Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna för kapitalinvestering i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
1941-03-05 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1941:60, Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna för kapitalinvestering i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 60.
1
Nr 60.
Godkänd av första kammaren den 5 mars 1941.
Godkänd av andra kammaren den 5 mars 1941.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret
1941/42 av utgifterna för kapitalinvestering i
avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk.
(Statsutskottets utlåtande nr 9.)
Till KONUNGEN.
Postverket.
l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. I propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1941/42 har
Kungl. Majit i avseende å kapitalinvesteringar för postverket (punkt 1 av
det vid propositionen under kapitalbudgeten såsom bilaga 3 fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 3 januari 1941)
föreslagit riksdagen att till Inköp av inventarier för postverkets behov för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot den framlagda anslagsberäkningen,
bär till Inköp av inventarier för postverkets behov för
budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
2:o) Nytt bangårdspostkontor i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 2)
föreslagit riksdagen att till Nytt bangårdspostkontor i Stockholm för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,250,000 kronor.
Riksdagen har funnit den föreslagna nybyggnaden för bangårdspostkontoret
i Stockholm böra komma till utförande.
Departementschefen har förutsatt att även örn den uppgjorda byggnadsplanen
ej gåve anledning till erinran densamma dock bör underställas 1940
års civila byggnadsutredning för att denna må erhålla tillfälle undersöka,
huruvida kostnadsbesparande förenklingar kunna vidtagas. Under erinran
härom får riksdagen, som funnit anslag för byggnadsföretagets påbörjande
böra anvisas å riksstatcn för nästa budgetår med det av Kungl. Majit äskade
Bihang lill riksdagens protokoll 1041. 11 sami. Nr 60.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 60.
beloppet, anmäla, att riksdagen till Nytt bangårds postkontor i Stockholm
för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 1,250,000 kronor.
3:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad. Kungl. Maj:t har
(punkt 3) föreslagit riksdagen att till Om- och tillbyggnad av posthuset i
Karlstad för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 190,000
kronor.
Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag, vilka till ett belopp av
290.000 kronor avses skola bestridas av förnyelsefondsmedel, ha av byggnadsstyrelsen
med utgångspunkt från de i augusti 1939 gällande materialoch
arbetspriserna beräknats till 400,000 kronor. Enligt av generalpoststyrelsen
lämnade uppgifter ha sedermera inträffade prisstegringar medfört, att
kostnaderna måste uppräknas med omkring 20 procent till 480,000 kronor.
Ehuru det icke synes vara uteslutet, att vissa besparingar skola kunna vinnas
genom den översyn av upprättade ritningar och kostnadsförslag, som
departementschefen förutsätter skola ske genom 1940 års civila byggnadsutredning,
torde generalpoststyrelsens kalkyler böra läggas till grund vid anslagsberäkningen.
I enlighet härmed bör det för byggnadsföretaget erforderliga
anslaget å riksstaten bestämmas till 190,000 kronor. Med bifall alltså
till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till Om- och tillbyggnad av posthuset
i Karlstad för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av
190.000 kronor.
4:o) Inköp av tomt för postkontoret i Skellefteå. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t godkänna
i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1941
omförmäld överenskommelse örn förvärv för postverkets räkning för en
köpeskilling av högst 100,000 kronor av tomten nr 3 i kvarteret Polaris i
Skellefteå.
Telegrafverket.
5: o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Morastrands köping.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) har riksdagen till Inköp för
telegrafverkets räkning av tomt i Morastrands köping för budgetåret 1941/42
anvisat ett reservationsanslag av 23,600 kronor.
6:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomter i Lidingö. Beträffande
ifrågavarande förslag (punkt 6) har riksdagen i särskild skrivelse, nr 26, anmält
sitt beslut.
7:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.
Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till Fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 22,000,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 60.
3
Efter tillkomsten av 58,000 nya abonnemang under år 1939 och 45,000
under år 1940 utgör antalet till telegrafverket anslutna telefonapparater
cirka 900,000. För år 1941 har telegrafstyrelsen räknat med en minskad
tillströmning av nya abonnenter, eller med allenast 30,000 å 35,000 nya
abonnemang. Denna minskning har departementschefen ansett vara beräknad
i underkant.
