Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående anslag för budgetaret 19^21^3 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1942-05-30 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1942:265, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående anslag för budgetaret 19^21^3 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 265.

9

Nr 265.

Godkänd av första kammaren den 30 maj 1942.

Godkänd av andra kammaren den 30 maj 1942.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts

''proposition angående anslag för budgetaret 19^21^3

till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr lil.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

118, 124 och 183 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna

för budgetåret 1942/43

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 28,700,000

kronor;

dels till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

ett anslag av 14,000 kronor;

dels ock till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,350,000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 176, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars

1942, föreslagit riksdagen att

1. besluta, att kvinnliga lärjungar må från och med läsåret 1942/43 erhålla

tillträde till gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg;

2. besluta, att samrealskolan i Boden skall från och med budgetåret

1942/43 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt ombildas

till högre samläroverk med fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium

under förutsättning, att Bodens stad åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad at rektor

eller motsvarande kontant ersättning samt bostad för minst en vaktmästare

ävensom förbinder sig att bevilja ett engångsanslag av minst 5,000 kronor

till bestridande av kostnaderna för komplettering av undervisningsmaterielen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 265.

och utvidgning av biblioteket; skolande sagda ombildning tillgå sålunda, att

under första året upprättas första ringen av det fyraåriga latin- och det

treåriga realgymnasiet och sedan ytterligare en ring per år av vardera gymnasielinjen,

till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat på båda linjerna;

3. godkänna av chefen för ecklesiastikdepartementet angivna ändringar i

personalförteckningen för de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1942/43;

4. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1942/43, då för realskolestadiet avsedd

ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida

befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;
5.

godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;

6. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa

ett förslagsanslag av 28,650,000 kronor;

7. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 26,000 kronor;

8. till Vissa kostnader för student- och realexamina för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor;

9. å personalförteckningen för de tekniska läroverken från och med budgetåret

1942/43 uppföra ytterligare en lektorstjänst;

10. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;

11. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett

förslagsanslag av 1,371,000 kronor.

I samband härmed Ilar riksdagen till behandling förehaft dels motionen

II: 275, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att Hässleholms kommunala

gymnasium förstatligas från och med budgetåret 1942/43 i enlighet

med de av skolöverstyrelsen angivna grunderna; dels ock de likalydande

motionerna I: 215 och II: 292, vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit efter förnyat övervägande av

frågan om inrättande av ett statligt gymnasium i Sollefteå ville för 1943 års

riksdag framlägga förslag i ärendet.

I. Ifrågasätta särskilda besparingsåtgärder.

1. Undervisningsskyldigheten för lektorer, adjunkter

och ämneslärarinnor.

Riksdagen får erinra, att 1941 års riksdag i förevarande fråga intog den

ståndpunkten, att så länge ett överskott på lärare bestode, åtgärder i syfte

att ytterligare höja ämnesläramas undervisningsskyldighet knappast vore

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 265.

att tillråda. I den mån arbetslösheten på detta område avvecklades, komme

emellertid frågan enligt riksdagens mening i ett annat läge och syntes då

böra upptagas till förnyat bedömande. Av den i ärendet verkställda utredningen

och enligt vad departementschefen understrukit föreligger här alltjämt

ett arbetslöshetsproblem av icke oväsentlig omfattning. Med hänsyn

härtill anser sig riksdagen för närvarande icke böra räkna med en utökning

av läroverkslärarnas undervisningsskyldighet. Riksdagen vill likväl framhålla,

att en höjning av den nuvarande tjänstgöringsskyldigheten enligt

riksdagens uppfattning icke torde medföra sådana olägenheter, att en åtgärd

i dylik riktning i och för sig bör anses utesluten. För riksdagen har

såsom ovan nämnts arbetslöshetssynpunkten nu varit utslagsgivande. Riksdagen

anser liksom fjolårets riksdag, att ett förnyat övervägande av tjänstgöringsskyldighetens

omfattning bör äga rum sedan det konstaterats, att

arbetslösheten bland läroverkslärarna reducerats i sådan utsträckning, att

hänsyn till denna faktor icke vidare anses behöva tagas av statsmakterna

vid frågans bedömande.

