Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna för kapitalinvestering i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

1941-03-05 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1941:60, Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1941/42 av utgifterna för kapitalinvestering i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 60.

1

Nr 60.

Godkänd av första kammaren den 5 mars 1941.

Godkänd av andra kammaren den 5 mars 1941.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret

1941/42 av utgifterna för kapitalinvestering i

avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk.

(Statsutskottets utlåtande nr 9.)

Till KONUNGEN.

Postverket.

l:o) Inköp av inventarier för postverkets behov. I propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1941/42 har

Kungl. Majit i avseende å kapitalinvesteringar för postverket (punkt 1 av

det vid propositionen under kapitalbudgeten såsom bilaga 3 fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 3 januari 1941)

föreslagit riksdagen att till Inköp av inventarier för postverkets behov för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot den framlagda anslagsberäkningen,

bär till Inköp av inventarier för postverkets behov för

budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

2:o) Nytt bangårdspostkontor i Stockholm. Kungl. Majit har (punkt 2)

föreslagit riksdagen att till Nytt bangårdspostkontor i Stockholm för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,250,000 kronor.

Riksdagen har funnit den föreslagna nybyggnaden för bangårdspostkontoret

i Stockholm böra komma till utförande.

Departementschefen har förutsatt att även örn den uppgjorda byggnadsplanen

ej gåve anledning till erinran densamma dock bör underställas 1940

års civila byggnadsutredning för att denna må erhålla tillfälle undersöka,

huruvida kostnadsbesparande förenklingar kunna vidtagas. Under erinran

härom får riksdagen, som funnit anslag för byggnadsföretagets påbörjande

böra anvisas å riksstatcn för nästa budgetår med det av Kungl. Majit äskade

Bihang lill riksdagens protokoll 1041. 11 sami. Nr 60.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 60.

beloppet, anmäla, att riksdagen till Nytt bangårds postkontor i Stockholm

för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 1,250,000 kronor.

3:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad. Kungl. Maj:t har

(punkt 3) föreslagit riksdagen att till Om- och tillbyggnad av posthuset i

Karlstad för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 190,000

kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag, vilka till ett belopp av

290.000 kronor avses skola bestridas av förnyelsefondsmedel, ha av byggnadsstyrelsen

med utgångspunkt från de i augusti 1939 gällande materialoch

arbetspriserna beräknats till 400,000 kronor. Enligt av generalpoststyrelsen

lämnade uppgifter ha sedermera inträffade prisstegringar medfört, att

kostnaderna måste uppräknas med omkring 20 procent till 480,000 kronor.

Ehuru det icke synes vara uteslutet, att vissa besparingar skola kunna vinnas

genom den översyn av upprättade ritningar och kostnadsförslag, som

departementschefen förutsätter skola ske genom 1940 års civila byggnadsutredning,

torde generalpoststyrelsens kalkyler böra läggas till grund vid anslagsberäkningen.

I enlighet härmed bör det för byggnadsföretaget erforderliga

anslaget å riksstaten bestämmas till 190,000 kronor. Med bifall alltså

till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till Om- och tillbyggnad av posthuset

i Karlstad för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av

190.000 kronor.

4:o) Inköp av tomt för postkontoret i Skellefteå. Med bifall till Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 4) har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t godkänna

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1941

omförmäld överenskommelse örn förvärv för postverkets räkning för en

köpeskilling av högst 100,000 kronor av tomten nr 3 i kvarteret Polaris i

Skellefteå.

Telegrafverket.

5: o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomt i Morastrands köping.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) har riksdagen till Inköp för

telegrafverkets räkning av tomt i Morastrands köping för budgetåret 1941/42

anvisat ett reservationsanslag av 23,600 kronor.

6:o) Inköp för telegrafverkets räkning av tomter i Lidingö. Beträffande

ifrågavarande förslag (punkt 6) har riksdagen i särskild skrivelse, nr 26, anmält

sitt beslut.

7:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Kungl.

Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till Fortsatt utveckling av statens

telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 22,000,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 60.

