Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder'' för främjande av ökad bostadsproduktion m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1941-06-27 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1941:448, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder'' för främjande av ökad bostadsproduktion m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 448.

1

Nr 448.

Godkänd av första kammaren den 27 juni 1941.

Godkänd av andra kammaren den 27 juni 1941.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående åtgärder'' för främjande

av ökad bostadsproduktion m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 193.)

Till Konungen.

I anslutning till i statsverkspropositionen dels å driftbudgeten under

femte huvudtiteln, punkterna 20—22, och dels å kapitalbudgeten under statens

utlåningsfonder och fonden för låneunderstöd, bilaga 2, punkterna 3, 4,

6 och 7, gjorda framställningar har Kungl. Majit i propositionen nr 251 föreslagit

riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för

tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet;

dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för lån

för ombyggnad av bostadshus i städer och stadsliknande samhällen;

dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för låneverksamheten

för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer;

dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder beträffande

räntefoten å förbättringslån, nybyggnadslån och lantarbetarbostadslån;

dels medgiva, att den behållning, som kan komma att förefinnas vid utgången

av budgetåret 1940/41 å Lånefonden för bostadsbyggande i städer

och stadsliknande samhällen, på sätt departementschefen angivit, överföres

till Fonden för låneunderstöd;

dels ock för budgetåret 1941/42 anvisa

a) under femte huvudtiteln

1) till Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer ett förslagsanslag av 3,250,000 kronor;

2) till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett

reservationsanslag av 20,000,000 kronor;

3) till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 14 sami. Nr 448 —454.

1448 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 448.

b) under Kapitalinvesteringar, Statens utlåningsfonder

1) till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer ett reservationsanslag av 20,000,000 kronor;

2) till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden

ett reservationsanslag av 11,000,000 kronor;

c) under Kapitalinvesteringar, Fonden för låneunderstöd

1) till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett reservationsanslag

av 60,000,000 kronor;

2) till Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder ett

reservationsanslag av 3,000,000 kronor;

3) till Lån för bostadsförbättringsverksamhet ett reservationsanslag

av 11,000,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner (I: 232 och II: 322), i vilka motioner hemställts,

bland annat, att riksdagen i skrivelse ville göra framställning örn

förslag helst redan till höstens riksdagssammanträde örn bidrag och lån för

ytterligare tillgodoseende av landsbygdens nybyggnads- och förbättringsbehov

i fråga örn bostäder och jordbrukets ekonomibyggnader för att därigenom

bereda arbete åt de arbetslösa inom byggnadsbransch en;

dels en motion (11:317), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

nu gällande bestämmelser om förbättringsbidrag samt nybyggnads- och förbättringslån

för bostadsbyggnadsföretag på landsbygden måtte utsträckas att

omfatta jämväl sådana områden inom städer och stadsliknande samhällen,

vilka till sin allmänna karaktär äro att jämföra med landsbygden, samt att de

av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppen måtte ökas med 2 miljoner kronor

till förbättringsbidrag och 1 miljon kronor till nybyggnadslån;

dels en motion (II: 318), däri hemställts, bland annat, att riksdagen ville

hos Kungl. Maj:t begära åtgärder för stödjande av viss byggnadsteknisk utbildning

på landsbygden;

dels ock en motion (11:321), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta

att hos Kungl. Maj:t begära en snabb utredning med förslag till främjande av

en god lösning av de ensamma mödrarnas bostadsproblem.

Uppenbarligen föreligger på många orter ett betydande behov av nyproduktion

av bostäder, vilken emellertid hämmas av nuvarande ränte- och

kostnadsläge. Det synes även — såsom departementschefen framhållit —

finnas fog för uppfattningen att ett fortsatt stillestånd i bostadsbyggandet

skall medföra ökad bostadsbrist. Målet för av Kungl. Maj:t föreslagna stödåtgärder

har angivits vara att förse marknaden med bostäder i tillräcklig omfattning

för att hindra bostadsbrist och till årliga kostnader, som motsvara

dem för likvärdiga, under senare år byggda bostäder. Härigenom skulle en

allmän höjning av hyresnivån kunna förhindras, i den mån den icke betingas

av ökning i löpande kostnader (för värme och onera). Genom att på detta

sätt i viss omfattning återupptaga bostadsbyggandet skulle samtidigt det ej

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 448. 3

mindre framträdande behovet av åtgärder i syfte att lösa byggnadsindustriens

arbetslöshetsproblem bliva i stor utsträckning tillgodosett.