2. Begränsning av antalet nybörjaravdelningar.

För budgetåret 1941/42 gäller, att antalet nybörjaravdelningar Aid läroverken

icke må överstiga 525, eller, därest särskilda omständigheter därtill

föranleda, 533. Verkliga antalet nybörjaravdelningar har innevarande budgetår

varit 529. Besparingsberedningen har i besparingssyfte föreslagit, att

under de närmaste budgetåren skulle vidtagas en begränsning av antalet

nybörjaravdelningar till högst 514. Statskontoret har ifrågasatt, att antalet

dylika avdelningar för budgetåret 1942/43 skulle fixeras till vad som för

närvarande gäller eller 525, medan skolöverstyrelsen för nästa läsår vid

ostörd utveckling beräknat antalet till 540. Departementschefen har för sin

del icke angivit något bestämt antal nybörjaravdelningar, men byggt sina

anslagsberäkningar på det av skolöverstyrelsen angivna antalet 540. Departementschefen

har i detta sammanhang framhållit, att han förutsatte, att

medgivande från Kungl. Maj:ts sida att upprätta nya parallellavdelningar

inom nybörjarklasserna skulle föregås av en omsorgsfull prövning och att

sådant medgivande icke skulle lämnas annat än då särskilda omständigheter

därtill föranledde.

Riksdagen har icke ansett sig kunna bifalla departementschefens ifrågavarande

förslag, utan har ansett sig böra fastställa en viss bestämd gräns

beträffande antalet nybörjaravdelningar liksom för närvarande är fallet. Enligt

riksdagens mening böra de för innevarande budgetår gällande reglerna

i huvudsak upprätthållas jämväl under nästa budgetår. Riksdagen har i

sådant avseende bestämt totala antalet nybörjaravdelningar till högst 525,

eller, därest särskilda omständigheter därtill föranleda, 535.1 detta samman
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 265.

hang vill riksdagen i likhet med statskontoret framhålla, att utbildningen av

studenter i vårt land synes tendera till att bliva större än vad ur rekryteringssynpunkt

kan anses oundgängligen nödvändigt. Det är därför i hög

grad önskvärt, att ungdomen i största möjliga grad inriktas på de praktiskt

betonade utbildningsvägar, som inom vår nuvarande skolorganisation stå

till buds. Riksdagen anser sig även i anslutning till vad departementschefen

i ärendet anfört böra framhålla angelägenheten av att 1940 års skolutredning

vid den allmänna översyn av vårt lands skolväsen, varmed utredningen

är sysselsatt, tager i betraktande erforderligheten av att undervisningsväsendets

organisation gives sådan utformning att rekryteringen av de praktiska

yrkena underlättas, vilket är ägnat att medföra önskvärd avlastning

av gymnasierna.

3. Undervisningsskyldighetens omfång i ämnena latin

och grekiska.

Riksdagen har anslutit sig till den ståndpunkt departementschefen intagit

beträffande förevarande spörsmål.

II. Vissa organisationsfrågor.

1. Kvinnliga lärjungars tillträde till läroverket i Majorna

i Göteborg m. m.