Tidsförhållandena och främst nödvändigheten att minska förbrukningen
av metaller och annan materiel måste föranleda viss försiktighet vid planläggningen
av närmaste tidens nyanläggningar vid telegrafverket. En viss
minskning i senaste årens osedvanligt starka tillströmning av abonnenter
har också gjort sig märkbar. Nästa budgetårs anslag synes i statsverkspropositionen
hava bedömts från nu angivna utgångspunkter, och riksdagen har
på skäl som departementschefen anfört funnit anslaget böra bestämmas till
det i statsverkspropositionen beräknade beloppet 22 miljoner kronor, eller
3 miljoner kronor mindre än vad som ställts till förfogande för innevarande
budgetår.
Med bifall alltså till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till Fortsatt utveckling
av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1941/42 anvisat
ett reservationsanslag av 22,000,000 kronor.
Statens järnvägar.
8:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majit har (punkt 8)
föreslagit riksdagen att till Fortsatt anläggning av dubbelspår för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 4,500,000 kronor.
Med hänsyn bland annat till vanskligheterna för det nedlagda kapitalets
förräntning har anläggningsverksamheten vid statens järnvägar under en
lång följd av år varit tämligen begränsad. I anslutning till frågan om fortsatt
elektrifiering vid statsbanorna framhöll emellertid 1936 års riksdag,
att dessa banors fortsatta tekniska utveckling ej borde få hållas tillbaka utav
avkastningskrav, inriktade på alltför kort sikt.
Under nuvarande krigsläge har statens järnvägars betydelse för hela landets
samfärdselväsen starkt framträtt. År 1940 är för statens järnvägars del
ett rekordår med en trafik vida överstigande högtrafikåren under världskriget
1914—1918. Överskottet, som år 1938 utgjorde 45.67 miljoner kronor
och år 193 9 71.70 miljoner kronor, kan för år 1940 beräknas ökat till 92 miljoner
kronor.
Inemot 90 procent av denna statsbanetrafik framdrages numera över redan
elektrifierade banlinjer med dessas betydligt större trafikkapacitet och
dessas tillgång till elektrisk energi levererad från inhemska kraftverk till
i stort sett förkrigspris. Överhuvud måste järnvägselektrifieringen sägas ha
varit utav en avgörande betydelse, när det gällt att möta senaste tidens genom
de stora militärtransporterna ytterligare ökade påfrestningar inom landets
samfärdselväsen.
4
Riksdagens skrivelse Nr 60.
Vid bedömandet av frågan om anslag till nya kapitalinvesteringar vid
statsbanorna måste emellertid hållas i minnet att järnvägsanläggningar äro
mer än vanligt konjunkturkänsliga företag och att skillnaderna mellan högoch
lågtrafikår äro mycket stora. Även örn man beaktar de särskilda krav,
som måste ställas på statsbanorna med hänsyn till den fortsatta försvarsberedskapen,
och även om man förutsätter en gynnsam ekonomisk utveckling
efter en kommande fred böra alltså ej senaste tidens trafiksiffror tagas
som norm vid uppskattningen av de framtida trafikbehoven. Så synes
ej heller hava skett i fråga om de anslagsäskanden, som i statsverkspropositionen
och i propositionen nr 2 förelagts riksdagen. I stort sett innebära de
allenast ett fullföljande av tidigare planer, utstakade med hänsyn till förkrigsårens
trafikutveckling.
Erinras må också att med hänsyn till den betydande materialåtgång och
de stora beställningar hos järn- och verkstadsindustrien, som ett bifall till
vissa av järnvägsstyrelsens förslag skulle medföra, yttrande över järnvägsstyrelsens
framställning infordrats från statens industrikommission, som i
utlåtande den 6 november 1940 ansett sig kunna i allt väsentligt lämna förslagen
utan erinran under förutsättning att tillräckliga leveranstider medgåves
vid kommande beställningar.
