Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa av krisläget föranledda lönespörsmål jämte i ämnet väckta motioner.

1940-06-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1940:437, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa av krisläget föranledda lönespörsmål jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 437.

1

Nr 437.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1940.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1940.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående vissa av krisläget föranledda lönespörsmål

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 250.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 294 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden den 24 maj

1940, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att meddela bestämmelser

i de hänseenden, som av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet

angivits.

I samband med Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag har riksdagen till behandling

förehaft tre i anledning av detsamma väckta motioner, nämligen

motionerna I: 232 och I: 239 samt II: 299.

Vad först angår de i en av departementschefen åberopad promemoria behandlade

frågor, som icke direkt sammanhänga med genomförandet

av en krisadministration, finner riksdagen i

likhet med departementschefen rimligt, att tjänstemän, som på grund av rådande

läge icke kunnat uttaga hela sin semester inom den i vederbörande

avlöningsreglemente stadgade tiden, beredas möjlighet att inom vissa av

Kungl. Majit närmare bestämda gränser utfå resterande semesterdagar vid

en senare tidpunkt. Riksdagen kan för sin del icke finna, att hinder häremot

skulle möta av den anledningen, att gällande bestämmelser i ämnet

skulle vara indispensibla på sätt i motionen 1:232 framhållits. Riksdagen

har alltså bifallit Kungl. Majits förslag i denna del.

Vad i promemorian anförts rörande avlöningskostnadernas bestridande i

de fall, då befattningshavare vid visst verk anbefalles tjänstgöra vid annat

verk, har icke heller föranlett erinran från riksdagens sida.

Till det föreslagna förbudet att låta tid, varunder tjänsteman är inkallad till

militär tjänstgöring, räknas såsom semster- eller ferietid ställer sig riksdagen

däremot mera tveksam. Såsom i motionerna 1:239 och 11:299 påpekats,

kan ett dylikt förhud åtminstone beträffande värnpliktiga tjänstemän, som

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 14 sami. Nr 437—446. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 437.

äro berättigade till ferier, leda till obilliga konsekvenser av sådan art, att de

om möjligt böra undvikas. Riksdagen anser det vidare kunna ifrågasättas,

huruvida det ur statens synpunkt såsom arbetsgivare är ett intresse att hindra

tjänstemän, som äga åtnjuta semester å sin civila befattning, att helt eller

delvis uttaga denna under tid, då de fullgöra militärtjänst. Å andra sidan

har riksdagen icke kunnat bortse från den gynnsamma ställning, som statstjänstemännen

och med dem likställda under rådande förhållanden intaga

gentemot stora grupper av övriga medborgare. Riksdagen har därför sökt

finna en lösning av ifrågavarande spörsmål, som skulle kunna i någon mån

tillgodose tjänstemännens intressen, utan att sistnämnda synpunkt lämnas

obeaktad. Vid dessa överväganden har riksdagen funnit rimligt, att semesterberättigade

tjänstemän, som så önska, medgivas rätt att under högst 30

dagar av den tid, som motsvarar dem tillkommande semester, uppbära så

stor del av sin civila lön, att densamma jämte den militära lönen uppgår till

den civila lönen oavkortad, detta givetvis under förutsättning att de avstå

från att senare uttaga semester under motsvarande tid. Ett medgivande av

samma innebörd torde böra lämnas beträffande de ferieberättigade tjänstemännen

under beaktande av att någon möjlighet att senare uttaga ferier som

regel icke föreligger. I sak innebär detta en komplettering av Kungl. Maj:ts

förslag i så måtto, att den s. k. minimiregeln utsträckes att gälla även för

värnpliktiga under en tid av högst 30 dagar av dem eljest tillkommande semester

eller ferier. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela för

ändamålet erforderliga bestämmelser. Med den konstruktion riksdagen valt

erfordras icke några ändringar i de militära avlöningsbestämmelserna eller

därmed förenade utbetalningar, vilket med försvarsberedskapens nuvarande

omfattning torde vara av icke oväsentlig betydelse.

Vad härefter angår de i promemorian behandlade löneproblemen,

som sammanhänga med genomförandet av en krisadministration,

inser riksdagen för sin del nödvändigheten av att Kungl.

Majit lämnas vittgående befogenheter i de hänseenden departementschefen

angivit. Det synes riksdagen dock angeläget, att riksdagen med icke alltför

stora mellanrum sättes i tillfälle att verkställa omprövning av såväl behovet

som omfattningen av den fullmakt, varom här är fråga. Riksdagen har därför

funnit sig böra i princip begränsa fullmakten till att gälla för ett budgetår

i sänder.

Med avseende å de särskilda befogenheter, som enligt förslaget skulle inrymmas

i berörda fullmakt, har i motionen I: 232 riktats uppmärksamheten

på det i departementspromemorian gjorda uttalandet, att det under vissa

förhållanden kan bliva angeläget att begränsa de kontanta löneutbetalningarna.

I promemorian upplyses tillika, att utredning för närvarande pågår

rörande denna fråga, som berör icke blott statstjänstemännen utan löntagarna

överhuvud taget. I anledning härav vill riksdagen framhålla, att riksdagen

förutsätter, att ifrågavarande spörsmål underställes riksdagens prövning,

innan eventuella åtgärder vidtagas för ernående av en begränsning av

de kontanta löneutbetalningarna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 437—438.

3

Gentemot ett i departementspromemorian gjort uttalande, att man under

tiden för en krisadministration måste räkna med att prövningen av frågor

om löneklassplacering och löneklassuppflyttning i viss utsträckning får anstå,

har i motionen I: 232 gjorts gällande, att tjänstemännen måste anses

hava ett rättsanspråk på att prövningen av dylika ärenden icke uppskjutes.

Promemorians ordalag synas riksdagen emellertid giva vid handen, att med

nämda uttalande icke avsetts att bestrida tjänstemännens rätt i nu förevarande

hänseende utan allenast att konstatera, att under tiden för en krisadministration

de faktiska omständigheterna kunna lägga hinder i vägen

för en regelmässig behandling av dessa spörsmål. Vid sådant förhållande

har riksdagen icke funnit anledning göra något särskilt uttalande i ämnet.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen bemyndigat

Kungl. Maj:t att med beaktande av vad riksdagen ovan anfört

meddela bestämmelser i de hänseenden, som föredragande departementschefen

angivit i statsrådsprotokollet över finansärenden den 24 maj 1940.

Stockholm den 18 juni 1940.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 438.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1940.

Godkänd av andra kammaren den 18 juni 1940.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj.ts proposition angående omorganisation av landsfiskals-

och stadsfiskalsbefattningarna m. m., dels

ock i ämnet väckta motioner.

(Sammansatt stats- och första lagutskotts utlåtande nr 1.)

Till KONUNGEN.

I en den 19 april 1940 dagtecknad proposition, nr 219, har Eders Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för sagda dag, föreslagit riksdagen att godkänna

de i statsrådsprotokollet framlagda grunderna för en omorganisation av

landsfiskals- och stadsfiskalsbefattningarna m. m., avsedd att träda i tillämpning

vid den framtida tidpunkt, som kan bliva bestämd därför, sedan riksdagen,

på framställning, anvisat medel för de av omorganisationen föranledda

kostnaderna.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft tre i

anledning av densamma inom riksdagen väckta motioner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.