Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941142, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

1941-11-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1941:481, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941142, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 481.

1

Nr 481.

Godkänd av första kammaren den 19 november 1941.

Godkätid av andra kammaren den 19 november 1941.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941142, i vad propositionen avser

kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

(Statsutskottets utlåtande nr 225.)

Till KONUNGEN.

Driftbudgeten.

Sjätte huvudtiteln.

l:o) Bidrag till byggande av bro över Dalälven vid Överboda. I propositionen

nr 305 har Kungl. Maj:t (bilaga 4, punkt 1, av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommumkationsärenden för den 17

oktober 1941) föreslagit riksdagen medgiva, att av det å tilläggsstat 11 till

riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget till bidrag

till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar

och broar (B) må till bidrag till byggande av bro över Dalälven vid Överboda

disponeras ett belopp av högst 1,710,000 kronor.

Av handlingarna framgår, att nuvarande bron vid Älvkarleby över Dalälven

— Carl Xfil:s bro kallad och anlagd åren 1814—1810 — äger otillräcklig

bärighet. Rörelser och formförändringar i brokonstruktionen ha iakttagits,

vilka torde nödvändiggöra ytterligare inskränkningar i högsta tillåtna

hjultrycket redan inom den närmaste tiden. Åtgärder för förstärkning av

bron lia övervägts men befunnits icke vara ekonomiskt försvarliga. Då stora

rikshuvudvägen från Uppsala till Gävle och vidare norrut går fram över

bron, anses en ny bros byggnad även ur militära synpunkter trängande.

Med hänsyn till dessa förhållanden bar riksdagen ansett sig böra bifalla

Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen medgivit, att av det å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget till bi
Bihang

till riksdagens protokoll 1941. H sami. Nr 481—485.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 481.

drag till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla

vägar och broar (B) må till bidrag till byggande av bro över Dalälven vid

Överboda disponeras ett belopp av högst 1,710,000 kronor.

2: o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. Kungl.

Majit har (punkt 2) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa forskningsoch

undersökningsarbeten å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/

42 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Förevarande förslag, avseende att genom arbetsstudier vid vägunderhållsarbetena

undersöka möjligheterna att begränsa hithörande kostnader, har

riksdagen ansett sig böra bifalla. Riksdagen anmäler, att riksdagen till Bidrag

till vissa forsknings- och undersökningsarbeten å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 20,000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

3:o) Bidrag till provning av E-cement m. m. Kungl. Majit har (punkt

3) föreslagit riksdagen att till Bidrag till provning av E-cement m. m. å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 45,000 kronor.

Med bifall till förslaget om beredande av täckning för ifrågavarande till

provningar av E-cement redan förskottsvis beviljade anslag har riksdagen

till Bidrag till provning av E-cement m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

Kapitalbudgeten.

Statens affärsverksfonder.

4: o) Kompletteringsarbeten å det permanenta telefonnätet. Med bifall

till Kungl. Majits förslag (bilaga 12, punkt 1) har riksdagen till Kompletteringsarbeten

å det permanenta telefonnätet å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 251,300 kronor.

5:o) Transportabla överdragsstationer m. m. Med bifall till Kungl.

Majits förslag (punkt 2) har riksdagen till Transportabla överdragsstationer

m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 438,000 kronor.

0:o) Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 3) har riksdagen dels medgivit, att till luftskyddsanordningar

m. m. vid telegrafverket må utöver tidigare för ända
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 481.

3

målet medgivna belopp disponeras av telegrafverkets driftmedel ett belopp

av högst 300,000 kronor, dels ock till Luftskyddsanordningar m. m. vid telegrafverket

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

7:o) Bangårdsarbeten i Ånge m. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4) har riksdagen till Bangårdsarbeten i Ånge m. m. å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 350,000

kronor.

8:o) Telefonanläggningar ni. m. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 5) har riksdagen till Telefonanläggningar m. lii. å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 300,000

kronor.

9:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6) har riksdagen till Anläggningar för elektrisk tågdrift å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 850,000 kronor.

10:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Med bifall till Kungl.

Majits förslag (punkt 7) har riksdagen till Försvarsberedskap vid statens

järnvägar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 600,000 kronor.

Illo) Godsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 8) föreslagit riksdagen att

till Godsvagnar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 7,800,000 kronor.

