Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942 43 till Häradsrätterna: Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.

1942-05-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1942:238, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942 43 till Häradsrätterna: Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 238.

5

Nr 238.

Godkänd av första kammaren den 22 maj 1942.

Godkänd av andra kammaren den 22 maj 1942.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret

1942 43 till Häradsrätterna: Avlöningar jämte i

ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 102.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under andra huvudtiteln (punkten 19

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för

den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1942/43 beräkna till Häradsrätterna: Avlöningar ett

förslagsanslag av 1,935,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 94, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den

20 februari 1942, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att Gotlands södra domsaga skall från och med den 1 januari

1943 förenas med Gotlands norra domsaga till en domsaga, som efter indelningsändringen

skall benämnas Gotlands domsaga;

dels fastställa avlöningsförmånerna i Gotlands domsaga sålunda:

lön ............................................................... kronor 4,500

tjänstgöringspenningar .................................... » 800 kronor 5,300;

dels besluta, att Södersysslets domsaga skall från och med den 1 januari

1943 förenas med Nordmarks domsaga till en domsaga, som efter indelningsändringen

skall benämnas Västersysslets domsaga;

dels fastställa avlöningsförmånerna i Västersysslets domsaga sålunda:

lön ............................................................... kronor 4,500

tjänstgöringspenningar .................................... » 2,100 kronor 6,600;

dels medgiva, att beträffande förste och andre notaries avlöningsförhållanden

må vidtagas sådana ändringar, att arvodet till förste notarie skall från

och med den 1 juli 1942 årligen utgöra i Härjedalens domsaga och i domsaga

i Västerbottens eller Norrbottens län 3,000 kronor samt i övriga dom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 238.

sagor 2,700 kronor ävensom arvodet till andre notarie utgöra i förenämnda

domsagor i Norrland 2,200 kronor samt i övriga domsagor 2,000 kronor;

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för häradsrätterna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;

dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 2,004,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen till behandling

förehaft två motioner, I: 202 och II: 269, i vilka motioner yrkats, att

Kungl. Maj:ts förslag till indelningsändring av Södersysslets och Nordmarks

domsagor icke måtte vinna riksdagens bifall.

Sammanslagning av norra och södra domsagorna på Gotland till en domsaga

på sätt Kungl. Maj:t föreslagit medför icke ändring i nuvarande tingslagsindelning.

Tingsställen och tingsordningar äro avsedda att bibehållas och

detta är även förhållandet med kansliort (Visby), som redan nu är gemensam

för de båda domsagorna. Då de nuvarande kanslilokalerna äro förhyrda,

kan sammanslagningen icke heller medföra nämnvärda svårigheter. Med

hänsyn till att gynnsamma omständigheter sålunda föreligga för ett dylikt

sammanförande och till de fördelar ur judiciell och ekonomisk synpunkt,

som därmed äro förenade, bifaller riksdagen Kungl. Maj :ts förslag i denna del.

Den föreslagna domsagoregleringen i västra Värmland innebär, att Näs och

Gillbergs tingslag, vilka bilda Södersysslets domsaga, skulle sammanslås till

ett tingslag med bibehållande av nuvarande tingsställen, Säffle och Häljebol,

och med tingssammanträden å dessa platser alternerande. Därefter skulle

Södersysslets och Nordmarks domsagor sammanslås och i den nya domsagan

bilda var sitt tingslag med bibehållande för Nordmarks domsagas del av nuvarande

tingsställe och tingsordning. Då kansliorten för den nya domsagan

föreslås bliva Säffle, som är kansliort för Södersysslets domsaga, innebär

detta att Nordmarks härad, som nu har domarkansli i Årjäng, icke skulle

komma att inrymma något domarkansli.

