Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1941-05-06 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1941:197, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 197.

1

Nr 197.

Godkänd av första kammaren den 6 maj 1941.

Godkänd av andra kammaren den 6 maj 1941.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 83.)

Till Konungen.

I propositionen nr 71 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 14 februari 1941, föreslagit riksdagen besluta, att till verkstadsskola,

som upprättas av landsting eller förening av dylika eller av landsting i förening

med stad, vilken icke deltager i landsting, samt av Kungl. Majit

erkännes som central verkstadsskola, må utgå statsbidrag enligt grunder,

som Kungl. Majit äger fastställa i huvudsaklig överensstämmelse med vad

av chefen för ecklesiastikdepartementet i omförmälda statsrådsprotokoll

föreslagits.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels de likalydande motionerna I: 189 och lii 254, vari hemställts, att

riksdagen ville i princip besluta a) örn inrättande av en överstyrelse för

yrkesutbildningen i enlighet med huvudlinjerna i verkstadsskoleutredningens

förslag, b) att elevstipendierna vid de centrala verkstadsskolorna skola

utgå med 60 kronor i tredje, 40 kronor i andra samt 20 kronor i första behovsgraden,

vilket sistnämnda beslut bör träda i kraft på enahanda sätt

och vid samma tidpunkt som 1939 års riksdags beslut angående stipendier

till elever inom den lägre lantbruksundervisningen, c) att verkstadsskolorna

skola stå öppna för kvinnlig ungdom;

Bihang till riksdagens protokoll 19hl. 14 sami. Nr 197.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 197.

dels motionen II: 247, vari hemställts, att riksdagen ville i princip besluta

att elevstipendierna vid de centrala verkstadsskolorna skola utgå med 60

kronor i tredje, 40 kronor i andra samt 20 kronor i första behovsgraden;

samt att detta beslut träder i kraft på enahanda sätt och vid samma tidpunkt

som 1939 års riksdags beslut angående stipendier till elever inom

den lägre lantbruksundervisningen;

dels motionen II: 250, vari hemställts, att riksdagen vid sitt ställningstagande

till föreliggande förslag till grunder för statsbidrags utgående till

verkstadsskola må uttala, att när särskilda skäl kunna åberopas härför verkstadsskola

för arbetslös ungdom, som icke omedelbart eller lämpligen kan

omvandlas till central verkstadsskola, tills vidare må bibehållas som lokal

verkstadsskola med statsbidrag enligt de förmånligare grunder, som för närvarande

gälla för verkstadsskola för arbetslös ungdom;

dels ock motionen II: 251, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att elevstipendierna vid de centrala verkstadsskolorna skola vid första årskursen

utgå med 60 kronor i tredje, 40 kronor i andra och 20 kronor i första

behovsgraden, vilka belopp vid tvåårig eller längre kurs efter första läsåret

höjas med 5 kronor per månad, samt att detta beslut omedelbart skall träda

i kraft.

I. Centrala verkstadsskolor.

1. Inledning.

I likhet med verkstadsskoleutredningen och departementschefen håller

riksdagen före, att centrala verkstadsskolor för yrkesutbildning för hantverk

och industri synas kunna inrättas, innan den översyn av yrkesskolväsendet

i dess helhet, som utredningen ansett önskvärd, blivit verkställd.

Behovet av ökade möjligheter till yrkesutbildning torde nämligen vara så

stort att, även örn i framtiden i större eller mindre utsträckning riktlinjerna

för denna utbildning skulle omläggas, tillräckligt utrymme förefinnes

jämväl för dylika verkstadsskolor. Departementschefen har i förenämnda

statsrådsprotokoll framhållit, att han kommit till den slutsatsen, att den

nuvarande verkstadsskoleorganisationen i landet borde utbyggas med centrala

verkstadsskolor, ehuru denna utbyggnad borde ske med tillbörlig försiktighet

och med iakttagande av att näringslivets egna resurser till yrkesutbildning

i första hand tillvaratagas. Riksdagen delar den av departementschefen

sålunda uttalade uppfattningen. Vad beträffar organisationen av

utbildningsanstaltema på nu ifrågavarande område torde det vara av största

vikt, att densamma får en smidig och elastisk utformning, så att anpassning

i största möjliga utsträckning kan äga rum efter olika behov för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 197.

olika delar av landet och för landet i dess helhet. Inträdande växlingar i

konjunkturerna måste vidare påverka yrkesutbildningens inriktning och

avvägning och ställa avsevärda krav på organisationens anpassningsförmåga.

