Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1941/42 under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till folkhushållning sdepartementet.

1941-04-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1941:11, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1941/42 under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till folkhushållning sdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 11.

1

Nr 11.

Godkänd av första kammaren den 19 april 1941.

Godkänd av andra kammaren den 19 april 1941.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar

rörande utgifterna för budgetåret 1941/42

under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen

till folkhushållning sdepartementet.

(Statsutskottets utlåtande nr 11.)

Till Konungen.

I det vid propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov

under budgetåret 1941/42 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden

för den 3 januari 1941 har departementschefen såsom

inledning till redogörelsen för de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret

1941/42 av utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen

till folkhushållningsdepartementet, lämnat en översikt över de ändringar

i krisorganisationen och dess verksamhet, som ägt rum sedan föregående

lagtima riksdag.

I likhet med departementschefen vill riksdagen understryka att, ehuru

organisationen av krisförvaltningen numera måste anses hava vunnit en viss

stadga och även synes i stort sett vara lämpad för verkställande av hittills

beslutade regleringsåtgärder, detta icke innebär att organisationen kan anses

slutgiltigt uppbyggd. Nya utvidgningar och omläggningar kunna i den mån

krisen skärpes eller förhållandena eljest förändras visa sig påkallade. Det

torde liksom hittills skett få ankomma på Kungl. Majit att fatta beslut beträffande

erforderliga förändringar i krisorganisationen. Departementschefen har

förutsatt att, därest dylika förändringar bliva genomförda, de anslag, rörande

vilka departementschefen framlagt förslag under elfte huvudtiteln, finge tagas

i anspråk för nära liggandet ändamål. Riksdagen har icke funnit anledning till

erinran häremot.

Beräkningarna angående anslagsbehoven för de olika krisorganen för nästa

budgetår äro — såsom departementschefen framhåller — i hög grad osäkra

med hänsyn till det ovissa i den framtida krisutvecklingen. Till följd härav

har departementschefens granskning av anslagsäskandena måst bliva summa
B

ihan g till riksdagens protokoll 1941. 14 sami. Nr 11.

854 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 11.

risk. Det har givetvis under sålunda angivna förhållanden icke heller varit

möjligt för riksdagen att bilda sig en bestämd uppfattning angående den nu

uPPbyggda krisorganisationens ändamålsenlighet och effektivitet eller huruvida

de av Kungl. Majit för olika ändamål under elfte huvudtiteln äskade

anslagen äro lämpligt avvägda. Riksdagen vill emellertid starkt understryka

departementschefens uttalande därom, att i samband med att Kungl. Majit

ställer erforderliga medel till krisorganens förfogande en omsorgsfull prövning

av de aktuella medelsbehoven bör äga rum. Riksdagen utgår ifrån att härvid

alla de besparings- och rationaliseringsmöjligheter, som det statsfinansiella

läget kräver, bliva tillbörligen beaktade. Liksom departementschefen anser

riksdagen det lämpligt, att den tidrymd, för vilken medlen ställas till vederbörandes

förfogande, icke såsom hittills bestämmes till budgetår utan begränsas

till en kortare tid, förslagsvis ett halvt år.

I detta sammanhang får riksdagen erinra att 1940 års lagtima riksdag i

sin skrivelse nr 11 ifrågasatte, huruvida icke en närmare översyn av de principer,

som kommit i tillämpning beträffande bestämmandet av arvoden och

ersättningar vid krisorganen borde komma till stånd genom Kungl. Majlis

försorg, varvid syntes böra eftersträvas att ernå en begränsning av utgifter

för ifrågavarande ändamål till vad som kunde visa sig oundgängligen nödvändigt.

Enligt vad riksdagen har sig bekant har nämnda översyn vidtagits av

Kungl. Majit. De nu utgående arvodena och ersättningarna hava blivit föremål

för riksdagens granskning. Ehuru vissa av dessa förmåner måste betecknas

såsom förhållandevis höga har riksdagen icke funnit sig böra resa någon invändning

mot desamma, i sådana fall, då vederbörande helt ställt sin tid och

arbetskraft till statens förfogande. I åtskilliga fall utgå emellertid för uppdrag

av bisysslekaraktär arvoden och ersättningar med tämligen höga belopp.

