Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till folkskoleväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1941-06-06 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1941:283, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till folkskoleväsendet m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 283.

3

Nr 283.

Godkänd av första kammaren den 6 juni 1941.

Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1941.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående vissa anslag till folkskoleväsendet

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 128.)

Till Konungen.

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under

budgetåret 1941/42 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkten

142 av det propositionen bilagda utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1941) föreslagit riksdagen att till Folkskolor

m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller

enskilda hem för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 1,350,000

kronor.

I samma proposition har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

133, 134, 137, 140, 143 och 152) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1941/42

dels till Folkskolinspektionen: Avlöningar ett förslagsanslag av 685,000

kronor;

dels till Folkskolinspektionen: Omkostnader ett förslagsanslag av 200,000

kronor;

dels till Folkskolor m. m.i Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor

ett förslagsanslag av 136,000,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.i Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjuk vårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern

ett förslagsanslag av 280,000 kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 283.

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor ett förslagsanslag

av 350,000 kronor;

dels till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor;

dels till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare ett förslagsanslag

av 4,100,000 kronor;

dels ock till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet

ett förslagsanslag av 600,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 21 mars 1941 dagtecknad proposition,

nr 176, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att

1. godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1941/42;

2. till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisa

ett förslag sanslag av 711,200 kronor;

3. till Folkskolinspektionen: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisa

ett förslagsanslag av 200,000 kronor;

4. medgiva, att för budgetåret 1940/41 gällande grunder för provisorisk

avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare vid

folk- och småskolor m. fl. skola med av departementschefen angiven jämkning

äga tillämpning jämväl för budgetåret 1941/42;

5. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor för

budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 134,400,000 kronor;

6. medgiva, att ur sistnämnda anslag må, om och i den mån behov därav

prövas föreligga, utgå statsbidrag till undervisning för svenska barn i

utlandet, dock med sammanlagt högst 26,500 kronor;

7. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 275,000 kronor;

8. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 345,000 kronor;

9. till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga

barn för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 2,200,000

kronor;

10. till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetaret 1940/41 anvisa ett

reservationsanslag (B) av 300,000 kronor;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 288.

11. godkänna av departementschefen förordade ändringar i gällande

grunder för statsbidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskolor;
12.

till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret

1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 4,100,000 kronor;

13. godkänna av departementschefen förordade ändringar i gällande grunder

för statsbidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet;

14. till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 550,000

kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels motionen II: 288, vari hemställts, att riksdagen vid besvarandet

av Kungl. Maj:ts proposition nr 176 måtte beakta de i motionen framförda

synpunkterna;

dels motionen II: 287, vari hemställts, bland annat, att riksdagen vid

bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts proposition nr 176 ville besluta att:

l:o) uttala, att Kungl. Maj:t finge äga befogenhet att efter prövning av

varje särskilt fall föreskriva, att skoldistrikt skall vara skyldigt att till undervisning

mottaga även skolpliktiga barn från barnhem;

2:o) hemställa, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande, huruvida

icke avgångsprövning å annan tid än vid läsårets slut må kunna anordnas

för lärjungar, som från sjunde klassen utflytta till sexklassig skola;

dels de två likalydande motionerna I: 22 och II: 19, vari hemställts, att

riksdagen ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa:

l:o) att Kungl. Majit måtte skyndsammast upptaga till prövning frågan

om ordnande av den skolhygieniska verksamheten och läkarvården vid

rikets folkskolor genom statens medverkan och snarast möjligt förelägga

riksdagen förslag därom,

2:o) att Kungl. Majit måtte såsom ett led i denna verksamhet och på

grundval av särskilt sakkunnigbetänkande för riksdagen jämväl framlägga

förslag om viss fri barnbespisning i Sveriges folk- och småskolor;

dels motionen II: 87, vari hemställts, bland annat, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Majit måtte anhålla örn utredning rörande en centralisering

av den yrkesbestämda fortsättningsskolan inom vissa ödebygdsområden

medelst uppförande av särskilda skolhem för fortsättningsskolans

elever;

dels de två likalydande motionerna I: 7 och II: 9, vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit ville hemställa örn utredning, huruvida

icke frågan örn anordnande av skolskjutsar kunde väsentligen befrämjas

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 883.

