Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående anslag för budgetaret 19^21^3 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1942-05-30 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1942:265, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts ''proposition angående anslag för budgetaret 19^21^3 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 265.
9
Nr 265.
Godkänd av första kammaren den 30 maj 1942.
Godkänd av andra kammaren den 30 maj 1942.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts
''proposition angående anslag för budgetaret 19^21^3
till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr lil.)
Till Konungen.
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna
118, 124 och 183 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna
för budgetåret 1942/43
dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 28,700,000
kronor;
dels till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
ett anslag av 14,000 kronor;
dels ock till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,350,000
kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 176, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars
1942, föreslagit riksdagen att
1. besluta, att kvinnliga lärjungar må från och med läsåret 1942/43 erhålla
tillträde till gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg;
2. besluta, att samrealskolan i Boden skall från och med budgetåret
1942/43 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt ombildas
till högre samläroverk med fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium
under förutsättning, att Bodens stad åtager sig att tillhandahålla erforderliga
undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad at rektor
eller motsvarande kontant ersättning samt bostad för minst en vaktmästare
ävensom förbinder sig att bevilja ett engångsanslag av minst 5,000 kronor
till bestridande av kostnaderna för komplettering av undervisningsmaterielen
10
Riksdagens skrivelse Nr 265.
och utvidgning av biblioteket; skolande sagda ombildning tillgå sålunda, att
under första året upprättas första ringen av det fyraåriga latin- och det
treåriga realgymnasiet och sedan ytterligare en ring per år av vardera gymnasielinjen,
till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat på båda linjerna;
3. godkänna av chefen för ecklesiastikdepartementet angivna ändringar i
personalförteckningen för de allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1942/43;
4. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1942/43, då för realskolestadiet avsedd
ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida
befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;
5.
godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;
6. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa
ett förslagsanslag av 28,650,000 kronor;
7. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 26,000 kronor;
8. till Vissa kostnader för student- och realexamina för budgetåret 1942/43
anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor;
9. å personalförteckningen för de tekniska läroverken från och med budgetåret
1942/43 uppföra ytterligare en lektorstjänst;
10. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43;
11. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1942/43 anvisa ett
förslagsanslag av 1,371,000 kronor.
I samband härmed Ilar riksdagen till behandling förehaft dels motionen
II: 275, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att Hässleholms kommunala
gymnasium förstatligas från och med budgetåret 1942/43 i enlighet
med de av skolöverstyrelsen angivna grunderna; dels ock de likalydande
motionerna I: 215 och II: 292, vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit efter förnyat övervägande av
frågan om inrättande av ett statligt gymnasium i Sollefteå ville för 1943 års
riksdag framlägga förslag i ärendet.
I. Ifrågasätta särskilda besparingsåtgärder.
1. Undervisningsskyldigheten för lektorer, adjunkter
och ämneslärarinnor.
Riksdagen får erinra, att 1941 års riksdag i förevarande fråga intog den
ståndpunkten, att så länge ett överskott på lärare bestode, åtgärder i syfte
att ytterligare höja ämnesläramas undervisningsskyldighet knappast vore
11
Riksdagens skrivelse Nr 265.
att tillråda. I den mån arbetslösheten på detta område avvecklades, komme
emellertid frågan enligt riksdagens mening i ett annat läge och syntes då
böra upptagas till förnyat bedömande. Av den i ärendet verkställda utredningen
och enligt vad departementschefen understrukit föreligger här alltjämt
ett arbetslöshetsproblem av icke oväsentlig omfattning. Med hänsyn
härtill anser sig riksdagen för närvarande icke böra räkna med en utökning
av läroverkslärarnas undervisningsskyldighet. Riksdagen vill likväl framhålla,
att en höjning av den nuvarande tjänstgöringsskyldigheten enligt
riksdagens uppfattning icke torde medföra sådana olägenheter, att en åtgärd
i dylik riktning i och för sig bör anses utesluten. För riksdagen har
såsom ovan nämnts arbetslöshetssynpunkten nu varit utslagsgivande. Riksdagen
anser liksom fjolårets riksdag, att ett förnyat övervägande av tjänstgöringsskyldighetens
omfattning bör äga rum sedan det konstaterats, att
arbetslösheten bland läroverkslärarna reducerats i sådan utsträckning, att
hänsyn till denna faktor icke vidare anses behöva tagas av statsmakterna
vid frågans bedömande.
