Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

1941-02-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1941:17, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 17.

Nr 17.

Godkänd av första kammaren den 11 februari 1941.

Godkänd av andra kammaren den 11 februari 1941.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

i statsverkspropositionen gjorda framställningar under

Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma

frågor.

(Statsutskottets utlåtande nr 14.)

Till KONUNGEN.

I statsverkspropositionen för budgetåret 1941/42 ha under Utgifter å driftbudgeten,

För flera huvudtitlar gemensamma frågor, till behandling upptagits

vissa spörsmål (se statsrådsprotokollet över finansärenden den 3 januari

1941). I anledning härav får riksdagen anföra följande.

De i årets statsverksproposition avhandlade, för flera huvudtitlar gemensamma

frågorna avse dels besparingsarbetet, dels anslag till anläggningsarbeten,

dels uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens

myndigheter, dels omreglering av vissa arvoden, dels ock för flera

huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar.

På grund av det ansträngda statsfinansiella läget har besparingsarbetet

kommit att utgöra ett betydelsefullt led vid utarbetandet av den för riksdagen

nu framlagda statsverkspropositionen. Av departementschefens redogörelse

framgår, att åtgärder vidtagits på åtskilliga områden såväl för åstadkommande

av omedelbara besparingar som för besparingsarbetets bedrivande på längre

sikt. Det är enligt riksdagens mening av synnerlig vikt, att nämnda arbete så

bedrives att i möjligaste mån snabba och effektiva besparingsresultat uppnås.

Riksdagen har icke förbisett, att besparingsarbetet, i den mån det resulterar

i inskränkningar av den statliga förvaltningsverksamheten, kan komma att

medföra personalindragningar, vilka i sin tur kunna medföra ömtåliga sysselsättningsproblem

med därtill knutna återverkningar av skilda slag. Dessa

spörsmål av social natur böra under besparingsarbetet ägnas särskild uppmärksamhet.

På den allmänna arbetsmarknaden ha såsom bekant de samhälleliga

ansträngningarna alltmer inriktats på att bereda överflödig arbetskraft

sysselsättning på andra områden. Detta problem kommer till följd av

besparingsarbetet att få sin motsvarighet inom statsförvaltningen. Därtill

kommer, att växlingarna inom de olika förvaltningsgrenarna av behovet av

arbetskraft gör ett utbyte dem emellan önskvärt. Framför allt gäller detta de

till antalet talrika tjänstemännen i de lägre graderna, där åtminstone vad den

egentliga civilförvaltningen beträffar arbetsuppgifterna inom de skilda

tjänsteområdena ofta äro tämligen likartade. Ett beaktansvärt steg i här

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 17.

7

berört hänseende har i dagarna tagits genom Kungl. Maj:ts cirkulär av den

10 januari 1941 (nr 20), enligt vilket skyldighet införts för statsmyndigheterna

att lill finansdepartementet anmäla å ena sidan uppkomna personalöverskott

samt å den andra sidan behov av ytterligare personal.

Under nu rådande förhållanden ha omsorgerna örn den militära beredskapen

kommit i förgrunden, delvis på bekostnad av olika civila behov. Ett

spörsmål av dominerande vikt är därför, alt inom de olika militära förvaltningsgrenarna

skapa bästa möjliga garantier för en klok hushållning med de

stora medelsbelopp, som för närvarande anvisas till försvarsväsendet. Detta

gäller icke minst upphandlingar och rekvisitioner för olika militära ändamål.

Det rådande tidsläget har också framkallat en mycket kostnadskrävande

civil krisorganisation. Det är ur besparingssynpunkt angeläget, att denna

organisation icke gives större omfång än arbetsuppgifterna påfordra.

I likhet med departementschefen finner riksdagen förhållandena på arbetsmarknaden

motivera, att föreliggande frågor om anslag till anläggningsarbeten

behandlas mindre restriktivt än övriga anslagsfrågor. De av departementschefen

uppdragna principerna för urvalet av ifrågakommande anläggningsarbeten

samt för anslagsäskandenas fördelning å tilläggsstat II

för innevarande budgetår och riksstaten för nästa budgetår hava icke givit

riksdagen anledning till erinran. Vid behandlingen av de olika anslagspunkterna

kommer riksdagen att närmare pröva de framlagda förslagen från

de av departementschefen angivna allmänna utgångspunkterna. Därvid kommer

riksdagen jämväl att beakta de speciella synpunkter, som kunna göra sig

gällande, samt vidtaga de eventuella jämkningar, som av omständigheterna

kunna befinnas påkallade.