genom att åt länsstyrelserna överlämnades att inom ramen för sina allmänna

befogenheter i avseende å yrkesmässig biltrafik och under beaktande av lokala

och ekonomiska förutsättningar tillse, att innehavare av biltrafiktillstånd

uppehölle regelbundna turer för skolskjutsar å lämpliga sträckor och tider

och till skäliga taxor;

dels de två likalydande motionerna I: 219 och II: 274, vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta höjning av det i punkt 12 av Kungl. Maj:ts

proposition nr 176 begärda förslagsanslaget till avlöningsbidrag åt lärare vid

fortsättningsskolor från 4,100,000 till 4,200,000 kronor;

dels ock de två likalydande motionerna I: 205 och II: 289, vari hemställts,

att riksdagen måtte 1 :o) besluta att statsbidrag till bestridande av kostnader

för centralisering av fortsättningsskolväsendet må, i huvudsaklig överensstämmelse

med folkskolans besparingssakkunnigas förslag och enligt de närmare

villkor och bestämmelser Kungl. Maj:t må äga föreskriva, under budgetåren

1941/44 utgå jämväl för färd med fordon, som framföres av barnen

själva, 2:o) till Fortsättningskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet

för budgetåret 1941/42 anvisa ett förslagsanslag av 500,000

kronor.

I. Åtgärder för fortsatt rationaliseringav

folkskoleväsendet.

1. De sakkunnigas huvudförslag.

Riksdagen har i likhet med departementschefen funnit erforderligt, att

det pågående rationaliseringsarbetet inom folkskoleväsendet fortsättes samt

att detsamma bedrives med större planmässighet och enhetlighet än hittills.

Folkskolans besparingssakkunniga hava påvisat förekomsten av ett

icke ringa antal läraravdelningar, i vilka lärjungeantalet är så lågt, att

deras bibehållande icke kan anses försvarligt ur vare sig pedagogiska eller

ekonomiska synpunkter. På sätt de sakkunniga föreslagit bör därför även

enligt riksdagens mening uppgöras en plan för genomförandet av de organisationsändringar,

som under loppet av de fem närmast följande budgetåren

synas böra vidtagas. Givetvis böra dock förutsättningarna för varje särskild

organisationsändring, såsom de sakkunniga och departementschefen

framhållit, i vanlig ordning prövas av vederbörande myndigheter under

hänsynstagande till alla på frågan inverkande omständigheter.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot de allmänna riktlinjer

för bedömandet i de särskilda fallen av aktuella rationaliseringsåt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 283.

gärder, som uppdragits av de sakkunniga och förordats av departementschefen.

Riksdagen har dock i likhet med departementschefen funnit det

angeläget att understryka vikten av att varsamhet iakttages vid tillämpningen

av dessa allmänna riktlinjer, särskilt när det gäller indragning av

skolor. Riksdagen får erinra, att riksdagen redan år 1935 uttalade sig i denna

riktning. Riksdagen ansluter sig till departementschefens uttalande, att

bibehållandet av en småskola av b-form mången gång får anses försvarligt

eller önskligt, även om lärjungeantalet skulle något understiga tio.

Likaså finner riksdagen särskild aktsamhet av nöden vid avgörandet av

frågor örn indragning av skolor i mer avlägsna eller isolerade bygder, där

skolan ej sällan torde spela en icke oväsentlig roll såsom ett centrum för

det kulturella livet på orten och där skolans indragande måhända — såsom

i motionen II: 288 framhålles — skulle komma att verka såsom en bidragande

faktor till traktens avfolkning.

