Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar i fråga om utgifterna för budgetåret 1940 41 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

1940-05-10 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1940:6, Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar i fråga om utgifterna för budgetåret 1940 41 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

1

Nr 6.

Godkänd av första kammaren den 10 maj 1940.

Godkänd av andra kammaren den 10 maj 1940.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen gjorda framställningar i

fråga om utgifterna för budgetåret 1940 41 under

riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen

till kommunikationsdepartementet.

(Statsutskottets utlåtande nr 6 och memorial nr 100.)

Till Konungen.

Kommunikationsdepartementet.

l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I den till riksdagen avlåtna,

den 4 januari 1940 dagtecknade propositionen, nr 1, angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1940/41 har Kungl. Majit

(punkt 1 av det vid propositionen under rubriken »Sjätte huvudtiteln»

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

samma dag) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1940/41, dels och till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 290,000

kronor.

Med bifall till förslaget har riksdagen

dels godkänt följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöning till departementschefen .......................................... 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............... 152,300

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis ............ 17,600

4. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ............................................. 12,000

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 14 sami. Nr 6. liw io

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 6.

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.............................................. 53,400

b Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis ..................... 7,600 61,000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 23,100

Summa förslagsanslag kronor 290,000;

dels ock till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 290,000 kronor.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen till Kommunikationsdepartementet:

Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 40,000

kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 3) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1940/41, dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av

683,800 kronor, därav 341,900 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen

dels godkänt följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

Väg-- och vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet

i allmänhet.

Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............ 279,500

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit ....................................... 12,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m........................................... 125,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 12,200 137,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 38,700

Säger kronor 468,000

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens väg-, bro- och

vägtrafikinspektion.

Kronor

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............... 129,100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m........................................... 61,800

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 6,600 68,400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 18,300

Säger kronor 215,800

Summa förslagsanslag kronor 683,800;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

3

dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 683,800 kronor, därav 341,900 kronor att

avräknas mot automobilskattemedlen.

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Majit har

(punkt 4) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 156,000

kronor, därav 82,600 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omkostnadsanslag har i enlighet med

vad departementschefen förordat ansetts böra för nästa budgetår höjas med

24,700 kronor till 156,000 kronor. Riksdagen förutsätter emellertid i likhet

med departementschefen, att styrelsens omkostnader skola, i vad avser poster

som icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande överskridas, hållas inom den

fastställda utgiftsramen.

Vad departementschefen anfört rörande redovisningen av utgifterna och

inkomsterna i den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniker bedrivna

verksamheten har icke givit anledning till erinran från riksdagens sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av

156,000 kronor, därav 82,600 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Statens väginstitut. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 5)

har riksdagen dels godkänt att med tillämpning tills vidare från och med

budgetåret 1940/41 den i staten för statens väginstitut under avlöningar upptagna

posten för rörligt tillägg skall i staten upptagas med 9,700 kronor,

dels ock till statens väginstitut för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag

av 201,200 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

6:o) Instrumentutrustning m. m. för statens väginstitut. Kungl. Majit har

(punkt 6) föreslagit riksdagen att till instrumentutrustning m. m. för statens

väginstitut för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 55,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Riksdagen har funnit slutanslag till ifrågavarande ändamål nu böra anvisas

med av Kungl. Majit äskat belopp. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

till instrumentutrustning m. m. för statens väginstitut för budgetåret

1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 55,000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

7:o) Vägorganisationen i länen. Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit

riksdagen att dels godkänna, att med tillämpning tills vidare från och med

budgetåret 1940/41 de i staten för vägorganisationen i länen under avlöningar

upptagna posterna för avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat och för rör
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 6.

ligt tillägg skola i staten upptagas med respektive 240,600 kronor och 65,700

kronor, dels ock till vägorganisationen i länen för budgetåret 1940/41 anvisa

ett förslagsanslag av 770,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Yad Kungl. Maj:t föreslagit har riksdagen funnit sig böra bifalla.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels godkänt, att med tillämpning

tills vidare från och med budgetåret 1940/41 de i staten för vägorganisationen

i länen under avlöningar upptagna posterna för avlöningar till tjänstemän

å ordinarie stat och för rörligt tillägg skola i staten upptagas med respektive

240,600 kronor och 65,700 kronor, dels ock till vägorganisationen i länen

för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 770,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

8:o) Automobilskattemedlens specialbudget. Kungl. Maj:t har (punkt 8)

föreslagit riksdagen att godkänna de i statsrådsprotokollet förordade ändringarna

i utformningen av automobilskattemedlens specialbudget att tillämpas

under budgetåret 1940/41.

Medan bilskattemedlen för innevarande budgetår beräknats till 136,000,000

kronor antagas för vägändamål och därmed sammanhängande syften allenast

110,000,000 kronor stå till förfogande för budgetåret 1940/41. Denna starka

nedgång kan tvivelsutan, på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit,

ge anledning överväga huruvida ej medel, tidigare fonderade i automobilskattemedelsfonden,

böra tagas i anspråk för att tillgodose de föreliggande

alltjämt betydande behoven av anslag för vägväsendet. Fondens behållning

uppgår för närvarande till 56,998,000 kronor.

I betraktande särskilt av den stränga sparsamhet vid förbrukningen av

kapitalmedel, som i nuvarande läge måste iakttagas, har riksdagen anslutit

sig till de synpunkter departementschefen lagt på frågan.