Då yrkesutbildningsåtgärderna dessutom hava en betydelsefull uppgift

att fylla såsom medel mot bekämpande av ungdomsarbetslöshet, synes

det riksdagen synnerligen angeläget, att yrkesundervisningens centrala ledning

har möjlighet till nära kontakt med näringslivets och arbetsmarknadens

olika intressen. Detta har också av departementschefen understrukits.

Den omorganisation av den centrala statliga ämbetsmyndigheten på

yrkesundervisningens område — för närvarande skolöverstyrelsen — som

de sakkunniga förordat i syfte att härigenom erhålla en helt fristående

överstyrelse för yrkesutbildningen, har departementschefen visserligen funnit

önskvärd, men ansett förslag likväl icke nu kunna framläggas i sådan

riktning. I motionerna 1:189 och II: 254 har, så vitt här är i fråga, däremot

påyrkats upprättande redan nu av ett dylikt organ. Riksdagen finner sig

icke beredd att för närvarande bifalla motionärernas förslag. Riksdagen

anser dock, att utvecklingen på yrkesundervisningens område — särskilt

sedan anordningen med centrala verkstadsskolor kommit i gång

och möjligheter förefinnas att överblicka dess blivande omfattning — kommer

att nödvändiggöra att ett fristående centralt organ inrättas för ledningen

av yrkesutbildningen. Ett dylikt organ måste tvivelsutan få bättre

förutsättningar att tillvarataga dessa speciella intressen än vad som kan

bliva möjligt för skolöverstyrelsen vid fortsatt utvidgning av yrkesskoleväsendet.

Därest en särskild överstyrelse för yrkesutbildning befinnes böra

upprättas, synes det böra övervägas, om icke under denna styrelse borde i

rationaliseringssyfte sammanföras huvuddelen av de uppgifter på yrkesundervisningens

område, som nu ankomma på olika statliga organ.

2. Behovet av utökad yrkesutbildning.

Vad departementschefen anfört med avseende å behovet av utökad yrkesutbildning,

har riksdagen funnit bärande, varför riksdagen ansluter sig till

den uppfattning, som i departementschefens ifrågavarande uttalande kommit

till uttryck. I motionerna 1:189 och II: 254 har yrkats, att verkstadsskolorna

principiellt böra stå öppna för kvinnlig ungdom. Departementschefen

har uppmärksammat frågan örn den kvinnliga ungdomens yrkesutbildning

och instämt i verkstadsskoleutredningens uttalande att, därest

det skulle befinnas lämpligt att för kvinnlig ungdom inrätta särskilda centrala

verkstadsskolor eller särskilda yrkesavdelningar vid dylika, enahanda

principer kunde tillämpas, som av verkstadsskoleutredningen föreslagits

beträffande utbildning av manlig ungdom för hantverks- och industriyrkena.

Med hänsyn härtill utgår riksdagen ifrån att Kungl. Majit har sin uppmärk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 197.

samhet riktad på detta spörsmål och kommer att i sinom tid närmare överväga,

vilka åtgärder som på ifrågavarande område kunna befinnas erforderliga.

Hinder torde enligt riksdagens uppfattning i princip icke böra möta

att, där så befinnes lämpligt och plats finnes tillgänglig, även kvinnlig ungdom

må kunna emottagas i sådana verkstadsskolor eller avdelningar av

desamma, vilka äro anordnade för utbildning av manlig ungdom.

3. Verkstadsskoleväsendets yttre organisation.

I likhet med verkstadsskoleutredningen och departementschefen anser

riksdagen, att centrala verkstadsskolor och mera lokalt betonade dylika

skolor böra för att tjäna sina särskilda ändamål finnas jämsides med varandra

samt att de utan större olägenheter kunna av staten understödjas

efter olika grunder. Det torde, såsom departementschefen framhållit, böra

efter förhållandena i varje särskilt fall prövas, örn en central verkstadsskola

kan och bör förläggas med avdelningar på flera orter inom rekryteringsområdet.

En sålunda uppdelad verkstadsskola bör emellertid i lika mån

tillgodose ungdomen i alla kommuner i rekryteringsområdet. Angelägenheten

av att centrala verkstadsskolor inrättas med tillbörlig varsamhet vill

riksdagen liksom departementschefen starkt understryka.

Beträffande huvudmannaskapet för de centrala verkstadsskolorna anser

riksdagen, att övervägande skäl blivit anförda för att detsamma i regel

anförtros åt landstingen.

