycklig

föreskrift av innebörd, att utrustning och kostförbättring endast må avse

modern och i förstnämnda hänseende även det nyfödda barnet, skulle emellertid

enligt revisorernas åsikt vara ägnad att åstadkomma en väsentligt bättre

ordning än den nuvarande. Jämväl beträffande bidrag till hemhjälp, inackordering

och tandvård synas tydliga och klara bestämmelser erforderliga

för att förebygga missbruk och åstadkomma försiktighet och enhetlighet

vid beviljandet.

Revisorernas utredning angående den formella handläggningen av mödrahjälpen

synes till en början hava visat behovet av en föreskrift att i beslut,

varigenom mödrahjälp beviljas, skall angivas det belopp, som må användas

för varje huvudsakligt behov, hjälpen avser att täcka. Därutöver framgår av

utredningen, att allvarliga brister vidlåda framförallt övervakningen från

barnavårdsnämndernas sida av medlens användning ävensom dessa nämnders

redovisningar. Att så är fallet torde i första hand bero därpå, att föreskrifter

angående barnavårdsnämndernas skyldigheter i förevarande avseenden

så gott som helt saknas. I fråga örn övervakningen av mödrahjälpsmedlens

användning synes det icke uteslutet, att det för många barnavårdsnämnder

i deras dubbla egenskap av kommunala organ och förmedlare av

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 431.

den statliga mödrahjälpen ofta kan uppstå svårigheter att vid tillgodoseende

av statens intressen i fråga om mödrahjälp alldeles bortse från kommunens

i avseende å fattigvården. Då det gäller redovisningarnas ofta otillfredsställande

skick, torde i viss mån den omständigheten hava medverkat, att kraven

på redovisningars fullständighet och noggrannhet på många håll äro mindre

inom kommunerna än inom statlig verksamhet. Samtliga nu anförda omständigheter

visa enligt revisorernas mening på nödvändigheten att ofördröjligen

utfärda föreskrifter, vilka reglera barnavårdsnämndernas skyldigheter

i fråga örn mödrahjälp. Därvid bör tydligt klarläggas, att barnavårdsnämnderna

— i likhet med andra kommunala myndigheter med likartade uppgifter

— böra vara ansvariga för sådana oriktiga och uppenbart olämpliga åtgärder,

som innefatta ekonomiska förfoganden utanför ramen för bestämmelserna

på området och i strid mot mödrahjälpsnämndens beslut i ärendet.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har det av Kungl. Majit framlagda

förslaget till ändring av förordningen örn moderskapspenning av riksdagen

bifallits. I övrigt är, såsom av propositionen framgår, hela frågekomplexet

rörande moderskapspenningens och mödrahjälpens ändamålsenliga utformning,

efter verkställda utredningar, beroende på Kungl. Maj :t,s prövning,

däribland även det av riksdagens revisorer berörda och nu i motionen 1:36 upptagna

spörsmålet örn sammanslagning av de båda här nämnda hjälpformerna.

Vid sådant förhållande och då jämväl övriga av revisorerna behandlade, härmed

sammanhängande frågor äro föremål för närmare övervägande av Kungl.

Majit anser riksdagen anledning saknas till särskilt uttalande i ämnet.

Kungl. Majits beräkning av medelsbehovet för moderskapspenning och

mödrahjälp under nästa budgetår har icke givit riksdagen anledning till

erinran.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen för

budgetåret 1940/41 under femte huvudtiteln såsom förslagsanslag anvisat

dels till Mödrahjälp i form av understöd utan återbetalningsskyldighet m. m.

6,500,000 kronor, dels till Avsättning till fonden för lån till mödrahjälp 120,000

kronor, dels ock till Moderskapspenning 4,500,000 kronor.

Stockholm den 18 juni 1940.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.