Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941142, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.
1941-11-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1941:481, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941142, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 481.
1
Nr 481.
Godkänd av första kammaren den 19 november 1941.
Godkätid av andra kammaren den 19 november 1941.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941142, i vad propositionen avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.
(Statsutskottets utlåtande nr 225.)
Till KONUNGEN.
Driftbudgeten.
Sjätte huvudtiteln.
l:o) Bidrag till byggande av bro över Dalälven vid Överboda. I propositionen
nr 305 har Kungl. Maj:t (bilaga 4, punkt 1, av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommumkationsärenden för den 17
oktober 1941) föreslagit riksdagen medgiva, att av det å tilläggsstat 11 till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget till bidrag
till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar
och broar (B) må till bidrag till byggande av bro över Dalälven vid Överboda
disponeras ett belopp av högst 1,710,000 kronor.
Av handlingarna framgår, att nuvarande bron vid Älvkarleby över Dalälven
— Carl Xfil:s bro kallad och anlagd åren 1814—1810 — äger otillräcklig
bärighet. Rörelser och formförändringar i brokonstruktionen ha iakttagits,
vilka torde nödvändiggöra ytterligare inskränkningar i högsta tillåtna
hjultrycket redan inom den närmaste tiden. Åtgärder för förstärkning av
bron lia övervägts men befunnits icke vara ekonomiskt försvarliga. Då stora
rikshuvudvägen från Uppsala till Gävle och vidare norrut går fram över
bron, anses en ny bros byggnad även ur militära synpunkter trängande.
Med hänsyn till dessa förhållanden bar riksdagen ansett sig böra bifalla
Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen medgivit, att av det å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget till bi
Bihang
till riksdagens protokoll 1941. H sami. Nr 481—485.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 481.
drag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar (B) må till bidrag till byggande av bro över Dalälven vid
Överboda disponeras ett belopp av högst 1,710,000 kronor.
2: o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Kungl.
Majit har (punkt 2) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa forskningsoch
undersökningsarbeten å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/
42 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande förslag, avseende att genom arbetsstudier vid vägunderhållsarbetena
undersöka möjligheterna att begränsa hithörande kostnader, har
riksdagen ansett sig böra bifalla. Riksdagen anmäler, att riksdagen till Bidrag
till vissa forsknings- och undersökningsarbeten å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 20,000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
3:o) Bidrag till provning av E-cement m. m. Kungl. Majit har (punkt
3) föreslagit riksdagen att till Bidrag till provning av E-cement m. m. å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 45,000 kronor.
Med bifall till förslaget om beredande av täckning för ifrågavarande till
provningar av E-cement redan förskottsvis beviljade anslag har riksdagen
till Bidrag till provning av E-cement m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 45,000 kronor.
Kapitalbudgeten.
Statens affärsverksfonder.
4: o) Kompletteringsarbeten å det permanenta telefonnätet. Med bifall
till Kungl. Majits förslag (bilaga 12, punkt 1) har riksdagen till Kompletteringsarbeten
å det permanenta telefonnätet å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 251,300 kronor.
5:o) Transportabla överdragsstationer m. m. Med bifall till Kungl.
Majits förslag (punkt 2) har riksdagen till Transportabla överdragsstationer
m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag
av 438,000 kronor.
0:o) Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket. I enlighet med
Kungl. Majits förslag (punkt 3) har riksdagen dels medgivit, att till luftskyddsanordningar
m. m. vid telegrafverket må utöver tidigare för ända
-
Riksdagens skrivelse Nr 481.
3
målet medgivna belopp disponeras av telegrafverkets driftmedel ett belopp
av högst 300,000 kronor, dels ock till Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
7:o) Bangårdsarbeten i Ånge m. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4) har riksdagen till Bangårdsarbeten i Ånge m. m. å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 350,000
kronor.
8:o) Telefonanläggningar ni. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 5) har riksdagen till Telefonanläggningar m. lii. å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 300,000
kronor.
9:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 6) har riksdagen till Anläggningar för elektrisk tågdrift å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag
av 850,000 kronor.
10:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Med bifall till Kungl.
Majits förslag (punkt 7) har riksdagen till Försvarsberedskap vid statens
järnvägar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag
av 600,000 kronor.
Illo) Godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 8) föreslagit riksdagen att
till Godsvagnar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 7,800,000 kronor.