I likhet med departementschefen har riksdagen alltså utgått ifrån att de

för vägändamål m. m. för budgetåret 1940/41 tillgängliga medlen böra beräknas

till 110,000,000 kronor.

Yad departementschefen anfört örn sättet för anslagens avräkning mot inflytande

automobilskattemedel och örn rätt att avföra uppkommande underskott

på automobilskattemedlens fond har ej givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen godkänt de i statsrådsprotokollet

förordade ändringarna i utformningen av automobilskattemedlens

specialbudget, att tillämpas under budgetåret 1940/41.

9:o) Bidrag till vägunderhållet på landet m. m. Kungl. Maj:t har (punkt

9) föreslagit riksdagen dels till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för

budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag av 51,000,000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen, dels ock godkänna följande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6.

5

Förslag

till

Förordning

angående statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning på landet under

år 1940.

Härigenom förordnas, att utan hinder av vad i 2 § 1 mom. förordningen

den 30 juni 1936 (nr 451) angående statsbidrag till den allmänna väghållningen

i riket föreskrives följande skall äga tillämpning:

Till vägdistrikt skall, i mån av tillgång å därtill anslagna medel, för år 1940

lämnas statsbidrag med åttiofem procent av det belopp, vartill väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beräknar distriktets kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning

under året skäligen böra uppgå. I fråga om ödebygdsväg skall

bidraget dock, efter i övrigt samma grunder, utgå med nittiofem procent.

För tilldelning till vägdistrikten av ifrågavarande bidrag till vägunderhållet

på landet m. m. skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppgöra en fördelningsplan.

Över det beslut, varigenom denna fördelningsplan fastställes, må

besvär icke anföras.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I två likalydande motioner, I: 37 och II: 77, har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till bidrag för vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret

1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 54,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vidare har i två likalydande motioner, I: 61 och II: 70, hemställts, att riksdagen

måtte besluta att avslå Kungl. Maj:ts förslag till förordning angående

statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning på landet under år 1940,

att till bidrag till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 58,800,000 kronor, att avräknas mot autombilskattemedel, samt

att beakta övriga i motionen anförda synpimkter.

I motionen II: 18 har hemställts, att riksdagen till bidrag till vägunderhållet

på landet m. m. för budgetåret 1940/41 måtte anvisa ett anslag av

56,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedel.

Enligt departementschefens förslag skulle vägunderhållsbidraget ej längre

få utgå på grundval av föregående års verkliga utgifter för vägunderhållet,

sådana dessa utgifter framkommit enligt företedda och granskade räkenskaper,

utan i stället tilldelas varje distrikt efter en skälighetsprövning inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen. Över styrelsens beslut skulle »av praktiska skäl»

besvär ej få anföras.

Bedömt efter hittillsvarande administrativ praxis och den ordning som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 6.

sedan gammalt tillämpats inom det svenska vägväsendet måste onekligen

detta nya system verka rätt främmande. Även under förutsättning av en i

möjligaste mån objektiv uppskattning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

torde det ej kunna undgås orättvisor och ojämnheter vid fördelningen. Att

exempelvis uppskatta vinterväghållningen —- en utgiftspost som under svåra

vintrar stiger till över 7 miljoner kronor för samtliga vägdistrikt och som

för enskilda vägdistrikt kan växla mellan något tusental och ända uppemot

flera hundratusental kronor per år — stöter på de största vanskligheter.

Lika oberäkneliga äro de i vissa trakter ofta kännbara kostnaderna för skadorna

på vägarna under tjällossningen. Stora militärtransporter pågå inom

vissa väghållningsdistrikt, som därigenom fått opåräknade men också svårberäkneliga

påfrestningar på underhållet. Också arbetslönerna utgöra en dylik

oviss betydande post. De ojämnt verkande och just nu stigande kostnaderna

för reparationer, förnyelse av maskinparken, bränsle och material o. s. v.

måste ävenledes verka förryckande på möjligheterna att, såsom departementschefen

förutsatt, redan genom förhandsberäkningar under år 1940 fastställa

statens bidrag till samma års vägunderhållskostnader.

Yikten av att nedbringa underhållskostnaderna förtjänar självfallet i nuvarande

läge allvarlig uppmärksamhet. En tillfredsställande besparingseffekt

synes emellertid kunna nås utan övergång till ett nytt system med de vanskligheter

en sådan övergång medför. I dylikt syfte bör bidragsprocenten för

nästkommande budgetår sänkas från 85 till 75 procent.

Från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har upplysts att vägunderhållskostnaderna

för år 1939 preliminärt beräknats uppgå till 68,100,000 kronor. Vid

en sänkt bidragsersättning av 75 procent skulle vägunderhållsanslaget för

budgetåret 1940/41 — under vilket budgetår vägdistriktens bidrag för år 1940

först betalas — behöva upptagas till 51,300,000 kronor enligt nedanstående

beräkning.

Underhålls- Oförändrade

kostnad grunder

kronor kronor

Statsverks
prop.

kronor

Utskottet

kronor

Landsvägar ... 67,000,000 56,950,000(85 %) 50,250,000(75 %)

Ödebygdsvägar . 1,100,000 1,050,000 (95 %)_1,050,000 (95 %)

68,100,000 58,000,000 51,000,000 51,300,000

Denna summa har riksdagen ansett kunna avjämnas till 51,000,000 kronor

eller alltså samma belopp som Kungl. Maj:t äskat. På grund av att bidragen

skola utgå efter vägdistriktens utgifter, kan anslagsbelastningen ej bestämt

beräknas. Anslaget bör därför upptagas som förslagsanslag.

