Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942 43 till Häradsrätterna: Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.
1942-05-22 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1942:238, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942 43 till Häradsrätterna: Avlöningar jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 238.
5
Nr 238.
Godkänd av första kammaren den 22 maj 1942.
Godkänd av andra kammaren den 22 maj 1942.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1942 43 till Häradsrätterna: Avlöningar jämte i
ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 102.)
Till Konungen.
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under andra huvudtiteln (punkten 19
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för
den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1942/43 beräkna till Häradsrätterna: Avlöningar ett
förslagsanslag av 1,935,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 94, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den
20 februari 1942, föreslagit riksdagen att
dels besluta, att Gotlands södra domsaga skall från och med den 1 januari
1943 förenas med Gotlands norra domsaga till en domsaga, som efter indelningsändringen
skall benämnas Gotlands domsaga;
dels fastställa avlöningsförmånerna i Gotlands domsaga sålunda:
lön ............................................................... kronor 4,500
tjänstgöringspenningar .................................... » 800 kronor 5,300;
dels besluta, att Södersysslets domsaga skall från och med den 1 januari
1943 förenas med Nordmarks domsaga till en domsaga, som efter indelningsändringen
skall benämnas Västersysslets domsaga;
dels fastställa avlöningsförmånerna i Västersysslets domsaga sålunda:
lön ............................................................... kronor 4,500
tjänstgöringspenningar .................................... » 2,100 kronor 6,600;
dels medgiva, att beträffande förste och andre notaries avlöningsförhållanden
må vidtagas sådana ändringar, att arvodet till förste notarie skall från
och med den 1 juli 1942 årligen utgöra i Härjedalens domsaga och i domsaga
i Västerbottens eller Norrbottens län 3,000 kronor samt i övriga dom
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 238.
sagor 2,700 kronor ävensom arvodet till andre notarie utgöra i förenämnda
domsagor i Norrland 2,200 kronor samt i övriga domsagor 2,000 kronor;
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för häradsrätterna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;
dels ock till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 2,004,000 kronor.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen till behandling
förehaft två motioner, I: 202 och II: 269, i vilka motioner yrkats, att
Kungl. Maj:ts förslag till indelningsändring av Södersysslets och Nordmarks
domsagor icke måtte vinna riksdagens bifall.
Sammanslagning av norra och södra domsagorna på Gotland till en domsaga
på sätt Kungl. Maj:t föreslagit medför icke ändring i nuvarande tingslagsindelning.
Tingsställen och tingsordningar äro avsedda att bibehållas och
detta är även förhållandet med kansliort (Visby), som redan nu är gemensam
för de båda domsagorna. Då de nuvarande kanslilokalerna äro förhyrda,
kan sammanslagningen icke heller medföra nämnvärda svårigheter. Med
hänsyn till att gynnsamma omständigheter sålunda föreligga för ett dylikt
sammanförande och till de fördelar ur judiciell och ekonomisk synpunkt,
som därmed äro förenade, bifaller riksdagen Kungl. Maj :ts förslag i denna del.
Den föreslagna domsagoregleringen i västra Värmland innebär, att Näs och
Gillbergs tingslag, vilka bilda Södersysslets domsaga, skulle sammanslås till
ett tingslag med bibehållande av nuvarande tingsställen, Säffle och Häljebol,
och med tingssammanträden å dessa platser alternerande. Därefter skulle
Södersysslets och Nordmarks domsagor sammanslås och i den nya domsagan
bilda var sitt tingslag med bibehållande för Nordmarks domsagas del av nuvarande
tingsställe och tingsordning. Då kansliorten för den nya domsagan
föreslås bliva Säffle, som är kansliort för Södersysslets domsaga, innebär
detta att Nordmarks härad, som nu har domarkansli i Årjäng, icke skulle
komma att inrymma något domarkansli.