Såsom de sakkunniga framhållit, synes besparingsprogrammets genomförande

komma att medföra, att det övervägande antalet därav berörda

barn bomme i åtnjutande av undervisning i bättre skolformer. Ur pedagogisk

synpunkt kunna de föreslagna åtgärderna därför måhända i stort

sett få anses såsom en vinning för skolväsendet. Ur ekonomisk synpunkt

har kalkylerats med en besparing av omkring 5,000,000 kronor per år

efter besparingsprogrammets fulla genomförande, varvid hänsyn tagits även

till kostnaderna för centralisering, vilka nästan undantagslöst förutsätta

anordnande av skolskjutsar eller inackordering. Departementschefen har

framhållit de särskilda svårigheter, som i nuvarande tidsläge härvid möta

och som böra föranleda till varsamhet vid prövningen av centraliseringsfrågorna.

Riksdagen, som godtager vad departementschefen i berörda avseende

anfört, vill för egen del därjämte framhålla, att centraliseringsåtgärder

av det omfång, varom nu är fråga, även torde medföra starkare

krav på den genom det allmännas försorg anordnade skolbarnsbespisningen.

Riksdagen förutsätter, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad

på detta problem och är beredd att vidtaga de åtgärder på nämnda område,

som må befinnas påkallade.

Departementschefen har förordat en ändring i folkskolestadgan i syfte

att främja förändring av extra ordinarie lärartjänster till ordinarie, där så

med hänsyn till distriktets behov av lärartjänster prövas erforderligt; härigenom

skulle nämligen möjligheterna att förflytta lärare ökas. Riksdagen

har icke något att erinra mot en dylik åtgärd under förutsättning att

ordinarie tjänster inrättas endast där ett stadigvarande behov kan anses

föreligga.

I övrigt har vad departementschefen i detta sammanhang anfört och

förordat icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 883.

2. Utvidgad användning av skolhemsinstitutionen.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag bifalles av riksdagen, som icke heller

funnit anledning till erinran mot departementschefens i detta sammanhang

gjorda uttalanden.

3. Skoldistriktsindelningen ni. ni.

Den nuvarande skoldistriktsindelningen lägger uppenbarligen mången

gång hinder i vägen för en rationell skolorganisation. Det sedan länge framträdande

önskemålet om en ändring av dessa förhållanden har vunnit förnyad

aktualitet och skärpa genom det alltmer ökade behovet av rationaliseringsåtgärder

inom folkskoleväsendet. Riksdagen håller emellertid i likhet

med departementschefen före, att övervägande skäl tala för att frågan om

en ändring av skoldistriktsindelningen icke lämpligen bör lösas annat än i

samband med den större frågan om en rationellare kommunindelning överhuvudtaget,

varom 1939 års lagtima riksdag i skrivelsen nr 387 begärt utredning.

Riksdagen vill framhålla vikten av att den av 1939 års lagtima

riksdag begärda utredningen snarast möjligt kommer till stånd.

Intill dess ovannämnda fråga om åstadkommande av en ändamålsenligare

indelning på det kommunala området vunnit sin lösning, måste, så vitt riksdagen

kan bedöma, de av folkskolans besparingssakkunniga och departementschefen

ifrågasatta åtgärderna betraktas såsom ett av ekonomiska skäl

betingat provisorium, som i brist på andra och ur principiell synpunkt mera

tilltalande utvägar torde kunna godtagas såsom en övergångsanordning

till ett mera definitivt system. Riksdagen har sålunda icke velat motsätta

sig, att föreskrifter meddelas av den innebörd, departementschefen förordat.

Riksdagen får dock särskilt betona vikten av varsamhet vid utövandet av

den befogenhet, som därigenom skulle tilläggas Kungl. Maj:t, att även mot

ett skoldistrikts önskan besluta örn nedläggandet av den enda folkskolan

inom distriktet och de skolpliktiga barnens hänvisande till ett annat skoldistrikt.

Det vore enligt riksdagens mening att föredraga, om vederbörande

kommuner i stället använde sig av möjligheten att bilda kommunalförbund

eller eljest sökte träffa frivillig överenskommelse. I detta sammanhang får

riksdagen även framhålla angelägenheten av att den av skolöverstyrelsen

berörda frågan örn ersättning åt det avlämnande skoldistriktet för av ifrågavarande

anordning orsakade kostnader i fortsättningen uppmärksammas.