För att vinna det sålunda angivna syftet kräves finansiellt stöd från statens

sida. I valet mellan att upplägga en statlig lånefond av tillräcklig storlek för

att möta hela den bostadspolitiskt motiverade byggnadsverksamhetens kapitalbehov

— beräknat till 250 å 300 miljoner kronor — och en stödverksamhet,

som förutsätter att behovet av primär- och sekundärkredit alltfort skall täckas

å den öppna marknaden och endast tertiärlån tillhandahållas av staten, har

den sistnämnda subventionsformen av departementschefen förordats. Avgörande

har härvid varit bland annat hänsynen till det statliga upplåningsbehovet

för mera trängande behov.

Förslaget innebär sålunda att staten skall utvidga sin tertiärlånegivning

för bostadsbyggande, varvid föreslås oförändrade villkor i vad angår ränta

och amortering. Räntan skulle alltså fortfarande utgöra 4.5 procent och amorteringstiden

för lån till flerfamiljshus 30 år samt för lån till enfamiljshus

20 år. Därest emellertid kassalån och sekundärlån vid ett bygges färdigställande

icke skulle stå att erhålla till en ränta av 3.5 procent för kassalån

och däremot svarande procentsats för sekundärlån — därvid räknats med att

sekundärlåneräntan i genomsnitt ligger 1 procent högre än räntan för kassalån

— föreslås, att en årlig eftergift å tertiärlånets annuitet beviljas under

en tid av 10 år med sådant belopp, att den totala räntekostnaden under

nämnda tid nedbringas till att motsvara räntekostnaden vid det nyss angivna

ränteläget. Vid tertiärlånegivningen skulle förbindas vissa villkor beträffande

de egentliga byggnadskostnaderna ävensom hyrorna i de subventionerade

husen.

Jämväl riksdagen anser att ett försök bör göras att stimulera till ett återupptagande

av byggnadsverksamheten efter de riktlinjer som sålunda förordats.

Enligt riksdagens mening skulle ett dylikt försök, därest det lyckades,

medföra den bästa möjliga lösningen av den mångfald problem, som sammanhänga

med den nuvarande stagnationen i byggnadsverksamheten. I likhet

med departementschefen finner riksdagen en självklar förutsättning för att

byggnadsverksamheten skall kunna med stöd från det allmänna igångsättas

och bedrivas vara, att förhållandena på denna del av arbetsmarknaden äro

ordnade och att de olägenheter ifråga om ackordpriserna, varom departementschefen

erinrat, därvid blivit undanröjda. Kungl. Maj:ts förslag beträffande

formerna för och omfattningen av den statliga stödverksamheten på området

finner riksdagen väl avvägda.

Kungl. Maj:ts förslag till ändring i grunderna för bestämmandet av tertiärlånets

belopp har riksdagen funnit sig böra godtaga. Likaså godtager riksdagen

de av departementschefen förordade övergångsbestämmelserna beträffande

byggnadsföretag, som utförts med stöd av tertiärlån samt färdigställts

och anmälts till statlig avsyning efter den 1 april 1941, ävensom

Kungl. Maj:ts förslag om dispens för fastigheter, som färdigställts tidigare

eller utförts utan stoa av tertiärlån, dock endast beträffande fastigheter, som

färdigställts efter den 1 januari 1941.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 448.

Enligt föreliggande förslag skall byggnadslånebyrån lia att på basis av

fastighetens faktiska årliga kostnader fastställa hyrorna, vilka icke få höjas

utan byråns medgivande. Denna hyreskontroll avses bestå under den tid av

10 år, som den statliga kreditgarantien omfattar. En sådan hyreskontroll

finnér även riksdagen erforderlig såsom led i den föreslagna verksamheten.

Såsom villkor för utlämnande av tertiärlån skall enligt förslaget uppställas,

att tomtmark tillhandahålles till priser, som i regel icke överstiga 1935 års

nivå. \ad departementschefen i detta sammanhang anfört har icke givit

riksdagen anledning till erinran.