En viss reduktion av beloppen synes här kunna ifrågakomma, och riksdagen

förutsätter, att Kungl. Majit vid den i utsikt ställda omprövningen av medelsbehoven

för nästa budgetår upptager detta spörsmål till förnyat bedömande.

Folkhushållningsdepartementet.

l:o) Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 1) har riksdagen

dels godkänt följande avlöningsstat för folkhushållningsdepartementet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ................................. kronor 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ » 57,700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ........................................................................ » 16,700

4. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ......... » 58,700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... » 17,200

Summa kronor 174,300;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 11.

dels ock till Folkhushållningsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 174,300 kronor.

2:o) Folkhusliållningsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen till Folkhushållningsdepartementet:

Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 16,500

kronor.

Krisförvaltningen.

3:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42,

dels ock till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 24,200 kronor.

Sedan huvuddelen av de arbetsuppgifter, som tidigare ankommit på rikskommissionen,

överflyttats till olika krisorgan, består kommissionens kansli

numera allenast av en allmän avdelning, upptagande en kanslichef och ett

kanslibiträde. Såsom av den av departementschefen i statsrådsprotokollet

lämnade redogörelsen framgår, har det ansetts lämpligt att insamlandet av

erfarenhetsrön för kommande beredskapsplaneringar alltjämt borde ankomma

på rikskommissionen och dess allmänna avdelning. Någon förändring i kommissionens

sammansättning eller dess benämning har icke synts departementschefen

påkallad.

Yad själva rikskommissionen beträffar erinrade 1940 års lagtima riksdag

i sin skrivelse nr 11 att enligt den för kommissionen gällande instruktionen

bestode kommissionen av en ordförande och tio ledamöter samt ett stort

antal extra ledamöter. Med hänsyn till de reducerade arbetsuppgifter, som

numera tillkomme kommissionen, och i betraktande av den organisation, som

upprättats för krisförvaltningen i dess helhet, ansåg riksdagen det knappast

motiverat att en dylik omfattande överstyrelse för rikskommissionen skulle

upprätthållas. Riksdagen fann även kommissionens beteckning — rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap — numera oegentlig. Yad riksdagen

sålunda uttalat har enligt riksdagens mening ytterligare accentuerats,

sedan kommissionens uppskovsavdelning från och med den 15 september 1940

överförts till arbetsmarknadskommissionen och inom kommissionens kansli

för närvarande allenast den allmänna avdelningen upprätthålles.

Riksdagen får framhålla, att rikskommissionen, enligt vad av statsrådsprotokollet

framgår, den 30 juni 1939 anbefallts verkställa utredning angående

omorganisation av kommissionen. Denna utredning vore avsedd att fullföljas

först när frågan om återupptagandet av kommissionens ordinarie arbetsuppgifter

bleve aktuell. Enligt riksdagens mening synas hittills vunna erfarenheter

otvetydigt hava givit vid handen att en organisation, uppbyggd

efter väsentligen andra riktlinjer än dem, som varit bestämmande för riks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 11.

kommissionens utformning, kräves för ett framtida övertagande av verksamheten

på det ekonomiska försvarsberedskapsområdet. Riksdagen finner därför

skäl tala för att en utredning härom i god tid kommer till stånd och

ifrågavarande organisation planlägges i syfte att underlätta en avveckling av

den nuvarande krisorganisationen, när förhållandena så medgiva. I avvaktan

på att resultatet av nämnda utredning föreligger torde den nu gällande personalförteckningen

för rikskommissionen i enlighet med departementschefens

förslag alltjämt böra bibehållas oförändrad.

Riksdagen har beträffande den nuvarande allmänna avdelningen vid kommissionen

icke kunnat undgå att finna kostnaderna för densammas upprätthållande

förhållandevis höga i betraktande av de begränsade uppgifter, som

ankomma å avdelningen. Riksdagen anser sig böra ifrågasätta, huruvida icke

kanslichefen och kanslibiträdet kunde överföras förslagsvis till folkhushållningsdepartementet

och därstädes utnyttjas jämväl för andra arbetsuppgifter

än dem nu åliggande. Denna fråga torde böra bliva föremål för Kungl. Maj:ts

närmare omprövning.

Emot de under denna punkt gjorda anslagsberäkningarna har riksdagen

ej funnit något att erinra.