Lärjungetillströmningen till ifrågavarande år 1938 för manliga lärjungar

inrättade högre allmänna läroverk synes icke hava svarat mot de beräkningar,

som legat till grund för organisationen av läroverkets gymnasium. Med hänsyn

till den hittillsvarande svaga elevfrekvensen på gymnasiet har riksdagen

icke velat motsätta sig, att jämväl kvinnliga lärjungar beredas tillträde till

detsamma, varigenom gymnasiets kapacitet kommer att kunna utnyttjas på

ett mera tillfredsställande sätt än för närvarande är fallet. Så vitt nu kan

bedömas förefaller det som örn en begränsning av läroverkets organisation

genom indragning av någon av de nuvarande gymnasielinjerna med visst

fog skulle kunna ifrågasättas. Härom borde enligt riksdagens mening en

närmare undersökning komma till stånd, varvid samtidigt borde övervägas,

huruvida icke den eventuellt vid högre allmänna läroverket i Majorna frigjorda

gymnasielinjen borde komma något annat läroverk till godo, där

behov föreligger av en förstärkning av gymnasieorganisationen.

2. Utvidgning av samrealskolorna i Hässleholm och Boden till

högre allmänna läroverk.

Till riksdagens prövning föreligga förslag örn utbyggnad av läroverksorganisationen

med nya gymnasier i Hässleholm, Sollefteå och Boden. Riksdagen

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 265.

vill till en början framhålla, att rådande statsfinansiella läge manar till försiktighet

inför åtgärder, som liksom de här ifrågavarande medföra utgiftsökningar

för statsverket av en icke oväsentlig storleksordning. Riksdagen

anser sig därför böra uttala den uppfattningen, att parallellt med upprättandet

i förekommande fall av nya gymnasier en undersökning borde äga rum

i vad mån inskränkningar i gymnasieorganisationen på andra håll kunna

befinnas påkallade, varigenom det skulle bliva möjligt att hålla statens utgifter

för ifrågavarande ändamål i huvudsak inom den nuvarande kostnadsramen.

En dylik undersökning synes riksdagen desto mera motiverad, som

erfarenheten visat, att förefintliga gymnasielinjer vid vissa läroanstalter äro

tämligen svagt frekventerade och alltså borde kunna nedläggas till förman

för en förstärkning av gymnasieorganisationen vid andra läroverk. I detta

sammanhang vill riksdagen även betona önskvärdheten av att 1940 års skolutredning

till närmare övervägande upptager frågan om vidtagande av åtgärder

i syfte att genom strängare flyttningsbestämmelser och en skärpning av

inträdesfordringarna tillförsäkra gymnasiet bästa möjliga lärjungematerial.

Vad beträffar frågan om förstatligande av det kommunala gymnasiet i

Hässle ho 1 m får riksdagen erinra, att förslag härom vid fjolårets riksdag

genom ett motionsvis framställt yrkande bragtes under riksdagens prövning.

I sitt utlåtande den 14 mars 1941, nr 8, punkten 121, uttalade statsutskottet,

att utskottet hyste förståelse för de till stöd för motionen anförda synpunkterna,

men att utskottet likväl icke på yrkande av enskild motionär ansåge

sig kunna biträda ett förslag, som för statsverkets del måste medföra icke

oväsentliga ekonomiska konsekvenser. Med hänsyn härtill ställde utskottet

sig avvisande till motionen. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

I den nu föreliggande motionen II: 275 har påyrkats, att ifrågavarande

gymnasium måtte förstatligas från och med budgetåret 1942/43. Departementschefen

har för sin del erinrat om att staden under en följd av år gjort

betydande uppoffringar för gymnasiets upprätthållande samt att gymnasiet

i stor utsträckning rekryteras från landsbygden. Ehuru departementschefen

funnit mycket vägande skäl föreligga för gymnasiets förstatligande har han

likväl av statsfinansiella skäl för närvarande ställt sig avvisande till en dylik

åtgärd men dock förordat ett ökat statligt stöd till gymnasiet med 12,000

kronor, innebärande att understödet till gymnasiet skulle ökas från nu 8,000

kronor till 20,000 kronor.

Riksdagen har icke kunnat undgå att finna de argument, vilka såväl departementschefen

som motionären anfört till stöd för ett förstatligande av

gymnasiet i Hässleholm, bärande.

