Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar i fråga om utgifterna för budgetåret 1940 41 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
1940-05-10 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1940:6, Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar i fråga om utgifterna för budgetåret 1940 41 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 6.
1
Nr 6.
Godkänd av första kammaren den 10 maj 1940.
Godkänd av andra kammaren den 10 maj 1940.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar i
fråga om utgifterna för budgetåret 1940 41 under
riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen
till kommunikationsdepartementet.
(Statsutskottets utlåtande nr 6 och memorial nr 100.)
Till Konungen.
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I den till riksdagen avlåtna,
den 4 januari 1940 dagtecknade propositionen, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1940/41 har Kungl. Majit
(punkt 1 av det vid propositionen under rubriken »Sjätte huvudtiteln»
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för
samma dag) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1940/41, dels och till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 290,000
kronor.
Med bifall till förslaget har riksdagen
dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:
Avlöningsstat. Kronor
1. Avlöning till departementschefen .......................................... 24,000
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............... 152,300
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis ............ 17,600
4. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ............................................. 12,000
Bihang till riksdagens protokoll 1940. 14 sami. Nr 6. liw io
2
Riksdagens skrivelse Nr 6.
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m.............................................. 53,400
b Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ..................... 7,600 61,000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 23,100
Summa förslagsanslag kronor 290,000;
dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 290,000 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen till Kommunikationsdepartementet:
Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 40,000
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har
(punkt 3) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1940/41, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av
683,800 kronor, därav 341,900 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen
dels godkänt följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:
Avlöningsstat.
Väg-- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet
i allmänhet.
Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............ 279,500
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit ....................................... 12,600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m........................................... 125,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 12,200 137,200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 38,700
Säger kronor 468,000
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och
vägtrafikinspektion.
Kronor
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............... 129,100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m........................................... 61,800
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 6,600 68,400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 18,300
Säger kronor 215,800
Summa förslagsanslag kronor 683,800;
Riksdagens skrivelse Nr 6.
3
dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 683,800 kronor, därav 341,900 kronor att
avräknas mot automobilskattemedlen.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har
(punkt 4) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 156,000
kronor, därav 82,600 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omkostnadsanslag har i enlighet med
vad departementschefen förordat ansetts böra för nästa budgetår höjas med
24,700 kronor till 156,000 kronor. Riksdagen förutsätter emellertid i likhet
med departementschefen, att styrelsens omkostnader skola, i vad avser poster
som icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas, hållas inom den
fastställda utgiftsramen.
Vad departementschefen anfört rörande redovisningen av utgifterna och
inkomsterna i den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniker bedrivna
verksamheten har icke givit anledning till erinran från riksdagens sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av
156,000 kronor, därav 82,600 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
5:o) Statens väginstitut. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 5)
har riksdagen dels godkänt att med tillämpning tills vidare från och med
budgetåret 1940/41 den i staten för statens väginstitut under avlöningar upptagna
posten för rörligt tillägg skall i staten upptagas med 9,700 kronor,
dels ock till statens väginstitut för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag
av 201,200 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
6:o) Instrumentutrustning m. m. för statens väginstitut. Kungl. Majit har
(punkt 6) föreslagit riksdagen att till instrumentutrustning m. m. för statens
väginstitut för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 55,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Riksdagen har funnit slutanslag till ifrågavarande ändamål nu böra anvisas
med av Kungl. Majit äskat belopp. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
till instrumentutrustning m. m. för statens väginstitut för budgetåret
1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 55,000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
7:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit
riksdagen att dels godkänna, att med tillämpning tills vidare från och med
budgetåret 1940/41 de i staten för vägorganisationen i länen under avlöningar
upptagna posterna för avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat och för rör
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 6.
ligt tillägg skola i staten upptagas med respektive 240,600 kronor och 65,700
kronor, dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1940/41 anvisa
ett förslagsanslag av 770,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Yad Kungl. Maj:t föreslagit har riksdagen funnit sig böra bifalla.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels godkänt, att med tillämpning
tills vidare från och med budgetåret 1940/41 de i staten för vägorganisationen
i länen under avlöningar upptagna posterna för avlöningar till tjänstemän
å ordinarie stat och för rörligt tillägg skola i staten upptagas med respektive
240,600 kronor och 65,700 kronor, dels ock till vägorganisationen i länen
för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 770,000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
8:o) Automobilskattemedlens specialbudget. Kungl. Maj:t har (punkt 8)
föreslagit riksdagen att godkänna de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna
i utformningen av automobilskattemedlens specialbudget att tillämpas
under budgetåret 1940/41.
Medan bilskattemedlen för innevarande budgetår beräknats till 136,000,000
kronor antagas för vägändamål och därmed sammanhängande syften allenast
110,000,000 kronor stå till förfogande för budgetåret 1940/41. Denna starka
nedgång kan tvivelsutan, på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit,
ge anledning överväga huruvida ej medel, tidigare fonderade i automobilskattemedelsfonden,
böra tagas i anspråk för att tillgodose de föreliggande
alltjämt betydande behoven av anslag för vägväsendet. Fondens behållning
uppgår för närvarande till 56,998,000 kronor.
I betraktande särskilt av den stränga sparsamhet vid förbrukningen av
kapitalmedel, som i nuvarande läge måste iakttagas, har riksdagen anslutit
sig till de synpunkter departementschefen lagt på frågan.