Riksdagen får, under åberopande av vad sålunda anförts, anmäla, att riksdagen
dels

godkänt följande avlöningsstat för rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............... kronor 19,300

2. Arvoden till kommissionens ordförande och ledamöter, förslagsvis

..................................................................... » 1,100

3. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ..................... » 1,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................. » 2,300

Summa kronor 24,200;

dels ock till Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 24,200 kronor.

4:o) Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4) har riksdagen till Rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader för budgetåret

1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 2,000 kronor.

5:o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 5) har riksdagen till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för

budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 100 kronor.

6:o) Konjunkturinstitutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6) har riksdagen till Konjunkturinstitutet: Omkostnader för

budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 3,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 11.

7:o) Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) har riksdagen till Konjunkturinstitutet: Särskilda

undersökningar för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 100 kronor.

8:o) Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 24) har riksdagen till Statens reservförrådsnämnd: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 175,000 kronor.

9:o) Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 9) har riksdagen till Statens reservförrådsnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 40,000 kronor.

10:o) Statens industrikommission: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

10) föreslagit riksdagen att till Statens industrikommission: Avlöningar för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,011,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Kungl. Majlis ifrågavarande förslag

och får förty anmäla, att riksdagen till Statens industrikommission: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 1,011,000 kronor.

liro) Statens industrikommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 11) har riksdagen till Statens industrikommission: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 320,000 kronor.

12:o) Statens bränslekommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen till Statens bränslekommission: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 925,000 kronor.

13:o) Statens bränslekommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 13) har riksdagen till Statens bränslekommission: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 405,000 kronor.

14:o) Statens livsmedelskommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen till Statens livsmedelskommission:

Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 1,093,000

kronor.

15:o) Statens livsmedelskommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen till Statens livsmedelskommission:

Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 1,680,000

kronor.

16:o) Kristid sstyrelserna m. lii.: Avlöningar. Kristidsstyrelserna lii. lii.:

Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 16 och 17) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål kommer riksdagen att

framdeles anmäla sina beslut.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 11.

17:o) Statens handelskommission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 18) har riksdagen till Statens handelskommission: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 430,000 kronor.

18:o) Statens handelskoinmission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 19) har riksdagen till Statens handelskommission: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 117,000 kronor.

19:o) Statens trafikkonnnission: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 20) har riksdagen till Statens trafikkommission: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 210,000 kronor.

20:o) Statens trafikkommission: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 21) har riksdagen till Statens trafikkommission: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

21:o) Statens priskontrollnämnd: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen till Statens priskontrollnämnd: Avlöningar

för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 121,000 kronor.

22:o) Statens priskontrollnämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23) har riksdagen till Statens priskontrollnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 26,000 kronor.

23:o) Statens sockernämnd. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 24)

föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål kommer riksdagen

att framdeles anmäla sitt beslut.

Statlig lagerhållning m. m.

24:o) Omkostnader för statlig lagerhållning. Omkostnader för statlig

inköps- och försäljningsverksamhet. Omkostnader i samband med inköp

och inlösen av ved, m. m. Ersättning åt skogsvårdsstyrelser för visst

biträde vid vedavverkning. Beträffande vad Kungl. Majit (punkterna 25—28)

föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål kommer riksdagen

att framdeles anmäla sina beslut.

Diverse.

25:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 29) föreslagit riksdagen i

fråga örn anslag till förevarande ändamål kommer riksdagen att framdeles anmäla

sitt beslut.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 11.

26:o) Bearbetning av uppgifter om fartygs positioner m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) har riksdagen till Bearbetning av uppgifter

om fartygs positioner m. m. för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

27:o) Kontroll och undersökning av gasgeneratoraggregat. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har riksdagen till Kontroll och undersökning

av gasgeneratoraggregat för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

28:o) Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) har riksdagen till Åtgärder

för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m. för budgetåret 1941/42

anvisat ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

29:o) Extra utgifter. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 33) föreslagit

riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål kommer riksdagen att

framdeles anmäla sitt beslut.

30:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 34) har riksdagen till Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag

av 2,200 kronor.

31:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 35) har riksdagen till Barntillägg åt vissa

befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag

av 1,000 kronor.

32:o) Kristillägg. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 36) har

riksdagen till Kristillägg för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av

6,000 kronor.

Stockholm den 19 april 1941.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.