Angelägenheten av att materialkostnaderna hållas nere har understrukits

av departementschefen liksom i ett flertal motioner. Departementschefen har

framhållit, att en noggrann övervakning av prisnivån för byggnadsmaterial

måste ske, och meddelat, att priskontrollnämnden torde komma att utrustas

med vidgade befogenheter att inverka på den allmänna prissättningen. Jämväl

byggnadslånebyrån förutsättes ägna en noggrann granskning åt de priser,

som materialleverantörerna betinga sig och i de fall, priserna framstå såsom

mindre förmånliga, vägra lägga dem till grund för sin uppskattning av byggnadsvärdet.

Vidare har departementschefen ställt i utsikt befrielse från omsättningsskatt

för byggnadsmaterial i större utsträckning än vad för närvarande

är fallet ävensom vissa åtgärder för att nedbringa fraktkostnaderna

för sådant material.

Jämväl riksdagen finner en noggrann övervakning av prissättningen å byggnadsmaterial

av största betydelse i det nuvarande läget. Riksdagen förutsätter,

att priskontrollnämnden med de vidgade befogenheter, som kunna komma att

tilläggas densamma, skall företaga noggranna undersökningar i denna fråga.

Vid själva priskontrollen torde, såsom departementschefen framhållit, nämnden

komma att få ett verksamt stöd i de granskningar, som byggnadslånebyrån

skall hava att underkasta leverantörernas prissättningar. Vidkommande den

ifrågasatta fraktlindringen för byggnadsväg!- vill riksdagen betona de praktiska

svårigheter, som äro förenade med fraktlindring efter prövning från fall

till fall. Enligt riksdagens mening tala även andra synpunkter för en generell

fraktnedsättning för vissa varor, varför frågan härom bör tagas under förnyat

övervägande.

Beträffande arbetskostnads- och silsongutjämningsfrägorna ansluter sig

riksdagen till vad departementschefen anfört. Riksdagen vill särskilt understryka

angelägenheten av att byggnadslånebyrån medverkar till att sysselsättningsperioden

inom byggnadsfacken förlänges i största möjliga utsträckning.

Ett av de sakkunniga förordat system i syfte att utan sänkning av årsinkomsten

minska arbetskostnaderna på ett bygge synes riksdagen jämväl böra bli föremål

för förnyad prövning vid fortsatta överväganden mellan parterna rörande

möjligheterna att nå en tillfredsställande lösning på löneproblemet.

Vad departementschefen anfört under rubrikerna fardagsfrågan, byggnadskonstruktioner

och lägenhetsstandard, vissa vid kreditgivningen knutna villkor

och organisationsfrågor har icke givit riksdagen anledning till erinran.

I sistnämnda hänseende medgiver riksdagen, att det av riksdagen för nästa

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 448.

budgetår beviljade förslagsanslaget till statens byggnadslånebyrå må tagas

i anspråk för utvidgning eller omorganisation av byrån i en omfattning, som

skapar förutsättningar för att den på ett snabbt och effektivt sätt skall kunna

fullgöra sina ökade arbetsuppgifter.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall lån till ombyggnadsföretag, som hittills

utlämnats från lånefonden för bostadsbyggnader i städer och stadsliknande

samhällen, från och med nästa budgetår utlämnas från tertiärlåneanslaget,

i samband varmed å fonden kvarstående behållning skall överföras till sistnämnda

anslag. Lånen skola kunna utgå efter i huvudsak samma grunder som

tertiärlån till nybyggnadsföretag, dock att räntegarantien för underliggande

kredit bör omfatta endast i samband med ombyggnaden upptagna nya eller

omplacerade lån. Vidare skola för ombyggnadslånen nu gällande regler rörande

lånebeloppets bestämmande i förhållande till ombyggnadskostnaden samt

rörande amorteringstid även i fortsättningen tillämpas.

Vad sålunda föreslagits har riksdagen funnit välbetänkt.

Riksdagen övergår härefter till landsbygdens byggnadsfrågor.

Beträffande materialkostnaderna hyser riksdagen den uppfattningen, att

några statsingripanden utöver dem som ske genom priskontrollnämnden

knappast kunna komma i fråga. I likhet med departementschefen vill riksdagen

uttala att en utvidgning av jordbrukarnas föreningsväsende för åstadkommande

av kollektiva inköp av byggnadsmaterial bör kunna göra åtskilligt

gagn för nedbringande av dessa kostnader.