I likhet med departementschefen har riksdagen alltså utgått ifrån att de
för vägändamål m. m. för budgetåret 1940/41 tillgängliga medlen böra beräknas
till 110,000,000 kronor.
Yad departementschefen anfört örn sättet för anslagens avräkning mot inflytande
automobilskattemedel och örn rätt att avföra uppkommande underskott
på automobilskattemedlens fond har ej givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen godkänt de i statsrådsprotokollet
förordade ändringarna i utformningen av automobilskattemedlens
specialbudget, att tillämpas under budgetåret 1940/41.
9:o) Bidrag till vägunderhållet på landet m. m. Kungl. Maj:t har (punkt
9) föreslagit riksdagen dels till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för
budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 51,000,000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen, dels ock godkänna följande
Riksdagens skrivelse Nr 6.
5
Förslag
till
Förordning
angående statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning på landet under
år 1940.
Härigenom förordnas, att utan hinder av vad i 2 § 1 mom. förordningen
den 30 juni 1936 (nr 451) angående statsbidrag till den allmänna väghållningen
i riket föreskrives följande skall äga tillämpning:
Till vägdistrikt skall, i mån av tillgång å därtill anslagna medel, för år 1940
lämnas statsbidrag med åttiofem procent av det belopp, vartill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknar distriktets kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning
under året skäligen böra uppgå. I fråga om ödebygdsväg skall
bidraget dock, efter i övrigt samma grunder, utgå med nittiofem procent.
För tilldelning till vägdistrikten av ifrågavarande bidrag till vägunderhållet
på landet m. m. skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgöra en fördelningsplan.
Över det beslut, varigenom denna fördelningsplan fastställes, må
besvär icke anföras.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
I två likalydande motioner, I: 37 och II: 77, har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till bidrag för vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret
1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 54,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vidare har i två likalydande motioner, I: 61 och II: 70, hemställts, att riksdagen
måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts förslag till förordning angående
statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning på landet under år 1940,
att till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 58,800,000 kronor, att avräknas mot autombilskattemedel, samt
att beakta övriga i motionen anförda synpimkter.
I motionen II: 18 har hemställts, att riksdagen till bidrag till vägunderhållet
på landet m. m. för budgetåret 1940/41 måtte anvisa ett anslag av
56,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedel.
Enligt departementschefens förslag skulle vägunderhållsbidraget ej längre
få utgå på grundval av föregående års verkliga utgifter för vägunderhållet,
sådana dessa utgifter framkommit enligt företedda och granskade räkenskaper,
utan i stället tilldelas varje distrikt efter en skälighetsprövning inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Över styrelsens beslut skulle »av praktiska skäl»
besvär ej få anföras.
Bedömt efter hittillsvarande administrativ praxis och den ordning som
6
Riksdagens skrivelse Nr 6.
sedan gammalt tillämpats inom det svenska vägväsendet måste onekligen
detta nya system verka rätt främmande. Även under förutsättning av en i
möjligaste mån objektiv uppskattning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
torde det ej kunna undgås orättvisor och ojämnheter vid fördelningen. Att
exempelvis uppskatta vinterväghållningen —- en utgiftspost som under svåra
vintrar stiger till över 7 miljoner kronor för samtliga vägdistrikt och som
för enskilda vägdistrikt kan växla mellan något tusental och ända uppemot
flera hundratusental kronor per år — stöter på de största vanskligheter.
Lika oberäkneliga äro de i vissa trakter ofta kännbara kostnaderna för skadorna
på vägarna under tjällossningen. Stora militärtransporter pågå inom
vissa väghållningsdistrikt, som därigenom fått opåräknade men också svårberäkneliga
påfrestningar på underhållet. Också arbetslönerna utgöra en dylik
oviss betydande post. De ojämnt verkande och just nu stigande kostnaderna
för reparationer, förnyelse av maskinparken, bränsle och material o. s. v.
måste ävenledes verka förryckande på möjligheterna att, såsom departementschefen
förutsatt, redan genom förhandsberäkningar under år 1940 fastställa
statens bidrag till samma års vägunderhållskostnader.
Yikten av att nedbringa underhållskostnaderna förtjänar självfallet i nuvarande
läge allvarlig uppmärksamhet. En tillfredsställande besparingseffekt
synes emellertid kunna nås utan övergång till ett nytt system med de vanskligheter
en sådan övergång medför. I dylikt syfte bör bidragsprocenten för
nästkommande budgetår sänkas från 85 till 75 procent.
Från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har upplysts att vägunderhållskostnaderna
för år 1939 preliminärt beräknats uppgå till 68,100,000 kronor. Vid
en sänkt bidragsersättning av 75 procent skulle vägunderhållsanslaget för
budgetåret 1940/41 — under vilket budgetår vägdistriktens bidrag för år 1940
först betalas — behöva upptagas till 51,300,000 kronor enligt nedanstående
beräkning.