Med all sannolikhet torde en nedgång i statens järnvägars behov av godsvagnar

vara att förutse, när normala förhållanden åter inträda. Tvekan

torde kanske under sådana omständigheter och med tanke även på nuvarande

materialbrist kunna göra sig gällande inför ifrågavarande anskaffningsprogram.

Med hänsyn till vad departementschefen i ärendet anfört har

riksdagen emellertid ansett sig böra bifalla Kungl. Maj :ts förslag. Riksdagen

anmäler, att riksdagen till Godsvagnar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 7,800,000 kronor.

12:o) Tankvagnar. Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 9) om

täckning av en såsom brådskande ansedd medelsanvisning för anskaffning

av tankvagnar har riksdagen till Tankvagnar å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 1,250,000 kronor.

13:o) Kraftstation i Midskogsforsen. Kungl. Majit har (punkt 10) föreslagit

riksdagen att till Kraftstation i Midskogsforsen å tilläggsstat 1 till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000

kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 481.

I allt väsentligt som en direkt följd av kriget har kraftförbrukningen inom

landet under de senaste åren avsevärt stegrats. Såsom i detta avseende

för statens vattenfallsverks del belysande må nämnas, att vid de statliga

kraftverken — vilka bestrida omkring en tredjedel av landets försörjning

med elektrisk energi — kraftförbrukningen mellan budgetåren 1938/39

och 1940/41 ökades från 2,838 till 3,306 miljoner kilowattimmar. Denna

stegring, vilken haft sin motsvarighet även för de icke-statliga kraftverkens

del, har sammanfallit med en tid av osedvanligt ogynnsamma nederbördsförhållanden

och en därav följande genomsnittligt sett otillräcklig vattentillgång

vid landets kraftverk, vartill som en ytterligare ogynnsam faktor kommit

nödvändigheten att under nuvarande bränsleknapphet anlita kraftverkens

ångreserver långt mindre än vad som normalt är brukligt.

Vad statens vattenfallsverk beträffar pågick redan vid krigsutbrottet i forcerad

takt utbyggnaden av ett flertal kraftverk, vilka numera efterhand hunnit

tagas i bruk. Tack vare dessa nya kraftverk samt också tack vare vissa

provisoriska vattenregleringar, har trots de ogynnsamma förhållandena i övrigt

statens vattenfallsverk kunnat ej endast tillgodose de egna konsumenternas

kraftbehov utan även bistå andra av landets kraftproducenter med

vissa energileveranser. Erinras må i detta sammanhang, att hela landets

kraftförsörjning allt sedan krigsutbrottet varit ställd under en gemensam

ledning, som vid sina dispositioner kunnat räkna med ett redan utbyggt,

hela landet omfattande samt de olika kraftcentralerna, oavsett dessas ägare,

sammanknytande stamlinjenät.

Ytterligare statliga kraftverksbyggnader (vid Kattstrupeforsen, Trollhättan

och Torpshammar) pågå för närvarande och beräknas inom närmaste tiden

bliva färdigställda. Normalt sett och med tanke på ett omsider inträffande

efterkrigsläge borde alltså energiförsörjningen för statens vattenfallsverks

del kunna anses jämförelsevis väl tillgodosedd. Vid en framtidsbedömning

bör man dock hålla i minnet, att inom den elektriska kraftproduktionen en

produktionsnivå, som en gång uppnåtts, i allmänhet visat sig kunna bilda

utgångsläge för nya stegringar och därav föranlett behov av nya utbyggnader.

Den ökning i energiåtgång, som ägde rum under världskrigsåren

1914—1918, åtföljdes sålunda, efter en mycket tillfällig tillbakagång under

år 1921, av en ny kraftig uppgång av landets energiförbrukning.

Örn alltså efterkrigsläget ur kraftförsörjningssynpunkt ställer sig ytterst

svårbedöinligt kan med större sannolikhet förutses en i förhållande till de

växande behoven mindre gynnsam kraftförsörjning om kriget fortsätter en

längre tid; detta gäller i all synnerhet om avspärrningen också framgent blir

av samma även för krigsförhållanden utomordentliga skärpa som för närvarande.

Alt märka är att tillgången till elektrisk energi utgör en av de mera

elementära förutsättningarna för den nya inhemska ersättningsproduktion

på främst det kemiska området, vartill landet i ett fortsatt avspärrningsläge

lärer i allt högre grad få lita.