I motionerna I: 202 och II: 269 har yrkats avslag på Kungl. Maj:ts förslag
i nu ifrågavarande del. Därvid har bland annat hänvisats till den väsentliga
olägenhet, som skulle uppkomma för invånarna i Nordmarks härad genom
domarkansliets förflyttning till Säffle, dit landsvägsförbindelsen är från Årjäng
omkring sju och en halv mil och från Nordmarks domsagas norra gräns
omkring fjorton mil. Likaså har framhållits, att befolkningen i Nordmarks
domsaga vid upprepade tillfällen givit till känna en fast rotad önskan, att
domsagan måtte bibehållas i oförändrat skick. Därjämte har i motionen
I: 202 åberopats, dels att länsstyrelsen i Värmlands län jämte tingslagsborna
i de berörda domsagorna i yttranden, vilka bifogats Svea hovrätts utlåtande
den 24 oktober 1939, motsatt sig den då ifrågasatta omregleringen av domsagorna,
dels ock att Svea hovrätt i nämnda utlåtande funnit övervägande
skäl tala för att omregleringen finge anstå tills erfarenhet vunnits örn rättegångsreformens
inverkan på arbetsbelastningen. I nämnda utlåtande har hovrätten
framhållit, att nyligen för jämförelsevis betydande kostnad ett fullt
tidsenligt tingshus, inrymmande jämväl ändamålsenliga kanslilokaler och
7
Riksdagens skrivelse Nr 238.
bostäder för den rättsbildade personalen, uppförts i Årjäng, den centralt
belägna huvudorten i Nordmarks domsaga. Den omständigheten att Kungl.
Majit prövat hinder ej möta mot uppförande av nytt tingshus för domsagan
och jämväl lämnat statsbidrag för ändamålet, oaktat vakans å häradshövdingämbetet
i Södersysslets domsaga varit nära förestående, torde enligt hovrättens
mening hava av de tingshusbyggnadsskyldige så uppfattats, att de vid
ärendets behandling kunde utgå ifrån att Årjäng skulle förbliva domsagans
kansliort. Hovrätten har även framhållit, att för anordnande av tidsenliga
kanslilokaler för den nya domsagan betydande kostnad måste nedläggas på
tingshuset i Säffle och att de tingshusbyggnadsskyldige i Nordmarks domsaga
bleve nödsakade att deltaga i dessa kostnader.
Riksdagen anser för sin del, att stor vikt måste fästas vid de av motionärerna
framdragna synpunkterna. Framhållas må även, att då Svea hovrätt i sitt
utlåtande den 22 januari 1942 tillstyrkt domsagoreglering, hovrätten givit sitt
utlåtande den formen, att hovrätten ansett hinder ur rättsvårdens synpunkt
ej möta mot regleringens genomförande, ävensom att hovrätten vid detta tillfälle
vid sitt tillstyrkande knutit den reservationen, att det ej torde ankomma
på hovrätten att bedöma, huruvida det motstånd från befolkningen i Nordmarks
härad, vars främsta orsak berörts i hovrättens ovannämnda utlåtande
den 24 oktober 1939, bör få föranleda, att frågan örn domsagoregleringen för
närvarande får förfalla. Härutöver vill riksdagen betona, att då erfarenheter
saknas örn verkningarna av den förestående rättegångsreformen, detta bör
inbjuda till en försiktig bedömning av de skäl, som ur organisatorisk synpunkt
anförts för domsagoregleringen. Med beaktande härav har riksdagen icke
kunnat finna tillräcklig anledning föreligga för att denna reglering nu skall
äga rum.
Den föreslagna arvodesregleringen för domsagonotarierna har motiverats
med ökningen i levnadskostnaderna och avser höjningar motsvarande i runda
tal vad som nu utgår i kristillägg till egentliga löntagare. Riksdagen har icke
funnit anledning till erinran mot de föreslagna beloppen.