Underhålls- Oförändrade
kostnad grunder
kronor kronor
Statsverks
prop.
kronor
Utskottet
kronor
Landsvägar ... 67,000,000 56,950,000(85 %) 50,250,000(75 %)
Ödebygdsvägar . 1,100,000 1,050,000 (95 %)_1,050,000 (95 %)
68,100,000 58,000,000 51,000,000 51,300,000
Denna summa har riksdagen ansett kunna avjämnas till 51,000,000 kronor
eller alltså samma belopp som Kungl. Maj:t äskat. På grund av att bidragen
skola utgå efter vägdistriktens utgifter, kan anslagsbelastningen ej bestämt
beräknas. Anslaget bör därför upptagas som förslagsanslag.
Riksdagen vill erinra därom, att ifrågavarande bidrag, ehuru avseende år
1940, skall beräknas på 1939 års underhåll oavsett alltså de starka inskränkningar
i underhållet och därmed också utgiftsbesparingar, som förutsättas möjliga
i underhållet för år 1940. Det är sålunda känt att inom vägdistrikten avsevärda
beskärningar planeras i fråga om sådana åtgärder som dikesrensning, kantskärning,
röjning samt, i fråga örn de mindre trafikerade vägarna, även grus
-
7
Riksdagens skrivelse Nr 6.
ningen. Också de rätt stora kostnaderna för dammbindning böra kunna nedbringas.
Alla dessa inskränkningar tillsammantagna måste tvivelsutan verka
sänkande på distriktens underhållskostnader. Dock påverkas ej härav vägdistriktens
statsbidrag för år 1940. Bestämmande för dettas storlek äro, såsom
nämnts, underhållskostnaderna under år 1939. Detta förhållande gör otvivelaktigt
sänkningen från 85 till 75 procent för vägdistrikten mindre kännbar.
Riksdagen finner emellertid angeläget framhålla att ifrågavarande nedsättning
av underhållsbidraget till 75 procent bör betraktas som en tillfällig åtgärd,
betingad uteslutande av det allvarliga statsfinansiella läget. I anslutning
till denna uppfattning förutsätter riksdagen, att frågan örn underhållsbidraget
för år 1941 göres beroende av ytterligare utredning. Därvid bör också
beaktas frågan örn särskilt stöd åt vissa vägdistrikt, vilkas vägnät blivit särskilt
hårt belastade av nu pågående extra-ordinära militärtransporter.
Till sist vill riksdagen erinra om det vägskatteutjämningsbidrag som på
senare tid utgått till mera betungade distrikt. För den del av vägskatten, som
överstiger 2 kronor per skattekrona, utgår statsbidraget med 70 procent. Detta
bidrag måste tvivelsutan verka utjämnande och skattemildrande. Riksdagen
anser dock statsbidragsfrågan även i denna del förtjäna upptagas till förnyat
övervägande.
Riksdagens beslut innebär alltså en sänkning av vägunderhållsbidraget för
år 1940 till 75 procent. För ödebygdsvägarnas del bär dock riksdagen ansett
nuvarande bidragsnorm av 95 procent böra bibehållas.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av motionerna I: 37
och 61 samt II: 18, 70 och 77, dels, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag till
förordning angående statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning på
landet under år 1940, beslutat, att nämnda statsbidrag skall, efter i huvudsak
oförändrade grunder i övrigt, för detta år utgå med sjuttiofem procent, dock
att till kostnader för underhåll av ödebygdsväg och vinterväghållning å sådan
väg särskilt tilläggsbidrag med tjugo procent må lämnas, dels ock till bidrag
till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag
av 51,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
10:o) Bidrag till byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 10) föreslagit
riksdagen att till bidrag till byggande av broar för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag har i enlighet med vad departementschefen förordat
uppförts med oförändrat belopp. Med bifall till Kungl. Majits förslag har
riksdagen till bidrag till byggande av broar för budgetåret 1940/41 anvisat ett
reservationsanslag av 3,500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
ll:o) Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund. Kungl. Majit har
(punkt 11) föreslagit riksdagen att till bro mellan Sverige och Norge över
Svinesund för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 532,700
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
8
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Riksdagen bär funnit det av Kungl. Majit äskade beloppet, 1,065,400
kronor, böra ställas till förfogande för slutförande av ifrågavarande broföretag.
I överensstämmelse med vad som tidigare tillämpats bör hälften av
detta belopp utgå av anslaget till statliga och kommunala beredskapsarbeten
och återstoden anvisas under förevarande rubrik. Riksdagen får alltså anmäla,
att riksdagen till bro mellan Sverige och Norge över Svinesund för budgetåret
1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 532,700 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
12:o) Stensättning av vägar. Kungl. Majit har (punkt 12) föreslagit riksdagen
att till stensättning av vägar för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Med åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört får riksdagen
anmäla, att riksdagen, som funnit anslaget böra bestämmas till det av Kungl.
Majit äskade beloppet, till stensättning av vägar för budgetåret 1940/41 anvisat
ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
13:o) Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet. Kungl.
Majit har (punkt 13) föreslagit riksdagen att till reparationsberedskap vid
väg- och vattenbyggnadsväsendet för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Riksdagen har ansett, att slutanslag till ifrågavarande ändamål nu bör
anvisas med av Kungl. Majit äskat belopp samt att anslaget i likhet med motsvarande
anslag för nu löpande budgetår bör avräknas mot autombilskattemedlen.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till reparationsberedskap
vid väg- och vattenbyggnadsväsendet för budgetåret 1940/41 anvisat ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att avräknas mot arn orne bilskattemedlen.
14:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet
med Kungl. Majlis förslag (punkt 14) har riksdagen till bidrag till vissa forsknings-
och undersökningsarbeten för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag
av 151,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
15:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Med bifall
till Kungl. Majlis förslag (punkt 15) har riksdagen till bidrag till säkerhetsanordningar
vid järnvägskorsningar för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag
av 250,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
16:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beträffande
Kungl. Majits förslag (punkt 16) örn beräknande av ett anslag på 100 kronor
till avsättning till statens automobilskattemedelsfond — i vilket avseende
9
Riksdagens skrivelse Nr 6.
sedermera i proposition nr 102 hemställts örn ett förslagsanslag av 22.100
kronor — kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.
17:o) Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 17) har riksdagen till bidrag till väg- och gatuarbeten i
städerna för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 11,679,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
18:o) Vägskatteutjämningsbidrag. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 18) örn beräknande av ett anslag på 4,179,000 kronor till vägskatteutjämningsbidrag
— i vilket avseende särskild proposition nr 102 sedermera
avlåtits — kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.
19:o) Bidrag till nyanläggning av landsvägar. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 19) har riksdagen till bidrag till nyanläggning av landsvägar
för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
20:o) Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs,
Gävleborgs och Värmlands län. Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen
att till bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,
Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs,
Gävleborgs och Värmlands län för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Riksdagen, som funnit anslag till ifrågavarande ändamål böra anvisas med
av Kungl. Majit äskat belopp, får anmäla, att riksdagen till bidrag till nyanläggning
av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och
Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands
län för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
21 :o) Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret
betydelsefulla vägar och broar. Kungl. Majit har (punkt 21) föreslagit riksdagen
att till bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret
betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla föreliggande framställning om anvisande
av ytterligare 2,000,000 kronor för påbörjande av vissa för riksförsvaret
betydelsefulla väg- och broarbeten, för vilkas utförande hittills anvisade
medel icke förslå. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till bidrag till
byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och
broar för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
10
Riksdagens skrivelse Nr 6.
22:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar m. m. I två likalydande
motioner, I: 41 och II: 73, har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till
bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
I motionen II: 19 har vidare hemställts, att riksdagen som nytt anslag (utöver
disponerade 700,000) för budgetåret 1940/41 till bidrag till byggande av
enskilda vägar måtte anvisa 300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedel.
Slutligen har i motionen II: 123 hemställts, att riksdagen måtte såsom
bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1940/41, utöver
vid budgetårets ingång förefintligt, odisponerat belopp, anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
Främst med tanke på att uppmuntra eller överhuvudtaget göra det möjligt
för befolkningen i avlägset liggande byar eller gårdar att själva bryta väg
fram till de allmänna trafiklederna har alltsedan år 1918 statsbidrag lämnats
till byggande av enskilda vägar (utfartsvägar). Anslaget var ursprungligen
förbehållet de fyra nordligaste länen, men har efterhand utsträckts att omfatta
hela landet. Det årliga anslagsbeloppet har efterhand vuxit och de båda
senaste budgetåren beviljats med ett årsbelopp av 1,400,000 kronor. Av 1939
års riksdag fattades beslut om bidrag jämväl till underhållet, och för detta
ändamål anvisades 1,000,000 kronor, att likaledes avräknas mot automobilskattemedlen.
Som allmänt motiv för denna efterhand vidgade anslagsram har främst
kunnat åberopas motortrafikens utveckling, vilken medfört, att även det enskilda
vägnätet i en alltjämt fortgående stegring börjar indragas i den allmänna
trafiken. Såsom riksdagen tidigare i anslutning till väckta motioner
framhållit, kan härvidlag också förtjäna erinras örn behovet av bättre rättvisa
mellan den befolkning, som utan egna uppoffringar blir delaktig av riksvägsnätets
fördelar, och dem, som vid sidan av sin anpart i bördorna för det allmänna
vägväsendet också hava att — ej sällan med stora uppoffringar — åstadkomma
förbindelserna från sina egna byar och gårdar till nämnda vägnät.
Byggnadsbidrag med högst femtio procent av beräknad kostnad utgår allenast
under förutsättning att anläggningen är för väghållarna synnerligen betungande.
Med beaktande av anslagets behjärtansvärda syfte har riksdagen funnit
sig böra medgiva, att som ett tillskott till den för nästa budgetår beräknade
odisponerade behållningen å cirka 700,000 kronor ytterligare anvisas ett
anslag av 300,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till motionerna I: 41 samt
II: 19 och 73 samt i anledning av motionen II: 123, till bidrag till byggande
av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag
av 300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
23:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 23) föreslagit riksdagen att till bidrag till underhåll av enskilda vägar
11
Riksdagens skrivelse Kr 6.
m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
I två likalydande motioner, I: 62 och II: 102, har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att såsom bidrag till underhåll av enskilda vägar för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedel.