Vad angår de under nu förevarande punkt avsedda dubbelspårsarbetena
är programmet härför som synes rätt vittomfattande. Det avser en fortgående
utbyggnad av dubbelspår på linjerna Stockholm—Göteborg och
Malmö—Katrineholm under omkring 20 år och på sträckor av sammanlagt
570 kilometer för en kostnad, år 1939 beräknad till omkring 125 miljoner
kronor. Redan långt innan senaste tidens högtrafik satte in ha emellertid
olägenheterna av att dessa huvudlinjer alltjämt på stora delar endast äro enkelspåriga
framträtt alltmera kännbart. Av järnvägsstyrelsen har framhållits
som ett av fackmännen ofta påtalat sakförhållande, att de svenska
stambanelinjerna stå efter motsvarande trafikleder i utlandet, där dubbelspår
hörde till standardutrustningen för huvudlinjerna.
Departementschefen har föreslagit, att det av järnvägsstyrelsen på nästa
års riksstat begärda anslagsbeloppet, 7 miljoner kronor, uppdelas så, att
4.5 miljoner kronor nu anvisas på riksstaten för rälsläggning m. m. av
vissa redan färdigterrasserade delsträckor, medan 2.5 miljoner kronor upptagas
å tilläggsstat såsom reservationsanslag (B). Därjämte äskas å tilläggsstaten
för ändamålet ytterligare 2.5 miljoner kronor. Riksdagen har funnit en
sådan fördelning lämplig, då härigenom öppnas möjlighet att i den mån arbetsmarknadsläget
så påkallar igångsätta de ur materialkostnadssynpunkt
mindre krävande men ur sysselsättningssynpunkt mycket ändamålsenliga
förberedande arbetena med schaktning, bankfyllning, terrassering o. s. v.
utmed nya delsträckor.
Med bifall alltså till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till Fortsatt anläggning
av dubbelspår för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag
av 4,500,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 60.
5
9:o) Rälsutbyten m. lii. Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen
att till Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 4,400,000 kronor.
För rälsutbyten m. m. skulle enligt förevarande förslag för nästa budgetår
anvisas ett anslag å 4.4 miljoner kronor, vilket belopp nied 700,000 kronor
överstiger beloppet av de riksstatsmedel, som stå till förfogande för ändamålet
under nu löpande budgetår. Med bifall till förslaget har riksdagen till
Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av
4,400,000 kronor.
10:o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Kungl. Majit bar (punkt
10) föreslagit riksdagen att till Diverse åtgärder för spårförstärkning för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Riksdagen har funnit ifrågavarande anslag böra i enlighet med järnvägsstyrelsens
av departementschefen förordade förslag för nästa budgetår uppföras
med ett från 500,000 till 1,000,000 kronor förhöjt belopp. Riksdagen
får alltså anmäla, att riksdagen till Diverse åtgärder för spärförstärkning för
budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Illo) Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm.
Kungl. Majit har (punkt 11) föreslagit riksdagen att till Nybyggnad å tomten
nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 700,000 kronor.
Anslag till ifrågavarande byggnadsföretag har av riksdagen ansetts böra
anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Riksdagen, som ej funnit anledning
till erinran mot den framlagda anslagsberäkningen, får alltså anmäla, att
riksdagen till Nybyggnad d tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm
för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 700,000 kronor.
12:o) Telefonledningar och kabelarbeten. Kungl. Majit bär (punkt 12)
föreslagit riksdagen att till Telefonledningar och kabelarbeten för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål äskas för nästa budgetår ett anslag å 700,000
kronor, vilket belopp med 400,000 kronor överstiger beloppet av de anslagsmedel,
som stå till förfogande för ändamålet under nu löpande budgetår.
Den begärda anslagshöjningen är i främsta rummet föranledd av nödvändigheten
alt komplettera de med statens järnvägar under år 1940 införlivade
enskilda järnvägarnas nuvarande telefonutrustning ävensom av det behov
att utbygga statens järnvägars redan hårt belastade teletontörbindelser, som
uppkommit i och med att angivna enskilda järnvägar införlivats med statsbanenätet.
