Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition angående bidrag och lån av statsmedel för anordnande av allmänna samlingslokaler jämte i ämnet väckta motioner.

1942-05-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1942:206, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition angående bidrag och lån av statsmedel för anordnande av allmänna samlingslokaler jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 206.

13

Nr 206.

Godkänd av första kammaren den 12 maj 1942.

Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1942.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Majus proposition angående bidrag och lån av

statsmedel för anordnande av allmänna samlingslokaler

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 91.)

Till Konung en.

I propositionen nr 1 har''Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1942/43 såsom reservationsanslag

beräkna dels å driftbudgeten under femte huvudtiteln (punkten 23) till

Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler 2,500,000 kronor, dels ock

å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder (bilaga 3, punkten 6) till

Lånefonden för anordnande av allmänna samlingslokaler 2,500,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 118, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 13 februari

1942, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade grunder för bidrag och

lån av statsmedel för anordnande av allmänna samlingslokaler;

dels ock för budgetåret 1942/43 anvisa

a) under femte huvudtiteln till Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor;

b) å kapitalbudgeten under Kapitalinvesteringar, Fonden för låneunderstöd

till Lån för anordnande av allmänna samlingslokaler ett reservationsanslag

av likaledes 1,500,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj :ts förslag har riksdagen till behandling förehaft

följande motioner, nämligen

dels de två likalydande motionerna I: 62 och II: 97, vari hemställts, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit ville begära sådan ändring av kungörelsen

den 6 mars 1936 angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

att såsom villkor för statsbidrags erhållande vid uppförande av skolbyggnader

även måtte uppställas skyldighet för skoldistrikt att i den utsträckning,

som Kungl. Majit äger närmare angiva, upplåta skolbyggnad för ortens

frivilliga bildningsverksamhet och likartad fostrande verksamhet bland ungdomen;
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 206.

dels ock de två likalydande motionerna I: 216 och II: 290, vari hemställts,

att riksdagen vid bifall till propositionen nr 118 måtte uttala sig för att de

olika folkrörelsernas lokalföreningar såvitt möjligt med stöd av kommun i

regel böra taga initiativ till lokalfrågans lösning samt ställa sig som företagare

samt att de synpunkter som i övrigt anförts i motionen måtte beaktas

vid utfärdande av bestämmelser för i propositionen föreslagen verksamhet.

Riksdagen vill i likhet med departementschefen framhålla, att det icke minst

i allvarliga kristider är betydelsefullt, att medborgare i ett land med demokratiskt

statsskick ej av brist på samlingslokaler hämmas i sina möjligheter

att överväga och dryfta de krävande spörsmål, som då ständigt anmäla sig.

Föreningsliv och folkbildningsverksamhet ha under rådande förhållanden fått

ökad betydelse, likaså de frivilliga försvarsorganisationerna, för vilka krisläget

skapat vidgade uppgifter. Samtidigt har frågan örn lokaler, där ungdomen

kan få samlas till överläggningar, möten, studier och underhållning,

genom olika samverkande orsaker alltmera trätt i förgrunden. Då behovet

av samlingslokaler för dessa olika ändamål på många orter är av den art att

det icke kan tillgodoses utan statens stöd, anser riksdagen — i likhet med

1941 års riksdag —- att frågan örn sådant stöd trots det ansträngda statsfinansiella

läget utan ytterligare dröjsmål bör upptagas till lösning.

I motionerna I: 62 och II: 97 yrkas sådan ändring i gällande kungörelse

angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet att såsom villkor

för statsbidrags erhållande även måtte uppställas skyldighet för skoldistrikt

att i den utsträckning, som Kungl. Maj:t äger närmare angiva, upplåta skolbyggnad

för ortens frivilliga bildningsverksamhet och likartad fostrande verksamhet

bland ungdomen. Riksdagen vill i anledning härav erinra örn att

departementschefen beträffande förfoganderätten till redan med statens stöd

uppförda lokaler icke ansett sig kunna föreslå några lagstiftningsåtgärder om

skyldighet för kommunerna att upplåta dem för föreningslivet. Till detta

ställningstagande ansluter sig riksdagen, som delar den av departementschefen

uttalade förhoppningen, att kommunala lokaler i mån av behov och

möjligheter ställas till föreningslivets förfogande i större utsträckning än hittills

på sina håll varit fallet. Givetvis bör dock, såsom departementschefen

framhållit, upplåtelse av skollokaler ske allenast på sådana villkor att ej större

olägenhet vållas för undervisningen eller för den lärarpersonal, som har sin

bostad i skolhusen. Vad angår lokaler, som hädanefter uppföras, instämmer

riksdagen i motionernas syfte, men förutsätter därvid att föreskrifter i ämnet

från Kungl. Maj:ts sida meddelas efter prövning av omständigheterna i varje

särskilt fall och endast ifrågakomma beträffande skoldistrikt, inom vilka tillgången

på andra samlingslokaler är synnerligen knapp och förhållandena i

övrigt äro av den art, att sådana föreskrifter bli särskilt påkallade.