Med tanke närmast på dylika svårigheter under ett fortsatt längre krig har

förslaget om en ny kraftverksanläggning vid Midskogsforsen i Indalsälven

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 481.

5

framlagts. Kraftverket beräknas bliva driftfärdigt under år 1944. Det bör

emellertid ej förbises, att i anläggningen ingå betydande kvantiteter järn och

cement, varå knapphet råder och varav särskilt cementen för sin tillverkning

drager stora kvantiteter av ett så svåranskaffat bränsle som stenkol. Verkställda

beräkningar visa dock, enligt vad riksdagen övertygat sig om, att

dessa svårigheter på materialanskaffningens område kunna övervinnas.

Uppenbarligen bör vid ett anläggningsföretag sådant som det, varom här

är fråga, avseende fästas vid kraftbehoven ej endast inom statens vattenfallsverks

konsumtionsområden utan inom landet i dess helhet. För de ickestatliga

verkens del torde emellertid, trots att vissa enstaka nybyggnader äro

planerade till omedelbar igångsättning, framtidsprognosen ej ställa sig mera

gynnsam än för statens vattenfallsverks del, en omständighet som således

även den närmast talar för ett bifall till det nu framlagda statliga utbyggnadsprojektet.

Efter att hava tagit under övervägande de olika var för sig svårbedömliga

faktorer, som måste prövas vid beslutet om ett omedelbart igångsättande av

denna nya kraftverksbyggnad, har riksdagen ansett sig böra bifalla Kungl.

Maj:ts förslag.

Riksdagen anmäler alltså, att riksdagen till Kraftstation i Midskogsforsen

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 6,000,000 kronor.

14:o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen

dels bemyndiga Kungl. Majit godkänna i statsverkspropositionen omnämnt,

mellan vattenfallsstyrelsen samt Krångede aktiebolag och aktiebolaget

Svarthålsforsen ingångna avtalet örn gemensam utbyggnad av en

ny stamlinje mellan Krångede, Hammarforsen, Stadsforsen, Torpshammar,

Ljusdal och Horndal; dels ock till Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

För den jämna fördelningen av krafttillgången inom landet är det, enligt

vad senaste tidens erfarenheter tydligt visa, av särskild vikt att tillräckligt

stora möjligheter finnas för överföring av energi från kraftstationerna vid

Indalsälven till underskottsområdena i mellersta och södra Sverige. Den

ytterligare utbyggnad av stamlinjesystemet från Indalsälven söderut, som

här föreslås, torde därför, trots rådande knapphet på koppar och aluminium,

få betraktas som påkallad, och riksdagen har funnit, att det framlagda förslaget

till avtal med Krångede aktiebolag och aktiebolaget Svarthålsforsen

(Stockholms stad) örn gemensam anläggning av den nya ledningen nu från

statens sida bör godkännas.

Vad angår det framlagda byggnadsprogrammet i övrigt — vilket omfattar

tiden ända fram till den 1 juli 1943 — lärer 1942 års riksdag få tillfälle att

taga närmare ställning till detsamma i samband med prövningen av anslagen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 481—482.

för budgetåret 1942/43. Det nu för budgetåret 1941/42 begärda tilläggsanslaget

på 2,000,000 kronor har riksdagen ansett sig böra bevilja.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels bemyndigat Kungl. Maj:t godkänna

i statsrådsprotokollet omnämnt, mellan vattenfallsstyrelsen samt

Krångede aktiebolag och aktiebolaget Svarthålsforsen ingånget avtal örn gemensam

utbyggnad av en ny stamlinje mellan Krångede, Hammarforsen,

Stadsforsen, Torpshammar, Ljusdal och Horndal, dels ock till Distributionsanlåggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor.

Stockholm den 19 november 1941.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 482.

Godkänd av första kammaren den 19 november 1941.

Godkänd av andra kammaren den 19 november 1941.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1941/42, i vad propositionen avser

finansdepartementets verksamhetsområde.

(Statsutskottets utlåtande nr 226.)

Till KONUNGEN.

Driftbudgeten.

Sjunde huvudtiteln.

l:o) Vissa organisationsförändringar inom finansdepartementet. Med bifall

till Kungl. Maj :ts> förslag i propositionen nr 305 (bilaga 5, punkt 1 av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den

17 oktober 1941) har riksdagen godkänt följande personalförteckning för finansdepartementet,

att gälla tills vidare från och med den 1 januari 1942:

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.