Riksdagen vill erinra därom, att ifrågavarande bidrag, ehuru avseende år

1940, skall beräknas på 1939 års underhåll oavsett alltså de starka inskränkningar

i underhållet och därmed också utgiftsbesparingar, som förutsättas möjliga

i underhållet för år 1940. Det är sålunda känt att inom vägdistrikten avsevärda

beskärningar planeras i fråga om sådana åtgärder som dikesrensning, kantskärning,

röjning samt, i fråga örn de mindre trafikerade vägarna, även grus
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 6.

ningen. Också de rätt stora kostnaderna för dammbindning böra kunna nedbringas.

Alla dessa inskränkningar tillsammantagna måste tvivelsutan verka

sänkande på distriktens underhållskostnader. Dock påverkas ej härav vägdistriktens

statsbidrag för år 1940. Bestämmande för dettas storlek äro, såsom

nämnts, underhållskostnaderna under år 1939. Detta förhållande gör otvivelaktigt

sänkningen från 85 till 75 procent för vägdistrikten mindre kännbar.

Riksdagen finner emellertid angeläget framhålla att ifrågavarande nedsättning

av underhållsbidraget till 75 procent bör betraktas som en tillfällig åtgärd,

betingad uteslutande av det allvarliga statsfinansiella läget. I anslutning

till denna uppfattning förutsätter riksdagen, att frågan örn underhållsbidraget

för år 1941 göres beroende av ytterligare utredning. Därvid bör också

beaktas frågan örn särskilt stöd åt vissa vägdistrikt, vilkas vägnät blivit särskilt

hårt belastade av nu pågående extra-ordinära militärtransporter.

Till sist vill riksdagen erinra om det vägskatteutjämningsbidrag som på

senare tid utgått till mera betungade distrikt. För den del av vägskatten, som

överstiger 2 kronor per skattekrona, utgår statsbidraget med 70 procent. Detta

bidrag måste tvivelsutan verka utjämnande och skattemildrande. Riksdagen

anser dock statsbidragsfrågan även i denna del förtjäna upptagas till förnyat

övervägande.

Riksdagens beslut innebär alltså en sänkning av vägunderhållsbidraget för

år 1940 till 75 procent. För ödebygdsvägarnas del bär dock riksdagen ansett

nuvarande bidragsnorm av 95 procent böra bibehållas.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av motionerna I: 37

och 61 samt II: 18, 70 och 77, dels, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag till

förordning angående statsbidrag till vägunderhåll och vinterväghållning på

landet under år 1940, beslutat, att nämnda statsbidrag skall, efter i huvudsak

oförändrade grunder i övrigt, för detta år utgå med sjuttiofem procent, dock

att till kostnader för underhåll av ödebygdsväg och vinterväghållning å sådan

väg särskilt tilläggsbidrag med tjugo procent må lämnas, dels ock till bidrag

till vägunderhållet på landet m. m. för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag

av 51,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

10:o) Bidrag till byggande av broar. Kungl. Majit har (punkt 10) föreslagit

riksdagen att till bidrag till byggande av broar för budgetåret 1940/41

anvisa ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande anslag har i enlighet med vad departementschefen förordat

uppförts med oförändrat belopp. Med bifall till Kungl. Majits förslag har

riksdagen till bidrag till byggande av broar för budgetåret 1940/41 anvisat ett

reservationsanslag av 3,500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

ll:o) Bro mellan Sverige och Norge över Svinesund. Kungl. Majit har

(punkt 11) föreslagit riksdagen att till bro mellan Sverige och Norge över

Svinesund för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 532,700

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Riksdagen bär funnit det av Kungl. Majit äskade beloppet, 1,065,400

kronor, böra ställas till förfogande för slutförande av ifrågavarande broföretag.

I överensstämmelse med vad som tidigare tillämpats bör hälften av

detta belopp utgå av anslaget till statliga och kommunala beredskapsarbeten

och återstoden anvisas under förevarande rubrik. Riksdagen får alltså anmäla,

att riksdagen till bro mellan Sverige och Norge över Svinesund för budgetåret

1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 532,700 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

12:o) Stensättning av vägar. Kungl. Majit har (punkt 12) föreslagit riksdagen

att till stensättning av vägar för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Med åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört får riksdagen

anmäla, att riksdagen, som funnit anslaget böra bestämmas till det av Kungl.

Majit äskade beloppet, till stensättning av vägar för budgetåret 1940/41 anvisat

ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

13:o) Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsväsendet. Kungl.

Majit har (punkt 13) föreslagit riksdagen att till reparationsberedskap vid

väg- och vattenbyggnadsväsendet för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Riksdagen har ansett, att slutanslag till ifrågavarande ändamål nu bör

anvisas med av Kungl. Majit äskat belopp samt att anslaget i likhet med motsvarande

anslag för nu löpande budgetår bör avräknas mot autombilskattemedlen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till reparationsberedskap

vid väg- och vattenbyggnadsväsendet för budgetåret 1940/41 anvisat ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att avräknas mot arn orne bilskattemedlen.