Det är, enligt vad i propositionen framhållits, chefens för jordbruksdepartementet

avsikt att låta verkställa utredning rörande organisationen av rådgivningsverksamhet

rörande landsbygdens byggnadsfrågor. Denna rådgivning

skulle avse såväl planläggningen och det tekniska utförandet av byggandet

som gemensam upphandling av byggnadsmaterial. Kungl. Majit har begärt

riksdagens bemyndigande att av anslaget till bostadsförbättringsbidrag använda

ett belopp av högst 200,000 kronor till bestridande av kostnaderna för

denna verksamhet.

Beträffande arbetskostnaderna hava särskilt de för närvarande tillämpade

ackordslistorna blivit föremål för kritik av de sakkunniga, i ett flertal yttranden

ävensom i vissa motioner.

Riksdagen vill, i anslutning till vad departementschefen härutinnan anfört,

som sin uppfattning framhålla, att man då det gäller landsbygdens byggnader

— liksom i fråga örn annan byggnadsverksamhet — lärer beträffande

löner och arbetsvillkor i första hand vara hänvisad till avtalsuppgörelser

mellan parterna. Riksdagen önskar i samband härmed understryka, att förutsättningen

för en ur alla parters synpunkt önskvärd utveckling av byggnadsverksamheten

för jordbrukets behov torde vara, att vederbörande parter kunna

enas om tidion, intill dess överenskommelser om för dessa byggnadsarbeten

lämpade ackordsprislistor träffas. Därest emellertid avtalsuppgörelse icke kan

komma till stånd, förutsätter riksdagen, att Kungl. Majit för riksdagen framlägger

de förslag, vartill förhållandena må föranleda. Ifråga om monopoli
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 448.

sering av arbetstillfällena vill riksdagen jämväl, när det gäller byggen för

jordbrukets behov, ansluta sig till departementschefens uttalande därom att

jordbrukarnas önskemål att utan hinder av organisationerna kunna till byggnadsarbeten

anlita bygdens folk synes vara fullt legitimt.

Vad angår en motionsvis uttalad uppfattning, att resultatet av den av

chefen för jordbruksdepartementet i utsikt ställda utredningen rörande organisationen

av rådgivningsverksamhet i jordbrukets byggnadsfrågor bör föreläggas

riksdagen, vill riksdagen framhålla angelägenheten av att denna verksamhet

snarast möjligt kommer till stånd. Det torde med hänsyn härtill få

anses tillfyllest att frågan förelägges riksdagen i samband med anslagsäskandena

för budgetåret 1942/43.

I de sakkunnigas utredning hava jämväl berörts vissa utbildningsspörsmål.

I motionen II: 318 hava åtgärder påyrkats för stödjande av viss byggnadsteknisk

utbildning på landsbygden. Eiksdagen förutsätter att hithörande

frågor bliva föremål för övervägande i samband med frågan örn organisationen

av den ovannämnda rådgivningsverksamheten.

Bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden omfattar bostadsförbättringsbidrag,

nybyggnadslån, förbättringslån, lantarbetarbostadslån, lantarbetarbostadsbidrag

och särskilda bidrag för iordningsställande inom de

norrländska kustlänen av fiskares bostäder, sjöbodar och båthus. Vid bedömande

av storleken av det belopp, som sammanlagt kan vara erforderligt i

dessa hänseenden, har departementschefen satt som mål att utnyttja alla nu

förefintliga arbetstillfällen, d. v. s. att bevilja alla nu föreliggande ansökningar

örn lån eller bidrag, vilka äro av beskaffenhet att böra tillgodoses.

Från denna utgångspunkt har medelsbehovet beräknats till 90,000,000 kronor,

varav halva beloppet föreslagits skola anvisas för nästa budgetår. Av det sålunda

förordade beloppet, 45,000,000 kronor, skulle 20,000,000 kronor anvisas

till förbättringsbidrag. Ifrågavarande beräkning av medelsbehovet ävensom

Kungl. Maj:ts i detta sammanhang framlagda förslag rörande fördelningen i

övrigt på olika ändamål av förenämnda belopp av 45,000,000 kronor har icke

givit riksdagen anledning till erinran.