I motionerna I: 202 och II: 269 har yrkats avslag på Kungl. Maj:ts förslag

i nu ifrågavarande del. Därvid har bland annat hänvisats till den väsentliga

olägenhet, som skulle uppkomma för invånarna i Nordmarks härad genom

domarkansliets förflyttning till Säffle, dit landsvägsförbindelsen är från Årjäng

omkring sju och en halv mil och från Nordmarks domsagas norra gräns

omkring fjorton mil. Likaså har framhållits, att befolkningen i Nordmarks

domsaga vid upprepade tillfällen givit till känna en fast rotad önskan, att

domsagan måtte bibehållas i oförändrat skick. Därjämte har i motionen

I: 202 åberopats, dels att länsstyrelsen i Värmlands län jämte tingslagsborna

i de berörda domsagorna i yttranden, vilka bifogats Svea hovrätts utlåtande

den 24 oktober 1939, motsatt sig den då ifrågasatta omregleringen av domsagorna,

dels ock att Svea hovrätt i nämnda utlåtande funnit övervägande

skäl tala för att omregleringen finge anstå tills erfarenhet vunnits örn rättegångsreformens

inverkan på arbetsbelastningen. I nämnda utlåtande har hovrätten

framhållit, att nyligen för jämförelsevis betydande kostnad ett fullt

tidsenligt tingshus, inrymmande jämväl ändamålsenliga kanslilokaler och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 238.

bostäder för den rättsbildade personalen, uppförts i Årjäng, den centralt

belägna huvudorten i Nordmarks domsaga. Den omständigheten att Kungl.

Majit prövat hinder ej möta mot uppförande av nytt tingshus för domsagan

och jämväl lämnat statsbidrag för ändamålet, oaktat vakans å häradshövdingämbetet

i Södersysslets domsaga varit nära förestående, torde enligt hovrättens

mening hava av de tingshusbyggnadsskyldige så uppfattats, att de vid

ärendets behandling kunde utgå ifrån att Årjäng skulle förbliva domsagans

kansliort. Hovrätten har även framhållit, att för anordnande av tidsenliga

kanslilokaler för den nya domsagan betydande kostnad måste nedläggas på

tingshuset i Säffle och att de tingshusbyggnadsskyldige i Nordmarks domsaga

bleve nödsakade att deltaga i dessa kostnader.

Riksdagen anser för sin del, att stor vikt måste fästas vid de av motionärerna

framdragna synpunkterna. Framhållas må även, att då Svea hovrätt i sitt

utlåtande den 22 januari 1942 tillstyrkt domsagoreglering, hovrätten givit sitt

utlåtande den formen, att hovrätten ansett hinder ur rättsvårdens synpunkt

ej möta mot regleringens genomförande, ävensom att hovrätten vid detta tillfälle

vid sitt tillstyrkande knutit den reservationen, att det ej torde ankomma

på hovrätten att bedöma, huruvida det motstånd från befolkningen i Nordmarks

härad, vars främsta orsak berörts i hovrättens ovannämnda utlåtande

den 24 oktober 1939, bör få föranleda, att frågan örn domsagoregleringen för

närvarande får förfalla. Härutöver vill riksdagen betona, att då erfarenheter

saknas örn verkningarna av den förestående rättegångsreformen, detta bör

inbjuda till en försiktig bedömning av de skäl, som ur organisatorisk synpunkt

anförts för domsagoregleringen. Med beaktande härav har riksdagen icke

kunnat finna tillräcklig anledning föreligga för att denna reglering nu skall

äga rum.

Den föreslagna arvodesregleringen för domsagonotarierna har motiverats

med ökningen i levnadskostnaderna och avser höjningar motsvarande i runda

tal vad som nu utgår i kristillägg till egentliga löntagare. Riksdagen har icke

funnit anledning till erinran mot de föreslagna beloppen.

