Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder'' för främjande av ökad bostadsproduktion m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1941-06-27 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1941:448, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder'' för främjande av ökad bostadsproduktion m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 448.
1
Nr 448.
Godkänd av första kammaren den 27 juni 1941.
Godkänd av andra kammaren den 27 juni 1941.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående åtgärder'' för främjande
av ökad bostadsproduktion m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 193.)
Till Konungen.
I anslutning till i statsverkspropositionen dels å driftbudgeten under
femte huvudtiteln, punkterna 20—22, och dels å kapitalbudgeten under statens
utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd, bilaga 2, punkterna 3, 4,
6 och 7, gjorda framställningar har Kungl. Majit i propositionen nr 251 föreslagit
riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för
tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet;
dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för lån
för ombyggnad av bostadshus i städer och stadsliknande samhällen;
dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för låneverksamheten
för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer;
dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder beträffande
räntefoten å förbättringslån, nybyggnadslån och lantarbetarbostadslån;
dels medgiva, att den behållning, som kan komma att förefinnas vid utgången
av budgetåret 1940/41 å Lånefonden för bostadsbyggande i städer
och stadsliknande samhällen, på sätt departementschefen angivit, överföres
till Fonden för låneunderstöd;
dels ock för budgetåret 1941/42 anvisa
a) under femte huvudtiteln
1) till Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer ett förslagsanslag av 3,250,000 kronor;
2) till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett
reservationsanslag av 20,000,000 kronor;
3) till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 14 sami. Nr 448 —454.
1448 41
2
Riksdagens skrivelse Nr 448.
b) under Kapitalinvesteringar, Statens utlåningsfonder
1) till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer ett reservationsanslag av 20,000,000 kronor;
2) till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
ett reservationsanslag av 11,000,000 kronor;
c) under Kapitalinvesteringar, Fonden för låneunderstöd
1) till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett reservationsanslag
av 60,000,000 kronor;
2) till Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder ett
reservationsanslag av 3,000,000 kronor;
3) till Lån för bostadsförbättringsverksamhet ett reservationsanslag
av 11,000,000 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels två likalydande motioner (I: 232 och II: 322), i vilka motioner hemställts,
bland annat, att riksdagen i skrivelse ville göra framställning örn
förslag helst redan till höstens riksdagssammanträde örn bidrag och lån för
ytterligare tillgodoseende av landsbygdens nybyggnads- och förbättringsbehov
i fråga örn bostäder och jordbrukets ekonomibyggnader för att därigenom
bereda arbete åt de arbetslösa inom byggnadsbransch en;
dels en motion (11:317), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
nu gällande bestämmelser om förbättringsbidrag samt nybyggnads- och förbättringslån
för bostadsbyggnadsföretag på landsbygden måtte utsträckas att
omfatta jämväl sådana områden inom städer och stadsliknande samhällen,
vilka till sin allmänna karaktär äro att jämföra med landsbygden, samt att de
av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppen måtte ökas med 2 miljoner kronor
till förbättringsbidrag och 1 miljon kronor till nybyggnadslån;
dels en motion (II: 318), däri hemställts, bland annat, att riksdagen ville
hos Kungl. Maj:t begära åtgärder för stödjande av viss byggnadsteknisk utbildning
på landsbygden;
dels ock en motion (11:321), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta
att hos Kungl. Maj:t begära en snabb utredning med förslag till främjande av
en god lösning av de ensamma mödrarnas bostadsproblem.
Uppenbarligen föreligger på många orter ett betydande behov av nyproduktion
av bostäder, vilken emellertid hämmas av nuvarande ränte- och
kostnadsläge. Det synes även — såsom departementschefen framhållit —
finnas fog för uppfattningen att ett fortsatt stillestånd i bostadsbyggandet
skall medföra ökad bostadsbrist. Målet för av Kungl. Maj:t föreslagna stödåtgärder
har angivits vara att förse marknaden med bostäder i tillräcklig omfattning
för att hindra bostadsbrist och till årliga kostnader, som motsvara
dem för likvärdiga, under senare år byggda bostäder. Härigenom skulle en
allmän höjning av hyresnivån kunna förhindras, i den mån den icke betingas
av ökning i löpande kostnader (för värme och onera). Genom att på detta
sätt i viss omfattning återupptaga bostadsbyggandet skulle samtidigt det ej
Riksdagens skrivelse Nr 448. 3
mindre framträdande behovet av åtgärder i syfte att lösa byggnadsindustriens
arbetslöshetsproblem bliva i stor utsträckning tillgodosett.