3

Efter tillkomsten av 58,000 nya abonnemang under år 1939 och 45,000

under år 1940 utgör antalet till telegrafverket anslutna telefonapparater

cirka 900,000. För år 1941 har telegrafstyrelsen räknat med en minskad

tillströmning av nya abonnenter, eller med allenast 30,000 å 35,000 nya

abonnemang. Denna minskning har departementschefen ansett vara beräknad

i underkant.

Tidsförhållandena och främst nödvändigheten att minska förbrukningen

av metaller och annan materiel måste föranleda viss försiktighet vid planläggningen

av närmaste tidens nyanläggningar vid telegrafverket. En viss

minskning i senaste årens osedvanligt starka tillströmning av abonnenter

har också gjort sig märkbar. Nästa budgetårs anslag synes i statsverkspropositionen

hava bedömts från nu angivna utgångspunkter, och riksdagen har

på skäl som departementschefen anfört funnit anslaget böra bestämmas till

det i statsverkspropositionen beräknade beloppet 22 miljoner kronor, eller

3 miljoner kronor mindre än vad som ställts till förfogande för innevarande

budgetår.

Med bifall alltså till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till Fortsatt utveckling

av statens telefon- och telegrafväsende för budgetåret 1941/42 anvisat

ett reservationsanslag av 22,000,000 kronor.

Statens järnvägar.

8:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majit har (punkt 8)

föreslagit riksdagen att till Fortsatt anläggning av dubbelspår för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 4,500,000 kronor.

Med hänsyn bland annat till vanskligheterna för det nedlagda kapitalets

förräntning har anläggningsverksamheten vid statens järnvägar under en

lång följd av år varit tämligen begränsad. I anslutning till frågan om fortsatt

elektrifiering vid statsbanorna framhöll emellertid 1936 års riksdag,

att dessa banors fortsatta tekniska utveckling ej borde få hållas tillbaka utav

avkastningskrav, inriktade på alltför kort sikt.

Under nuvarande krigsläge har statens järnvägars betydelse för hela landets

samfärdselväsen starkt framträtt. År 1940 är för statens järnvägars del

ett rekordår med en trafik vida överstigande högtrafikåren under världskriget

1914—1918. Överskottet, som år 1938 utgjorde 45.67 miljoner kronor

och år 193 9 71.70 miljoner kronor, kan för år 1940 beräknas ökat till 92 miljoner

kronor.

Inemot 90 procent av denna statsbanetrafik framdrages numera över redan

elektrifierade banlinjer med dessas betydligt större trafikkapacitet och

dessas tillgång till elektrisk energi levererad från inhemska kraftverk till

i stort sett förkrigspris. Överhuvud måste järnvägselektrifieringen sägas ha

varit utav en avgörande betydelse, när det gällt att möta senaste tidens genom

de stora militärtransporterna ytterligare ökade påfrestningar inom landets

samfärdselväsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 60.

Vid bedömandet av frågan om anslag till nya kapitalinvesteringar vid

statsbanorna måste emellertid hållas i minnet att järnvägsanläggningar äro

mer än vanligt konjunkturkänsliga företag och att skillnaderna mellan högoch

lågtrafikår äro mycket stora. Även örn man beaktar de särskilda krav,

som måste ställas på statsbanorna med hänsyn till den fortsatta försvarsberedskapen,

och även om man förutsätter en gynnsam ekonomisk utveckling

efter en kommande fred böra alltså ej senaste tidens trafiksiffror tagas

som norm vid uppskattningen av de framtida trafikbehoven. Så synes

ej heller hava skett i fråga om de anslagsäskanden, som i statsverkspropositionen

och i propositionen nr 2 förelagts riksdagen. I stort sett innebära de

allenast ett fullföljande av tidigare planer, utstakade med hänsyn till förkrigsårens

trafikutveckling.