Med all sannolikhet torde en nedgång i statens järnvägars behov av godsvagnar
vara att förutse, när normala förhållanden åter inträda. Tvekan
torde kanske under sådana omständigheter och med tanke även på nuvarande
materialbrist kunna göra sig gällande inför ifrågavarande anskaffningsprogram.
Med hänsyn till vad departementschefen i ärendet anfört har
riksdagen emellertid ansett sig böra bifalla Kungl. Maj :ts förslag. Riksdagen
anmäler, att riksdagen till Godsvagnar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 7,800,000 kronor.
12:o) Tankvagnar. Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 9) om
täckning av en såsom brådskande ansedd medelsanvisning för anskaffning
av tankvagnar har riksdagen till Tankvagnar å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 1,250,000 kronor.
13:o) Kraftstation i Midskogsforsen. Kungl. Majit har (punkt 10) föreslagit
riksdagen att till Kraftstation i Midskogsforsen å tilläggsstat 1 till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000
kronor.
4
Riksdagens skrivelse Nr 481.
I allt väsentligt som en direkt följd av kriget har kraftförbrukningen inom
landet under de senaste åren avsevärt stegrats. Såsom i detta avseende
för statens vattenfallsverks del belysande må nämnas, att vid de statliga
kraftverken — vilka bestrida omkring en tredjedel av landets försörjning
med elektrisk energi — kraftförbrukningen mellan budgetåren 1938/39
och 1940/41 ökades från 2,838 till 3,306 miljoner kilowattimmar. Denna
stegring, vilken haft sin motsvarighet även för de icke-statliga kraftverkens
del, har sammanfallit med en tid av osedvanligt ogynnsamma nederbördsförhållanden
och en därav följande genomsnittligt sett otillräcklig vattentillgång
vid landets kraftverk, vartill som en ytterligare ogynnsam faktor kommit
nödvändigheten att under nuvarande bränsleknapphet anlita kraftverkens
ångreserver långt mindre än vad som normalt är brukligt.
Vad statens vattenfallsverk beträffar pågick redan vid krigsutbrottet i forcerad
takt utbyggnaden av ett flertal kraftverk, vilka numera efterhand hunnit
tagas i bruk. Tack vare dessa nya kraftverk samt också tack vare vissa
provisoriska vattenregleringar, har trots de ogynnsamma förhållandena i övrigt
statens vattenfallsverk kunnat ej endast tillgodose de egna konsumenternas
kraftbehov utan även bistå andra av landets kraftproducenter med
vissa energileveranser. Erinras må i detta sammanhang, att hela landets
kraftförsörjning allt sedan krigsutbrottet varit ställd under en gemensam
ledning, som vid sina dispositioner kunnat räkna med ett redan utbyggt,
hela landet omfattande samt de olika kraftcentralerna, oavsett dessas ägare,
sammanknytande stamlinjenät.
Ytterligare statliga kraftverksbyggnader (vid Kattstrupeforsen, Trollhättan
och Torpshammar) pågå för närvarande och beräknas inom närmaste tiden
bliva färdigställda. Normalt sett och med tanke på ett omsider inträffande
efterkrigsläge borde alltså energiförsörjningen för statens vattenfallsverks
del kunna anses jämförelsevis väl tillgodosedd. Vid en framtidsbedömning
bör man dock hålla i minnet, att inom den elektriska kraftproduktionen en
produktionsnivå, som en gång uppnåtts, i allmänhet visat sig kunna bilda
utgångsläge för nya stegringar och därav föranlett behov av nya utbyggnader.
Den ökning i energiåtgång, som ägde rum under världskrigsåren
1914—1918, åtföljdes sålunda, efter en mycket tillfällig tillbakagång under
år 1921, av en ny kraftig uppgång av landets energiförbrukning.
Örn alltså efterkrigsläget ur kraftförsörjningssynpunkt ställer sig ytterst
svårbedöinligt kan med större sannolikhet förutses en i förhållande till de
växande behoven mindre gynnsam kraftförsörjning om kriget fortsätter en
längre tid; detta gäller i all synnerhet om avspärrningen också framgent blir
av samma även för krigsförhållanden utomordentliga skärpa som för närvarande.
Alt märka är att tillgången till elektrisk energi utgör en av de mera
elementära förutsättningarna för den nya inhemska ersättningsproduktion
på främst det kemiska området, vartill landet i ett fortsatt avspärrningsläge
lärer i allt högre grad få lita.