På grund av vad riksdagen anfört under nästföregående punkt och med
beaktande också av de synpunkter, som motionsvis framförts i ärendet, har
riksdagen funnit sig böra medgiva, att anslaget bestämmes till 1,500,000
kronor eller det belopp, som begärts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionerna I: 62 och II: 102, till bidrag till underhåll av
enskilda vägar m. m. för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av
1.500.000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
24:o) Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden. Kungl. Maj :t har
(punkt 25) föreslagit riksdagen att till bidrag till vägförbättringsarbeten å
landsbygden för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 20,857,500
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Det för tillgodoseende av landsbygdens särskilda vägändamål avsedda
beloppet uppgår till 35,036,500 kronor. Därav har i det föregående under
punkterna 18:o)—23:o) skett fördelning av sammanlagt 14,979,000 kronor. Det
återstående beloppet, 20,057,500 kronor, bör enligt gängse normer anvisas till
bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden. Såsom departementschefen
erinrat, har motsvarande anslag för innevarande budgetår anvisats med
21,715,200 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bidrag till vägförbättringsarbeten
å landsbygden för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av
20,057,500 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
25:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) har riksdagen till bidrag till hamn- och
farledsundersökningar för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av
8.000 kronor.
26:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 27) har riksdagen till bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 600,000 kronor.
27:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.
Departementschefen har under förevarande punkt (28) anfört följande:
»dag delar väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppfattning, att behov föreligger
av vissa utvidgnings- och förbättringsarbeten å en del av statens fiskehamnar
och farleder. Då tillgodoseendet av detta behov i åtskilliga fall utan
allvarligare olägenheter tills vidare torde kunna anstå, anser jag mig mueller
-
12
Riksdagens skrivelse Nr 6.
tid under nu rådande läge icke kunna förorda anvisande av något anslag
till ändamålet för nästa budgetår. Skulle förbättring av någon inomskärsfarled
aktualiseras genom de störningar av sjöfarten längs landets kuster, som orsakats
av den senaste tidens utrikespolitiska händelser, torde medel, därest
arbetets utförande anses trängande, lämpligen kunna anvisas av anslag å förskottsstaten
för försvarsväsendet m. m.»
Departementschefens uttalande har icke givit riksdagen anledning till
erinran, vilket riksdagen härigenom velat tillkännagiva.
28:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har riksdagen till underhåll och drift
av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag
av 27,500 kronor.
29:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.
Kungl. Majit har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till bidrag till
byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget har riksdagen i likhet med
departementschefen ansett, att bidrag för nästa budgetår till nu förevarande
ändamål icke bör utgå med högre belopp än 100,000 kronor. Med bifall till
Kungl. Majlis förslag har riksdagen till bidrag till byggande och underhåll av
statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
30:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Då Kungl. Majlis förslag (punkt 31) ej givit riksdagen anledning till erinran,
har riksdagen till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och
farleder för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 500,000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Vägtrafikväsendet.
31:o) Besiktning av motorfordon. Kungl. Majit har (punkt 32) föreslagit
riksdagen att till besiktning av motorfordon för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av 700,000 kronor.
De av Kungl. Majit föreslagna grunderna för ersättning till besiktningsmän,
som fullgöra militärtjänstgöring, hava ej givit riksdagen anledning till
erinran. Kiksdagen, som även i övrigt funnit Kungl. Majits förevarande förslag
vara av beskaffenhet att böra godtagas, får anmäla, att riksdagen till
besiktning av motorfordon för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag
av 700,000 kronor.
32:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 33) har riksdagen till registrering av motorfordon för budgetåret
1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
13
Riksdagens skrivelse Nr 6.
33:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Maj :t har (punkt
34) föreslagit riksdagen att till bidrag till vissa kommunikationsändamål för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
Med hänsyn till riksdagens vederbörande utskott tillhandakomna uppgifter
har riksdagen funnit förevarande anslag böra för nästa budgetår uppföras med''
ett belopp av 15,000 kronor. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till
bidrag till vissa kommunikationsändamål för budgetåret 1940/41 anvisat ett
reservationsanslag av 15,000 kronor.
Byggnadsväsende^
34:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1940/41, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1940/41
anvisa ett förslagsanslag av 698,500 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1940/41:
Avlöningsstat. Kronor
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............... 330,300
2. Arvode, bestämt av Kungl. Majt ............................................. 1,200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m........................................... 165,200
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 17,500 182,700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 47,700
Säger kronor 561,900
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m........................................... 69,500
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 8,300 77,800
2. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 6,400
Säger kronor 84,200
Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............ 21,500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m.............................................. 24,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 2,400 26,400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 4,500
Säger kronor 52,400
Summa förslagsanslag kronor 698,500;
14
Riksdagens skrivelse Nr 6.
dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisat
ett förslagsanslag av 698,500 kronor.
35:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 36) har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 85,000 kronor.
36:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens
främjande m.m. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37)
har riksdagen till bidrag till “propagerande och konsulterande verksamhet för
vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag
av 13,000 kronor.
37:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
38) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1940/41, dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar
för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 710,200 kronor.
Bortsett från höjning av de för ortstillägg avsedda medlen med 50 procent
eller 9,400 kronor innebär Kungl. Maj:ts förevarande förslag ingen annan
ändring än att det nu utgående beloppet till avlöningar till tillfälliga biträden
höjts med 20,000 till 100,000 kronor. I anledning härav har inkomsttiteln för
inkomster vid länsarkitektsinstitutionen — vilken för nu löpande budgetår
uppförts med ett belopp av 570,000 kronor — ansetts kunna för nästa budgetår
höjas till 590,000 kronor. Under erinran härom får riksdagen anmäla, att
riksdagen, med bifall till förslaget,
dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:
Avlöningsstat.