Erinras må också att med hänsyn till den betydande materialåtgång och

de stora beställningar hos järn- och verkstadsindustrien, som ett bifall till

vissa av järnvägsstyrelsens förslag skulle medföra, yttrande över järnvägsstyrelsens

framställning infordrats från statens industrikommission, som i

utlåtande den 6 november 1940 ansett sig kunna i allt väsentligt lämna förslagen

utan erinran under förutsättning att tillräckliga leveranstider medgåves

vid kommande beställningar.

Vad angår de under nu förevarande punkt avsedda dubbelspårsarbetena

är programmet härför som synes rätt vittomfattande. Det avser en fortgående

utbyggnad av dubbelspår på linjerna Stockholm—Göteborg och

Malmö—Katrineholm under omkring 20 år och på sträckor av sammanlagt

570 kilometer för en kostnad, år 1939 beräknad till omkring 125 miljoner

kronor. Redan långt innan senaste tidens högtrafik satte in ha emellertid

olägenheterna av att dessa huvudlinjer alltjämt på stora delar endast äro enkelspåriga

framträtt alltmera kännbart. Av järnvägsstyrelsen har framhållits

som ett av fackmännen ofta påtalat sakförhållande, att de svenska

stambanelinjerna stå efter motsvarande trafikleder i utlandet, där dubbelspår

hörde till standardutrustningen för huvudlinjerna.

Departementschefen har föreslagit, att det av järnvägsstyrelsen på nästa

års riksstat begärda anslagsbeloppet, 7 miljoner kronor, uppdelas så, att

4.5 miljoner kronor nu anvisas på riksstaten för rälsläggning m. m. av

vissa redan färdigterrasserade delsträckor, medan 2.5 miljoner kronor upptagas

å tilläggsstat såsom reservationsanslag (B). Därjämte äskas å tilläggsstaten

för ändamålet ytterligare 2.5 miljoner kronor. Riksdagen har funnit en

sådan fördelning lämplig, då härigenom öppnas möjlighet att i den mån arbetsmarknadsläget

så påkallar igångsätta de ur materialkostnadssynpunkt

mindre krävande men ur sysselsättningssynpunkt mycket ändamålsenliga

förberedande arbetena med schaktning, bankfyllning, terrassering o. s. v.

utmed nya delsträckor.

Med bifall alltså till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till Fortsatt anläggning

av dubbelspår för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 4,500,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 60.

5

9:o) Rälsutbyten m. lii. Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen

att till Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 4,400,000 kronor.

För rälsutbyten m. m. skulle enligt förevarande förslag för nästa budgetår

anvisas ett anslag å 4.4 miljoner kronor, vilket belopp nied 700,000 kronor

överstiger beloppet av de riksstatsmedel, som stå till förfogande för ändamålet

under nu löpande budgetår. Med bifall till förslaget har riksdagen till

Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av

4,400,000 kronor.

10:o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Kungl. Majit bar (punkt

10) föreslagit riksdagen att till Diverse åtgärder för spårförstärkning för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Riksdagen har funnit ifrågavarande anslag böra i enlighet med järnvägsstyrelsens

av departementschefen förordade förslag för nästa budgetår uppföras

med ett från 500,000 till 1,000,000 kronor förhöjt belopp. Riksdagen

får alltså anmäla, att riksdagen till Diverse åtgärder för spärförstärkning för

budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Illo) Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm.

Kungl. Majit har (punkt 11) föreslagit riksdagen att till Nybyggnad å tomten

nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 700,000 kronor.

Anslag till ifrågavarande byggnadsföretag har av riksdagen ansetts böra

anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Riksdagen, som ej funnit anledning

till erinran mot den framlagda anslagsberäkningen, får alltså anmäla, att

riksdagen till Nybyggnad d tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm

för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

12:o) Telefonledningar och kabelarbeten. Kungl. Majit bär (punkt 12)

föreslagit riksdagen att till Telefonledningar och kabelarbeten för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål äskas för nästa budgetår ett anslag å 700,000

kronor, vilket belopp med 400,000 kronor överstiger beloppet av de anslagsmedel,

som stå till förfogande för ändamålet under nu löpande budgetår.