Med bifall till Kungl. Majlis förslag har riksdagen till Telefonledningar
och kabelarbeten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag
av 700,000 kronor.
6
Riksdagens skrivelse Nr 60.
13:o) Elektriska belysningsanläggningar. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 13) har riksdagen till Elektriska belysningsanläggningar för
budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
14 :o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Med bifall till Kungl. Majrts
förslag (punkt 14) har riksdagen till Anläggningar för elektrisk tågdrift för
budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 980,000 kronor.
15 :o) Utvidgning av huvudverkstaden i Göteborg. Kungl. Maj :t har (punkt
15) föreslagit riksdagen att till Utvidgning av huvudverkstaden i Göteborg för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 775,000 kronor.
Behovet av en utvidgning av statens järnvägars vagnreparationsverkstad
i Göteborg torde få anses ofrånkomligt efter den omfattande nyanskaffning
av godsvagnar, som beslutats av statsmakterna under de senaste åren. Med
bifall alltså till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till Utvidgning av huvudverkstaden
i Göteborg för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag
av 775,000 kronor.
16:o) Elektrifiering av banan Långsele—Boden. Kungl. Maj:t har (punkt
16) föreslagit riksdagen att till Elektrifiering av banan Långsele—Boden för
budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.
Framställning göres nu om anvisande av det belopp, som erfordras för att
slutföra elektrifieringen Långsele—Boden under förutsättning att ytterligare
kostnadsökningar icke tillkomma. Biksdagen har funnit det begärda beloppet,
15 miljoner kronor, böra anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Riksdagen
får alltså anmäla, att riksdagen till Elektrifiering av banan Långsele—
Boden för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 15,000,000
kronor.
17:o) Fortsatt av elektrifiering av statsbanenätet. Beträffande Kungl.
Maj:ts ifrågavarande förslag (punkt 17) kommer riksdagen framdeles att
meddela sitt beslut.
18 :o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Med bifall till Kungl.
Majrts förslag (punkt 18) har riksdagen till Försvarsberedskap vid statens
järnvägar för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 1,500,000
kronor.
19:o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Kungl.
Majrt har (punkt 19) föreslagit riksdagen att såsom Dispositionsanslag för
oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Riksdagen, som funnit förevarande anslag böra för nästa budgetår uppföras
med oförändrat belopp, har såsom Dispositionsanslag för oförutsedda
Riksdagens skrivelse Nr 60. 7
och mindre arbeten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av
1,000,000 kronor.
20:o) Elektriska lokomotiv. Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen
att till Elektriska lokomotiv för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 2,500,000 kronor.
För att — såsom järnvägsstyrelsen framhållit — möjliggöra en någorlunda
tillfredsställande trafikdrift, särskilt i vad avser de ur försvars- och folk1''örsörjningssynpunkt
mest angelägna transporterna, torde det vara nödvändigt
med den föreslagna nyanskaffningen av ytterligare ett 20-tal elektriska
linjelok för en beräknad kostnad av 7.5 miljoner kronor. Härefter kommer
antalet elektrolok vid statens järnvägar att uppgå till omkring 480. Begynnelseanslag
till nyanskaffningen har av riksdagen ansetts böra anvisas med
det av Kungl. Majit äskade beloppet, 2.5 miljoner kronor. Riksdagen får alltså
anmäla, att riksdagen till Elektriska lokomotiv för budgetåret 1941/42 anvisat
ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.
21 :o) Rälsbussar. Med bifall till Kungl. Majits förevarande förslag
(punkt 21) har riksdagen till Rälsbussar för budgetåret 1941/42 anvisat ett
reservationsanslag av 1,400,000 kronor.
22:o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 22) föreslagit
riksdagen att till Person- och resgodsvagnar för budgetåret 1941/42 anvisa
ett reservationsanslag av 9,000,000 kronor.