Det av departementschefen framlagda förslaget örn ökat statsunderstöd till

gymnasiet innebär enligt riksdagens mening i och för sig ett steg i riktning

mot gymnasiets förstatligande. Det torde därför, vid ett bifall till departe
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 265.

mentschefens förslag, allenast bliva en tidsfråga när steget i berörda avseende

kommer att tagas fullt ut. Vid sådant förhållande och då ifrågavarande

gymnasium fyller ett starkt vitsordat behov för Hässleholm och en betydande

landsbygd kring staden har riksdagen ansett sig — trots den återhållsamhet,

som är betingad av nuvarande statsfinansiella läge — böra med

frångående av den ståndpunkt riksdagen intog vid frågans behandling nästlidet

år bifalla förevarande motion II: 275 och alltså besluta, att det kommunala

gymnasiet i Hässleholm skall från och med nästa budgetår successivt

förstatligas. Det sålunda upprättade statliga gymnasiet kommer att omfatta

ett treårigt latin- och realgymnasium.

Riksdagen har till följd härav givetvis icke kunnat bifalla departementschefens

förslag om höjning av statsunderstödet till Hässleholms kommunala

gymnasium från 8,000 kronor till 20,000 kronor utan har i stället i enlighet

med skolöverstyrelsens förslag vidtagit en sänkning av detta understöd med

en tredjedel eller 2,667 kronor. Riksdagen har i stället, såsom kommer att

framgå av det följande, vidtagit vissa höjningar av förslagsanslaget till avlöningar

vid de allmänna läroverken.

I fråga om det i motionerna I: 215 och II: 292 gjorda yrkandet därom, att

riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit skulle anhålla, att Kungl. Majit ville

för nästa års riksdag framlägga förslag om inrättandet av ett statligt gymnasium

i Sollefteå får riksdagen åberopa vad riksdagen här ovan inledningsvis

framhållit beträffande läroverksorganisationens utbyggnad. Riksdagen

är övertygad örn att Kungl. Majit med uppmärksamhet följer utvecklingen

på förevarande område och därvid även beaktar de skäl, som

anförts för att Sollefteå läroverk påbygges med ett statligt gymnasium.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Kungl. Maj=ts förslag örn upprättande

från och med nästa budgetår av ett gymnasium i Boden. Departementschefen

har förordat, att ett fullständigt gymnasium med såväl latinsom

reallinje här successivt kommer till stånd. Riksdagen har uppmärksammat,

att latinlinjerna vid gymnasierna i såväl Luleå som Haparanda hava relativt

ringa elevantal, vilket enligt riksdagens mening talar emot, att ännu en

latinlinje skule erfordras inom ifrågavarande delar av övre Norrland. Då

riksdagen likväl icke velat motsätta sig förslaget, att gymnasiet i Boden

utrustas jämväl med latinlinje, sker detta dock under den förutsättningen,

att en undersökning vidtages, huruvida icke latinlinjen vid Haparandaläroverket

lämpligen skulle kunna successivt indragas samtidigt med upprättandet

av latinlinjen vid gymnasiet i Boden och alltså avvecklingen av latinlinjen

i Haparanda taga sin början redan från och med höstterminen 1942.

Det bör ankomma på Kungl. Majit att föranstalta om nämnda undersökning

samt att därefter meddela beslut i ämnet med beaktande av vad riksdagen

sålunda anfört.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 265.

15

lil. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Allmänna läroverk: Avlöningar.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Riksdagen har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag i fråga om ordinarie tjänster vid de allmänna läroverken än att riksdagen

med anledning av sitt beslut om förstatligande från och med nästa

budgetår av kommunala gymnasiet i Hässleholm beslutat, att rektorstjansten

vid den nuvarande samrealskolan därstädes skall uppflyttas från lönegraden

E 8 till lönegraden Eli samt att två för det nya statliga gymnasiet

avsedda lektorstjänster i lönegraden A 27 skola nyinrättas. Antalet nya lektorstjänster,

som inrättas från och med nästa budgetår, blir sålunda, inklusive

de fyra av Kungl. Maj:t föreslagna, sammanlagt sex. Ifrågavarande anslagspost

har med hänsyn härtill av riksdagen höjts i förhållande till Kungl.

