Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om landets tillgodoseende med elektrisk energi m. m.

1942-05-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1942:199, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om landets tillgodoseende med elektrisk energi m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 199.

1

Nr 199.

Godkänd av första kammaren den 12 maj 1942.

Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1942.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta

motioner om landets tillgodoseende med elektrisk

energi m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 86.)

♦

Till Konungen.

I två likalydande motioner, I: 5 och II: 13, har hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Majit måtte hemställa om utredning och förslag i följande

spörsmål:

1) möjligheten av en enhetlig ledning av landets kraftförsörjning eventuellt

ett förstatligande av produktionen och tillhandahållande av elektrisk

energi;

2) frågan örn enhetligare taxor för elektrisk energi samt lägre pris härå

för landsbygdens folk;

3) åtgärder för ett effektivare tillgodoseende av landsbygdens behov av

elektrisk energi; samt

4) frågan örn större planmässighet och enhetlighet vid utförandet av de

elektriska ledningsnäten för att därigenom bland annat åstadkomma standardisering

vid tillverkningen av elektriska apparater och utrustning.

Över motionerna hava yttranden avgivits den 28 februari 1942 av kommerskollegium

och den 4 mars 1942 av vattenfallsstyrelsen.

I de båda fackmyndigheterna vattenfallsstyrelsens och kommerskollegiets

yttranden ha starka invändningar rests såväl mot motionärernas uttalanden

i vissa rent tekniska avseenden som också och kanske främst mot deras krav

på åtgärder i riktning mot ett förstatligande av kraftförsörjningen.

Örn utvecklingen på kraftförsörjningens område i rätt stor utsträckning

fått ske fritt och utan starkare ingrepp från statens sida, kan detta anses

lia varit betingat av den tekniska och ekonomiska nödvändigheten. Städerna

med sina gynnsamma distributionsförhållanden och bruken med sina stora

kontinuerliga kraftbehov, som lämpligast borde tillgodoses från det vatten
Bihang

till riksdagens protokoll 1942. 14 sami. Nr 199—219.

1124 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 199.

fall, sorn ofta var bestämmande för vederbörande industriföretags belägenhet,

voro föregångarna. Utvecklingen har sedermera fortgått raskt och under lång

tid på det hela taget tillfredsställande. Denna genom enskilda företag och

kommuner bedrivna elektrifiering har kompletterats av statlig företagarverksamhet

på området, vilken numera fått en sådan omfattning, att Sveriges

kraftförsörjning handhaves till omkring en tredjedel av statens vattenfallsverk.

Vid utnyttjande av vattenkraften har det varit naturligt inom varje särskilt

företag att anlägga rent affärsmässiga principer vid såväl produktion

som distribution. Ett vattenfalls kraftillgång har i enlighet härmed fått tillgodose

behovet av elektrisk energi hos de högstbjudande och hos de stora

konsumenterna, även örn dessa befunnit sig på långt avstånd från kraftkällan,

medan den närliggande bygdens kraftbehov icke alltid blivit nöjaktigt tillgodosett,

särskilt i sådana fall då förbrukningen varit ringa och ledningskostnaderna

höga. På grund härav har elektrifieringen i vissa landsdelar fått

i stor omfattning ombesörjas genom utbyggnad till oproportionerligt stora

kostnader av vattenfall med alltför ringa kraftmängd. En del bygder ha icke

kunnat erhålla någon elektrisk energi. Trots att kraftföretagen redovisat

stora nettovinster finnas därför alltjämt i vårt land bygder med otillräcklig

kraftförsörjning eller sådan till alltför höga priser.

Den starka uppdelningen på olika företagare av den elektriska kraftproduktionen

utesluter för närvarande en mera rättvis prissättning av den elektriska

energien och verkar hinderlig för en rationell utveckling av det elektriska

distributionsnätet.