Kungl. Maj :ts förslag innebär jämväl vissa ändringar i gällande grunder

rörande ifrågavarande verksamhet. Sålunda föreslås, att ränta å förbättrings-,

^byggnads- och lantarbetarbostadslån, som enligt nu gällande bestämmelser

med minst en fjärdedels procent skall överstiga den genomsnittliga emissionsräntan

för statsobligationer under nästföregående budgetår, intill dess stabilare

ekonomiska förhållanden inträda, skall bestämmas särskilt för varje budgetår

och för nästa budgetår till 3.2 5 procent. Vidare föreslås en utsträckning av

tillämplighetsområdet för den beträffande bidrag till fiskarbostäder gällande

kungörelsen till att avse jämväl Upplandskusten.

1 de likalydande motionerna I: 232 och II: 322 har understrukits, att landsbygdens

behov av bostadsförbättringar är synnerligen omfattande, och påyrkats

förslag snarast möjligt örn bidrag och lån för ytterligare tillgodoseende

av landsbygdens nybyggnads- och förbättringsbehov ifråga örn bostäder och

jordbrukets ekonomibyggnader för att därigenom bereda arbete åt de arbetslösa

inom byggnadsbranschen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 448.

Även riksdagen håller före, att de nu föreliggande ansökningar, på vilka

medelsbehovet beräknats, blott innefatta en del av hela hjälpbehovet. Riksdagen

förutsätter dock, att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på

de i motionerna berörda förhållandena och vidtager de åtgärder, som dessa

kunna komma att påkalla. Med hänsyn härtill anser riksdagen icke skäl föreligga

till särskild framställning i ämnet från riksdagens sida,

°I motionen II: 323 hava motionärerna, utan att vilja föreslå något avsteg

från principen örn att bostadsstandarden i stort sett bör höjas till den nivå,

som förutsättes enligt hälsovårdsstadgan, velat fästa uppmärksamheten vid

lämpligheten av att bestämmelserna örn förbättringsbidrag göras så tänjbara,

att i det enskilda fallet, särskilt när fråga är om pensionär- eller undantagsbostad,

hänsyn må kunna tagas till speciella förhållanden, som motivera jämkning

i kraven på bostadsstandard. Härvid hava motionärerna närmast syftat

på fordringarna angående viss rumshöjd.

Riksdagen finner vad sålunda anförts beaktansvärt. Riksdagen anser forsin

del hinder icke föreligga att vid ifrågavarande understödsverksamhet —

i överensstämmelse med vad redan nu torde ske pa vissa håll ställa mindre

belopp till förfogande under de i motionen angivna förutsättningarna, även

örn därigenom icke skulle vinnas den bostadsstandard, som i allmänhet eftersträvas

vid statens medverkan till bostadsförbättringar.

I motionen II: 317 har framhållits, att ingen av de i förevarande proposition

angivna formerna av understöd för bostadsförbättring är så beskaffad,

att stöd kan lämnas till en önskvärd förbättring av de i flertalet av

våra städer, framförallt i deras ytterområden, förekommande bostadshusen

av samma karaktär som de på landsbygden vanliga. Ett utsträckande av

bidragsverksamheten att omfatta här avsedda områden i städerna kan enligt

motionären tänkas lämpligen ske efter någon av följande två vägar. Antingen

kan den nu tillämpade formen av lån för ombyggnad av bostadshus i städer

och stadsliknande samhällen kompletteras med en form av subvention till

ägare av mindre bostadshus inom icke stadsplanereglerade områden av städerna,

eller också kunna de för bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden

gällande bestämmelserna utsträckas att omfatta jämväl områden inom

städer och stadsliknande samhällen, vilka prövas vara till sin allmänna karaktär

jämförliga med landsbygden. Den senare utvägen förefaller motionären att

vara den enklast framkomliga.

Det av motionären berörda förhållandet innebär en ofullständighet i här

ifrågavarande understödsverksamhet, som enligt riksdagens mening icke är

motiverad. Utan att taga ställning till de i motionen angivna alternativen

anser riksdagen att ett övervägande genom Kungl. Maj:ts försorg bör komma

till stånd i syfte att utröna på vad sätt en komplettering i förevarande hänseende

lämpligen må kunna ske. Därest emellertid förekomst av arbetslöshet

kan motivera, att sanering av visst bostadsbestånd tillgripes såsom arbetsobjekt,

böra här liksom i andra fall medel efter Kungl. Majis beprövande

kunna anvisas av anslag till arbetslöshetens bekämpande.