14:o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Majlis förslag (punkt 14) har riksdagen till bidrag till vissa forsknings-

och undersökningsarbeten för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag

av 151,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

15:o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Med bifall

till Kungl. Majlis förslag (punkt 15) har riksdagen till bidrag till säkerhetsanordningar

vid järnvägskorsningar för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag

av 250,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

16:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. Beträffande

Kungl. Majits förslag (punkt 16) örn beräknande av ett anslag på 100 kronor

till avsättning till statens automobilskattemedelsfond — i vilket avseende

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 6.

sedermera i proposition nr 102 hemställts örn ett förslagsanslag av 22.100

kronor — kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.

17:o) Bidrag till väg- och gatuarbeten i städerna. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 17) har riksdagen till bidrag till väg- och gatuarbeten i

städerna för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 11,679,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Vägskatteutjämningsbidrag. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 18) örn beräknande av ett anslag på 4,179,000 kronor till vägskatteutjämningsbidrag

— i vilket avseende särskild proposition nr 102 sedermera

avlåtits — kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.

19:o) Bidrag till nyanläggning av landsvägar. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 19) har riksdagen till bidrag till nyanläggning av landsvägar

för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

20:o) Bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs,

Gävleborgs och Värmlands län. Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen

att till bidrag till nyanläggning av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens,

Jämtlands och Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs,

Gävleborgs och Värmlands län för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Riksdagen, som funnit anslag till ifrågavarande ändamål böra anvisas med

av Kungl. Majit äskat belopp, får anmäla, att riksdagen till bidrag till nyanläggning

av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och

Västernorrlands samt vissa delar av Kopparbergs, Gävleborgs och Värmlands

län för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

21 :o) Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret

betydelsefulla vägar och broar. Kungl. Majit har (punkt 21) föreslagit riksdagen

att till bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret

betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla föreliggande framställning om anvisande

av ytterligare 2,000,000 kronor för påbörjande av vissa för riksförsvaret

betydelsefulla väg- och broarbeten, för vilkas utförande hittills anvisade

medel icke förslå. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till bidrag till

byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och

broar för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 6.

22:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar m. m. I två likalydande

motioner, I: 41 och II: 73, har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till

bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

I motionen II: 19 har vidare hemställts, att riksdagen som nytt anslag (utöver

disponerade 700,000) för budgetåret 1940/41 till bidrag till byggande av

enskilda vägar måtte anvisa 300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedel.

Slutligen har i motionen II: 123 hemställts, att riksdagen måtte såsom

bidrag till byggande av enskilda utfartsvägar för budgetåret 1940/41, utöver

vid budgetårets ingång förefintligt, odisponerat belopp, anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Främst med tanke på att uppmuntra eller överhuvudtaget göra det möjligt

för befolkningen i avlägset liggande byar eller gårdar att själva bryta väg

fram till de allmänna trafiklederna har alltsedan år 1918 statsbidrag lämnats

till byggande av enskilda vägar (utfartsvägar). Anslaget var ursprungligen

förbehållet de fyra nordligaste länen, men har efterhand utsträckts att omfatta

hela landet. Det årliga anslagsbeloppet har efterhand vuxit och de båda

senaste budgetåren beviljats med ett årsbelopp av 1,400,000 kronor. Av 1939

års riksdag fattades beslut om bidrag jämväl till underhållet, och för detta

ändamål anvisades 1,000,000 kronor, att likaledes avräknas mot automobilskattemedlen.

Som allmänt motiv för denna efterhand vidgade anslagsram har främst

kunnat åberopas motortrafikens utveckling, vilken medfört, att även det enskilda

vägnätet i en alltjämt fortgående stegring börjar indragas i den allmänna

trafiken. Såsom riksdagen tidigare i anslutning till väckta motioner

framhållit, kan härvidlag också förtjäna erinras örn behovet av bättre rättvisa

mellan den befolkning, som utan egna uppoffringar blir delaktig av riksvägsnätets

fördelar, och dem, som vid sidan av sin anpart i bördorna för det allmänna

vägväsendet också hava att — ej sällan med stora uppoffringar — åstadkomma

förbindelserna från sina egna byar och gårdar till nämnda vägnät.

Byggnadsbidrag med högst femtio procent av beräknad kostnad utgår allenast

under förutsättning att anläggningen är för väghållarna synnerligen betungande.

Med beaktande av anslagets behjärtansvärda syfte har riksdagen funnit

sig böra medgiva, att som ett tillskott till den för nästa budgetår beräknade

odisponerade behållningen å cirka 700,000 kronor ytterligare anvisas ett

anslag av 300,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till motionerna I: 41 samt

II: 19 och 73 samt i anledning av motionen II: 123, till bidrag till byggande

av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag

av 300,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

23:o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 23) föreslagit riksdagen att till bidrag till underhåll av enskilda vägar

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Kr 6.

m. m. för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

I två likalydande motioner, I: 62 och II: 102, har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att såsom bidrag till underhåll av enskilda vägar för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedel.