En icke oväsentlig utökning av personvagnparken torde, såsom departementschefen
framhållit, få anses erforderlig. Riksdagen har funnit ett belopp
av 12 miljoner kronor böra i enlighet med järnvägsstyrelsens av departementschefen
förordade förslag ställas till förfogande för ändamålet under
nästa regleringsperiod. Angivna belopp beräknas av järnvägsstyrelsen förslå
till anskaffning av ett 50-tal tredjeklassvagnar för fjärrtrafiken och 5 stycken
kombinerade andra- och tredjeklassvagnar ävensom 25 stycken resgodsvagnar
samt ett 30-tal lokaltågsvagnar av den nya lättare konstruktionen. Då
den nu ifrågasatta stora anskaffningen till övervägande del är betingad av inträdd
trafikökning, torde i enlighet med vad som föreslagits endast en fjärdedel
av det för ändamålet begärda beloppet, eller 3 miljoner kronor, böra
anvisas att utgå ur förnyelsefondsmedel. Å riksstaten för nästa budgetår
bör alltså för ändamålet beviljas ett anslag å 9 miljoner kronor.
Departementschefen har ansett det böra övervägas, huruvida icke den beräknade
kostnaden per vagn kan nedbringas genom en förenkling av vagnarnas
inredning och utstyrsel. Att krisläget med därav föranledda prisstegringar
och anskaffningssvårigheter kan nödvändiggöra vissa förenklingar, finner
visserligen riksdagen naturligt. Om man ser frågan på mera lång sikt och
dessutom tar i betraktande den konkurrens från andra trafikmedel, som väl
omsider ånyo skall återkomma, måste det dock framstå som önskligt ej en
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 60.
dast att statens järnvägars standard i möjligaste mån upprätthålles utan
även att nya tekniska förbättringar alltjämt genomföras.
Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag har riksdagen till Person- och resgodsvagnar
för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 9,000,000
kronor.
23:o) Godsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att
till Godsvagnar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av
10.000,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla föreliggande förslag om anskaffning
av ytterligare ett 1,000-tal godsvagnar för en beräknad kostnad av 12.1 miljoner
kronor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen vidare ansett
ett belopp av 1.5 miljon kronor böra ställas till förfogande för förstärkning
av kylvagnparken, vilken förstärkning är påkallan! bland annat av
de på senaste tiden genomförda statsförvärven av enskilda järnvägar. Angivna
två anslagssummor, vilka uppgå till sammanlagt 13.6 miljoner kronor,
anses till ett belopp av 3.6 miljoner kronor utgöra normal ersättningsanskaffning
och böra alltså till denna del utgå av fömyelsefondsmedel. I enlighet
härmed bör, i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag, å riksstaten
anvisas ett anslag å 10 miljoner kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Godsvagnar för budgetåret 1941/
42 anvisat ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.
24:o) Ny tågfärja. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24) har
riksdagen till Ny tågfärja för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor.
25 :o) Anläggningar och förlag för automobiltrafik. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) har riksdagen till Anläggningar och förlag
för automobiltrafik för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag
av 400,000 kronor.
Statens vattenfallsverk.
26:o) Ny kraftstation i Trollhättan. Kungl. Majit har (punkt 26) föreslagit
riksdagen att till Ny kraftstation i Trollhättan för budgetåret 1941/42
anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.
Förbrukningen av elektrisk kraft inom riket visade under åren närmast
före krigsutbrottet — som en naturlig följd av de rådande goda konjunkturerna
— en mycket kraftig stegring. Tack vare Vänerns reglering, de ävenledes
på senare tid utförda kraftverksarbetena vid Trollhättan, Vargön och
Motala samt den stora stamlinjeledningen från Porjus till Västerås och till
det mellansvenska centralblocket kunde dessa ökade krav på elektrisk kraft
tillgodoses. För de statliga kraftverkens del, liksom ock för landet i dess hel
-
Riksdagens skrivelse Nr 60.
9
het, visa ovan anförda siffror inemot en fördubbling av kraftproduktionen
under tiden från år 1932.