2. Begränsning av antalet nybörjaravdelningar.
För budgetåret 1941/42 gäller, att antalet nybörjaravdelningar Aid läroverken
icke må överstiga 525, eller, därest särskilda omständigheter därtill
föranleda, 533. Verkliga antalet nybörjaravdelningar har innevarande budgetår
varit 529. Besparingsberedningen har i besparingssyfte föreslagit, att
under de närmaste budgetåren skulle vidtagas en begränsning av antalet
nybörjaravdelningar till högst 514. Statskontoret har ifrågasatt, att antalet
dylika avdelningar för budgetåret 1942/43 skulle fixeras till vad som för
närvarande gäller eller 525, medan skolöverstyrelsen för nästa läsår vid
ostörd utveckling beräknat antalet till 540. Departementschefen har för sin
del icke angivit något bestämt antal nybörjaravdelningar, men byggt sina
anslagsberäkningar på det av skolöverstyrelsen angivna antalet 540. Departementschefen
har i detta sammanhang framhållit, att han förutsatte, att
medgivande från Kungl. Maj:ts sida att upprätta nya parallellavdelningar
inom nybörjarklasserna skulle föregås av en omsorgsfull prövning och att
sådant medgivande icke skulle lämnas annat än då särskilda omständigheter
därtill föranledde.
Riksdagen har icke ansett sig kunna bifalla departementschefens ifrågavarande
förslag, utan har ansett sig böra fastställa en viss bestämd gräns
beträffande antalet nybörjaravdelningar liksom för närvarande är fallet. Enligt
riksdagens mening böra de för innevarande budgetår gällande reglerna
i huvudsak upprätthållas jämväl under nästa budgetår. Riksdagen har i
sådant avseende bestämt totala antalet nybörjaravdelningar till högst 525,
eller, därest särskilda omständigheter därtill föranleda, 535.1 detta samman
-
12
Riksdagens skrivelse Nr 265.
hang vill riksdagen i likhet med statskontoret framhålla, att utbildningen av
studenter i vårt land synes tendera till att bliva större än vad ur rekryteringssynpunkt
kan anses oundgängligen nödvändigt. Det är därför i hög
grad önskvärt, att ungdomen i största möjliga grad inriktas på de praktiskt
betonade utbildningsvägar, som inom vår nuvarande skolorganisation stå
till buds. Riksdagen anser sig även i anslutning till vad departementschefen
i ärendet anfört böra framhålla angelägenheten av att 1940 års skolutredning
vid den allmänna översyn av vårt lands skolväsen, varmed utredningen
är sysselsatt, tager i betraktande erforderligheten av att undervisningsväsendets
organisation gives sådan utformning att rekryteringen av de praktiska
yrkena underlättas, vilket är ägnat att medföra önskvärd avlastning
av gymnasierna.
3. Undervisningsskyldighetens omfång i ämnena latin
och grekiska.
Riksdagen har anslutit sig till den ståndpunkt departementschefen intagit
beträffande förevarande spörsmål.
II. Vissa organisationsfrågor.
1. Kvinnliga lärjungars tillträde till läroverket i Majorna
i Göteborg m. m.
Lärjungetillströmningen till ifrågavarande år 1938 för manliga lärjungar
inrättade högre allmänna läroverk synes icke hava svarat mot de beräkningar,
som legat till grund för organisationen av läroverkets gymnasium. Med hänsyn
till den hittillsvarande svaga elevfrekvensen på gymnasiet har riksdagen
icke velat motsätta sig, att jämväl kvinnliga lärjungar beredas tillträde till
detsamma, varigenom gymnasiets kapacitet kommer att kunna utnyttjas på
ett mera tillfredsställande sätt än för närvarande är fallet. Så vitt nu kan
bedömas förefaller det som örn en begränsning av läroverkets organisation
genom indragning av någon av de nuvarande gymnasielinjerna med visst
fog skulle kunna ifrågasättas. Härom borde enligt riksdagens mening en
närmare undersökning komma till stånd, varvid samtidigt borde övervägas,
huruvida icke den eventuellt vid högre allmänna läroverket i Majorna frigjorda
gymnasielinjen borde komma något annat läroverk till godo, där
behov föreligger av en förstärkning av gymnasieorganisationen.