Beträffande bost ads försörjning för mindre bemedlade, barnrifea familjer

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 448.

hava vissa förslag framlagts till förhindrande av att det genom krisförhållandena

förhöjda ränteläget skall medföra stegring i bostadskostnaden. Vidkommande

de ökade värmekostnaderna har departementschefen vidare — i

anledning av en framställning av hyresgästernas riksförbund örn förhöjt

liyresavdrag i fastigheter för barnrika familjer och rabattsystem vid inköp av

bränsle för övriga barnrika familjer — meddelat sin avsikt att sedan ärendet

blivit färdigberett underställa Kungl. Maj:ts prövning de förslag som kunna

visa sig erfoderliga. En tänkbar utväg vore, framhåller departementschefen,

att införa ett speciellt kristillägg till familjebidraget, högst av sådan storlek

att de stegrade bränslekostnaderna kompenseras.

Riksdagen anser angeläget, att åtgärder vidtagas i här ifrågavarande syfte,

och har intet att erinra mot vad departementschefen anfört och föreslagit.

Riksdagen vill därjämte framhålla angelägenheten av att även de barnrika

familjer, som icke bo i för barnrika familjer avsedda fastigheter, komma i

åtnjutande av nedsättning i bränslekostnaderna.

I motionen II: 321 har uppmärksamheten fästs vid angelägenheten av att

bereda billiga och goda bostäder för ensamma mödrar. Enligt riksdagens

mening är detta spörsmål av sådan vikt att det icke bör förbises i samband

med de statliga åtgärderna för bostadsförsörjningens ordnande. Riksdagen

delar därför motionärens uppfattning att en utredning i ämnet är motiverad.

Vad Kungl. Majit i övrigt föreslagit har icke givit riksdagen anledning till

erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen

I. anmäla, att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

dels godkänt av departementschefen förordade ändrade grunder för terliärlån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet;

dels godkänt av departementschefen förordade ändrade grunder för lån

för ombyggnad av bostadshus i städer och stadsliknande samhällen;

dels godkänt av departementschefen förordade ändrade grunder för låneverksamheten

för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer;

dels godkänt av departementschefen förordade ändrade grunder beträffande

räntefoten å förbättringslån, nybyggnadslån och lantarbetarbostadslån;

dels medgivit, att den behållning, som kan komma att förefinnas vid utgången

av budgetåret 1940/41 å Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen, på sätt departementschefen angivit, överföres till

Fonden för låneunderstöd;

dels för budgetåret 1941/42 anvisat

a) under femte huvudtiteln

1) till Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer ett förslagsanslag av 3,250,000 kronor;

2) till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag

av 20,000,000 kronor;

3) till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag av

3,000,000 kronor;

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 448—449.

b) såsom kapitalinvestering i Statens utlåningsfonder

1) till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer ett reservationsanslag av 20,000,000 kronor;

2) till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ett

reservationsanslag av 11,000,000 kronor;

c) såsom kapitalinvestering i Fonden för låneunderstöd

1) till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett reservations

anslag av 60,000,000 kronor;

2) till Lån för uppförande oell förbättring av lantarbetarbostäder ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor;

3) till Lån för bostadsförbättringsverksamhet ett reservationsanslag av

11,000,000 kronor;

II. med bifall till motionen II: 321 hos Kungl. Maj:t begära utredning med

förslag till främjande av en tillfredsställande lösning av de ensamma mödrarnas

bostadsproblem.

Stockholm den 27 juni 1941.

Med undersåtlig vördnad.

Xr 449.

Godkänd av första kammaren den 27 juni 1941.

Godkänd av andra kammaren den 27 juni 1941.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta

motioner om anslag till hjälp till byggande och

restaurering av samlingslokaler m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 194.)

Till Konungen.

I två likalydande motioner, I: 82 och II: 192, har hemställts, att riksdagen

måtte ställa ett belopp av 500,000 kronor till socialdepartementets förfogande

för hjälp till byggande och restaurering av samlingslokaler samt för hjälp

åt föreningar, vilkas ekonomi måste saneras, på villkor som Kungl. Majit

må utfärda.

Riksdagen delar motionärernas uppfattning, att åtgärder från statsmakternas

sida äro påkallade för att den i motionerna berörda frågan örn an
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.