Den begärda anslagshöjningen är i främsta rummet föranledd av nödvändigheten

alt komplettera de med statens järnvägar under år 1940 införlivade

enskilda järnvägarnas nuvarande telefonutrustning ävensom av det behov

att utbygga statens järnvägars redan hårt belastade teletontörbindelser, som

uppkommit i och med att angivna enskilda järnvägar införlivats med statsbanenätet.

Med bifall till Kungl. Majlis förslag har riksdagen till Telefonledningar

och kabelarbeten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 700,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 60.

13:o) Elektriska belysningsanläggningar. Med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 13) har riksdagen till Elektriska belysningsanläggningar för

budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

14 :o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Med bifall till Kungl. Majrts

förslag (punkt 14) har riksdagen till Anläggningar för elektrisk tågdrift för

budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 980,000 kronor.

15 :o) Utvidgning av huvudverkstaden i Göteborg. Kungl. Maj :t har (punkt

15) föreslagit riksdagen att till Utvidgning av huvudverkstaden i Göteborg för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 775,000 kronor.

Behovet av en utvidgning av statens järnvägars vagnreparationsverkstad

i Göteborg torde få anses ofrånkomligt efter den omfattande nyanskaffning

av godsvagnar, som beslutats av statsmakterna under de senaste åren. Med

bifall alltså till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till Utvidgning av huvudverkstaden

i Göteborg för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 775,000 kronor.

16:o) Elektrifiering av banan Långsele—Boden. Kungl. Maj:t har (punkt

16) föreslagit riksdagen att till Elektrifiering av banan Långsele—Boden för

budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

Framställning göres nu om anvisande av det belopp, som erfordras för att

slutföra elektrifieringen Långsele—Boden under förutsättning att ytterligare

kostnadsökningar icke tillkomma. Biksdagen har funnit det begärda beloppet,

15 miljoner kronor, böra anvisas å riksstaten för nästa budgetår. Riksdagen

får alltså anmäla, att riksdagen till Elektrifiering av banan Långsele—

Boden för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 15,000,000

kronor.

17:o) Fortsatt av elektrifiering av statsbanenätet. Beträffande Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag (punkt 17) kommer riksdagen framdeles att

meddela sitt beslut.

18 :o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Med bifall till Kungl.

Majrts förslag (punkt 18) har riksdagen till Försvarsberedskap vid statens

järnvägar för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 1,500,000

kronor.

19:o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Kungl.

Majrt har (punkt 19) föreslagit riksdagen att såsom Dispositionsanslag för

oförutsedda och mindre arbeten för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Riksdagen, som funnit förevarande anslag böra för nästa budgetår uppföras

med oförändrat belopp, har såsom Dispositionsanslag för oförutsedda

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 60. 7

och mindre arbeten för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor.

20:o) Elektriska lokomotiv. Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen

att till Elektriska lokomotiv för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 2,500,000 kronor.

För att — såsom järnvägsstyrelsen framhållit — möjliggöra en någorlunda

tillfredsställande trafikdrift, särskilt i vad avser de ur försvars- och folk1''örsörjningssynpunkt

mest angelägna transporterna, torde det vara nödvändigt

med den föreslagna nyanskaffningen av ytterligare ett 20-tal elektriska

linjelok för en beräknad kostnad av 7.5 miljoner kronor. Härefter kommer

antalet elektrolok vid statens järnvägar att uppgå till omkring 480. Begynnelseanslag

till nyanskaffningen har av riksdagen ansetts böra anvisas med

det av Kungl. Majit äskade beloppet, 2.5 miljoner kronor. Riksdagen får alltså

anmäla, att riksdagen till Elektriska lokomotiv för budgetåret 1941/42 anvisat

ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

21 :o) Rälsbussar. Med bifall till Kungl. Majits förevarande förslag

(punkt 21) har riksdagen till Rälsbussar för budgetåret 1941/42 anvisat ett

reservationsanslag av 1,400,000 kronor.

22:o) Person- och resgodsvagnar. Kungl. Majit har (punkt 22) föreslagit

riksdagen att till Person- och resgodsvagnar för budgetåret 1941/42 anvisa

ett reservationsanslag av 9,000,000 kronor.