För att vinna det sålunda angivna syftet kräves finansiellt stöd från statens
sida. I valet mellan att upplägga en statlig lånefond av tillräcklig storlek för
att möta hela den bostadspolitiskt motiverade byggnadsverksamhetens kapitalbehov
— beräknat till 250 å 300 miljoner kronor — och en stödverksamhet,
som förutsätter att behovet av primär- och sekundärkredit alltfort skall täckas
å den öppna marknaden och endast tertiärlån tillhandahållas av staten, har
den sistnämnda subventionsformen av departementschefen förordats. Avgörande
har härvid varit bland annat hänsynen till det statliga upplåningsbehovet
för mera trängande behov.
Förslaget innebär sålunda att staten skall utvidga sin tertiärlånegivning
för bostadsbyggande, varvid föreslås oförändrade villkor i vad angår ränta
och amortering. Räntan skulle alltså fortfarande utgöra 4.5 procent och amorteringstiden
för lån till flerfamiljshus 30 år samt för lån till enfamiljshus
20 år. Därest emellertid kassalån och sekundärlån vid ett bygges färdigställande
icke skulle stå att erhålla till en ränta av 3.5 procent för kassalån
och däremot svarande procentsats för sekundärlån — därvid räknats med att
sekundärlåneräntan i genomsnitt ligger 1 procent högre än räntan för kassalån
— föreslås, att en årlig eftergift å tertiärlånets annuitet beviljas under
en tid av 10 år med sådant belopp, att den totala räntekostnaden under
nämnda tid nedbringas till att motsvara räntekostnaden vid det nyss angivna
ränteläget. Vid tertiärlånegivningen skulle förbindas vissa villkor beträffande
de egentliga byggnadskostnaderna ävensom hyrorna i de subventionerade
husen.
Jämväl riksdagen anser att ett försök bör göras att stimulera till ett återupptagande
av byggnadsverksamheten efter de riktlinjer som sålunda förordats.
Enligt riksdagens mening skulle ett dylikt försök, därest det lyckades,
medföra den bästa möjliga lösningen av den mångfald problem, som sammanhänga
med den nuvarande stagnationen i byggnadsverksamheten. I likhet
med departementschefen finner riksdagen en självklar förutsättning för att
byggnadsverksamheten skall kunna med stöd från det allmänna igångsättas
och bedrivas vara, att förhållandena på denna del av arbetsmarknaden äro
ordnade och att de olägenheter ifråga om ackordpriserna, varom departementschefen
erinrat, därvid blivit undanröjda. Kungl. Maj:ts förslag beträffande
formerna för och omfattningen av den statliga stödverksamheten på området
finner riksdagen väl avvägda.
Kungl. Maj:ts förslag till ändring i grunderna för bestämmandet av tertiärlånets
belopp har riksdagen funnit sig böra godtaga. Likaså godtager riksdagen
de av departementschefen förordade övergångsbestämmelserna beträffande
byggnadsföretag, som utförts med stöd av tertiärlån samt färdigställts
och anmälts till statlig avsyning efter den 1 april 1941, ävensom
Kungl. Maj:ts förslag om dispens för fastigheter, som färdigställts tidigare
eller utförts utan stoa av tertiärlån, dock endast beträffande fastigheter, som
färdigställts efter den 1 januari 1941.
4 Riksdagens skrivelse Nr 448.
Enligt föreliggande förslag skall byggnadslånebyrån lia att på basis av
fastighetens faktiska årliga kostnader fastställa hyrorna, vilka icke få höjas
utan byråns medgivande. Denna hyreskontroll avses bestå under den tid av
10 år, som den statliga kreditgarantien omfattar. En sådan hyreskontroll
finnér även riksdagen erforderlig såsom led i den föreslagna verksamheten.
Såsom villkor för utlämnande av tertiärlån skall enligt förslaget uppställas,
att tomtmark tillhandahålles till priser, som i regel icke överstiga 1935 års
nivå. \ad departementschefen i detta sammanhang anfört har icke givit
riksdagen anledning till erinran.