På grund av vad riksdagen anfört under nästföregående punkt och med

beaktande också av de synpunkter, som motionsvis framförts i ärendet, har

riksdagen funnit sig böra medgiva, att anslaget bestämmes till 1,500,000

kronor eller det belopp, som begärts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionerna I: 62 och II: 102, till bidrag till underhåll av

enskilda vägar m. m. för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av

1.500.000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden. Kungl. Maj :t har

(punkt 25) föreslagit riksdagen att till bidrag till vägförbättringsarbeten å

landsbygden för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 20,857,500

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Det för tillgodoseende av landsbygdens särskilda vägändamål avsedda

beloppet uppgår till 35,036,500 kronor. Därav har i det föregående under

punkterna 18:o)—23:o) skett fördelning av sammanlagt 14,979,000 kronor. Det

återstående beloppet, 20,057,500 kronor, bör enligt gängse normer anvisas till

bidrag till vägförbättringsarbeten å landsbygden. Såsom departementschefen

erinrat, har motsvarande anslag för innevarande budgetår anvisats med

21,715,200 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bidrag till vägförbättringsarbeten

å landsbygden för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av

20,057,500 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

25:o) Bidrag till hamn- och farledsundersökningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) har riksdagen till bidrag till hamn- och

farledsundersökningar för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av

8.000 kronor.

26:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 27) har riksdagen till bidrag till handelshamnar och farleder

för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

27:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder.

Departementschefen har under förevarande punkt (28) anfört följande:

»dag delar väg- och vattenbyggnadsstyrelsens uppfattning, att behov föreligger

av vissa utvidgnings- och förbättringsarbeten å en del av statens fiskehamnar

och farleder. Då tillgodoseendet av detta behov i åtskilliga fall utan

allvarligare olägenheter tills vidare torde kunna anstå, anser jag mig mueller
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 6.

tid under nu rådande läge icke kunna förorda anvisande av något anslag

till ändamålet för nästa budgetår. Skulle förbättring av någon inomskärsfarled

aktualiseras genom de störningar av sjöfarten längs landets kuster, som orsakats

av den senaste tidens utrikespolitiska händelser, torde medel, därest

arbetets utförande anses trängande, lämpligen kunna anvisas av anslag å förskottsstaten

för försvarsväsendet m. m.»

Departementschefens uttalande har icke givit riksdagen anledning till

erinran, vilket riksdagen härigenom velat tillkännagiva.

28:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har riksdagen till underhåll och drift

av statens fiskehamnar och farleder för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag

av 27,500 kronor.

29:o) Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar.

Kungl. Majit har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till bidrag till

byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret

1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget har riksdagen i likhet med

departementschefen ansett, att bidrag för nästa budgetår till nu förevarande

ändamål icke bör utgå med högre belopp än 100,000 kronor. Med bifall till

Kungl. Majlis förslag har riksdagen till bidrag till byggande och underhåll av

statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

30:o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.

Då Kungl. Majlis förslag (punkt 31) ej givit riksdagen anledning till erinran,

har riksdagen till bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och

farleder för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 500,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vägtrafikväsendet.

31:o) Besiktning av motorfordon. Kungl. Majit har (punkt 32) föreslagit

riksdagen att till besiktning av motorfordon för budgetåret 1940/41 anvisa ett

förslagsanslag av 700,000 kronor.

De av Kungl. Majit föreslagna grunderna för ersättning till besiktningsmän,

som fullgöra militärtjänstgöring, hava ej givit riksdagen anledning till

erinran. Kiksdagen, som även i övrigt funnit Kungl. Majits förevarande förslag

vara av beskaffenhet att böra godtagas, får anmäla, att riksdagen till

besiktning av motorfordon för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag

av 700,000 kronor.

32:o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 33) har riksdagen till registrering av motorfordon för budgetåret

1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 6.

33:o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. Kungl. Maj :t har (punkt

34) föreslagit riksdagen att till bidrag till vissa kommunikationsändamål för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

Med hänsyn till riksdagens vederbörande utskott tillhandakomna uppgifter

har riksdagen funnit förevarande anslag böra för nästa budgetår uppföras med''

ett belopp av 15,000 kronor. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till

bidrag till vissa kommunikationsändamål för budgetåret 1940/41 anvisat ett

reservationsanslag av 15,000 kronor.

Byggnadsväsende^

34:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1940/41, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1940/41

anvisa ett förslagsanslag av 698,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

dels godkänt följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat. Kronor

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............... 330,300

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majt ............................................. 1,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m........................................... 165,200

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 17,500 182,700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 47,700

Säger kronor 561,900

Statens bränslekontrollerande verksamhet.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m........................................... 69,500

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 8,300 77,800

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 6,400

Säger kronor 84,200

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis ............ 21,500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m.............................................. 24,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 2,400 26,400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 4,500

Säger kronor 52,400

Summa förslagsanslag kronor 698,500;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 6.

dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1940/41 anvisat

ett förslagsanslag av 698,500 kronor.

35:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 36) har riksdagen till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 85,000 kronor.

36:o) Bidrag till propagerande och konsulterande verksamhet för vedeldningens

främjande m.m. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37)

har riksdagen till bidrag till “propagerande och konsulterande verksamhet för

vedeldningens främjande m. m. för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag

av 13,000 kronor.

37:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

38) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1940/41, dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar

för budgetåret 1940/41 anvisa ett förslagsanslag av 710,200 kronor.

Bortsett från höjning av de för ortstillägg avsedda medlen med 50 procent

eller 9,400 kronor innebär Kungl. Maj:ts förevarande förslag ingen annan

ändring än att det nu utgående beloppet till avlöningar till tillfälliga biträden

höjts med 20,000 till 100,000 kronor. I anledning härav har inkomsttiteln för

inkomster vid länsarkitektsinstitutionen — vilken för nu löpande budgetår

uppförts med ett belopp av 570,000 kronor — ansetts kunna för nästa budgetår

höjas till 590,000 kronor. Under erinran härom får riksdagen anmäla, att

riksdagen, med bifall till förslaget,

dels godkänt följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1940/41:

Avlöningsstat.

