Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 19Jflll$ till Allmänna läroverken: Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.

1941-05-06 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1941:196, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 19Jflll$ till Allmänna läroverken: Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 196.

1

Nr 196.

Godkänd av första kammaren den 6 maj 194-1.

Godkänd av andra kammaren den 6 maj 1941.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning

angående anslag för budgetåret 19Jflll$ till

Allmänna läroverken: Avlöningar jämte i ämnet

väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 8, punkten 115, samt memorial nr 82.)

Till Konungen.

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1941/42 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt

114 av det propositionen bilagda utdraget av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941) föreslagit riksdagen att dels

godkänna av chefen för ecklesiastikdepartementet förordade ändringar i

personalförteckningen för de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1941/42, dels bemyndiga Kungl. Majit att —

utan hinder av sagda personalförteckning — tills vidare under budgetåret

1941/42, då för realskolestadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid

samläroverlc skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras

ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning, dels bemyndiga

Kungl. Majit att i anslutning till vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1941 anförts

meddela ändrade bestämmelser rörande de vid provårsläroverken utgående

särskilda arvodena, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med

Bihang till riksdagens protokoll 19kl. 14 sami. Nr 190.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 196.

budgetåret 1941/42, dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 28,311,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels motionen II: 176, vari hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till

Kungl. Maj:t uttala, att vad chefen för ecklesiastikdepartementet anfört

ifråga om rätt för läroverkslärare att vid sidan av sin ordinarie tjänst åtaga

sig undervisning i annan läroanstalt ej må medföra, att läroanstalt, som

för sin existens är beroende av att få anställa timlärare, vilka hava fast

anställning vid annat läroverk, kommer i för stora svårigheter;

dels motionen II: 57, vari bland annat hemställts, att riksdagen för att

möjliggöra en provisorisk utvidgning av provårsläroverkens kapacitet måtte

medgiva en sänkning av antalet undervisningstimmar i veckan från nu

lägst 8 med 3 till lägst 5 för de rektorer, som tillika äro provårsföreståndare

och få mottaga mer än 11 lärarkandidater;

dels ock motionen II: 82, vari hemställts, att riksdagen måtte vid beräkningen

av den anslagspost, i vilken särskilda arvoden vid provsårsläroverk

ingå, utgå från de belopp, som i avgivna yttranden i ärendet föreslagits av

skolöverstyrelsen i fråga om provårsarvoden (360 kronor), av såväl skolöverstyrelsen

som statskontoret i fråga örn föreståndararvoden (1,500 kronor)

och av statskontoret i fråga örn handledararvoden (150 kronor, respektive

250 kronor).

Särskilda besparingsåtgärder.

Riksdagen är ense med departementschefen örn att frågan örn lämpligheten

och möjligheten av ytterligare besparingsåtgärder av samma natur

som de på grund av 1940 års lagtima riksdags beslut vidtagna måste bedömas

mot bakgrunden av det föreliggande läraröverskottet och med beaktande

av åtgärdernas inverkan på undervisningsresultatet.

Vad angår frågan örn höjning av elevantalet i klasserna utöver vad som

redan skett synes detta såsom departementschefen framhållit av praktiska

och undervisningstekniska skäl knappast låta sig göra, varför riksdagen

icke nu ifrågasätter en dylik åtgärd.

Antalet nybörjaravdelningar har med ej mindre än 13 understigit det för

läsåret 1940/41 bestämda totala antalet 533. Departementschefen har likväl

icke för nästa läsår föreslagit någon sänkning av maximiantalet dylika

avdelningar, enär skolöverstyrelsen förklarat sig emotse en viss ökning i

lärjungeantalet i förhållande till innevarande läsår. När det gäller beräkningar

av här ifrågavarande slag måste man självfallet räkna med åtskilliga

tämligen ovissa faktorer. Riksdagen håller likväl för sin del för troligt

att, då antalet nybörjaravdelningar läsåret 1940/41 varit 520, man för

nästa läsår borde kunna hålla sig inom en ram av 525 dylika avdelningar.