Angelägenheten av att materialkostnaderna hållas nere har understrukits
av departementschefen liksom i ett flertal motioner. Departementschefen har
framhållit, att en noggrann övervakning av prisnivån för byggnadsmaterial
måste ske, och meddelat, att priskontrollnämnden torde komma att utrustas
med vidgade befogenheter att inverka på den allmänna prissättningen. Jämväl
byggnadslånebyrån förutsättes ägna en noggrann granskning åt de priser,
som materialleverantörerna betinga sig och i de fall, priserna framstå såsom
mindre förmånliga, vägra lägga dem till grund för sin uppskattning av byggnadsvärdet.
Vidare har departementschefen ställt i utsikt befrielse från omsättningsskatt
för byggnadsmaterial i större utsträckning än vad för närvarande
är fallet ävensom vissa åtgärder för att nedbringa fraktkostnaderna
för sådant material.
Jämväl riksdagen finner en noggrann övervakning av prissättningen å byggnadsmaterial
av största betydelse i det nuvarande läget. Riksdagen förutsätter,
att priskontrollnämnden med de vidgade befogenheter, som kunna komma att
tilläggas densamma, skall företaga noggranna undersökningar i denna fråga.
Vid själva priskontrollen torde, såsom departementschefen framhållit, nämnden
komma att få ett verksamt stöd i de granskningar, som byggnadslånebyrån
skall hava att underkasta leverantörernas prissättningar. Vidkommande den
ifrågasatta fraktlindringen för byggnadsväg!- vill riksdagen betona de praktiska
svårigheter, som äro förenade med fraktlindring efter prövning från fall
till fall. Enligt riksdagens mening tala även andra synpunkter för en generell
fraktnedsättning för vissa varor, varför frågan härom bör tagas under förnyat
övervägande.
Beträffande arbetskostnads- och silsongutjämningsfrägorna ansluter sig
riksdagen till vad departementschefen anfört. Riksdagen vill särskilt understryka
angelägenheten av att byggnadslånebyrån medverkar till att sysselsättningsperioden
inom byggnadsfacken förlänges i största möjliga utsträckning.
Ett av de sakkunniga förordat system i syfte att utan sänkning av årsinkomsten
minska arbetskostnaderna på ett bygge synes riksdagen jämväl böra bli föremål
för förnyad prövning vid fortsatta överväganden mellan parterna rörande
möjligheterna att nå en tillfredsställande lösning på löneproblemet.
Vad departementschefen anfört under rubrikerna fardagsfrågan, byggnadskonstruktioner
och lägenhetsstandard, vissa vid kreditgivningen knutna villkor
och organisationsfrågor har icke givit riksdagen anledning till erinran.
I sistnämnda hänseende medgiver riksdagen, att det av riksdagen för nästa
5
Riksdagens skrivelse Nr 448.
budgetår beviljade förslagsanslaget till statens byggnadslånebyrå må tagas
i anspråk för utvidgning eller omorganisation av byrån i en omfattning, som
skapar förutsättningar för att den på ett snabbt och effektivt sätt skall kunna
fullgöra sina ökade arbetsuppgifter.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall lån till ombyggnadsföretag, som hittills
utlämnats från lånefonden för bostadsbyggnader i städer och stadsliknande
samhällen, från och med nästa budgetår utlämnas från tertiärlåneanslaget,
i samband varmed å fonden kvarstående behållning skall överföras till sistnämnda
anslag. Lånen skola kunna utgå efter i huvudsak samma grunder som
tertiärlån till nybyggnadsföretag, dock att räntegarantien för underliggande
kredit bör omfatta endast i samband med ombyggnaden upptagna nya eller
omplacerade lån. Vidare skola för ombyggnadslånen nu gällande regler rörande
lånebeloppets bestämmande i förhållande till ombyggnadskostnaden samt
rörande amorteringstid även i fortsättningen tillämpas.
Vad sålunda föreslagits har riksdagen funnit välbetänkt.
Riksdagen övergår härefter till landsbygdens byggnadsfrågor.
Beträffande materialkostnaderna hyser riksdagen den uppfattningen, att
några statsingripanden utöver dem som ske genom priskontrollnämnden
knappast kunna komma i fråga. I likhet med departementschefen vill riksdagen
uttala att en utvidgning av jordbrukarnas föreningsväsende för åstadkommande
av kollektiva inköp av byggnadsmaterial bör kunna göra åtskilligt
gagn för nedbringande av dessa kostnader.