2. Utvidgning av samrealskolorna i Hässleholm och Boden till
högre allmänna läroverk.
Till riksdagens prövning föreligga förslag örn utbyggnad av läroverksorganisationen
med nya gymnasier i Hässleholm, Sollefteå och Boden. Riksdagen
13
Riksdagens skrivelse Nr 265.
vill till en början framhålla, att rådande statsfinansiella läge manar till försiktighet
inför åtgärder, som liksom de här ifrågavarande medföra utgiftsökningar
för statsverket av en icke oväsentlig storleksordning. Riksdagen
anser sig därför böra uttala den uppfattningen, att parallellt med upprättandet
i förekommande fall av nya gymnasier en undersökning borde äga rum
i vad mån inskränkningar i gymnasieorganisationen på andra håll kunna
befinnas påkallade, varigenom det skulle bliva möjligt att hålla statens utgifter
för ifrågavarande ändamål i huvudsak inom den nuvarande kostnadsramen.
En dylik undersökning synes riksdagen desto mera motiverad, som
erfarenheten visat, att förefintliga gymnasielinjer vid vissa läroanstalter äro
tämligen svagt frekventerade och alltså borde kunna nedläggas till förman
för en förstärkning av gymnasieorganisationen vid andra läroverk. I detta
sammanhang vill riksdagen även betona önskvärdheten av att 1940 års skolutredning
till närmare övervägande upptager frågan om vidtagande av åtgärder
i syfte att genom strängare flyttningsbestämmelser och en skärpning av
inträdesfordringarna tillförsäkra gymnasiet bästa möjliga lärjungematerial.
Vad beträffar frågan om förstatligande av det kommunala gymnasiet i
Hässle ho 1 m får riksdagen erinra, att förslag härom vid fjolårets riksdag
genom ett motionsvis framställt yrkande bragtes under riksdagens prövning.
I sitt utlåtande den 14 mars 1941, nr 8, punkten 121, uttalade statsutskottet,
att utskottet hyste förståelse för de till stöd för motionen anförda synpunkterna,
men att utskottet likväl icke på yrkande av enskild motionär ansåge
sig kunna biträda ett förslag, som för statsverkets del måste medföra icke
oväsentliga ekonomiska konsekvenser. Med hänsyn härtill ställde utskottet
sig avvisande till motionen. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
I den nu föreliggande motionen II: 275 har påyrkats, att ifrågavarande
gymnasium måtte förstatligas från och med budgetåret 1942/43. Departementschefen
har för sin del erinrat om att staden under en följd av år gjort
betydande uppoffringar för gymnasiets upprätthållande samt att gymnasiet
i stor utsträckning rekryteras från landsbygden. Ehuru departementschefen
funnit mycket vägande skäl föreligga för gymnasiets förstatligande har han
likväl av statsfinansiella skäl för närvarande ställt sig avvisande till en dylik
åtgärd men dock förordat ett ökat statligt stöd till gymnasiet med 12,000
kronor, innebärande att understödet till gymnasiet skulle ökas från nu 8,000
kronor till 20,000 kronor.
Riksdagen har icke kunnat undgå att finna de argument, vilka såväl departementschefen
som motionären anfört till stöd för ett förstatligande av
gymnasiet i Hässleholm, bärande.