Kronor

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t:

a. Arvoden till 21 länsarkitekter ................................. 252,300

b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis ..................... 17,000 269,300

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m........................................... 280,600

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis .................. 32,000 312,600

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ........................... 100,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 28,300

Summa förslagsanslag kronor 710,200;

dels ock till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret 1940/41

anvisat ett förslagsanslag av 710,200 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 6.

38:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majda förslag (punkt 39) har riksdagen till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 85,000 kronor.

39:o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Riksdagen,

som funnit anslag till ifrågavarande ändamål böra anvisas med av Kungl. Maj :t

angivet belopp (punkt 40), har till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

40:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Riksdagen, som

ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål (punkt 41), har till underhåll av vissa historiska

byggnader m. m. för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av

75,000 kronor.

41:o) Reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården. Kungl. Maj:t har

(punkt 42) framlagt förslag angående reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården.

Ifrågavarande reningsverk har befunnits erforderligt för att undanröja de

sanitära olägenheterna i Lilla Värtan på grund av det avloppsvatten, som i

särskild huvudavloppsledning ditledes från statsinstitutionerna å de utmed

Brunnsviken mellan Albano och Ålkistan belägna områdena samt från Ekhagens

stadsplaneområde. Under erinran härom får riksdagen anmäla, att

riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, dels medgivit, att Kungl.

Maj:t må bemyndiga byggnadsstyrelsen att på i huvudsak de villkor, som i

statsrådsprotokollet angivits, med Stockholms stad träffa överenskommelse

örn uppförande av ett reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården, dels ock

till reningsverk vid Ekhagen å Norra Djurgården för budgetåret 1940/41 anvisat

ett reservationsanslag av 42,000 kronor.

Diverse.

42:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43) om anslag till

ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond

har riksdagen i skrivelse nr 179 anmält sitt beslut.

43:o) Ersättning åt statens järnvägar för av Kungl. Majit medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44) har riksdagen till ersättning åt statens järnvägar för

av Kungl. Majit medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor

för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av 5,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 6.

44:o) Postavgifter för tjänstebrev och dylika försändelser. Med bifall

till Kungl. Majlis förslag (punkt 45) har riksdagen till postavgifer för tjänstebrev

och dylika försändelser för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag

av 6,900,000 kronor.

45:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Majit har (punkt

46) föreslagit riksdagen att till försvarsberedskap vid statens järnvägar för

budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag av 325,000 kronor.

De årliga kostnaderna för vård och underhåll av ifrågavarande beredskap

beräknas vid full utbyggnad av beredskapsorganisationen komma att uppgå

till 425,000 kronor, vilket belopp efter elektrifieringen av banan Långsele—

Boden förutsättes komma ökas med ytterligare 100,000 kronor. För nästa

budgetår anses emellertid det för ändamålet erforderliga anslaget kunna begränsas

till 325,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till försvarsberedskap

vid statens järnvägen- för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av

325,000 kronor.

46:o) Extra besiktningar av luftfartyg m. m. Riksdagen, som funnit sig

böra bifalla Kungl. Maj:ts förevarande förslag (punkt 47), har till extra besiktningar

av luftfartyg m. m. för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag

av 3,000 kronor.

47:o) Ersättningar för skador vid eldsläckning. Riksdagen har funnit

sig böra bifalla Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48), enligt vilket förevarande

anslag med hänsyn till den hittillsvarande obetydliga utgiftsbelastningen å

anslaget skulle nedsättas med 10,000 kronor. Riksdagen får anmäla, att riksdagen

till ersättningar för skador vid eldsläckning för budgetåret 1940/41 anvisat

ett förslagsanslag av 10,000 kronor.

48:o) Understöd åt privatflyget. Kungl. Majit har (punkt 49) föreslagit

riksdagen att till understöd åt privatflyget för budgetåret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag av 193,000 kronor.

Enligt departementschefens förslag skulle till understöd åt privatflyget nu

anvisas 193,000 kronor, varav 98,000 kronor beräknas åtgå till certifikatpremier

och 95,000 kronor till flygplansinköp. Med bifall till förslaget har riksdagen

till understöd åt privatflyget för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag

av 193,000 kronor.

49:o) Bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet i utlandet.

Kungl. Majit har (punkt 50) föreslagit riksdagen att till bidrag för turistreklam-

och upplysningsverksamhet i utlandet för budgetåret 1940/41 anvisa

ett anslag av 100,000 kronor.

Riksdagen, som funnit av förhållandena betingat med en begränsning av

statens bidrag för ifrågavarande ändamål, har ansett sig böra bifalla departe
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

-Riksdagens skrivelse Nr 6.

mentschefens förslag om anvisning för ändamålet av 100,000 kronor. Riksdagen

får anmäla, att riksdagen till bidrag för turistreklam- och upplysningsverksamhet

i utlandet för budgetåret 1940/41 anvisat ett anslag av 100,000

kronor.

50:o) Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 51) örn oförändrad medelsanvisning för ifrågavarande

ändamål har riksdagen till bidrag till svenska brandkårernas riksförbund för

budgetåret 1940/41 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.