Det är, enligt vad i propositionen framhållits, chefens för jordbruksdepartementet
avsikt att låta verkställa utredning rörande organisationen av rådgivningsverksamhet
rörande landsbygdens byggnadsfrågor. Denna rådgivning
skulle avse såväl planläggningen och det tekniska utförandet av byggandet
som gemensam upphandling av byggnadsmaterial. Kungl. Majit har begärt
riksdagens bemyndigande att av anslaget till bostadsförbättringsbidrag använda
ett belopp av högst 200,000 kronor till bestridande av kostnaderna för
denna verksamhet.
Beträffande arbetskostnaderna hava särskilt de för närvarande tillämpade
ackordslistorna blivit föremål för kritik av de sakkunniga, i ett flertal yttranden
ävensom i vissa motioner.
Riksdagen vill, i anslutning till vad departementschefen härutinnan anfört,
som sin uppfattning framhålla, att man då det gäller landsbygdens byggnader
— liksom i fråga örn annan byggnadsverksamhet — lärer beträffande
löner och arbetsvillkor i första hand vara hänvisad till avtalsuppgörelser
mellan parterna. Riksdagen önskar i samband härmed understryka, att förutsättningen
för en ur alla parters synpunkt önskvärd utveckling av byggnadsverksamheten
för jordbrukets behov torde vara, att vederbörande parter kunna
enas om tidion, intill dess överenskommelser om för dessa byggnadsarbeten
lämpade ackordsprislistor träffas. Därest emellertid avtalsuppgörelse icke kan
komma till stånd, förutsätter riksdagen, att Kungl. Majit för riksdagen framlägger
de förslag, vartill förhållandena må föranleda. Ifråga om monopoli
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 448.
sering av arbetstillfällena vill riksdagen jämväl, när det gäller byggen för
jordbrukets behov, ansluta sig till departementschefens uttalande därom att
jordbrukarnas önskemål att utan hinder av organisationerna kunna till byggnadsarbeten
anlita bygdens folk synes vara fullt legitimt.
Vad angår en motionsvis uttalad uppfattning, att resultatet av den av
chefen för jordbruksdepartementet i utsikt ställda utredningen rörande organisationen
av rådgivningsverksamhet i jordbrukets byggnadsfrågor bör föreläggas
riksdagen, vill riksdagen framhålla angelägenheten av att denna verksamhet
snarast möjligt kommer till stånd. Det torde med hänsyn härtill få
anses tillfyllest att frågan förelägges riksdagen i samband med anslagsäskandena
för budgetåret 1942/43.
I de sakkunnigas utredning hava jämväl berörts vissa utbildningsspörsmål.
I motionen II: 318 hava åtgärder påyrkats för stödjande av viss byggnadsteknisk
utbildning på landsbygden. Eiksdagen förutsätter att hithörande
frågor bliva föremål för övervägande i samband med frågan örn organisationen
av den ovannämnda rådgivningsverksamheten.
Bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden omfattar bostadsförbättringsbidrag,
nybyggnadslån, förbättringslån, lantarbetarbostadslån, lantarbetarbostadsbidrag
och särskilda bidrag för iordningsställande inom de
norrländska kustlänen av fiskares bostäder, sjöbodar och båthus. Vid bedömande
av storleken av det belopp, som sammanlagt kan vara erforderligt i
dessa hänseenden, har departementschefen satt som mål att utnyttja alla nu
förefintliga arbetstillfällen, d. v. s. att bevilja alla nu föreliggande ansökningar
örn lån eller bidrag, vilka äro av beskaffenhet att böra tillgodoses.
Från denna utgångspunkt har medelsbehovet beräknats till 90,000,000 kronor,
varav halva beloppet föreslagits skola anvisas för nästa budgetår. Av det sålunda
förordade beloppet, 45,000,000 kronor, skulle 20,000,000 kronor anvisas
till förbättringsbidrag. Ifrågavarande beräkning av medelsbehovet ävensom
Kungl. Maj:ts i detta sammanhang framlagda förslag rörande fördelningen i
övrigt på olika ändamål av förenämnda belopp av 45,000,000 kronor har icke
givit riksdagen anledning till erinran.