Det av departementschefen framlagda förslaget örn ökat statsunderstöd till
gymnasiet innebär enligt riksdagens mening i och för sig ett steg i riktning
mot gymnasiets förstatligande. Det torde därför, vid ett bifall till departe
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 265.
mentschefens förslag, allenast bliva en tidsfråga när steget i berörda avseende
kommer att tagas fullt ut. Vid sådant förhållande och då ifrågavarande
gymnasium fyller ett starkt vitsordat behov för Hässleholm och en betydande
landsbygd kring staden har riksdagen ansett sig — trots den återhållsamhet,
som är betingad av nuvarande statsfinansiella läge — böra med
frångående av den ståndpunkt riksdagen intog vid frågans behandling nästlidet
år bifalla förevarande motion II: 275 och alltså besluta, att det kommunala
gymnasiet i Hässleholm skall från och med nästa budgetår successivt
förstatligas. Det sålunda upprättade statliga gymnasiet kommer att omfatta
ett treårigt latin- och realgymnasium.
Riksdagen har till följd härav givetvis icke kunnat bifalla departementschefens
förslag om höjning av statsunderstödet till Hässleholms kommunala
gymnasium från 8,000 kronor till 20,000 kronor utan har i stället i enlighet
med skolöverstyrelsens förslag vidtagit en sänkning av detta understöd med
en tredjedel eller 2,667 kronor. Riksdagen har i stället, såsom kommer att
framgå av det följande, vidtagit vissa höjningar av förslagsanslaget till avlöningar
vid de allmänna läroverken.
I fråga om det i motionerna I: 215 och II: 292 gjorda yrkandet därom, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit skulle anhålla, att Kungl. Majit ville
för nästa års riksdag framlägga förslag om inrättandet av ett statligt gymnasium
i Sollefteå får riksdagen åberopa vad riksdagen här ovan inledningsvis
framhållit beträffande läroverksorganisationens utbyggnad. Riksdagen
är övertygad örn att Kungl. Majit med uppmärksamhet följer utvecklingen
på förevarande område och därvid även beaktar de skäl, som
anförts för att Sollefteå läroverk påbygges med ett statligt gymnasium.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Kungl. Maj=ts förslag örn upprättande
från och med nästa budgetår av ett gymnasium i Boden. Departementschefen
har förordat, att ett fullständigt gymnasium med såväl latinsom
reallinje här successivt kommer till stånd. Riksdagen har uppmärksammat,
att latinlinjerna vid gymnasierna i såväl Luleå som Haparanda hava relativt
ringa elevantal, vilket enligt riksdagens mening talar emot, att ännu en
latinlinje skule erfordras inom ifrågavarande delar av övre Norrland. Då
riksdagen likväl icke velat motsätta sig förslaget, att gymnasiet i Boden
utrustas jämväl med latinlinje, sker detta dock under den förutsättningen,
att en undersökning vidtages, huruvida icke latinlinjen vid Haparandaläroverket
lämpligen skulle kunna successivt indragas samtidigt med upprättandet
av latinlinjen vid gymnasiet i Boden och alltså avvecklingen av latinlinjen
i Haparanda taga sin början redan från och med höstterminen 1942.
Det bör ankomma på Kungl. Majit att föranstalta om nämnda undersökning
samt att därefter meddela beslut i ämnet med beaktande av vad riksdagen
sålunda anfört.
Riksdagens skrivelse Nr 265.
15
lil. Anslagsberäkningar.
1. Förslagsanslaget till Allmänna läroverk: Avlöningar.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Riksdagen har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag i fråga om ordinarie tjänster vid de allmänna läroverken än att riksdagen
med anledning av sitt beslut om förstatligande från och med nästa
budgetår av kommunala gymnasiet i Hässleholm beslutat, att rektorstjansten
vid den nuvarande samrealskolan därstädes skall uppflyttas från lönegraden
E 8 till lönegraden Eli samt att två för det nya statliga gymnasiet
avsedda lektorstjänster i lönegraden A 27 skola nyinrättas. Antalet nya lektorstjänster,
som inrättas från och med nästa budgetår, blir sålunda, inklusive
de fyra av Kungl. Maj:t föreslagna, sammanlagt sex. Ifrågavarande anslagspost
har med hänsyn härtill av riksdagen höjts i förhållande till Kungl.
Majda förslag med 22,800 kronor till (20,280,000 -f- 22,800 =) i runt tal
20.300.000 kronor.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maja.