En icke oväsentlig utökning av personvagnparken torde, såsom departementschefen

framhållit, få anses erforderlig. Riksdagen har funnit ett belopp

av 12 miljoner kronor böra i enlighet med järnvägsstyrelsens av departementschefen

förordade förslag ställas till förfogande för ändamålet under

nästa regleringsperiod. Angivna belopp beräknas av järnvägsstyrelsen förslå

till anskaffning av ett 50-tal tredjeklassvagnar för fjärrtrafiken och 5 stycken

kombinerade andra- och tredjeklassvagnar ävensom 25 stycken resgodsvagnar

samt ett 30-tal lokaltågsvagnar av den nya lättare konstruktionen. Då

den nu ifrågasatta stora anskaffningen till övervägande del är betingad av inträdd

trafikökning, torde i enlighet med vad som föreslagits endast en fjärdedel

av det för ändamålet begärda beloppet, eller 3 miljoner kronor, böra

anvisas att utgå ur förnyelsefondsmedel. Å riksstaten för nästa budgetår

bör alltså för ändamålet beviljas ett anslag å 9 miljoner kronor.

Departementschefen har ansett det böra övervägas, huruvida icke den beräknade

kostnaden per vagn kan nedbringas genom en förenkling av vagnarnas

inredning och utstyrsel. Att krisläget med därav föranledda prisstegringar

och anskaffningssvårigheter kan nödvändiggöra vissa förenklingar, finner

visserligen riksdagen naturligt. Om man ser frågan på mera lång sikt och

dessutom tar i betraktande den konkurrens från andra trafikmedel, som väl

omsider ånyo skall återkomma, måste det dock framstå som önskligt ej en
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 60.

dast att statens järnvägars standard i möjligaste mån upprätthålles utan

även att nya tekniska förbättringar alltjämt genomföras.

Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag har riksdagen till Person- och resgodsvagnar

för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 9,000,000

kronor.

23:o) Godsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att

till Godsvagnar för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

10.000,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla föreliggande förslag om anskaffning

av ytterligare ett 1,000-tal godsvagnar för en beräknad kostnad av 12.1 miljoner

kronor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen vidare ansett

ett belopp av 1.5 miljon kronor böra ställas till förfogande för förstärkning

av kylvagnparken, vilken förstärkning är påkallan! bland annat av

de på senaste tiden genomförda statsförvärven av enskilda järnvägar. Angivna

två anslagssummor, vilka uppgå till sammanlagt 13.6 miljoner kronor,

anses till ett belopp av 3.6 miljoner kronor utgöra normal ersättningsanskaffning

och böra alltså till denna del utgå av fömyelsefondsmedel. I enlighet

härmed bör, i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag, å riksstaten

anvisas ett anslag å 10 miljoner kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Godsvagnar för budgetåret 1941/

42 anvisat ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

24:o) Ny tågfärja. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24) har

riksdagen till Ny tågfärja för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor.

25 :o) Anläggningar och förlag för automobiltrafik. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) har riksdagen till Anläggningar och förlag

för automobiltrafik för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 400,000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

26:o) Ny kraftstation i Trollhättan. Kungl. Majit har (punkt 26) föreslagit

riksdagen att till Ny kraftstation i Trollhättan för budgetåret 1941/42

anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

Förbrukningen av elektrisk kraft inom riket visade under åren närmast

före krigsutbrottet — som en naturlig följd av de rådande goda konjunkturerna

— en mycket kraftig stegring. Tack vare Vänerns reglering, de ävenledes

på senare tid utförda kraftverksarbetena vid Trollhättan, Vargön och

Motala samt den stora stamlinjeledningen från Porjus till Västerås och till

det mellansvenska centralblocket kunde dessa ökade krav på elektrisk kraft

tillgodoses. För de statliga kraftverkens del, liksom ock för landet i dess hel
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 60.

9

het, visa ovan anförda siffror inemot en fördubbling av kraftproduktionen

under tiden från år 1932.