4. Indragning av iivertaliga s. k. förenade tjänster.

Vad departementschefen i förevarande hänseende anfört och förordat

föranleder icke någon erinran från riksdagens sida.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 888.

9

II. Utsträckning av nndervisningsskyldigheten.

a) Generell höjning av undervisningsskyldigheten för

folk- och småskollarare.

Riksdagen ansluter sig till den av departementschefen i denna fråga hävdade

uppfattningen.

b) Höjning av undervisningsskyldigheten för vissa

småskol I ärare.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att höjning i enlighet

med statskontorets förslag av undervisningsskyldigheten för vecka från

och med den 1 juli 1941 för småskollärare med en kortare årlig lästid än

36 veckor icke nu synes böra ifrågasättas.

III. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Folkskolinspektionen: Avlöningar.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

2. Förslagsanslaget till Folkskolinspektionen:

Omkostnader.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke föranlett någon erinran från

riksdagens sida.

3. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till

avlöning åt lärare vid folkskolor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

gjorda anslagsberäkningarna och bifaller förslaget örn grunder för

provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg under nästa

budgetår. Likaså medgiver riksdagen, att ur förevarande anslag må i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag utgå statsbidrag till undervisning för svenska

barn i utlandet med av departementschefen angivet belopp. Riksdagen bifaller

även departementschefens förslag angående lönefyllnad i vissa fall åt vikarierande

lärare och timlärare under militärtjänstgöring ävensom förslaget

rörande jämkning i gällande bestämmelser örn fyllnadstjänstgöring i skolor,

vid vilka förekomma s. k. förstärkningsanordningar.

Vad departementschefen i övrigt anfört i detta sammanhang har icke

föranlett erinran eller uttalande från riksdagens sida.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 283.

Den i motionerna I: 22 och II: 19 berörda frågan om ordnande av den

skolhygieniska verksamheten och vad därmed äger samband synes förtjänt

av den största uppmärksamhet från statsmakternas sida. Såsom i motionerna

erinrats, uttalade statsutskottet vid 1938 års riksdag i anledning av

då väckta motioner i ämnet den förhoppningen att Kungl. Majit skulle

komma att för riksdagen framlägga förslag i detta betydelsefulla ämne.

Under nu rådande förhållanden framträder behovet av åtgärder på ifrågavarande

område med ökad skärpa. Riksdagen finner därför angeläget att

inga åtgärder försummas, vilka kunna inom en rimlig kostnadsram vidtagas

i syfte att utan onödigt dröjsmål åstadkomma en effektivare skolhygienisk

verksamhet. Motionärerna hava hänvisat till att förslag i förevarande

ämne äro underställda Kungl. Maj:ts prövning. Därest nämnda förslag

icke finnas ägnade att läggas till grund för ett definitivt ståndpunktstagande

från Kungl. Maj:ts sida, förutsätter riksdagen, att Kungl. Majit

föranstaltar om den ytterligare beredning av ärendet, som må befinnas erforderlig.

Beträffande det i motionerna I: 22 och lii 19 gjorda yrkandet örn

skolbarnsbespisning vid rikets folk- och småskolor får riksdagen hänvisa

till vad riksdagen i det föregående i denna fråga anfört.

Det i motionen lii 287 berörda spörsmålet om ändrade bestämmelser

rörande avgångsprövning i vissa fall har synts riksdagen förtjäna uppmärksamhet.

Såvitt riksdagen kan finna, tala vissa skäl för åstadkommande av

lättnader i fråga om möjligheterna att erhålla avgångsbetyg i det i motionen

åsyftade fallet. Även andra, i viss mån likartade fall kunna tänkas uppkomna,

där motsvarande lättnader kunde vara på sin plats, exempelvis då

en lärjunge övergått från sjätte klassen i folkskola till högre skola men icke

fullföljt sina studier i sistnämnda skola. Det torde böra ankomma på Kungl.