Riksdagen har icke funnit anledning till annan erinran mot departementschefens
förslag beträffande denna anslagspost än som föranledes av att riksdagen
beslutit förstatligande av Hässleholms kommunala gymnasium. I
sådant hänseende har riksdagen vidtagit en ytterligare höjning utöver departementschefens
förslag med 500 kronor, varav 150 kronor till arvoden åt
skolläkare, 150 kronor till arvoden åt bibliotekarier och 200 kronor till arvoden
åt biträden på rektorsexpeditionerna.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
I det föregående bär riksdagen förutsatt, att antalet nybörjaravdelningar
för nästa läsår skall begränsas till 525 eller, örn särskilda omständigheter därtill
föranleda, till 535. Då departementschefens uppskattning av anslagsbehovet
under ifrågavarande anslagspost bygger på skolöverstyrelsens beräkning
av en stegring av antalet nybörjaravdelningar till 540, har av riksdagens
ståndpunktstagande ansetts böra följa en viss begränsning av anslagsbeloppet
i förhållande till det av departementschefen angivna, d. v. s.
5.100.000 kronor.
Riksdagen har med hänsyn härtill funnit sig kunna begränsa medelsanvisningen
till i runt tal 5,025,000 kronor, vilket innebär en minskning i förhållande
till departementschefens förslag med 75,000 kronor. Någon ytterligare ändring
av departementschefens anslagsberäkningar beträffande ifrågavarande
anslagspost har riksdagen icke funnit påkallad.
Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit
har icke givit riksdagen anledning till erinran.
16
Riksdagens skrivelse Nr 265.
Rörligt tillägg. Särskilda uppbördsmedel.
Kungl. Majits förslag beträffande dessa poster hava icke givit riksdagen
anledning till annan erinran än att riksdagen med hänsyn till sin i det föregående
intagna ståndpunkt funnit sig böra minska anslagsposten till rörligt
tillägg i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 10,500 kronor till (3,725,640
— 10,500 =) 3,715,140 kronor.
2. Anslaget till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa
kommunala gymnasier.
Med hänsyn till den ståndpunkt riksdagen i det föregående intagit i fråga
om förstatligande av det kommunala gymnasiet i Hässleholm har ifrågavarande
anslag för nästa budgetår upptagits med ett belopp av allenast
11,400 kronor.
3. Förslagsanslag till vissa kostnader för studentoch
realexamina.
Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag rörande detta anslag.
Med anledning av en av rektorsämbetet vid universitet i Lund gjord framställning
i fråga örn ersättning till universitetets professorer för mistade
tjänstgöringspenningar under tjänstledighet för fullgörande av censorsuppdrag,
vill riksdagen framhålla, att det får överlämnas åt Kungl. Majit att
efter förslag av skolöverstyrelsen meddela erforderliga föreskrifter i ämnet.
Riksdagen har för sin del icke något att erinra mot att Kungl. Majit, därest
Kungl. Majit finner skäl därtill föreligga, under innevarande budgetår tilldelar
ifrågavarande censorer ersättning i förevarande avseende. Dessa ersättningar
torde i så fall böra bestridas från studentexamensmedlen och för så
vitt dessa ej härtill lämna tillgång från förefintligt överskott på realexamensmedlen.
4. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk: Avlöningar.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag
beträffande förevarande anslag.
Under åberopande av vad i det föregående anförts får riksdagen anmäla,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Majits förslag och med bifall
till motionen lii 275,
1. beslutat, att kvinnliga lärjungar må från och med läsåret 1942/43
erhålla tillträde till gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Majorna
i Göteborg;
2. beslutat, att samrealskolorna i Hässleholm och Boden skola från
och med budgetåret 1942/43 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit
17
Riksdagens skrivelse Nr 265.