Riksdagen anser därför, att antalet nybörjaravdelningar för läsåret 1941/42

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 196.

bör begränsas till detta antal. Skulle det emellertid på grund av särskilda

förhållanden, vilka nu icke kunna bedömas, visa sig att detta antal är alltför

knappt tillmätt, må kungl. Majit äga rätt att i begränsad utsträckning

medgiva upprättande av ytterligare nybörjaravdelningar, dock givetvis icke

utöver det av departementschefen angivna antalet 533. Riksdagen utgår

ifrån, att tillbörlig varsamhet härvid iakttages, i syfte att icke i nämnvärd

grad öka nybörj aravdelningarnas antal utöver 525.

I detta sammanhang vill riksdagen beröra en fråga, som har visst avseende

på elevantalet i läroverken, nämligen frågan om en strängare gallring

av elevmaterialet. Läroverkens olika avdelningar äro för närvarande i hög

grad överbelagda och kvarsittning torde förekomma i rätt stor utsträckning.

Riksdagen vill icke göra gällande att kvarsittningen över huvud taget bör

förbjudas och alltså en elev, som visat sig något år icke kunna följa undervisningen,

skiljas från fortsatt utbildning vid läroverket. Men riksdagen

anser det värt att undersöka, örn ej strängare bedömningsregler än de nu

i gällande läroverksstadga förefintliga böra införas med avseende å sådana

elever, som gång efter annan tillbringa två år i klasserna och därigenom

ådagalägga sin oförmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Det kan enligt

riksdagens mening rent av ifrågasättas, örn ej ett dylikt förhållande bör

vara giltigt skäl för att elever skiljas från läroverket. Riksdagen vill jämväl

— utan att till denna fråga nu taga ställning — framhålla, att inom

riksdagen framförts tanken på att genom uttagande av högre termins- och

andra avgifter till läroverket av sådana elever, som upprepade gånger bliva

kvarsittare, söka ernå en viss spärr på detta område. Samtidigt synes även

böra övervägas, örn ej underbetyg i ett flertal ämnen i och för sig bör föranleda,

att vederbörande lärjunge avskiljes från undervisningen vid läroanstalten.

Givetvis synes dock åt vederbörande lärarkollegium, såsom även

nu är fallet, böra inrymmas viss befogenhet att i särskilda fall meddela

dispens. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att, på sätt Kungl. Majit

finner lämpligt, låta nä mia re utreda det av riksdagen här berörda spörsmålet

och vidtaga de åtgärder i ämnet, som kunna befinnas påkallade.

Riksdagen bifaller departementschefens förslag om indragning av den treåriga

latinlinjen vid södra latinläroverket i Stockholm och ansluter sig i

fråga om intagning av elever i första ringen av denna gymnasielinje till vad

departementschefen härom uttalat.

Vad beträffar frågan om ytterligare höjning av ämneslärarnas undervisningsskyldighet

torde, så länge nuvarande överskott på lärare består, åtgärder

i angivna riktning knappast vara att tillråda. I den mån arbetslösheten

på detta område avvecklas, kommer frågan emellertid i ett annat läge och

torde då böra upptagas till förnyat bedömande. I detta sammanhang vill

riksdagen erinra örn det uttalande i förevarande ämne, som gjordes av 1040

års lagtima riksdag i dess skrivelse nr 264, vartill riksdagen får hänvisa.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 196.

I likhet med departementschefen finner riksdagen lämpligt att till övervägande

upptages frågan örn möjligheterna att skärpa villkoren för tillstånd

för läroverkslärare att åtaga sig undervisning i annan läroanstalt vid

sidan av sin egentliga lärartjänst. Härigenom torde — såsom departementschefen

framhåller — kunna åstadkommas en viss ökning av arbetstillfällena

för arbetslösa lärare. I anledning av vad i motionen II: 176 anförts förutsätter

riksdagen emellertid, att skolöverstyrelsen vid angivandet av riktlinjer

för en dylik tjänsteförening tager hänsyn till de olika läroanstalternas

oavvisliga behov av lärarkrafter.