Kungl. Maj :ts förslag innebär jämväl vissa ändringar i gällande grunder
rörande ifrågavarande verksamhet. Sålunda föreslås, att ränta å förbättrings-,
^byggnads- och lantarbetarbostadslån, som enligt nu gällande bestämmelser
med minst en fjärdedels procent skall överstiga den genomsnittliga emissionsräntan
för statsobligationer under nästföregående budgetår, intill dess stabilare
ekonomiska förhållanden inträda, skall bestämmas särskilt för varje budgetår
och för nästa budgetår till 3.2 5 procent. Vidare föreslås en utsträckning av
tillämplighetsområdet för den beträffande bidrag till fiskarbostäder gällande
kungörelsen till att avse jämväl Upplandskusten.
1 de likalydande motionerna I: 232 och II: 322 har understrukits, att landsbygdens
behov av bostadsförbättringar är synnerligen omfattande, och påyrkats
förslag snarast möjligt örn bidrag och lån för ytterligare tillgodoseende
av landsbygdens nybyggnads- och förbättringsbehov ifråga örn bostäder och
jordbrukets ekonomibyggnader för att därigenom bereda arbete åt de arbetslösa
inom byggnadsbranschen.
7
Riksdagens skrivelse Nr 448.
Även riksdagen håller före, att de nu föreliggande ansökningar, på vilka
medelsbehovet beräknats, blott innefatta en del av hela hjälpbehovet. Riksdagen
förutsätter dock, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på
de i motionerna berörda förhållandena och vidtager de åtgärder, som dessa
kunna komma att påkalla. Med hänsyn härtill anser riksdagen icke skäl föreligga
till särskild framställning i ämnet från riksdagens sida,
°I motionen II: 323 hava motionärerna, utan att vilja föreslå något avsteg
från principen örn att bostadsstandarden i stort sett bör höjas till den nivå,
som förutsättes enligt hälsovårdsstadgan, velat fästa uppmärksamheten vid
lämpligheten av att bestämmelserna örn förbättringsbidrag göras så tänjbara,
att i det enskilda fallet, särskilt när fråga är om pensionär- eller undantagsbostad,
hänsyn må kunna tagas till speciella förhållanden, som motivera jämkning
i kraven på bostadsstandard. Härvid hava motionärerna närmast syftat
på fordringarna angående viss rumshöjd.
Riksdagen finner vad sålunda anförts beaktansvärt. Riksdagen anser forsin
del hinder icke föreligga att vid ifrågavarande understödsverksamhet —
i överensstämmelse med vad redan nu torde ske pa vissa håll ställa mindre
belopp till förfogande under de i motionen angivna förutsättningarna, även
örn därigenom icke skulle vinnas den bostadsstandard, som i allmänhet eftersträvas
vid statens medverkan till bostadsförbättringar.
I motionen II: 317 har framhållits, att ingen av de i förevarande proposition
angivna formerna av understöd för bostadsförbättring är så beskaffad,
att stöd kan lämnas till en önskvärd förbättring av de i flertalet av
våra städer, framförallt i deras ytterområden, förekommande bostadshusen
av samma karaktär som de på landsbygden vanliga. Ett utsträckande av
bidragsverksamheten att omfatta här avsedda områden i städerna kan enligt
motionären tänkas lämpligen ske efter någon av följande två vägar. Antingen
kan den nu tillämpade formen av lån för ombyggnad av bostadshus i städer
och stadsliknande samhällen kompletteras med en form av subvention till
ägare av mindre bostadshus inom icke stadsplanereglerade områden av städerna,
eller också kunna de för bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden
gällande bestämmelserna utsträckas att omfatta jämväl områden inom
städer och stadsliknande samhällen, vilka prövas vara till sin allmänna karaktär
jämförliga med landsbygden. Den senare utvägen förefaller motionären att
vara den enklast framkomliga.
Det av motionären berörda förhållandet innebär en ofullständighet i här
ifrågavarande understödsverksamhet, som enligt riksdagens mening icke är
motiverad. Utan att taga ställning till de i motionen angivna alternativen
anser riksdagen att ett övervägande genom Kungl. Maj:ts försorg bör komma
till stånd i syfte att utröna på vad sätt en komplettering i förevarande hänseende
lämpligen må kunna ske. Därest emellertid förekomst av arbetslöshet
kan motivera, att sanering av visst bostadsbestånd tillgripes såsom arbetsobjekt,
böra här liksom i andra fall medel efter Kungl. Majis beprövande
kunna anvisas av anslag till arbetslöshetens bekämpande.