Vissa poster i den av departementschefen förordade avlöningsstaten lia
omräknats med anledning av att riksdagen avslagit Kungl. Majits förslag
örn domsagoreglering i västra Värmland. Sålunda har den under
anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat uppförda delposten
till lön, tjänstgöringspenningar och förvaltningsbidrag höjts med
4,500 + 1,700 +
3,300 kronor till 708,800 kronor och anslagspostens
slutsumma till 758,800 kronor. Då den av Kungl. Majit under anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal beräknade besparingen genom
indragning av en förste och en andre notarie i Nordmarks och Södersysslets
domsagor kan anses uppvägd av den beräknade merutgiften till en
nyanställd sekreterare i den ombildade domsagan, har nämnda post upptagits
till samma belopp som enligt Kungl. Majits förslag. Under anslagsposten
till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän
har delposten till partiell löneförbättring åt häradshövdingarna höjts
8
Riksdagens skrivelse Nr 238.
med 1,300 kronor till 139,400 kronor och delposten till ersättning för förlorad
lösen i följd av inteckningsförnyelsernas avskaffande höjts med 800 kronor
till 193,100 kronor samt anslagspostens slutsumma alltså till 332,500 kronor.
Summa utgifter å avlöningsstaten har i enlighet härmed upptagits till 2,199,200
kronor och nettoutgiften till 2,009,400 kronor, med vilket belopp även anslaget
anvisats.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ej mindre beslutat, att Gotlands
södra domsaga skall från och med den 1 januari 1943 förenas med Gotlands
norra domsaga till en domsaga, som efter indelningsändringen skall benämnas
Gotlands domsaga, än även fastställt avlöningsförmånerna i Gotlands domsaga
sålunda:
lön ............................................................... kronor 4,500
tjänstgöringspenningar ................................. » 800 kronor 5,300;
dels med bifall till motionerna I: 202 och II: 269 och med avslag å Kungl.
Maj:ts proposition i vad densamma avser domsagoreglering i västra Värmland
beslutat, att berörda reglering icke skall äga rum;
dels med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medgivit, att beträffande förste
och andre notaries avlöningsförhållanden må vidtagas sådana ändringar, att
arvodet till förste notarie skall från och med den 1 juli 1942 årligen utgöra i
Härjedalens domsaga och i domsaga i Västerbottens eller Norrbottens län
3,000 kronor samt i övriga domsagor 2,700 kronor ävensom arvodet till andre
notarie utgöra i förenämnda domsagor i Norrland 2,200 kronor samt i övriga
domsagor 2,000 kronor;
dels ock i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna I: 202 och
II: 269 ej mindre fastställt följande avlöningsstat för häradsrätterna, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a) Lön, tjänstgöringspenningar och för
valtningsbidrag
.............................. kronor 708,800
b) Ersättning till vissa vikarier för häradshövdingar,
förslagsvis ............... » 50,000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t .....................................................................
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m................... kronor 994,100
b) Ålderstillägg m. m., förslagsvis ......... » 60,000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän:
a) Partiell löneförbättring åt häradshövdingarna,
förslagsvis ..................... kronor 139,400
kronor 758,800
» 2,800
» 1,054,100
9
Riksdagens skrivelse Nr 238—239.
b) Ersättning för förlorad lösen i följd av
inteckningsförnyelsernas avskaffande » 193,100 kronor 332,500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... ”_^1,000
Summa kronor 2,199,200.
Särskilda uppbördsmedel:
1. Bidrag till avlönande av viss icke-ordinarie
personal .......................................... kronor 184,800
2. Andel i lösenmedel, förslagsvis ........... » 5,000 kronor 189,800
Nettoutgift kronor 2,009,400;
än även till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten
under andra huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 2,009,400 kronor.
Stockholm den 22 maj 1942.
Med undersåtlig vördnad.
239.
Godkänd av första kammaren den 22 maj 1942.
Godkänd av andra kammaren den 22 maj 1942.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående över ståthallar ämbetets
organisation ra. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 103.)
Till Konungen.
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna
169—171 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1942/43 beräkna dels till Överståthållarämbetet:
Avlöningar ett förslagsanslag av 270,000 kronor, dels till Överståthållarämbetet:
Omkostnader ett förslagsanslag av 40,000 kronor, dels ock till
Överståthållarämbetet: Ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader
för avlöning åt exekutionsbetjäningen m. m. ett anslag av 24,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 115, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 27 februari
1942, föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
Överståthållarämbetet, att tillämpas fran och med den 1 januari 1943,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.