Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter d driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

1942-02-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1942:16, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter d driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 16.

Nr 16.

Godkänd av första kammaren den 17 februari 1942.

Godkänd av andra kammaren den 17 februari 1942.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i

statsverkspropositionen gjorda framställningar under

Utgifter d driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma

frågor.

(Statsutskottets utlåtande nr 12.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 1 ha under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar

gemensamma frågor, till behandling upptagits vissa spörsmål rörande

dels revision av den vid civila avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen,

dels besparingsarbetet och riksstatsförslaget, dels avlönings- och omkostnadsanslagen

m. m., dels anslag till anläggningsarbeten, dels ock för flera

huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar (se statsrådsprotokollet över

finansärenden för den 3 januari 1942).

I anledning härav får riksdagen anföra följande.

Tjånsteförteckningsrevisionen omfattar, såvitt nu är ifråga, befattningar

inom allmänna civilförvaltningen i lönegraderna A 1—A 29. Till grund för

Kungl. Maj:ts förslag har legat en av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga

i ämnet verkställd utredning.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet redogjort för resultatet av

de överväganden, som vid budgetarbetet ägnats de sakkunnigas förslag. En

sammanfattning av detta resultat återfinnes i en vid statsrådsprotokollet såsom

bihang fogad förteckning till tjänsteförteckningsrevisionen. Därjämte

har departementschefen berört vissa med tjänsteförteckningsrevisionen sammanhängande

frågor, i anslutning vartill Kungl. Maj:t hemställt om bemyndigande

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen anfört

meddela de bestämmelser, som erfordras på grund av revisionen.

Då riksdagen i detta sammanhang behandlar revisionen av tjänsteförteckningen,

kommer riksdagen att till prövning upptaga allenast de spörsmål, som

innefattas i det av Kungl. Maj :t begärda bemyndigandet. Beträffande de med

avseende å olika befattningar föreslagna förändringarna kommer riksdagen

att angiva sin ståndpunkt i samband med behandlingen av de av Kungl. Maj:ts

förslag berörda ämbetsverkens och myndigheternas avlöningsanslag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 16.

9

Det bemyndigande, varom Kungl. Majit nu hemställt, avser vissa med

genomförandet av tjänsteförteckningsrevisionen sammanhängande spörsmål.

Därvid har bland annat uttalats, att innehavare av tjänst, som flyttas till

högre lönegrad eller utbytes mot högre icke-ordinarie tjänst, bör erhålla den

högre tjänsten utan nytt kungörelseförfarande. I enlighet med vedertagna

grundsatser föreslås dock, att vad härutinnan ifrågasatts icke skall tillämpas

å tjänstinnehavare, som vid ingången av nästa budgetår uppnått pensionsåldern

men erhållit anstånd med avgång ur tjänsten. I sistnämnda fall

bör tjänstens lönegradsplacering ändras först vid den tidpunkt, då nuvarande

tjänstinnehavaren avgår.

Vad sålunda föreslagits anser sig riksdagen böra godkänna.

Då tjänst flyttas från icke-ordinarie till ordinarie stat förutsättes den nya

ordinarie tjänsten skola kungöras ledig i vanlig ordning. Jämväl riksdagen

anser, att i regel bör förfaras på detta sätt. Emellertid har riksdagen ansett,

att Kungl. Majit, om särskilda omständigheter så påfordra, må efter framställning

av vederbörande ämbetsverk eller myndighet för visst fall medgiva,

att tjänsten utan kungörelseförfarande må besättas med dess nuvarande innehavare.

Enligt Kungl. Majits förslag skall vidare i fråga om tjänstemännens löneklassplacering

vid uppfattning av tjänst till högre lönegrad tillämpas den

huvudregeln, att innehavaren av sådan tjänst bibehåller sin nuvarande löneklassplacering,

såvida denna icke understiger lägsta löneklassen i den nya

lönegraden. Vad sålunda föreslagits föranleder icke annat uttalande från

riksdagens sida, än att riksdagen förutsätter, att befattningshavare, som efter

tjänstens uppfattning i lönegrad kommer att bibehålla sin löneklassplacering,

skall för uppfattning till nästa löneklass få tillgodoräkna den tid, han

tillhört den nu innehavda löneklassen, dock högst tre år.

Vad Kungl. Majit i övrigt i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionens

genomförande föreslagit föranleder icke någon erinran från riksdagens sida.

Av departementschefens redogörelse framgår, att besparingsarbetet alltjämt

i väsentliga delar är knutet till besparingsberedningen. Därjämte bedrives

inom särskilda förvaltningsområden en likartad verksamhet av vissa

andra organ, nämligen statens krisrevision samt de civila och militära byggnadsutredningarna.

Av den av departementschefen lämnade redogörelsen framgår vidare, att

besparingsberedningen endast i begränsad utsträckning behandlat frågor rörande

fjärde huvudtiteln samt att de av krisrevisionen vunna besparingarna

inom försvarsväsendet icke kunnat komma till uttryck i anslagsberäkningarna,

emedan de i huvudsak taga formen av en effektivisering av användningen

av anvisade medel.

Den av krisrevisionen bedrivna, med departementschefens nyssnämnda uttalande

åsyftade verksamheten synes väl överensstämma med de önskemål,

som tidigare framförts från riksdagens sida. Riksdagen vill i avseende härå

erinra örn det av 1941 års riksdag gjorda uttalandet örn angelägenheten

av att inom de olika militära förvaltningsgrenarna skapa bästa möjliga ga
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 16.

ranti för en klok hushållning med de stora medelsbelopp, som för närvarande

anvisas till försvarsväsendet.