Kronor
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t:
a. Arvoden till 21 länsarkitekter ................................. 252,300
b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis ..................... 17,000 269,300
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m........................................... 280,600
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 32,000 312,600
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ........................... 100,000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 28,300
Summa förslagsanslag kronor 710,200;
dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1940/41
anvisat ett förslagsanslag av 710,200 kronor.
15
Riksdagens skrivelse Nr 6.
38:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majda förslag (punkt 39) har riksdagen till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 85,000 kronor.
39:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Riksdagen,
som funnit anslag till ifrågavarande ändamål böra anvisas med av Kungl. Maj :t
angivet belopp (punkt 40), har till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 100,000
kronor.
40:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Riksdagen, som
ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål (punkt 41), har till underhåll av vissa historiska
byggnader m. m. för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av
75,000 kronor.
41:o) Reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården. Kungl. Maj:t har
(punkt 42) framlagt förslag angående reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården.
Ifrågavarande reningsverk har befunnits erforderligt för att undanröja de
sanitära olägenheterna i Lilla Värtan på grund av det avloppsvatten, som i
särskild huvudavloppsledning ditledes från statsinstitutionerna å de utmed
Brunnsviken mellan Albano och Ålkistan belägna områdena samt från Ekhagens
stadsplaneområde. Under erinran härom får riksdagen anmäla, att
riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, dels medgivit, att Kungl.
Maj:t må bemyndiga byggnadsstyrelsen att på i huvudsak de villkor, som i
statsrådsprotokollet angivits, med Stockholms stad träffa överenskommelse
örn uppförande av ett reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården, dels ock
till reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården för budgetåret 1940/41 anvisat
ett reservationsanslag av 42,000 kronor.
Diverse.
42:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43) om anslag till
ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond
har riksdagen i skrivelse nr 179 anmält sitt beslut.
43:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 44) har riksdagen till ersättning åt statens järnvägar för
av Kungl. Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor
för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 5,000 kronor.
16
Riksdagens skrivelse Nr 6.
44:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Med bifall
till Kungl. Majlis förslag (punkt 45) har riksdagen till postavgifer för tjänstebrev
och dylika försändelser för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag
av 6,900,000 kronor.
45:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Majit har (punkt
46) föreslagit riksdagen att till försvarsberedskap vid statens järnvägar för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 325,000 kronor.
De årliga kostnaderna för vård och underhåll av ifrågavarande beredskap
beräknas vid full utbyggnad av beredskapsorganisationen komma att uppgå
till 425,000 kronor, vilket belopp efter elektrifieringen av banan Långsele—
Boden förutsättes komma ökas med ytterligare 100,000 kronor. För nästa
budgetår anses emellertid det för ändamålet erforderliga anslaget kunna begränsas
till 325,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till försvarsberedskap
vid statens järnvägen- för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av
325,000 kronor.
46:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Riksdagen, som funnit sig
böra bifalla Kungl. Maj:ts förevarande förslag (punkt 47), har till extra besiktningar
av luftfartyg m. m. för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag
av 3,000 kronor.
47:o) Ersättningar för skador vid eldsläckning. Riksdagen har funnit
sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48), enligt vilket förevarande
anslag med hänsyn till den hittillsvarande obetydliga utgiftsbelastningen å
anslaget skulle nedsättas med 10,000 kronor. Riksdagen får anmäla, att riksdagen
till ersättningar för skador vid eldsläckning för budgetåret 1940/41 anvisat
ett förslagsanslag av 10,000 kronor.
48:o) Understöd åt privatflyget. Kungl. Majit har (punkt 49) föreslagit
riksdagen att till understöd åt privatflyget för budgetåret 1940/41 anvisa ett
reservationsanslag av 193,000 kronor.
Enligt departementschefens förslag skulle till understöd åt privatflyget nu
anvisas 193,000 kronor, varav 98,000 kronor beräknas åtgå till certifikatpremier
och 95,000 kronor till flygplansinköp. Med bifall till förslaget har riksdagen
till understöd åt privatflyget för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag
av 193,000 kronor.
49:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.
Kungl. Majit har (punkt 50) föreslagit riksdagen att till bidrag för turistreklam-
och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1940/41 anvisa
ett anslag av 100,000 kronor.
Riksdagen, som funnit av förhållandena betingat med en begränsning av
statens bidrag för ifrågavarande ändamål, har ansett sig böra bifalla departe
-
17
-Riksdagens skrivelse Nr 6.
mentschefens förslag om anvisning för ändamålet av 100,000 kronor. Riksdagen
får anmäla, att riksdagen till bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet
i utlandet för budgetåret 1940/41 anvisat ett anslag av 100,000
kronor.
50:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 51) örn oförändrad medelsanvisning för ifrågavarande
ändamål har riksdagen till bidrag till svenska brandkårernas riksförbund för
budgetåret 1940/41 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.
51 :o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 52) har riksdagen till bidrag till svenska brandskyddsföreningen
för budgetåret 1940/41 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.
52:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) har riksdagen till bidrag till
nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1940/41 anvisat
ett anslag av 75,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
53:o) Statens biltrafiknämnd. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54)
kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.
54:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. Riksdagen har
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) till bidrag till vissa internationella
sammanslutningar för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av
10,000 kronor.
55:o) Bidrag till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) har riksdagen
såsom bidrag till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar
för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
56:o) Inköp av gatsten. Kungl. Majit har (punkt 57) föreslagit riksdagen
att till inköp av gatsten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor.
I två likalydande motioner, I: 40 och II: 71, har hemställts, att riksdagen
till inköp av gatsten för budgetåret 1940/41 måtte anvisa ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte dels
hemställa, att avvecklingen av gatstensindustrien må förekomma endast i den
mån, som stenarbetarna kunna överflytta till andra för dem lämpliga arbeten,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i fall av behov ur anslagen till statliga
reserv- eller beredskapsarbeten täcka eventuellt uppkommande brist i anslaget
till stöd åt gatstensindustrien.
Bihang till riksdagens protokoll 1910. 14 sami. Nr 6.
1087 40 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 6.
Innan riksdagen går att taga ställning till förevarande förslag om fortsatta
statliga steninköp finner riksdagen anledning erinra om de huvudfaktorer som
föranlett ett särskilt stöd till ifrågavarande näringsgren.
Gatstensindustrien är en jämförelsevis ung industri, som ursprungligen var
så gott som helt beroende av den utländska efterfrågan, främst från Tyskland.
Avsättningsmöjligheterna på den inhemska marknaden har däremot, enligt vad
tidigare från industriens egna svenska utövare vitsordats, endast i mycket
begränsad utsträckning tillvaratagits.
Ännu år 1927 representerade den till Tyskland utförda gatstenen ett värde
av över 8,000,000 kronor. Då den svenska gatstensindustrien sedermera genom
starka utländska statsingrepp avstängdes från exportmöjligheter, för vilka
annars stora naturliga förutsättningar alltjämt borde föreligga, råkade den helt
naturligt i trångmål. Förklarligt var ock örn avsättning av gatsten i stället
söktes inom landet och då i första hand som beläggningsmaterial på de allmänna
vägarna. Den starka utveckling för att ej säga omvandling, som det
svenska vägväsendet på senare tid undergått, bör också högst betydligt ha
vidgat möjligheterna i detta avseende.
Örn än till sina verkningar ej så vidsträckta som exportsvårigheterna för
exempelvis det svenska jordbrukets produkter hava vanskligheterna för gatstensindustrien
uppenbarligen varit av sådan säregen och samhälleligt djupt
ingripande art att de ej kunnat lämnas av statsmakterna obeaktade. Ett
alldeles särskilt starkt verkande motiv har varit gatstensindustriens starka av
granitbrottens förekomst betingade lokalisering till Västkustens och Blekinges
mest karga kusttrakter och till ett flertal därvarande även tidigare rätt fattiga
kommuner. Av granitutredningen har erinrats att vad som gjort just stenindustriens
arbetslöshetsproblem till ett så svårlöst spörsmål varit att den
speciella yrkesskicklighet, som stenhuggaren förvärvar, icke gjort det möjligt
för honom att snabbt växla yrke. Har han nått en något mera framskriden
ålder, torde det nära nog vara omöjligt för honom att vinna sysselsättning
inom andra yrkesområden än det rena grovarbetets, och i vart fall har han
därvid ingen möjlighet att utnyttja sin yrkeskunskap. En annan medverkande
faktor har också enligt granitutredningen varit egnahemsväsendets starka utveckling
inom stenhuggarkåren. De äldre stenhuggarna hava även haft i minnet
de uppgångstider, som under industriens tidigare skeden följt på depressionsperiodema.
Dessa omständigheter torde enligt riksdagens mening väl förklara örn stenhuggarna
och i all synnerhet de äldre av dem stannat kvar inom yrket trots
ett i förhållande till det tunga arbetet i allmänhet rätt blygsamt vederlag.
På den yngre befolkningen med dess större rörlighet och frihet i fråga örn
yrkesval lärer ej yrket kunna utöva stor lockelse. En betydande avgång har
också redan skett. År 1929 utgjorde enligt tidigare beräkningar de vid landets
gatstenshuggerier sysselsatta cirka 8,000—9,000 arbetare. Antalet synes sedermera
hava växlat. Enligt vad departementschefen upplyst skulle från våren
1937 till hösten 1939 de sysselsatta stenarbetarnas antal hava nedgått från 3,660
till omkring 2,800, och nu förberedes en ytterligare rätt kännbar avgång från
19
Riksdagms skrivelse Nr 6.
yrket. Även under förutsättning av ett anslagsbelopp på 4,000,000 kronor,
eller det belopp, varom statens steninköpskommitté hemställt, skulle
allenast 1,400 å 1,500 man kunna erhålla arbete vid statsbeställningarna. Vid
anslagets bestämmande till statsverkspropositionens belopp av 3,000,000
kronor torde det ej kunna undvikas att även ett stort antal rätt gamla arbetare
måste hänvisas att söka sin utkomst inom annat yrke. Från steninköpskommittén
har riksdagens vederbörande utskott fått upplysning om att bland
dem befinna sig cirka 300 i en så framskriden ålder som 45—55 år.