Departementschefens här ifrågavarande förslag i övrigt har icke givit

riksdagen anledning till erinran eller uttalande.

Ordinarie och icke-ordinarie personal.

Vad departementschefen i detta sammanhang föreslagit har icke givit

riksdagen anledning till annan erinran, än att riksdagen med hänsyn till

vad riksdagen i det föregående anfört beträffande antalet nybörjaravdelningar

funnit anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal kunna

minskas med 25,000 kronor och alltså uppföras med (4,800,000 —

— 25,000 =) 4,775,000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Riksdagen är ense med departementschefen och skolöverstyrelsen örn

önskvärdheten av att åtgärder vidtagas i syfte att utvidga provårskapaciteten.

Två utvägar stå härvid till buds, antingen upprättandet av nya provårsläroverk

eller utökning av det antal provårskandidater, som mottagas

vid pro vårsläroverken. Då ett betydande antal lärare för närvarande finnas,

vilka äro kompetenta att genomgå provår, men på grund av den nuvarande

relativt ringa provårskapaciteten icke kunna beredas denna möjlighet, kan

ett avhjälpande av svårigheterna allenast ernås genom anlitandet av båda

de angivna utvägarna. Departementschefen har dels föreslagit upprättandet

av ett nytt provårsläroverk, dels ock vid sina anslagskalkyler räknat med

en utökning av antalet provårskandidater vid provårsanstalterna. Departementschefen

har emellertid funnit sig icke nu kunna taga slutlig ställning

till ett av överstyrelsen framställt förslag om den nya provårsanstaltens

anknytning till högre allmänna läroverket i Bromma. Departementschefen

har ansett angelägenheten av att Norrland, som nu icke äger någon provårsanstalt,

erhåller tillgång till en dylik motivera en närmare undersökning

av möjligheterna att trots de häremot av överstyrelsen framförda betänkligheterna

förlägga den nya anstalten till något norrlandsläroverk. Riksdagen,

som bifaller departementschefens förslag örn upprättande av det

ifrågasatta nya provårsläroverket, anser i likhet med departementschefen

skäl tala för läroverkets förläggande till Norrland, varför det synes ange
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 196.

läget, att detta spörsmål blir föremål för en ingående prövning, innan slutlig

ställning till förläggningsfrågan tages från Kungl. Maj:ts sida.

Vidare medgiver riksdagen, att under nu föreliggande speciella förhållanden

åtgärder vidtagas i syfte att tillfälligtvis utöka antalet provårskandidater

vid de olika anstalterna. I anslutning till vad i motionen II: 57

föreslagits finner riksdagen rimligt, att vid sådana provårsläroverk, där mer

än elva lärarkandidater mottagas, undervisningsskyldigheten för de rektorer,

som tillika äro provårsföreståndare, i viss utsträckning nedsättes. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning i varje särskilt fall

medgiva en dylik nedsättning, dock med högst tre undervisningstimmar i

veckan. Någon höjning av anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal har riksdagen icke ansett av denna anledning erforderlig.

Departementschefen har föreslagit vidtagande av vissa besparingsåtgärder

med avseende å de vid provårsläroverken utgående särskilda arvodena,

vilka skulle nedbringas med en tredjedel, men i motsats till statskontoret

ansett dessa åtgärder icke böra drabba extra ordinarie lärare hårdare än

ordinarie. I sistnämnda avseende ansluter riksdagen sig till den av departementschefen

uttalade uppfattningen. Riksdagen kan emellertid beträffande

föreståndararvodet icke finna skäl vara för handen för en reduktion av nu

utgående belopp. Såsom i motionen II: 82 närmare framhålles och vilket

riksdagen anser sig böra understryka, är föreståndarens arbete i hög grad

betungande. Den härför utgående ersättningen synes redan nu skäligen

knappt tillmätt. Riksdagen har därför för sin del ansett föreståndararvodet

böra bibehållas vid hittills utgående belopp 1,500 kronor. Vad åter angår

arvodena till såväl ordinarie som extra ordinarie lärare vid provårsläroverken

anser riksdagen — i likhet med vad i motionen II: 82 hävdats —

den av departementschefen ifrågasatta reduceringen alltför kraftigt tilltagen

örn hänsyn tages till det ofta mycket påfrestande arbete, som ankommer

på dessa lärare. Riksdagen medgiver därför, att arvodena tillfälligt

sänkas med 60 kronor eller från nu 360 kronor till 300 kronor, vilket belopp

statskontoret tillstyrkt för de ordinarie lärarna. Vidkommande handledarna

torde icke samma starka skäl kunna åberopas för arvodenas bibehållande

vid i huvudsak samma nivå som hittills. Arvodet för handledare av enterminskandidat