Majda förslag med 22,800 kronor till (20,280,000 -f- 22,800 =) i runt tal

20.300.000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maja.

Riksdagen har icke funnit anledning till annan erinran mot departementschefens

förslag beträffande denna anslagspost än som föranledes av att riksdagen

beslutit förstatligande av Hässleholms kommunala gymnasium. I

sådant hänseende har riksdagen vidtagit en ytterligare höjning utöver departementschefens

förslag med 500 kronor, varav 150 kronor till arvoden åt

skolläkare, 150 kronor till arvoden åt bibliotekarier och 200 kronor till arvoden

åt biträden på rektorsexpeditionerna.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

I det föregående bär riksdagen förutsatt, att antalet nybörjaravdelningar

för nästa läsår skall begränsas till 525 eller, örn särskilda omständigheter därtill

föranleda, till 535. Då departementschefens uppskattning av anslagsbehovet

under ifrågavarande anslagspost bygger på skolöverstyrelsens beräkning

av en stegring av antalet nybörjaravdelningar till 540, har av riksdagens

ståndpunktstagande ansetts böra följa en viss begränsning av anslagsbeloppet

i förhållande till det av departementschefen angivna, d. v. s.

5.100.000 kronor.

Riksdagen har med hänsyn härtill funnit sig kunna begränsa medelsanvisningen

till i runt tal 5,025,000 kronor, vilket innebär en minskning i förhållande

till departementschefens förslag med 75,000 kronor. Någon ytterligare ändring

av departementschefens anslagsberäkningar beträffande ifrågavarande

anslagspost har riksdagen icke funnit påkallad.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

har icke givit riksdagen anledning till erinran.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 265.

Rörligt tillägg. Särskilda uppbördsmedel.

Kungl. Majits förslag beträffande dessa poster hava icke givit riksdagen

anledning till annan erinran än att riksdagen med hänsyn till sin i det föregående

intagna ståndpunkt funnit sig böra minska anslagsposten till rörligt

tillägg i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 10,500 kronor till (3,725,640

— 10,500 =) 3,715,140 kronor.

2. Anslaget till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa

kommunala gymnasier.

Med hänsyn till den ståndpunkt riksdagen i det föregående intagit i fråga

om förstatligande av det kommunala gymnasiet i Hässleholm har ifrågavarande

anslag för nästa budgetår upptagits med ett belopp av allenast

11,400 kronor.

3. Förslagsanslag till vissa kostnader för studentoch

realexamina.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag rörande detta anslag.

Med anledning av en av rektorsämbetet vid universitet i Lund gjord framställning

i fråga örn ersättning till universitetets professorer för mistade

tjänstgöringspenningar under tjänstledighet för fullgörande av censorsuppdrag,

vill riksdagen framhålla, att det får överlämnas åt Kungl. Majit att

efter förslag av skolöverstyrelsen meddela erforderliga föreskrifter i ämnet.

Riksdagen har för sin del icke något att erinra mot att Kungl. Majit, därest

Kungl. Majit finner skäl därtill föreligga, under innevarande budgetår tilldelar

ifrågavarande censorer ersättning i förevarande avseende. Dessa ersättningar

torde i så fall böra bestridas från studentexamensmedlen och för så

vitt dessa ej härtill lämna tillgång från förefintligt överskott på realexamensmedlen.

4. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag

beträffande förevarande anslag.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får riksdagen anmäla,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag och med bifall

till motionen lii 275,

1. beslutat, att kvinnliga lärjungar må från och med läsåret 1942/43

erhålla tillträde till gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Majorna

i Göteborg;

2. beslutat, att samrealskolorna i Hässleholm och Boden skola från

och med budgetåret 1942/43 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 265.

bestämmer, successivt ombildas till högre samläroverk med i Hässleholm

treårigt latin- och realgymnasium och i Boden fyraårigt latin- och treårigt

realgymnasium, allt under förutsättning, att vederbörande kommun

åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant

ersättning samt bostad för minst en vaktmästare ävensom i fråga

örn Boden, att kommunen förbinder sig att bevilja ett engångsanslag

av minst 5,000 kronor till bestridande av kostnaderna för komplettering

av undervisningsmaterielen och utvidgning av biblioteket; skolande sagda

ombildningar tillgå sålunda, att under första året upprättas första ringarna

av ifrågavarande gymnasier och sedan ytterligare en ring per år av en

var av gymnasielinjerna, till dess gymnasierna äro i sin helhet färdigbildade

på båda linjerna;

3. godkänt följande ändringar i personalförteckningen för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

19 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlöningsgrupp III . E 11

24 rektorer vid realskolor, avlöningsgrupp II..............E 8

433 lektorer........................................A 27

1,281 adjunkter............................ A 23

Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många tjänster, att antalet

uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt

1,281.

254 ämneslärarinnor..................................A 21

101 lärare i gymnastik med lek och idrott................A 20

Tjänstemän å övergångsstat.

39 adjunkter......................................A 22

Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många tjänster, att antalet

uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt

1,281.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

230 adjunkter...................................Eo 21;

Bihang till riksdagens protokoll 191/2. l/f sami. Nr 26/f—265.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 265.

4. bemyndigat Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1942/43, då för realskolestadiet

avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas,

besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning

eller ämneslärarinnebefattning;

5. godkänt följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

1.

2.

3.

4.

Avlöningsstat.

Utgifter:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. .

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit:

a. Arvoden åt kvinnliga sakkun
-

niga .....................kronor 1,260

b. Arvoden åt tillsynslärare..... » 8,000

c. Personliga tilläggsarvoden åt

första lärarinnor............ » 2,400

d. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis

...................... » 134,150

e. Arvoden åt bibliotekarier..... » 87,650

f. Arvoden åt biträden på rektors
expeditionerna.

............ » 87,200

g. Särskilda arvoden vid provårs
läroverk.

................. » 145,000

h. Särskilda arvoden vid statens af- ''

tonskola.................. » 5,800

kronor 20,300,000

kronor 471,460

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis .............................. » 5,025,000

Rörligt tillägg, förslagsvis................... » 3,715,140

Summa kronor 29,511,600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad .... kronor 15,000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyresersättningar och hyror.....

3. Avkastning av donationer från kronan

m. m...................

4. Av vaktmästare erlagda hyror samt

ersättning för bränsle och lyse. . .

5. Bidrag ur läroverks ljus- och ved
kassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning....................

» 274,000

» 37,600

» 120,000

» 480,000 kronor 926,600

Nettoutgift kronor 28,585,000;

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 265.

6. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1942/43 å

driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av

28,585,000 kronor;

7. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat

ett anslag av 11,400 kronor;

8. till Vissa kostnader för student- och realexamina för budgetåret

1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag

av 200,000 kronor;

9. å personalförteckningen för de tekniska läroverken från och med

budgetåret 1942/43 uppfört ytterligare en lektorstjänst;

10. godkänt följande avlöningsstat för de tekniska läroverken, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit:

a. Arvoden åt skolläkare..........kronor 6,630

b. Arvoden åt bibliotekarier....... » 3,610

c. Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden

åt rektorer............. » 6,985 >

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. ?>

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ »

Summa kronor 1,395,515

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m...... kronor 24,515

Nettoutgift kronor 1,371,000;

11. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 1,371,000

kronor.

Stockholm den 30 maj 1942.

704.000

17,225

544.000

130,290

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.