Med avseende å sysselsättningseffekten synes gatstensproduktionen hava
stora företräden framför de allra flesta slag av andra reserv- och beredskapsarbeten.
Arbetsomkostnader vid gatstenstillverkningen äro dels kostnader
för uttagning av blocken ur berget och deras framförande till stenhuggaren,
dels kostnader för blockens klyvning och huggning till gatstenen, dels ock
kostnaderna för stenens transport från huggningsplatsen till lastplatsen samt
för lastningen därstädes. I dessa omkostnader utgör arbetslönen enligt uppskattning
en så betydande anpart, att omkring 75 procent av den färdiga
produktens värde anses motsvara arbetslön.
Beträffande gatstenens tekniska och ekonomiska berättigande i förhållande
till andra fasta beläggningar, och särskilt då betongen, får riksdagen hänvisa
till den inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställda utredningen i
ämnet. Enligt nämnda utredning synes gatstenen alltjämt väl hävda sin ställning
som ett tidsenligt beläggningsmaterial. Vid jämförelse med betongbeläggningarna
förtjänar just nu uppmärksammas cementproduktionens
ovanligt starka beroende av tillgången till kolbränsle. Den prisstegring på
cement, som härav på senaste tiden motiverats, måste även rent ekonomiskt
hava inneburit en viss förskjutning till förmån för gatstensbeläggningarna. Från
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har också bestyrkts, att den redan förefintliga
trafiken väl motiverar betydande vägsträckors beläggning med gatsten.
Enligt vad som inom riksdagen inhämtats, lärer en ytterligare möjlighet att
bereda avsättning för en del av stenlagren finnas, nämligen för stensättning i
städernas egen regi, och således ej såsom statligt stensättningsarbete, av vissa
städernas gator och vägar, som äro viktiga för automobiltrafiken, detta dock
under förutsättning att stenen utan ersättning kunde tillhandahållas vederbörande
städer.
Vad riksdagen ovan anfört begränsar sig till själva gatstensindustrien. Vid
sidan därav förefinnes inom stendistrikten en betydande tillverkning av kantoch
byggnadssten, vilken tillverkning emellertid är delvis lokalt sett skild från
gatstenstillverkningen och i varje fall hos stenhuggaren förutsätter en annan
utbildning och arbetsteknik. Kantstensproduktionen har under senare tid
minskat i hög grad. Intill krigsutbrottet var byggnadsstensproduktionen rätt
tillfredsställande, tack vare beställningar från utlandet, främst från England,
men också tack vare leveranser för den då livliga svenska byggnadsverksamheten.
För närvarande är det i huvudsak endast beställningarna till
Svinesundsbron som ge arbete. När dessa beställningar upphöra torde
vanskligheterna komma att ökas även för sysselsättningen av kant- och bygg
-
20
Riksdagens skrivelse Nr 6.
rmdssferiarbetarna, ett förhållande som ej bör lämnas ur sikte vid bedömningen
av gafsfewsindustriens arbetslöshetsproblem.
Ehuru vissa skäl kunna anföras för en höjning av anslagsbeloppet har
riksdagen stannat vid dettas bestämmande till 3,000,000 kronor. Att märka är,
att anslaget förutsattes helt anvisat på den allmänna budgeten utan att
automobilskattemedlen skulle till någon del belastas.
Till sist vill riksdagen erinra därom, att steninköp av den omfattning och
under de omständigheter i övrigt som de här föreliggande motivera en särskild
sträng prövning från steninköpskommitténs sida av leveranspriser och inköpsbetingelsema
i övrigt.
Med tagen hänsyn till den av departementschefen lämnade redogörelsen
har riksdagen funnit anslaget böra bestämmas till det av Kungl. Majit äskade
beloppet, 3,000,000 kronor. Riksdagen ansluter sig även till departementschefens
uttalande, att steninköpsanslaget icke bör tagas i anspråk i vidsträcktare
omfattning än som är betingad av behovet att skaffa arbete i de
orter, varom här är fråga. I anslutning härtill får riksdagen dock uttala, att,
i händelse arbetarna inom stenindustrien icke kunna beredas annat lämpligt
arbete, stenindustrien då, efter Kungl. Majits prövning, kan beredas möjlighet
att uppehålla verksamheten i större utsträckning än departementschefen
förutsatt med hänsyn till anslagets storlek. Under sådana förhållanden förutsätter
riksdagen, att eventuellt fyllnadsanslag kan överföras från anslaget till
statliga beredskapsarbeten för ytterligare tillverkning av sten för statens
räkning.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till inköp av gatsten för budgetåret
1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.
57:o) Statens transportkommission. I en den 16 februari 1940 dagtecknad
proposition, nr 68, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen anvisa
anslag till statens transportkommission med för budgetåret 1940/41
lagt 155,000 kronor. I denna fråga har riksdagen i skrivelse nr 146 anmält
sitt beslut.
58:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) har riksdagen till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av
65,000 kronor.
59:o) Extra utgifter. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) om
anslag till extra utgifter kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
60:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) har riksdagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag
av 53,200 kronor.
21
Riksdagens skrivelse Nr 6.
61 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) har riksdagen till barntillägg åt vissa
befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag
av 17,800 kronor.
Stockholm den 10 maj 1940.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.