Vid behandlingen under fjolårets urtima riksdag av frågan om ändring i

uppställningen av avlöningsstaterna för allmänna civilförvaltningens myndigheter

förutsattes, att Kungl. Majit skulle bemyndigas att under vissa förhållanden

medgiva överskridanden av de i de nya avlöningsstaterna upptagna

anslagsposterna till avlöningar till icke-ordinarie personal, där dessa poster

förbleve maximerade. Till frågan örn innebörden av ett dylikt bemyndigande

skulle riksdagen taga närmare ställning i samband med prövningen av anslagsäskandena

för nästa budgelår.

I anledning härav har departementschefen nu framlagt vissa allmänna

riktlinjer för utformningen av ifrågavarande bemyndigande, vilka i allt väsentligt

överensstämma med de i propositionen den 20 september 1940 (nr

35) preliminärt uppdragna. Bemyndigandet har därvid jämväl ansetts böra

omfatta anslagsposterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, i de fall, där dessa poster i anslutning till de nya principerna

för anslagsposternas beräkning icke upptagits förslagsvis.

De av departementschefen sålunda framlagda riktlinjerna anser sig riksdagen

böra godtaga. I enlighet med dessa riktlinjer bemyndigas alltså Kungl.

Majit att under nästa budgetår medgiva överskridande av maximerade poster

till såväl arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

sorn till avlöningar lill icke-ordinarie personal. Därvid förutsätter riksdagen,

att vederbörande myndigheter åläggas att i så god tid till Kungl. Majit an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 17.

mäla uppkommande behov av överskridande, att en reell prövning från

Kungl. Maj:ts sida möjliggöres. I likhet med departementschefen utgår riksdagen

jämväl från att riksdagen hålles underrättad om den utsträckning, i

vilken bemyndigandet av Kungl. Maj:t tages i anspråk.

Vad departementschefen anfört rörande omreglering av vissa arvoden giver

riksdagen i detta sammanhang icke anledning till annat uttalande än att

riksdagen vid behandlingen av vederbörande punkter å de olika huvudtitlarna

kommer att till närmare prövning upptaga Kungl. Maj:ts förslag i nu

berörda hänseende.

Under punkten för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar har

departementschefen behandlat frågor avseende ersättning till statens allmänna

fastighetsfond, försvarsväsendets fastighetsfond och statens domäners

fond för upplåten mark samt vidare frågor avseende rörligt tillägg,

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl., kristillägg och

sjukvård m. m. Vad departementschefen i förevarande hänseenden anfört

föranleder icke någon erinran från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

föredragande departementschefen förordat medgiva överskridande under budgetåret

1941/42 av genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, eller till avlöningar

till icke-ordinarie personal;

dels medgivit, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

m. fl. under budgetåret 1941/42 må i huvudsaklig överensstämmelse med av

föredragande departementschefen förordade grunder utgå enligt de närmare

föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;

dels beslutat, att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande befattningshavare

och pensionärer vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa övertagna

företag eller inrättningar utgå av de medel, av vilka verkets utgifter i

övrigt bestridas;

dels beslutat, att utgifterna för kristillägg skola för budgetåret 1941/42 bestridas:

beträffande befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande

verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar samt befattningshavare

hos försäkringsinspektionen och statens pensionsanstalt från de

medel, av vilka verkets eller institutionens utgifter i övrigt bestridas, beträffande

befattningshavare vid statens hingstdepåer och stuteri samt å lantbruksstyrelsens

stuteribyrå från det anslag, varav vederbörandes lön utgår, samt

i fråga örn andra befattningshavare från de anslag i riksstaten, som äro avsedda

för kristillägg.

Stockholm den 11 februari 1941.

Med undersåtlig vördnad

417214. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1941.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.