Motionärerna ha ifrågasatt, att ett förstatligande av produktionen och

distributionen av elektrisk energi bör äga rum i den mån så visar sig nödvändigt

för uppnående av större planmässighet. Utan att underskatta de

erinringar, som av vattenfallsstyrelsen och kommerskollegium riktats mot

motionärernas framställning, vill riksdagen uttala sin anslutning till det med

motionerna angivna syftet, nämligen att uppnå en mera enhetlig ledning av

landets kraftförsörjning samt därvid också i den män så visar sig nödvändigt

ett förstatligande av hithörande produktion och distribution.

Oberoende av denna mera principbetonade utredningsuppgift och ståndpunktstagandet

till densamma synes skäl föreligga att beakta en del viktiga

detalj spörsmål berörande elektrifieringen.

Ett missförhållande, som kräver uppmärksamhet, är den alltjämt ohämmat

pågående spekulationen i outbyggda vattenfall, varigenom råkraften drives

upp i ett prisläge, som vid ett framtida utbyggande av dylika vattenfall kommer

att medföra avsevärt högre kraftpriser än som varit nödvändigt örn spekulation

icke förekommit. I Norrland har på allra senaste tid dylika spekulationsköp

ägt rum.

I den män den elektriska kraftens utbredning vidgas, ökas behovet av

större enhetlighet och planmässighet i fråga örn kraftdistributionen. Fog kan

också finnas för en växande samhällelig kontroll exempelvis över tillämpade

krafttaxor. En särskild anledning att nu uppmärksamma och närmare över
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 199.

väga dessa spörsmål Ilar riksdagen funnit i det av kommerskollegium påpekade

förhållandet, att de koncessioner, som beviljats enligt 1902 års lag, inom den

närmaste tiden efter hand börja förfalla.

Elektrifieringens allmänna betydelse för landsbygden och för därvarande

befolknings försörjningsmöjligheter, trivsel och kvarhållande vid sin gamla

bygd har redan tidigare av riksdagen uppmärksammats. Det torde vara förtjänt

av utredning, i vad mån staten kan ytterligare medverka för den elektriska

kraftens utbredning till de även i övrigt i allmänhet rätt vanlottade

landsdelar, som ännu sakna dylik kraft.

I samband med dessa överväganden lära också vissa i motionerna berörda

spörsmål örn exempelvis större enhetlighet vid utförandet av ledningsnät och

»ökad standardisering vid tillverkningen av elektriska apparater och utrustning»

komma under bedömande.

Behovet av klarare riktlinjer för och bättre kontroll över den allmänna

kraftförsörjningen har redan tidigare vitsordats av den år 1917 tillsatta elektrifieringskommittén.

I sitt den 31 maj 1923 avgivna slutbetänkande föreslog

kommittén tillsättning av ett permanent råd sammansatt — förutom av en

av Kungl. Maj :t utsedd ordförande och ombud för de statliga verken — av tre

representanter för kraftproducenterna, däribland en för sydsvenska kraftaktiebolaget

och en för svenska elektricitetsverksföreningen, samt tre representanter

för konsumenterna, vilka representanter skulle utses främst av hushållningssällskapen

och Sveriges industriförbund.

Utan att taga ställning till frågan, huruvida tillsättningen av ett sådant av

elektrifieringskommittén angivet råd kan vara motiverad eller överhuvud taget

under vilka former statens inflytande över den elektriska produktionen kan

bättre organisatoriskt säkras, måste riksdagen finna behov föreligga av en

större klarhet örn de riktlinjer, efter vilka landets framtida försörjning med

elektrisk kraft bör ordnas.

Riksdagen får alltså, i anledning av motionerna I: 5 och II: 13, hos Kungl.

Majit hemställa örn utredning rörande möjligheterna att genom statens medverkan

mera planmässigt än hittills trygga landets och särskilt den svenska

landsbygdens försörjning med elektrisk kraft.

Stockholm den 12 maj 1942.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.