bestämmer, successivt ombildas till högre samläroverk med i Hässleholm
treårigt latin- och realgymnasium och i Boden fyraårigt latin- och treårigt
realgymnasium, allt under förutsättning, att vederbörande kommun
åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant
ersättning samt bostad för minst en vaktmästare ävensom i fråga
örn Boden, att kommunen förbinder sig att bevilja ett engångsanslag
av minst 5,000 kronor till bestridande av kostnaderna för komplettering
av undervisningsmaterielen och utvidgning av biblioteket; skolande sagda
ombildningar tillgå sålunda, att under första året upprättas första ringarna
av ifrågavarande gymnasier och sedan ytterligare en ring per år av en
var av gymnasielinjerna, till dess gymnasierna äro i sin helhet färdigbildade
på båda linjerna;
3. godkänt följande ändringar i personalförteckningen för de allmänna
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Personalförteckning.
Befattning. Lönegrad.
Tjänstemän å ordinarie stat.
19 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlöningsgrupp III . E 11
24 rektorer vid realskolor, avlöningsgrupp II..............E 8
433 lektorer........................................A 27
1,281 adjunkter............................ A 23
Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många tjänster, att antalet
uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt
1,281.
254 ämneslärarinnor..................................A 21
101 lärare i gymnastik med lek och idrott................A 20
Tjänstemän å övergångsstat.
39 adjunkter......................................A 22
Anm.: Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många tjänster, att antalet
uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger sammanlagt
1,281.
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.
230 adjunkter...................................Eo 21;
Bihang till riksdagens protokoll 191/2. l/f sami. Nr 26/f—265.
2
18
Riksdagens skrivelse Nr 265.
4. bemyndigat Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda personalförteckning
— tills vidare under budgetåret 1942/43, då för realskolestadiet
avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas,
besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning
eller ämneslärarinnebefattning;
5. godkänt följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
1.
2.
3.
4.
Avlöningsstat.
Utgifter:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. .
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit:
a. Arvoden åt kvinnliga sakkun
-
niga .....................kronor 1,260
b. Arvoden åt tillsynslärare..... » 8,000
c. Personliga tilläggsarvoden åt
första lärarinnor............ » 2,400
d. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis
...................... » 134,150
e. Arvoden åt bibliotekarier..... » 87,650
f. Arvoden åt biträden på rektors
expeditionerna.
............ » 87,200
g. Särskilda arvoden vid provårs
läroverk.
................. » 145,000
h. Särskilda arvoden vid statens af- ''
tonskola.................. » 5,800
kronor 20,300,000
kronor 471,460
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
-
slagsvis .............................. » 5,025,000
Rörligt tillägg, förslagsvis................... » 3,715,140
Summa kronor 29,511,600
Särskilda uppbördsmedel:
1. Bidrag från Stockholms stad .... kronor 15,000
2. Av kommuner och lärare erlagda
hyresersättningar och hyror.....
3. Avkastning av donationer från kronan
m. m...................
4. Av vaktmästare erlagda hyror samt
ersättning för bränsle och lyse. . .
5. Bidrag ur läroverks ljus- och ved
kassor
till vaktmästarpersonalens
avlöning....................
» 274,000
» 37,600
» 120,000
» 480,000 kronor 926,600
Nettoutgift kronor 28,585,000;
19
Riksdagens skrivelse Nr 265.
6. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1942/43 å
driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av
28,585,000 kronor;
7. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier
för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat
ett anslag av 11,400 kronor;
8. till Vissa kostnader för student- och realexamina för budgetåret
1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 200,000 kronor;
9. å personalförteckningen för de tekniska läroverken från och med
budgetåret 1942/43 uppfört ytterligare en lektorstjänst;
10. godkänt följande avlöningsstat för de tekniska läroverken, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1942/43:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . kronor
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit:
a. Arvoden åt skolläkare..........kronor 6,630
b. Arvoden åt bibliotekarier....... » 3,610
c. Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden
åt rektorer............. » 6,985 >
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. ?>
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ »
Summa kronor 1,395,515
Särskilda uppbördsmedel:
Hyror och hyresersättningar m. m...... kronor 24,515
Nettoutgift kronor 1,371,000;
11. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1942/43 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 1,371,000
kronor.
Stockholm den 30 maj 1942.
704.000
17,225
544.000
130,290
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.