torde sålunda kunna begränsas till 200 kronor för termin

och arvodet för handledare av tvåterminskandidat till 100 kronor för termin,

vilket med 20 kronor för termin understiger det av departementschefen

angivna beloppet.

Delposten till särskilda ersättningar åt lärare vid provårsläroverk har av

riksdagen uppförts med av Kungl. Maj:t föreslaget belopp 133,300 kronor.

Skulle anslagsposten emellertid icke lämna tillgång till bestridande av de

med densamma avsedda ändamålen må Kungl. Maj:t överskrida nämnda

belopp å 133,300 kronor med högst 15,000 kronor, motsvarande de beräknade

kostnaderna för den nya pro vårsanstalten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 196.

Rörligt tillägg.

Riksdagen har icke funnit något att erinra i fråga om beräkningen av

förevarande anslagspost.

Särskilda uppbördsmedel.

Riksdagen anser sig i förevarande fråga icke böra göra annat uttalande,

än att riksdagen i likhet med departementschefen och statskontoret anser,

att framdeles vid ändringar i läroverksorganisationen böra uppställas villkor

örn formliga åtaganden från kommunernas sida att tillhandahålla bostad

åt vaktmästarpersonalen. I ärendets nuvarande läge har riksdagen intet att

erinra mot att ifrågavarande inkomstpost uppföres med oförändrat belopp

926,600 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 11:82,

dels godkänt följande ändringar i personalförteckningen för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

427 lektorer........................................A 27

1,275 adjunkter ......................................A 23

Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många tjänster,

att antalet uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej

överstiger sammanlagt 1,275.

257 ämneslärarinnor..................................A 21

112 lärare i teckning........................ A 20

84 lärare i musik...................................A 20

100 lärare i gymnastik med lek och idrott............... A 20

30 lärarinnor i kvinnlig slöjd..........................A 16

Tjänstemän å övergångsstat.

39 adjunkter.......................................A 22

Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många tjänster,

att antalet uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej

överstiger sammanlagt 1,275.

1 lärare i teckning................................A 21

1 lärarinna i kvinnlig slöjd.........................A 18

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 196.

dels bemyndigat Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1941/42, då för realskolestadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

dels bemyndigat Kungl. Majit att i anslutning till vad av riksdagen i det

föregående anförts meddela ändrade bestämmelser rörande de vid provårsläroverken

utgående särskilda arvodena;

dels godkänt följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . kronor 20,300,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt kvinnliga sakkunniga kronor 1,260

b. Arvoden åt tillsynslärare..... » 8,000

c. Personliga tilläggsarvoden åt

första lärarinnor........... » 2,400

d. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis

................... » 131,700

e. Arvoden åt bibliotekarier..... » 87,500

f. Arvoden åt biträden på rektors
expeditionerna.

............ » 85,000

g. Särskilda arvoden vid provårs
läroverk.

................. » 133,300

h. Särskilda arvoden vid statens

aftonskola................ » 5,800 » 454,960

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis

............................... » 4,775,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 3,682,640

Summa kronor 29,212,600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad .... kronor 15,000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyresersättningar och hyror..... » 274,000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m.

37,600

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 196.

4. Av vaktmästare erlagda hyror samt

ersättning för bränsle och lyse . . . kronor 120,000

5. Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning.................... > 480,000 kronor 926,600

Nettoutgift kronor 28,286,000;

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1941/42

under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 28,286,000 kronor.

Stockholm den 6 maj 1941.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1941. Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

411780

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.