Skulle emellertid inom ett landstingsområde sådana förhållanden föreligga,

att landstinget icke vill påtaga sig uppgiften att driva en central verkstadsskola

i sin regi, medan däremot en primärkommun inom samma område

har ett permanent behov av en dylik skola och förklarar sig beredd

att med de skyldigheter och rättigheter, som skulle tillkomma landstinget

som huvudman, i dess ställe påtaga sig huvudmannaskapet, synas hinder

icke böra möta för Kungl. Majit att låta primärkommunen inträda som

huvudman, dock under förutsättning att den ifrågasatta skolan fyller enahanda

uppgifter som en central verkstadsskola inom landstingsområdet.

Inom ett och samma landstingsområde synes man tills vidare böra räkna

med att endast en dylik skola med primärkommun såsom huvudman bör

ifrågakomma.

Riksdagen vill vidare framhålla betydelsen av att i sådana fall, där inom

ett landstingsområde kommer att förefinnas en central verkstadsskola med

en kapacitet, som lämpligen kan utnyttjas även av ett angränsande landstingsområde,

erforderligt samarbete mellan vederbörande landsting kommer

till stånd. På av departementschefen anförda skäl — därvid riksdagen

särskilt beaktat de av departementschefen åberopade statsfinansiella synpunkterna

— bifaller riksdagen departementschefens förslag att städer,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 197.

som icke deltaga i landsting, icke i anslagshänseende skola betraktas såsom

huvudmän för centrala verkstadsskolor. Riksdagen ansluter sig liksom departementschefen

till vad verkstadsskoleutredningen uttalat i fråga om

statsbidrag till central verkstadsskola, örn vilken landsting och primärkommun

förenat sig.

Vad angår antalet centrala verkstadsskolor delar riksdagen departementschefens

i anslutning till verkstadsskoleutredningens förslag angivna uppfattning

att man tills vidare bör räkna med att högst en central verkstadsskola

inrättas inom varje landstingsområde, varvid frågan om inrättande

av en central verkstadsskola för Gotland synes få bero på övervägande

enligt samma grunder, som böra tillämpas vid bedömande av behovet av

verkstadsskolor i andra län.

4. Vissa frågor rörande den enskilda centrala verkstadsskolans

organisation och drift.

Vad departementschefen i förevarande avseenden anfört och föreslagit

har icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.

5. Lärarpersonalen vid de centrala verkstadsskolorna.

Emot departementschefens förslag i fråga om lönesättningen för lärarpersonalen

vid de centrala verkstadsskolorna har riksdagen intet att erinra.

Beträffande kompetensfordringar för lärare och lärarnas undervisningsskyldighet

godkänner riksdagen departementschefens i nämnda avseenden gjorda

uttalanden. I likhet med departementschefen anser riksdagen vidare, att

möjlighet bör förefinnas till reglering av ifrågavarande lärartjänster i statens

pensionsanstalt. Staten synes jämväl på sätt departementschefen föreslagit

böra bidraga till ålderstillägg åt lärarna.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och

föreslagit har icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.

6. Kostnaderna för en central verkstadsskolas upprättande och drift

samt statsbidrag därtill.

De framlagda, approximativt uppskattade genomsnittskostnaderna för en

central verkstadsskola och de angivna grunderna för statsbidrag hava icke

givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen vill dock framhålla angelägenheten

av att tillbörlig sparsamhet och försiktighet iakttages vid sko
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 197.

lomas planläggande i syfte att i största möjliga mån hålla kostnaderna

nere. De kontrollmöjligheter, som beträffande de centrala verkstadsskolorna

enligt departementschefens förslag skulle ligga i den statliga ledningens

hand, synas böra utnyttjas icke minst för tillvaratagande av de av det

allmänna i dessa skolor nedlagda betydande ekonomiska intressena.

7. Vissa frågor i samband med inrättandet av en central

verkstadsskola.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att den slutliga prövningen

av frågan om en central verkstadsskolas inrättande bör ankomma

på Kungl. Majit. Riksdagen godkänner jämväl vad departementschefen anfört

i fråga om anslagstilldelningen och statsbidrag till bestridande av kostnader,

som huvudmannen nedlagt på byggnader och dylikt före skolans

erkännande som central verkstadsskola.