51 :o) Bidrag till svenska brandskyddsföreningen. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 52) har riksdagen till bidrag till svenska brandskyddsföreningen

för budgetåret 1940/41 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.

52:o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) har riksdagen till bidrag till

nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret 1940/41 anvisat

ett anslag av 75,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

53:o) Statens biltrafiknämnd. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54)

kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.

54:o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar. Riksdagen har

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) till bidrag till vissa internationella

sammanslutningar för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag av

10,000 kronor.

55:o) Bidrag till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) har riksdagen

såsom bidrag till upprättande av en regionplan för Göteborg med omgivningar

för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

56:o) Inköp av gatsten. Kungl. Majit har (punkt 57) föreslagit riksdagen

att till inköp av gatsten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor.

I två likalydande motioner, I: 40 och II: 71, har hemställts, att riksdagen

till inköp av gatsten för budgetåret 1940/41 måtte anvisa ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte dels

hemställa, att avvecklingen av gatstensindustrien må förekomma endast i den

mån, som stenarbetarna kunna överflytta till andra för dem lämpliga arbeten,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i fall av behov ur anslagen till statliga

reserv- eller beredskapsarbeten täcka eventuellt uppkommande brist i anslaget

till stöd åt gatstensindustrien.

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 14 sami. Nr 6.

1087 40 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 6.

Innan riksdagen går att taga ställning till förevarande förslag om fortsatta

statliga steninköp finner riksdagen anledning erinra om de huvudfaktorer som

föranlett ett särskilt stöd till ifrågavarande näringsgren.

Gatstensindustrien är en jämförelsevis ung industri, som ursprungligen var

så gott som helt beroende av den utländska efterfrågan, främst från Tyskland.

Avsättningsmöjligheterna på den inhemska marknaden har däremot, enligt vad

tidigare från industriens egna svenska utövare vitsordats, endast i mycket

begränsad utsträckning tillvaratagits.

Ännu år 1927 representerade den till Tyskland utförda gatstenen ett värde

av över 8,000,000 kronor. Då den svenska gatstensindustrien sedermera genom

starka utländska statsingrepp avstängdes från exportmöjligheter, för vilka

annars stora naturliga förutsättningar alltjämt borde föreligga, råkade den helt

naturligt i trångmål. Förklarligt var ock örn avsättning av gatsten i stället

söktes inom landet och då i första hand som beläggningsmaterial på de allmänna

vägarna. Den starka utveckling för att ej säga omvandling, som det

svenska vägväsendet på senare tid undergått, bör också högst betydligt ha

vidgat möjligheterna i detta avseende.

Örn än till sina verkningar ej så vidsträckta som exportsvårigheterna för

exempelvis det svenska jordbrukets produkter hava vanskligheterna för gatstensindustrien

uppenbarligen varit av sådan säregen och samhälleligt djupt

ingripande art att de ej kunnat lämnas av statsmakterna obeaktade. Ett

alldeles särskilt starkt verkande motiv har varit gatstensindustriens starka av

granitbrottens förekomst betingade lokalisering till Västkustens och Blekinges

mest karga kusttrakter och till ett flertal därvarande även tidigare rätt fattiga

kommuner. Av granitutredningen har erinrats att vad som gjort just stenindustriens

arbetslöshetsproblem till ett så svårlöst spörsmål varit att den

speciella yrkesskicklighet, som stenhuggaren förvärvar, icke gjort det möjligt

för honom att snabbt växla yrke. Har han nått en något mera framskriden

ålder, torde det nära nog vara omöjligt för honom att vinna sysselsättning

inom andra yrkesområden än det rena grovarbetets, och i vart fall har han

därvid ingen möjlighet att utnyttja sin yrkeskunskap. En annan medverkande

faktor har också enligt granitutredningen varit egnahemsväsendets starka utveckling

inom stenhuggarkåren. De äldre stenhuggarna hava även haft i minnet

de uppgångstider, som under industriens tidigare skeden följt på depressionsperiodema.

Dessa omständigheter torde enligt riksdagens mening väl förklara örn stenhuggarna

och i all synnerhet de äldre av dem stannat kvar inom yrket trots

ett i förhållande till det tunga arbetet i allmänhet rätt blygsamt vederlag.

På den yngre befolkningen med dess större rörlighet och frihet i fråga örn

yrkesval lärer ej yrket kunna utöva stor lockelse. En betydande avgång har

också redan skett. År 1929 utgjorde enligt tidigare beräkningar de vid landets

gatstenshuggerier sysselsatta cirka 8,000—9,000 arbetare. Antalet synes sedermera

hava växlat. Enligt vad departementschefen upplyst skulle från våren

1937 till hösten 1939 de sysselsatta stenarbetarnas antal hava nedgått från 3,660

till omkring 2,800, och nu förberedes en ytterligare rätt kännbar avgång från

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagms skrivelse Nr 6.

yrket. Även under förutsättning av ett anslagsbelopp på 4,000,000 kronor,

eller det belopp, varom statens steninköpskommitté hemställt, skulle

allenast 1,400 å 1,500 man kunna erhålla arbete vid statsbeställningarna. Vid

anslagets bestämmande till statsverkspropositionens belopp av 3,000,000

kronor torde det ej kunna undvikas att även ett stort antal rätt gamla arbetare

måste hänvisas att söka sin utkomst inom annat yrke. Från steninköpskommittén

har riksdagens vederbörande utskott fått upplysning om att bland

dem befinna sig cirka 300 i en så framskriden ålder som 45—55 år.