Vad departementschefen anfört i fråga örn begreppet allmänna samlingslokaler

och anordnande i en och samma byggnad av lokaler för andra behov,

som kunna vara av intresse för orten, har icke föranlett erinran från riksdagens

sida. Det synes riksdagen välbetänkt, att på de orter, där behov av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 206.

gymnastiklokaler föreligger, man vid anordnande av samlingslokaler söker

förena tillgodoseendet av de båda lokalbehoven, därest detta icke medför särskilda

olägenheter.

Beträffande statsstödets utformning och verksamhetens organisation godkänner

riksdagen Kungl. Maj:ts förslag. Understöd skulle enligt nämnda

förslag kunna tillerkännas kommun, enskild förening, bolag eller stiftelse.

Med hänsyn till önskvärdheten av stabilitet beträffande lokalföretagen och

kontroll över deras skötsel har departementschefen ansett önskvärt att de

kommunala myndigheterna toge initiativ till lokalfrågans lösning och att kommunen

såvitt möjligt ställde sig som företagare, varvid ett samarbete mellan

de kommunala myndigheterna och representanter för de i orten verkande

föreningarna givetvis borde komma till stånd. I motionerna I: 216 och II: 290

har framhållits, att i stället folkrörelsernas lokala organ själva som regel böra

taga initiativet och under samarbete med kommunen ställa sig som företagare.

Riksdagen har icke kunnat undgå att finna motionärernas synpunkter värda

beaktande. I detta sammanhang önskar riksdagen även understryka, att en

bestämmelse därom, att vid en förenings upplösning dess byggnader skola

tillfalla den riksorganisation, till vilken föreningen må vara ansluten, icke bör

utgöra hinder för föreningen att erhålla här ifrågavarande understöd. Kungl.

Majit bör dock vara obunden att i varje särskilt fall efter omständigheterna

pröva frågan örn huvudmannaskapet till en ifrågasatt samlingslokal.

I fråga örn den byggnadstekniska granskningen förefaller det riksdagen

välbetänkt, att densamma anförtros byggnadsstyrelsen. Det förefaller givetvis

ändamålsenligt att—-på sätt i motionerna I: 216 och II: 290 anförts — de arkitekter,

som stå till lokalägande riksorganisationers förfogande, vid byggande

av statsunderstödda samlingslokaler få nyttiggöra de erfarenheter och rön

som gjorts i fråga örn ny- och ombyggnader av andra dylika lokaler. I vad

mån staten bör tillse att dylik sakkunskap blir företrädd vid byggnadsplanernas

uppgörande och granskning får emellertid bero på Kungl. Majlis

prövning.

Såsom departementschefen anfört ger inledandet av ifrågavarande understödsverksamhet

icke vare sig kommun eller enskilda företag någon ovillkorlig

rätt till bidrag eller lån. Storleksordningen av byggnadsverksamheten

blir beroende på de anslag, som ställas till förfogande. De av Kungl. Majit

för nästa budgetår äskade beloppen finner riksdagen väl avvägda.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels i anledning av motionerna I: 62 och II: 97 beslutat hos Kungl. Majit

anhålla att såsom villkor för statsbidrag till uppförande av skolbyggnader

uppställes skyldighet för skoldistrikt att i den utsträckning, som Kungl.

Majit äger att närmare angiva, upplåta skolbyggnad för ortens frivilliga bild

ningsverksamhet och liknande fostrande verksamhet bland ungdomen;

dels med bifall till Kungl. Majits förslag och i anledning av motionerna

I: 216 och lii 290 godkänt de grunder för bidrag och lån av statsmedel för

anordnande av allmänna samlingslokaler, som i det föregående angivits;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 206—207.

dels ock för budgetåret 1942/43 såsom reservationsanslag anvisat ej mindre

till Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler å driftbudgeten under

femte huvudtiteln 1,500,000 kronor, än även till Lån för anordnande av allmänna

samlingslokaler å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd

1,500,000 kronor.

Stockholm den 12 maj 1942.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 207.

Godkänd av första kammaren den 12 maj 1942.

Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1942.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret

1942143 till länsnykterhetsnämnderna m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 92.)

Till Konungen.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts i

propositionen nr 145, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 27 februari 1942, framställda förslag

för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under femte huvudtiteln anvisat

dels till Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag av 136,000

kronor, dels ock till Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m.

ett anslag av 137,000 kronor.

Stockholm den 12 maj 1942.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.