Beträffande bost ads försörjning för mindre bemedlade, barnrifea familjer
8
Riksdagens skrivelse Nr 448.
hava vissa förslag framlagts till förhindrande av att det genom krisförhållandena
förhöjda ränteläget skall medföra stegring i bostadskostnaden. Vidkommande
de ökade värmekostnaderna har departementschefen vidare — i
anledning av en framställning av hyresgästernas riksförbund örn förhöjt
liyresavdrag i fastigheter för barnrika familjer och rabattsystem vid inköp av
bränsle för övriga barnrika familjer — meddelat sin avsikt att sedan ärendet
blivit färdigberett underställa Kungl. Maj:ts prövning de förslag som kunna
visa sig erfoderliga. En tänkbar utväg vore, framhåller departementschefen,
att införa ett speciellt kristillägg till familjebidraget, högst av sådan storlek
att de stegrade bränslekostnaderna kompenseras.
Riksdagen anser angeläget, att åtgärder vidtagas i här ifrågavarande syfte,
och har intet att erinra mot vad departementschefen anfört och föreslagit.
Riksdagen vill därjämte framhålla angelägenheten av att även de barnrika
familjer, som icke bo i för barnrika familjer avsedda fastigheter, komma i
åtnjutande av nedsättning i bränslekostnaderna.
I motionen II: 321 har uppmärksamheten fästs vid angelägenheten av att
bereda billiga och goda bostäder för ensamma mödrar. Enligt riksdagens
mening är detta spörsmål av sådan vikt att det icke bör förbises i samband
med de statliga åtgärderna för bostadsförsörjningens ordnande. Riksdagen
delar därför motionärens uppfattning att en utredning i ämnet är motiverad.
Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit har icke givit riksdagen anledning till
erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen
I. anmäla, att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
dels godkänt av departementschefen förordade ändrade grunder för terliärlån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet;
dels godkänt av departementschefen förordade ändrade grunder för lån
för ombyggnad av bostadshus i städer och stadsliknande samhällen;
dels godkänt av departementschefen förordade ändrade grunder för låneverksamheten
för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer;
dels godkänt av departementschefen förordade ändrade grunder beträffande
räntefoten å förbättringslån, nybyggnadslån och lantarbetarbostadslån;
dels medgivit, att den behållning, som kan komma att förefinnas vid utgången
av budgetåret 1940/41 å Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen, på sätt departementschefen angivit, överföres till
Fonden för låneunderstöd;
dels för budgetåret 1941/42 anvisat
a) under femte huvudtiteln
1) till Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer ett förslagsanslag av 3,250,000 kronor;
2) till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag
av 20,000,000 kronor;
3) till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag av
3,000,000 kronor;
9
Riksdagens skrivelse Nr 448—449.
b) såsom kapitalinvestering i Statens utlåningsfonder
1) till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer ett reservationsanslag av 20,000,000 kronor;
2) till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett
reservationsanslag av 11,000,000 kronor;
c) såsom kapitalinvestering i Fonden för låneunderstöd
1) till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett reservations
anslag av 60,000,000 kronor;
2) till Lån för uppförande oell förbättring av lantarbetarbostäder ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor;
3) till Lån för bostadsförbättringsverksamhet ett reservationsanslag av
11,000,000 kronor;
II. med bifall till motionen II: 321 hos Kungl. Maj:t begära utredning med
förslag till främjande av en tillfredsställande lösning av de ensamma mödrarnas
bostadsproblem.
Stockholm den 27 juni 1941.
Med undersåtlig vördnad.
Xr 449.
Godkänd av första kammaren den 27 juni 1941.
Godkänd av andra kammaren den 27 juni 1941.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta
motioner om anslag till hjälp till byggande och
restaurering av samlingslokaler m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 194.)
Till Konungen.
I två likalydande motioner, I: 82 och II: 192, har hemställts, att riksdagen
måtte ställa ett belopp av 500,000 kronor till socialdepartementets förfogande
för hjälp till byggande och restaurering av samlingslokaler samt för hjälp
åt föreningar, vilkas ekonomi måste saneras, på villkor som Kungl. Majit
må utfärda.
Riksdagen delar motionärernas uppfattning, att åtgärder från statsmakternas
sida äro påkallade för att den i motionerna berörda frågan örn an
-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.