Med avseende å sysselsättningseffekten synes gatstensproduktionen hava

stora företräden framför de allra flesta slag av andra reserv- och beredskapsarbeten.

Arbetsomkostnader vid gatstenstillverkningen äro dels kostnader

för uttagning av blocken ur berget och deras framförande till stenhuggaren,

dels kostnader för blockens klyvning och huggning till gatstenen, dels ock

kostnaderna för stenens transport från huggningsplatsen till lastplatsen samt

för lastningen därstädes. I dessa omkostnader utgör arbetslönen enligt uppskattning

en så betydande anpart, att omkring 75 procent av den färdiga

produktens värde anses motsvara arbetslön.

Beträffande gatstenens tekniska och ekonomiska berättigande i förhållande

till andra fasta beläggningar, och särskilt då betongen, får riksdagen hänvisa

till den inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställda utredningen i

ämnet. Enligt nämnda utredning synes gatstenen alltjämt väl hävda sin ställning

som ett tidsenligt beläggningsmaterial. Vid jämförelse med betongbeläggningarna

förtjänar just nu uppmärksammas cementproduktionens

ovanligt starka beroende av tillgången till kolbränsle. Den prisstegring på

cement, som härav på senaste tiden motiverats, måste även rent ekonomiskt

hava inneburit en viss förskjutning till förmån för gatstensbeläggningarna. Från

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har också bestyrkts, att den redan förefintliga

trafiken väl motiverar betydande vägsträckors beläggning med gatsten.

Enligt vad som inom riksdagen inhämtats, lärer en ytterligare möjlighet att

bereda avsättning för en del av stenlagren finnas, nämligen för stensättning i

städernas egen regi, och således ej såsom statligt stensättningsarbete, av vissa

städernas gator och vägar, som äro viktiga för automobiltrafiken, detta dock

under förutsättning att stenen utan ersättning kunde tillhandahållas vederbörande

städer.

Vad riksdagen ovan anfört begränsar sig till själva gatstensindustrien. Vid

sidan därav förefinnes inom stendistrikten en betydande tillverkning av kantoch

byggnadssten, vilken tillverkning emellertid är delvis lokalt sett skild från

gatstenstillverkningen och i varje fall hos stenhuggaren förutsätter en annan

utbildning och arbetsteknik. Kantstensproduktionen har under senare tid

minskat i hög grad. Intill krigsutbrottet var byggnadsstensproduktionen rätt

tillfredsställande, tack vare beställningar från utlandet, främst från England,

men också tack vare leveranser för den då livliga svenska byggnadsverksamheten.

För närvarande är det i huvudsak endast beställningarna till

Svinesundsbron som ge arbete. När dessa beställningar upphöra torde

vanskligheterna komma att ökas även för sysselsättningen av kant- och bygg
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 6.

rmdssferiarbetarna, ett förhållande som ej bör lämnas ur sikte vid bedömningen

av gafsfewsindustriens arbetslöshetsproblem.

Ehuru vissa skäl kunna anföras för en höjning av anslagsbeloppet har

riksdagen stannat vid dettas bestämmande till 3,000,000 kronor. Att märka är,

att anslaget förutsattes helt anvisat på den allmänna budgeten utan att

automobilskattemedlen skulle till någon del belastas.

Till sist vill riksdagen erinra därom, att steninköp av den omfattning och

under de omständigheter i övrigt som de här föreliggande motivera en särskild

sträng prövning från steninköpskommitténs sida av leveranspriser och inköpsbetingelsema

i övrigt.

Med tagen hänsyn till den av departementschefen lämnade redogörelsen

har riksdagen funnit anslaget böra bestämmas till det av Kungl. Majit äskade

beloppet, 3,000,000 kronor. Riksdagen ansluter sig även till departementschefens

uttalande, att steninköpsanslaget icke bör tagas i anspråk i vidsträcktare

omfattning än som är betingad av behovet att skaffa arbete i de

orter, varom här är fråga. I anslutning härtill får riksdagen dock uttala, att,

i händelse arbetarna inom stenindustrien icke kunna beredas annat lämpligt

arbete, stenindustrien då, efter Kungl. Majits prövning, kan beredas möjlighet

att uppehålla verksamheten i större utsträckning än departementschefen

förutsatt med hänsyn till anslagets storlek. Under sådana förhållanden förutsätter

riksdagen, att eventuellt fyllnadsanslag kan överföras från anslaget till

statliga beredskapsarbeten för ytterligare tillverkning av sten för statens

räkning.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till inköp av gatsten för budgetåret

1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

57:o) Statens transportkommission. I en den 16 februari 1940 dagtecknad

proposition, nr 68, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen anvisa

anslag till statens transportkommission med för budgetåret 1940/41

lagt 155,000 kronor. I denna fråga har riksdagen i skrivelse nr 146 anmält

sitt beslut.

58:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) har riksdagen till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag av

65,000 kronor.

59:o) Extra utgifter. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) om

anslag till extra utgifter kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

60:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) har riksdagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag

av 53,200 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 6.

61 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) har riksdagen till barntillägg åt vissa

befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1940/41 anvisat ett förslagsanslag

av 17,800 kronor.

Stockholm den 10 maj 1940.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.