Redan före krigsutbrottet förutsågs att detta skulle medföra stegrade behov
av elektrisk energi. I sitt utlåtande nr 69 till 1939 års lagtima riksdag
ansåg sig sålunda statsutskottet — med tanke närmast på de stora kraftbelopp,
som en inhemsk tillverkning av konstgödselmedel krävde — böra fästa
uppmärksamheten på kraftfrågornas egenskap av angelägna beredskapsproblem.
Utbyggnaderna av ett flertal betydande kraftverk pågingo i påskyndad
takt vid krigsutbrottet och ytterligare anslag för ändamålet anvisades vid urtima
riksdagen 1939 och lagtima riksdagen 1940. Redan mot slutet av år 1939
kunde igångsättningen av det första maskinaggregatet vid Stadsforsen äga
rum och det andra av dessa aggregat togs i bruk under våren 1940. På grund
av den stora kraftförbrukning, som inträdde i samband med kriget, var krafttillgången
under vintern 1939—1940 knapp. Vanskligheterna skärptes också
av den osedvanligt begränsade vattentillgången under hösten 1939. En värdefull
anordning för att underlätta krafthushållningen var dock den gemensamma,
även de kommunala och enskilda företagen omfattande driftsledning,
som, förlagd till vattenfallsstyrelsen i Stockholm, trädde i verksamhet
i och med krigsutbrottet.
För den närmaste framtiden te sig utsikterna för kraftförsörjningen, mera
gynnsamma. Nederbördsförhållandena under år 1940 lia sålunda ur kraftverkssynpunkt
varit goda. En medverkande fördelaktig faktor har också
varit de provisoriska vattenregleringarna som efter krisens inträde kunnat
genomföras tack vare en beslutad ändring i vattenrättslagstiftningen. Trävaruindustrien
och vissa andra exportindustrier ha dessutom nödgats nedskära
sin tidigare förbrukning. Förutom det nya aggregatet nr 8 i Porjus
som kunnat tagas i bruk vid senaste årsskiftet kan man dessutom räkna
med att i år och under år 1942 ytterligare nya anläggningar skola bliva färdiga.
I oktober innevarande år beräknas aggregat nr 2 i Hissmofors komma
i gång och enligt uppgjorda planer skola därefter i slutet av år 1941 den
nya stationen vid Trollhättan och aggregat nr 1 vid Katlstrupeforsen bliva
driftfärdiga.
Vad nu i statsverkspropositionen äskats innebär, såsom departementschefen
erinrar, i huvudsak allenast att byggnadsprogrammet sådant detsamma
framlagts vid 1939 års urtima och 1940 års lagtima riksdagar fullföljes,
dock att Torpshammarbygget utföres i något långsammare takt än som förutsattes
vid 1940 års lagtima riksdag. Mot detta fortsatta byggnadsprogram,
som bygger på den förutsättningen att landet även på kraftförsörjningens
område skall göra sig berett att möta de ökade vanskligheter, som kunna
uppkomma örn kriget fortsätter, har riksdagen ej funnit anledning till erinran.
Vikten av att kunna tillgodose energibehoven från inhemska kraftkällor
har självfallet växt i den mån avspärrningsläget förvärrats. Uppenbarligen
kan emellertid, såsom redan 1940 års lagtima riksdag framhöll, en
omkastning i det internationella läget komma att starkt inverka även på
Bihang till riksdagens protokoll 1941. 14 sami. Nr 00. Sä
10
Riksdagens skrivelse Nr 60.
kraftförsörjningsområdet, något vartill hänsyn framdeles kan få komma
att tagas vid planernas fullföljande. En faktor att räkna med är också den
fördyring, som ej kan undvikas vid kraftverksbyggenas fullbordan i påskyndad
takt under nuvarande kris- och dyrtid.