Redan före krigsutbrottet förutsågs att detta skulle medföra stegrade behov

av elektrisk energi. I sitt utlåtande nr 69 till 1939 års lagtima riksdag

ansåg sig sålunda statsutskottet — med tanke närmast på de stora kraftbelopp,

som en inhemsk tillverkning av konstgödselmedel krävde — böra fästa

uppmärksamheten på kraftfrågornas egenskap av angelägna beredskapsproblem.

Utbyggnaderna av ett flertal betydande kraftverk pågingo i påskyndad

takt vid krigsutbrottet och ytterligare anslag för ändamålet anvisades vid urtima

riksdagen 1939 och lagtima riksdagen 1940. Redan mot slutet av år 1939

kunde igångsättningen av det första maskinaggregatet vid Stadsforsen äga

rum och det andra av dessa aggregat togs i bruk under våren 1940. På grund

av den stora kraftförbrukning, som inträdde i samband med kriget, var krafttillgången

under vintern 1939—1940 knapp. Vanskligheterna skärptes också

av den osedvanligt begränsade vattentillgången under hösten 1939. En värdefull

anordning för att underlätta krafthushållningen var dock den gemensamma,

även de kommunala och enskilda företagen omfattande driftsledning,

som, förlagd till vattenfallsstyrelsen i Stockholm, trädde i verksamhet

i och med krigsutbrottet.

För den närmaste framtiden te sig utsikterna för kraftförsörjningen, mera

gynnsamma. Nederbördsförhållandena under år 1940 lia sålunda ur kraftverkssynpunkt

varit goda. En medverkande fördelaktig faktor har också

varit de provisoriska vattenregleringarna som efter krisens inträde kunnat

genomföras tack vare en beslutad ändring i vattenrättslagstiftningen. Trävaruindustrien

och vissa andra exportindustrier ha dessutom nödgats nedskära

sin tidigare förbrukning. Förutom det nya aggregatet nr 8 i Porjus

som kunnat tagas i bruk vid senaste årsskiftet kan man dessutom räkna

med att i år och under år 1942 ytterligare nya anläggningar skola bliva färdiga.

I oktober innevarande år beräknas aggregat nr 2 i Hissmofors komma

i gång och enligt uppgjorda planer skola därefter i slutet av år 1941 den

nya stationen vid Trollhättan och aggregat nr 1 vid Katlstrupeforsen bliva

driftfärdiga.

Vad nu i statsverkspropositionen äskats innebär, såsom departementschefen

erinrar, i huvudsak allenast att byggnadsprogrammet sådant detsamma

framlagts vid 1939 års urtima och 1940 års lagtima riksdagar fullföljes,

dock att Torpshammarbygget utföres i något långsammare takt än som förutsattes

vid 1940 års lagtima riksdag. Mot detta fortsatta byggnadsprogram,

som bygger på den förutsättningen att landet även på kraftförsörjningens

område skall göra sig berett att möta de ökade vanskligheter, som kunna

uppkomma örn kriget fortsätter, har riksdagen ej funnit anledning till erinran.

Vikten av att kunna tillgodose energibehoven från inhemska kraftkällor

har självfallet växt i den mån avspärrningsläget förvärrats. Uppenbarligen

kan emellertid, såsom redan 1940 års lagtima riksdag framhöll, en

omkastning i det internationella läget komma att starkt inverka även på

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 14 sami. Nr 00. Sä

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 60.

kraftförsörjningsområdet, något vartill hänsyn framdeles kan få komma

att tagas vid planernas fullföljande. En faktor att räkna med är också den

fördyring, som ej kan undvikas vid kraftverksbyggenas fullbordan i påskyndad

takt under nuvarande kris- och dyrtid.

Vad angår den nya kraftstationen i Trollhättan erfordras enligt föreliggande

förslag ett anslag av 5 miljoner kronor för nästa budgetår för att

denna kraftstation i enlighet med tidigare för riksdagen framlagd plan skall

i slutet av år 1941 kunna bliva färdigställd med det ena av de två aggregat,

som till en början avses skola installeras i stationen. Med bifall till förslaget

har riksdagen till Ny kraftstation i Trollhättan för budgetåret 1941/42

anvisat ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor.