Vissa poster i den av departementschefen förordade avlöningsstaten lia

omräknats med anledning av att riksdagen avslagit Kungl. Majits förslag

örn domsagoreglering i västra Värmland. Sålunda har den under

anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat uppförda delposten

till lön, tjänstgöringspenningar och förvaltningsbidrag höjts med

4,500 + 1,700 +

3,300 kronor till 708,800 kronor och anslagspostens

slutsumma till 758,800 kronor. Då den av Kungl. Majit under anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal beräknade besparingen genom

indragning av en förste och en andre notarie i Nordmarks och Södersysslets

domsagor kan anses uppvägd av den beräknade merutgiften till en

nyanställd sekreterare i den ombildade domsagan, har nämnda post upptagits

till samma belopp som enligt Kungl. Majits förslag. Under anslagsposten

till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän

har delposten till partiell löneförbättring åt häradshövdingarna höjts

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 238.

med 1,300 kronor till 139,400 kronor och delposten till ersättning för förlorad

lösen i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande höjts med 800 kronor

till 193,100 kronor samt anslagspostens slutsumma alltså till 332,500 kronor.

Summa utgifter å avlöningsstaten har i enlighet härmed upptagits till 2,199,200

kronor och nettoutgiften till 2,009,400 kronor, med vilket belopp även anslaget

anvisats.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ej mindre beslutat, att Gotlands

södra domsaga skall från och med den 1 januari 1943 förenas med Gotlands

norra domsaga till en domsaga, som efter indelningsändringen skall benämnas

Gotlands domsaga, än även fastställt avlöningsförmånerna i Gotlands domsaga

sålunda:

lön ............................................................... kronor 4,500

tjänstgöringspenningar ................................. » 800 kronor 5,300;

dels med bifall till motionerna I: 202 och II: 269 och med avslag å Kungl.

Maj:ts proposition i vad densamma avser domsagoreglering i västra Värmland

beslutat, att berörda reglering icke skall äga rum;

dels med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medgivit, att beträffande förste

och andre notaries avlöningsförhållanden må vidtagas sådana ändringar, att

arvodet till förste notarie skall från och med den 1 juli 1942 årligen utgöra i

Härjedalens domsaga och i domsaga i Västerbottens eller Norrbottens län

3,000 kronor samt i övriga domsagor 2,700 kronor ävensom arvodet till andre

notarie utgöra i förenämnda domsagor i Norrland 2,200 kronor samt i övriga

domsagor 2,000 kronor;

dels ock i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna I: 202 och

II: 269 ej mindre fastställt följande avlöningsstat för häradsrätterna, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a) Lön, tjänstgöringspenningar och för
valtningsbidrag

.............................. kronor 708,800

b) Ersättning till vissa vikarier för häradshövdingar,

förslagsvis ............... » 50,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t .....................................................................

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m................... kronor 994,100

b) Ålderstillägg m. m., förslagsvis ......... » 60,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän:

a) Partiell löneförbättring åt häradshövdingarna,

förslagsvis ..................... kronor 139,400

kronor 758,800

» 2,800

» 1,054,100

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 238—239.

b) Ersättning för förlorad lösen i följd av

inteckningsförnyelsernas avskaffande » 193,100 kronor 332,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... ”_^1,000

Summa kronor 2,199,200.

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag till avlönande av viss icke-ordinarie

personal .......................................... kronor 184,800

2. Andel i lösenmedel, förslagsvis ........... » 5,000 kronor 189,800

Nettoutgift kronor 2,009,400;

än även till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten

under andra huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 2,009,400 kronor.

Stockholm den 22 maj 1942.

Med undersåtlig vördnad.

239.

Godkänd av första kammaren den 22 maj 1942.

Godkänd av andra kammaren den 22 maj 1942.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående över ståthallar ämbetets

organisation ra. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 103.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna

169—171 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1942/43 beräkna dels till Överståthållarämbetet:

Avlöningar ett förslagsanslag av 270,000 kronor, dels till Överståthållarämbetet:

Omkostnader ett förslagsanslag av 40,000 kronor, dels ock till

Överståthållarämbetet: Ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader

för avlöning åt exekutionsbetjäningen m. m. ett anslag av 24,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 115, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 27 februari

1942, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

Överståthållarämbetet, att tillämpas fran och med den 1 januari 1943,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.