Vad angår den nya kraftstationen i Trollhättan erfordras enligt föreliggande
förslag ett anslag av 5 miljoner kronor för nästa budgetår för att
denna kraftstation i enlighet med tidigare för riksdagen framlagd plan skall
i slutet av år 1941 kunna bliva färdigställd med det ena av de två aggregat,
som till en början avses skola installeras i stationen. Med bifall till förslaget
har riksdagen till Ny kraftstation i Trollhättan för budgetåret 1941/42
anvisat ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.
27:o) Kraftstation vid Torpshammar. Kungl. Majit har (punkt 27) föreslagit
riksdagen att till Kraftstation vid Torpshammar för budgetåret 1941/
42 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.
Arbetena å kraftstationen vid Torpshammar förutsattes vid beviljande av
anslag för ändamålet å riksstaten för innevarande budgetår skola påskyndas
så, att anläggningen kunde bliva färdigställd med ett maskinaggregat
redan under budgetåret 1942/43. Anläggningsarbetena anses emellertid numera
med hänsyn till ovissheten rörande kraftavsättningen böra bedrivas
i sådan takt, att kraftstationen kan tagas i bruk med ett aggregat först i
slutet av år 1943. För genomförande av den sålunda modifierade arbetsplanen
erfordras för nästa budgetår ett anslag å 6 miljoner kronor. Riksdagen
har funnit detta belopp böra ställas till förfogande samt far alitsa
anmäla, att riksdagen till Kraftstation vid Torpshammar för budgetåret 1941/
42 anvisat ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.
28 :o) Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem.
Kungl. Majit har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till Reglering av Holmsjön
och Leringen i Ljungans vattensystem för budgetåret 1941/42 anvisa ett
reservationsanslag av 2,000,000 kronor.
Kostnaderna för regleringen av ifrågavarande två sjöar beräknas tillsammantagna
komma att uppgå till omkring 5 miljoner kronor, varav hittills
anvisats tillhopa 1.1 miljon kronor. För regleringsarbetenas fortsättande har
i enlighet med Kungl. Majits förslag ansetts böra anvisas ett anslag om 2 miljoner
kronor å riksstaten för nästa budgetår. Riksdagen får alltså anmäla,
att riksdagen till Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem
för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor.
29;o) Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar oell
mindre regieringsföretag. Kungl. Majit har (punkt 29) föreslagit riksdagen
att till Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och
Riksdagens skrivelse Nr 60.
11
mindre regleringsföretag för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
Alltsedan budgetåret 1938/39 har å riksstaten funnits uppfört ett anslag
till mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar. Med anslaget,
som stått till Kungl. Maj:ts disposition, har avsetts att möjliggöra
mindre utvidgningar och nyanläggningar, utan att medel för varje särskilt
fall skulle behöva äskas av riksdagen. För ändamålet har för budgetåret
1940/41 beviljats ett belopp av 800,000 kronor. Riksdagen har ansett, att
anslaget, som framdeles bör få tagas i anspråk även för mindre regleringsföretag,
å riksstaten för nästa budgetår bör uppföras med ett till 1 miljon
kronor förhöjt belopp. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Mindre
utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag
för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.
30: o) Distributionsansläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att
till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av
8,000,000 kronor.
Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten torde
i enlighet med vattenfallsstyrelsens av departementschefen förordade förslag
böra anvisas ett anslag av 8 miljoner kronor å rikssaten för nästa
budgetår. Riksdagen förutsätter emellertid i likhet med departementschefen,
att under arbetenas gång ett noggrant aktgivande på rådande konjunkturer
sker från vattenfallsstyrelsens sida för bedömande i vad mån anledning må
finnas att vidtaga förskjutningar framåt i tiden av vissa arbeten i den nu
framlagda arbetsplanen. Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk
för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 8,000,000
kronor.
31 :o) Inköp av vattenfall och fastigheter. Kungl. Majit har (punkt 31)
föreslagit riksdagen att till Inköp av vattenfall och fastigheter för budgetåret
1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
Vad departementschefen anfört om utökad dispositionsrätt över anslaget
har ej givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
till Inköp av vattenfall och fastigheter för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
Stockholm den 5 mars 1941.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.