27:o) Kraftstation vid Torpshammar. Kungl. Majit har (punkt 27) föreslagit

riksdagen att till Kraftstation vid Torpshammar för budgetåret 1941/

42 anvisa ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.

Arbetena å kraftstationen vid Torpshammar förutsattes vid beviljande av

anslag för ändamålet å riksstaten för innevarande budgetår skola påskyndas

så, att anläggningen kunde bliva färdigställd med ett maskinaggregat

redan under budgetåret 1942/43. Anläggningsarbetena anses emellertid numera

med hänsyn till ovissheten rörande kraftavsättningen böra bedrivas

i sådan takt, att kraftstationen kan tagas i bruk med ett aggregat först i

slutet av år 1943. För genomförande av den sålunda modifierade arbetsplanen

erfordras för nästa budgetår ett anslag å 6 miljoner kronor. Riksdagen

har funnit detta belopp böra ställas till förfogande samt far alitsa

anmäla, att riksdagen till Kraftstation vid Torpshammar för budgetåret 1941/

42 anvisat ett reservationsanslag av 6,000,000 kronor.

28 :o) Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem.

Kungl. Majit har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till Reglering av Holmsjön

och Leringen i Ljungans vattensystem för budgetåret 1941/42 anvisa ett

reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Kostnaderna för regleringen av ifrågavarande två sjöar beräknas tillsammantagna

komma att uppgå till omkring 5 miljoner kronor, varav hittills

anvisats tillhopa 1.1 miljon kronor. För regleringsarbetenas fortsättande har

i enlighet med Kungl. Majits förslag ansetts böra anvisas ett anslag om 2 miljoner

kronor å riksstaten för nästa budgetår. Riksdagen får alltså anmäla,

att riksdagen till Reglering av Holmsjön och Leringen i Ljungans vattensystem

för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor.

29;o) Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar oell

mindre regieringsföretag. Kungl. Majit har (punkt 29) föreslagit riksdagen

att till Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 60.

11

mindre regleringsföretag för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Alltsedan budgetåret 1938/39 har å riksstaten funnits uppfört ett anslag

till mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar. Med anslaget,

som stått till Kungl. Maj:ts disposition, har avsetts att möjliggöra

mindre utvidgningar och nyanläggningar, utan att medel för varje särskilt

fall skulle behöva äskas av riksdagen. För ändamålet har för budgetåret

1940/41 beviljats ett belopp av 800,000 kronor. Riksdagen har ansett, att

anslaget, som framdeles bör få tagas i anspråk även för mindre regleringsföretag,

å riksstaten för nästa budgetår bör uppföras med ett till 1 miljon

kronor förhöjt belopp. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Mindre

utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag

för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor.

30: o) Distributionsansläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att

till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk för budgetåret 1941/42 anvisa ett reservationsanslag av

8,000,000 kronor.

Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten torde

i enlighet med vattenfallsstyrelsens av departementschefen förordade förslag

böra anvisas ett anslag av 8 miljoner kronor å rikssaten för nästa

budgetår. Riksdagen förutsätter emellertid i likhet med departementschefen,

att under arbetenas gång ett noggrant aktgivande på rådande konjunkturer

sker från vattenfallsstyrelsens sida för bedömande i vad mån anledning må

finnas att vidtaga förskjutningar framåt i tiden av vissa arbeten i den nu

framlagda arbetsplanen. Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk

för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag av 8,000,000

kronor.

31 :o) Inköp av vattenfall och fastigheter. Kungl. Majit har (punkt 31)

föreslagit riksdagen att till Inköp av vattenfall och fastigheter för budgetåret

1941/42 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Vad departementschefen anfört om utökad dispositionsrätt över anslaget

har ej givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

till Inköp av vattenfall och fastigheter för budgetåret 1941/42 anvisat ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Stockholm den 5 mars 1941.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.