Majit att efter den närmare utredning, som må befinnas erforderlig, taga

denna fråga under närmare övervägande.

4. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till

avlöning åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem

intagna barn i skolåldern.

Riksdagen bifaller Kungl. Majits förslag i fråga om förevarande anslag

och har icke något att erinra mot att det s. k. Gravahemmet under av departementschefen

angiven förutsättning tillerkännes bidrag från anslaget.

I motionen lii 287 har hemställts om ett uttalande från riksdagens sida,

att Kungl. Majit må äga befogenhet att efter prövning i varje särskilt fall

föreskriva, att skoldistrikt skall vara skyldigt att till undervisning mottaga

även skolpliktiga barn från barnhem. Motionärerna hava enligt riksdagens

mening visst fog för sitt ifrågavarande yrkande. Situationer kunna givetvis

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 283.

uppkomma, då det kan ligga i det allmännas intresse att föreskrift meddelas

om skyldighet för skoldistrikt att i lämplig utsträckning till undervisning

mottaga skyddslingar från barnhem eller liknande anstalt på orten. En förutsättning

härför bör dock vara att några mera avsevärda olägenheter icke

uppstå för distriktet samt att detsamma icke därigenom åsamkas särskilda

kostnader. Riksdagen har för sin del icke något att erinra mot att Kungl.

Maj :t, därest så befinnes önskligt, under nämnda förutsättning efter prövning

i varje särskilt fall meddelar föreskrift av angiven innebörd.

5. Förslagsanslaget till Folkskolor m. ni.: Bidrag till avlöning

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn anslag till förevarande ändamål

har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

6. Förslagsanslaget till Folkskolor ni. m.: Bidrag till

inackordering av skolbarn i skolhem, arbetsstugor

eller enskilda hem.

Den föreliggande beräkningen av anslagsbehovet till inackorderingsbidrag

grundar sig på vid tidpunkten för beräkningarna inträdda prisstegringar.

Med hänsyn härtill och då vissa svårigheter att anordna skolskjutsar

mångenstädes torde medföra en övergång till inackordering kan givetvis

en viss sannolikhet anses föreligga för att anslagsbehovet skall komma

att överstiga det kalkylerade. I avsaknad av fastare hållpunkter för en

uppskattning av den merutgift, som kan tänkas uppkomma, har riksdagen

dock icke ansett sig böra frångå Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av

ett förslagsanslag av 1,350,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Riksdagen instämmer i departementschefens uttalanden rörande vådan av

en för kraftig åtstramning av inackorderingsverksamheten men förutsätter

å andra sidan liksom departementschefen att vederbörande myndigheter

tillse, att statsverket icke åsamkas onödiga utgifter och att den återhållsamhet

iakttages, som särskilt under nuvarande förhållanden är nödvändig.

7. Förslagsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till

anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn.

Riksdagen, som för nästa budgetår uppfört förevarande anslag med

2,200,000 kronor, har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i detta sammanhang anfört.

De kraftigt ökade kostnaderna för skolskjutsar samt de särskilda svårigheter,

som under nuvarande förhållanden möta vid anordnandet av dylika,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 283.

göra enligt riksdagens mening en undersökning önskvärd, huruvida icke

skolskjutsinstitutionen skulle kunna i viss mån förbilligas och rationaliseras,

därest skolbarnen kunde i större utsträckning än för närvarande anlita de

regelbundna kommunikationslinjerna, främst busslinjerna. I de likalydande

motionerna I: 7 och II: 9 har detta spörsmål tagits upp till diskussion, varvid

ifrågasatts, huruvida icke åt länsstyrelserna skulle kunna uppdragas

att tillse, att innehavare av biltrafiktillstånd uppehölle regelbundna turer

för skolbarn på lämpliga sträckor och mot skäliga taxor. Det undandrager

sig riksdagens bedömande, huruvida den av motionärerna anvisade utvägen

är praktiskt framkomlig. Emellertid synas goda skäl tala för att spörsmålet

göres till föremål för närmare undersökning. Riksdagen förutsätter, att Kungl.