8. Elevstipendier m. m.

Vad elevstipendierna beträffar anser riksdagen det principiellt riktigt, att

samma grunder här komma i tillämpning som de, vilka gälla med avseende

å stipendiebeloppen vid lantmanna- och lanthushållsskolor. Dessa belopp

fastställdes av 1939 års lagtima riksdag för de tre särskilda behovsgraderna

till respektive 60, 40 och 20 kronor. Emellertid har 1940 års lagtima riksdag

beslutit, att med genomförandet av 1939 års nämnda riksdagsbeslut

tills vidare skulle anstå. Med hänsyn härtill bifaller riksdagen departementschefens

förslag, att stipendier åt elever vid blivande centrala verkstadsskolor

tills vidare må utgå enligt samma grunder som vid övriga yrkesundervisningsanstalter.

Riksdagen förutsätter dock, att vid den tidpunkt, då det

statsfinansiella läget medgiver att 1939 års riksdagsbeslut sättes i kraft,

stipendierna vid de centrala verkstadsskolorna samtidigt bringas i nivå med

stipendierna vid lantmanna- och lanthushållsskolor. I samband därmed bör

enligt riksdagens mening även till prövning upptagas frågan örn förhöjt stipendium

till elev i andra och högre årskurs. Skulle emellertid dessförinnan

läget på arbetsmarknaden bliva sådant, att vid stipendiefrågans bedömande

arbetslöshetssynpunkter anses böra tillmätas avgörande betydelse, torde,

såsom departementschefen förutsatt, spörsmålet om stipendiebeloppens avvägning

vid de centrala verkstadsskolorna böra upptagas till särskild omprövning.

Emot vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört

och föreslagit har riksdagen icke funnit något att erinra.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 197.

7

II. Yrkesutbildningen under

arbetslöshetstider.

1. Omorganisation av de nuvarande verkstadsskolorna för arbetslös

ungdom till centrala verkstadsskolor.

Riksdagen anser sig böra godtaga vad departementschefen anfört i fråga

om arbetslöshetsskolas godkännande såsom central verkstadsskola. Vad

arbetslöshetsskolorna beträffar har departementschefen i övrigt ansett, att

slutlig ställning till deras framtida organisation bör tagas först sedan vederbörande

landsting och primärkommuner beretts tillfälle yttra sig. Departementschefen

har vidare ansett övervägande skäl tala för att för närvarande

sådan arbetslöshetsslcola, som icke avses bliva omorganiserad till central

verkstadsskola, likväl tills vidare icke nedlägges. Med hänsyn till det ovissa

läget på arbetsmarknaden synes detta även riksdagen välbetänkt. I likhet

med departementschefen finner riksdagen det kunna ifrågasättas, att de för

central verkstadsskola angivna statsbidragsgrunderna böra göras tillämpliga

även på sådan verkstadsskola för arbetslös ungdom, som icke organiseras

som central verkstadsskola. Till denna fråga torde Kungl. Majit

framdeles böra taga ställning och därvid jämväl äga pröva det i motionen

II: 250 berörda spörsmålet.

Departementschefen har framhållit, att anslag till centrala verkstadsskolor

icke erfordras för budgetåret 1941/42. Upprättande av centrala verkstadsskolor

antingen genom omorganisation av vissa arbetslöshetsskolor

eller genom anordnande av helt nya verkstadsskolor kan påräknas tidigast

från och med den 1 juli 1942. För budgetåret 1942/43 torde man alltså

hava att räkna med utgifter för ifrågavarande ändamål.

2. Det framtida ordnandet av yrkesutbildningen under

arbetslöshetstider.

Riksdagen har här icke funnit anledning till annat uttalande, än att riksdagen

i likhet med departementschefen anser, att som särskilt villkor för

statsbidrag till centrala verkstadsskolor bör stadgas, att huvudmannen

ställer sig till efterrättelse de föreskrifter Kungl. Majit kan finna skäl meddela,

exempelvis i fråga örn mottagande av elever från andra landstingsområden.

Under åberopande av vad riksdagen i det föregående anfört får riksdagen

anmäla, att riksdagen i anledning av Kungl. Majits ifrågavarande förslag

beslutat, att till verkstadsskola, som upprättas av landsting eller förening

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 197.

av dylika eller av landsting i förening med stad, vilken icke deltager i landsting,

eller av primärkommun inom landstingsområde samt av Kungl. Majit

erkännes som central verkstadsskola, må utgå statsbidrag enligt grunder,

som Kungl. Majit äger fastställa i huvudsaklig överensstämmelse med vad

av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 14 februari 1941 föreslagits.

Stockholm den 6 maj 1941.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1941. Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

411781

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.