Tvekan synes emellertid ha varit rådande angående gränsdragningen mellan

besparingsberedningens och krisrevisionens arbetsområden. Det har befarats,

å ena sidan, att dubbelarbete kunde uppkomma genom den av nämnda

besparingsorgan bedrivna verksamheten samt, å andra sidan, att vissa

områden, särskilt den mera permanenta militära organisationen, icke bleve

föremål för ingående behandling ur besparingssynpunkt, även på grund av

att frågan om den framtida gestaltningen av den militära organisationen och

försvarsväsendets ekonomiska förvaltning för närvarande är föremål för omfattande

utredningar.

Riksdagen anser sig böra understryka vikten av att fjärde huvudtiteln så

långt förhållandena medgiva ägnas lika ingående granskning även ur besparingssynpunkt

som övriga huvudtitlar. Denna granskningsuppgift synes

i första hand kunna utföras av krisrevisionen, varvid angeläget är att erforderligt

samarbete äger rum såväl med besparingsberedningen som med

pågående utredningar angående den militära organisationen och förvaltningen.

Därigenom torde dubbelarbete kunna undvikas samtidigt som de olika

organens sakkunskap kommer till sin fulla rätt.

Beträffande besparingsberedningens verksamhet bar redogörelse lämnats

i statsverkspropositionen. Riksdagen förutsätter, att även erfarenheterna från

krisrevisionens verksamhet i någon form delgivas riksdagen. Den närmast till

hands liggande utvägen torde därvid vara, att statsutskottet i dess egenskap

av riksdagens budgetgranskande organ erhåller kännedom om dessa erfarenheter

även i de delar, som av militära skäl böra undanhållas offentligheten.

Beträffande avlöning sanslag en har Kungl. Maj:t hemställt om förlängning

av det för innevarande budgetår lämnade bemyndigandet att medgiva

överskridande av de i avlöningsstaterna genom riksdagens beslut maximerade

posterna till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, och till avlöningar till icke-ordinarie personal. Riksdagen bifaller

Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Liksom skett vid riksdagens ställningstagande

i fjol till motsvarande spörsmål, utgår riksdagen dock från att riksdagen

hålles underrättad om den utsträckning, i vilken bemyndigandet av

Kungl. Majit tages i anspråk.

I syfte att skapa en arbetsreserv anvisades å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1940/41 särskilda reservationsanslag (B) till anläggningsarbeten,

vilka anslag skulle få tagas i anspråk blott efter en prövning av de

avsedda företagens angelägenhet ur arbetslöshetssynpunkt. Den gynnsamma

utvecklingen på arbetsmarknaden bar medfört, att nämnda beredskapsanslag

hittills blott i mindre utsträckning behövt tagas i anspråk.

Av statsrådsprotokollet framgår, att vissa förslag framläggas om frigörelse

från arbetslöshetsförbehållet för vissa kvarstående beredskapsanslag,

som avse arbeten, vilka det av andra skäl visat sig angeläget att nu få till

stånd. Med hänsyn till storleken av den därefter kvarstående arbetsreser
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 16.

11

ven har dock anledning icke ansetts föreligga att äska ytterligare beredskapsanslag.

I viss utsträckning ha likväl anslag för ej individualiserade

anläggningsarbeten ansetts böra äskas i större omfattning än som föranledes

av de direkta behoven, varvid emellertid avsetts, att medlen icke

skola disponeras annat än i den mån arbetslöshetsläget kan komma att

påkalla detta.

Vad sålunda i avseende å anläggningsarbeten framhållits i statsrådsprotokollet

har icke givit riksdagen anledning till annat uttalande än att riksdagen

vid behandlingen av de olika anslagspunkterna kommer att närmare

pröva såväl förslaget örn frigörelse från arbetslöshetsförbehållet för

vissa kvarstående beredskapsanslag som ock ifrågasatta nya medelsanvisningar

till anläggningsarbeten.

Under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma anslagsberäkningar har

departementschefen behandlat frågor avseende ersättning till fastighetsfonderna,

ersättning till statens domäners fond för upplåten mark samt vidare

frågor angående rörligt tillägg, dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst m. fl. och kristillägg. Beträffande frågan om kristillägg kommer riksdagen

att framdeles meddela sitt beslut. Vad departementschefen anfört beträffande

övriga nu omförmälda spörsmål föranleder icke någon erinran från

riksdagens sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1942 förordats

och under iakttagande av vad riksdagen ovan anfört meddela de bestämmelser,

som erfordras på grund av tjänsteförteckningsrevisionen;

dels beslutat, att det Kungl. Maj:t för budgetåret 1941/42 lämnade bemyndigandet

att medgiva överskridande av genom riksdagens beslut maximerade

anslagsposter till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, eller till avlöningar till icke-ordinarie personal skall äga fortsatt giltighet

för budgetåret 1942/43;

dels medgivit, att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

m. fl. under budgetåret 1942/43 må i huvudsaklig överensstämmelse nied i

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1942 förordade

grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit;

dels ock beslutat, att utgifterna för dyrtidstillägg skola beträffande befattningshavare

och pensionärer vid de affärsdrivande verken eller vid av dessa

övertagna företag eller inrättningar utgå av de medel, av vilka verkets utgifter

i övrigt bestridas.

Stockholm den 17 februari 1942.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.