Majit ägnar frågan uppmärksamhet och vidtager de åtgärder på detta område,

som efter närmare prövning må befinnas påkallade.

8. Förslagsanslaget till Fortsättningsskolor: Bidrag till

avlöning åt lärare.

Såsom departementschefen erinrat, är arvodet för fortsättningsskolornas

skolkökslärarinnor för närvarande detsamma som fastställdes år 1919 vid

införandet av den obligatoriska fortsättningsskolan. På arvodet utgår ej

dyrtidstillägg och följaktligen ej heller kristillägg. Detta förhållande gör det

enligt riksdagens mening befogat, att en löneförbättring nu beredes dessa

lärarinnor, vilka i allmänhet hava skolköksundervisningen som huvudsyssla,

1 syfte att i någon mån hålla dem skadeslösa för den starka stegring i levnadskostnaderna

som särskilt under de senaste åren inträtt. Departementschefen

har för sin del behjärtat det svåra läge, vari ifrågavarande lärarinnor

onekligen befinna sig, och förordat en arvodeshöjning med 25 öre till

2 kronor 25 öre för undervisningstimme, varjämte lärarinnorna skulle tillförsäkras

fri kost i samband med de praktiska övningarna i hushållsgöromål

samt fri bostad jämte bränsle eller ersättning därför under kurserna.

Departementschefen säger sig helst hava velat sträcka sig längre men har

såsom en provisorisk åtgärd för närvarande begränsat sig till nämnda förslag.

I de likalydande motionerna I: 219 och II: 274 har hemställts om en

ytterligare höjning av arvodet till 2 kronor 50 öre för undervisningstimme.

Riksdagen har för sin del funnit den av departementschefen föreslagna kontanta

löneförbättringen väl låg och en löneförbättring med 50 öre för undervisningstimme

rimlig. Riksdagen har alltså, med godtagande av departementschefens

förslag i övrigt, beslutat en höjning av minimiarvodet och

därmed även av statsbidraget för undervisning i hushållsgöromål vid fortsättningsskola

till 2 kronor 50 öre. Anslagets belopp har med hänsyn härtill

i enlighet med motionärernas förslag höjts med 100,000 kronor till 4,200,000

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 283.

13

9. Förslagsanslaget till Fortsättningsskolor: Bidrag till

centralisering av fortsättningsskolväsendet.

Kungl. Maj:ts förslag om höjning av centraliseringsbidraget från högst

1 krona 25 öre till högst 1 krona 50 öre för dag och lärjunge har motiverats

med de ökade kostnaderna för inackordering och skolskjutsar. Den

föreslagna höjningen synes, såvitt för närvarande kan bedömas, väl avvägd,

och riksdagen bifaller förty ifrågavarande förslag.

I motionen II: 87 har yrkats, att riksdagen skulle hos Kungl. Majit

anhålla örn utredning rörande en centralisering av den yrkesbestämda

fortsättningsskolan inom vissa ödebygdsområden medelst uppförande av

särskilda skolhem för fortsättningsskolans elever. Dylika skolhem skulle

enligt vad motionärerna framhållit få särskild betydelse för de vidsträckta

skoldistrikten inom övre Norrland, där de på skolorten befintliga

inackorderingsmöjligheterna i allmänhet till fullo utnyttjades för folkskolans

behov. Den framkastade tanken kan förefalla tilltalande. En skolhemsinstitution

som den ifrågasatta torde emellertid ställa sig relativt

kostsam med hänsyn till fortsättningsskolans struktur. Därtill kommer, att

fortsättningsskolans ställning och uppgift torde bliva föremål för en ingående

omprövning inom 1940 års skolutredning. Skulle den anordning,

motionärerna ifrågasatt, befinnas ändamålsenlig och genomförbar, synes

det böra ankomma på skolutredningen att i ämnet framlägga förslag.