Med tanke närmast på dylika svårigheter under ett fortsatt längre krig har
förslaget om en ny kraftverksanläggning vid Midskogsforsen i Indalsälven
Riksdagens skrivelse Nr 481.
5
framlagts. Kraftverket beräknas bliva driftfärdigt under år 1944. Det bör
emellertid ej förbises, att i anläggningen ingå betydande kvantiteter järn och
cement, varå knapphet råder och varav särskilt cementen för sin tillverkning
drager stora kvantiteter av ett så svåranskaffat bränsle som stenkol. Verkställda
beräkningar visa dock, enligt vad riksdagen övertygat sig om, att
dessa svårigheter på materialanskaffningens område kunna övervinnas.
Uppenbarligen bör vid ett anläggningsföretag sådant som det, varom här
är fråga, avseende fästas vid kraftbehoven ej endast inom statens vattenfallsverks
konsumtionsområden utan inom landet i dess helhet. För de ickestatliga
verkens del torde emellertid, trots att vissa enstaka nybyggnader äro
planerade till omedelbar igångsättning, framtidsprognosen ej ställa sig mera
gynnsam än för statens vattenfallsverks del, en omständighet som således
även den närmast talar för ett bifall till det nu framlagda statliga utbyggnadsprojektet.
Efter att hava tagit under övervägande de olika var för sig svårbedömliga
faktorer, som måste prövas vid beslutet om ett omedelbart igångsättande av
denna nya kraftverksbyggnad, har riksdagen ansett sig böra bifalla Kungl.
Maj:ts förslag.
Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen till Kraftstation i Midskogsforsen
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag
av 6,000,000 kronor.
14:o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen
dels bemyndiga Kungl. Majit godkänna i statsverkspropositionen omnämnt,
mellan vattenfallsstyrelsen samt Krångede aktiebolag och aktiebolaget
Svarthålsforsen ingångna avtalet örn gemensam utbyggnad av en
ny stamlinje mellan Krångede, Hammarforsen, Stadsforsen, Torpshammar,
Ljusdal och Horndal; dels ock till Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
För den jämna fördelningen av krafttillgången inom landet är det, enligt
vad senaste tidens erfarenheter tydligt visa, av särskild vikt att tillräckligt
stora möjligheter finnas för överföring av energi från kraftstationerna vid
Indalsälven till underskottsområdena i mellersta och södra Sverige. Den
ytterligare utbyggnad av stamlinjesystemet från Indalsälven söderut, som
här föreslås, torde därför, trots rådande knapphet på koppar och aluminium,
få betraktas som påkallad, och riksdagen har funnit, att det framlagda förslaget
till avtal med Krångede aktiebolag och aktiebolaget Svarthålsforsen
(Stockholms stad) örn gemensam anläggning av den nya ledningen nu från
statens sida bör godkännas.
Vad angår det framlagda byggnadsprogrammet i övrigt — vilket omfattar
tiden ända fram till den 1 juli 1943 — lärer 1942 års riksdag få tillfälle att
taga närmare ställning till detsamma i samband med prövningen av anslagen
6
Riksdagens skrivelse Nr 481—482.
för budgetåret 1942/43. Det nu för budgetåret 1941/42 begärda tilläggsanslaget
på 2,000,000 kronor har riksdagen ansett sig böra bevilja.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels bemyndigat Kungl. Maj:t godkänna
i statsrådsprotokollet omnämnt, mellan vattenfallsstyrelsen samt
Krångede aktiebolag och aktiebolaget Svarthålsforsen ingånget avtal örn gemensam
utbyggnad av en ny stamlinje mellan Krångede, Hammarforsen,
Stadsforsen, Torpshammar, Ljusdal och Horndal, dels ock till Distributionsanlåggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor.
Stockholm den 19 november 1941.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 482.
Godkänd av första kammaren den 19 november 1941.
Godkänd av andra kammaren den 19 november 1941.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1941/42, i vad propositionen avser
finansdepartementets verksamhetsområde.
(Statsutskottets utlåtande nr 226.)
Till KONUNGEN.
Driftbudgeten.
Sjunde huvudtiteln.
l:o) Vissa organisationsförändringar inom finansdepartementet. Med bifall
till Kungl. Maj :ts> förslag i propositionen nr 305 (bilaga 5, punkt 1 av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den
17 oktober 1941) har riksdagen godkänt följande personalförteckning för finansdepartementet,
att gälla tills vidare från och med den 1 januari 1942:
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.