I de likalydande motionerna I: 205 och II: 289 har slutligen yrkats, att

folkskolans besparingssakkunnigas förslag om statsbidrag för färd med av

skolbarnen själva framfört fordon skulle genomföras såsom en försöksanordning

under en tid av tre år. Departementschefen har icke ansett sig kunna

förorda de sakkunnigas förslag på denna punkt. Riksdagen får emellertid

erinra, att ehuru skolöverstyrelsen och statskontoret ställt sig avvisande till

ifrågavarande förslag, har detsamma dock tillstyrkts av det långt övervägande

antalet folkskolinspektörer, flertalet länsstyrelser och domkapitel

samt av riksräkenskapsverket.

Riksdagen har i det föregående beträffande skolskjutsar vid folkskolan

uttalat sig för en undersökning, huruvida icke nämnda skjutsar skulle

kunna i viss mån förbilligas och rationaliseras. I konsekvens härmed synas

besparingsförsök vid anordningen av skolskjutsar i fortsättningsskolan icke

böra avvisas. Utom de möjligheter till ekonomiska besparingar, som

det föreliggande förslaget innebär, torde även önskvärdheten av sparsamhet

med landets förråd av drivmedel för motorfordon motivera en försöksanordning

med statsbidrag till av eleverna själva drivna fordon. Skolöverstyrelsen

har bland annat anfört, att den erforderliga kontrollen över

här ifrågasatt statsbidrag skulle vara svår att ordna. Riksdagen vill i anledning

härav understryka, att det här är fråga om ett statsbidrag till skoldistrikten,

och att det måste ligga i dessas intresse att bidraget icke miss
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 283.

brukas. Det synes icke heller svårare att från statens sida utöva kontroll

i fråga om nu förevarande anslag än beträffande andra till skoldistrikten

utgående bidrag. Även i dessa fall är man hänvisad att lita på de kommunala

förtroendemännens uppgifter. Riksdagen har i likhet med motionärerna

ansett önskvärt, att den föreslagna anordningen finge under någon

tid, exempelvis tre budgetår, försöksvis tillämpas för att praktisk erfarenhet

må vinnas rörande dess ändamålsenlighet. Riksdagen bifaller alltså vad

i motionerna I: 205 och II: 289 i förevarande avseende yrkats. Med hänsyn

härtill har förevarande anslag synts kunna i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag sänkas med 50,000 kronor till 500,000 kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till de likalydande

motionerna I: 219 och II: 274 ävensom till de likalydande motionerna I: 205

och II: 289,

1. godkänt följande avlöningsstat för folkskolinspektionen, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1941/42:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... kronor 537,500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis...... » 90,600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis......................... » 83,100

Summa kronor 711,200;

2. till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1941/42 anvisat ett

förslagsanslag av 711,200 kronor;

3. till Folkskolinspektionen: Omkostnader för budgetåret 1941/42 anvisat

ett förslagsanslag av 200,000 kronor;

4. medgivit, att för budgetåret 1940/41 gällande grunder för provisorisk

avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare vid folkoch

småskolor m. fl. skola med av föredragande departementschefen angiven

jämkning äga tillämpning jämväl för budgetåret 1941/42;

5. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor för

budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 134,400,000 kronor;

6. medgivit, att ur sistnämnda anslag må, örn och i den mån behov därav

prövas föreligga, utgå statsbidrag till undervisning för svenska barn i utlandet,

dock med sammanlagt högst 26,500 kronor;

7. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern

för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 275,000 kronor;

8. till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret

1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 345,000 kronor;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 283.

9. till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag

av 1,350,000 kronor;

10. till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga

barn för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 2,200,000

kronor;

11. till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisat ett reservationsanslag

(B) av 300,000 kronor;

12. godkänt av riksdagen i det föregående angivna ändringar i gällande

grunder för statsbidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskolor;
13.

till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret

1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 4,200,000 kronor;

14. godkänt av riksdagen i det föregående angivna ändringar i gällande

grunder för statsbidrag till centralisering av fortsättningssskolväsendet;

15. till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet

för budgetåret 1941/42 anvisat ett förslagsanslag av 500,000 kronor.

Stockholm den 6 juni 1941.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.