Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag för budgetåret 194.2/43 till centrala verkstadsskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1942-06-09 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1942:315, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag för budgetåret 194.2/43 till centrala verkstadsskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 315.

1

Nr 315.

Godkänd av första kammaren den 9 juni 1942.

Godkänd av andra kammaren den 9 juni 1942.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits

proposition angående anslag för budgetåret 194.2/43

till centrala verkstadsskolor m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 136.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

190, 191 och 193 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

den proposition i ämnet, som bleve riksdagen förelagd, för budgetåret

1942/43 beräkna vissa anslag till centrala verkstadsskolor m. m.

I propositionen nr 171 har Kungl. Majit sedermera, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars

1942, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1942/43 anvisa

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. ett förslagsanslag av

1,000,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till driften av centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 450,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag av

550,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 450,000

kronor;

Bihang till riksdagens ■protokoll 19/,%. l/f sami. Nr 315—321.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 315.

dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag

av 300,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels de likalydande motionerna I: 205 och II: 274, vari hemställts, att

riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 171 måtte uttala

sig för att jämväl verkstadsskolan för arbetslös ungdom i Sundsvall med

ingången av budgetåret 1942/43 omorganiseras till central verkstadsskola;

dels motionen II: 283, vari hemställts, att riksdagen måtte hos Kungl.

Maj:t hemställa att kvarnskolan i Mariestad erkännes som central verkstadsskola

för mjölnare och erhåller statsbidrag enligt härför fastställda

grunder, eller, därest detta ej bifalles, att riksdagen måtte hos Kungl. Majit

hemställa, att kvarnskolan erhåller förhöjt statsbidrag till rektors och

lärares avlöning och till anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriel

enligt i motionen angivna grunder;

dels motionen II: 282, vari hemställts, att riksdagen, vid bifall i övrigt

till Kungl. Maj:ts förslag, måtte besluta:

1. att rörligt tillägg skall utgå på beslutade statsbidrag till rektor och lärare

vid centrala verkstadsskolor enligt samma grunder som gälla för statens befattningshavare

med lön enligt löneplan A i civila avlöningsreglementet;

2. att statsunderstöd för avlöning åt rektor och övriga lärare vid de verkstadsskolor

för viss arbetslös ungdom, som icke organiseras såsom centrala

verkstadsskolor, må från och med budgetåret 1942/43 utgå med belopp, beräknat

såsom för central verkstadsskola och med beräknande av samma löneförbättring,

som kan komma att för dessa bliva bestämd;

3. att den av 1940 års riksdag medgivna löneförbättringen å 9 procent å

vissa arvoden vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom skall höjas till

18 procent från och med den 1 juli 1941 till och med den 30 juni 1942;

4. att höja det av Kungl. Majit äskade anslaget:

a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till driften av centrala verkstadsskolor från 450,000 kronor med 50,000 kronor

till 500,000 kronor,

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom från 550,000 kronor med,

till lönetillägg budgetåret 1942/43 30,000 kronor och för tiden 1/7 1941—

30/6 1942 med 60,000 kronor till 640,000 kronor;

dels motionen II: 163, vari hemställts, att riksdagen för sin del måtte

besluta att elevstipendierna vid de centrala verkstadsskolorna skola vid

första årskursen utgå med 60 kronor i tredje, 40 kronor i andra och 20

kronor i första behovsgraden, vilka belopp vid tvåårig eller längre kurs

efter första läsåret höjas med 5 kronor per månad;

dels ock de likalydande motionerna I: 211 och II: 284, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att stipendiebeloppen till elev vid central verk
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 315.

stadsskola och verkstadsskola för viss arbetslös ungdom skola utgå efter

de grunder och med de belopp, som nu gälla för stipendier till elev vid de

sistnämnda skolorna, och att de av Kungl. Maj:t äskade anslagen för detta

ändamål i anledning därav höjas i erforderlig omfattning.

1. Förslagsanslagen till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m.

och Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att frågan om vilka

skolor som nu böra erkännas såsom centrala verkstadsskolor icke torde böra

slutligt prövas i detta sammanhang. Riksdagen får emellertid framhålla,

att riksdagen i likhet med skolöverstyrelsen anser skäl tala för att centrala

verkstadsskolor komma till stånd som en första etapp i den utsträckning,

som hittills ingivna ansökningar härom utvisa, när planläggningen

av nämnda skolor fortskridit så långt, att fullgoda förutsättningar

förefinnas för deras erkännande som centrala verkstadsskolor. Enligt

riksdagens mening synes det nämligen angeläget, att utbyggnaden av yrkesskolväsendet

med de av fjolårets riksdag i princip beslutade centrala verkstadsskolorna

icke i alltför hög grad skjutes på framtiden utan genomföres i

den utsträckning, som rådande förhållanden medgiva och påkalla. Riksdagen

får vidare framhålla, att, ehuru riksdagen anser att man — såsom även

fjolårets riksdag uttalade — bör tills vidare räkna med inrättandet av högst

en central verkstadsskola inom varje landstingsområde, sådana omständigheter

likväl kunna föreligga inom olika delar av landet, att nämnda regel

icke överallt schematiskt bör upprätthållas. I motionerna I: 205 och II: 274

hava skäl anförts för ett frångående i vad avser Västernorrlands län av den

angivna huvudregeln. De i motionerna anförda synpunkterna finner riksdagen

beaktansvärda. Riksdagen anser alltså, att mer än en verkstadsskola

bör inom ett landstingsområde kunna inrättas, där förhållande av ekonomisk,

geografisk eller kommunikationsteknisk natur motivera en dylik åtgärd.

Å andra sidan finner riksdagen angeläget att, där förutsättningar

härför föreligga, två eller flera landsting förena sig om en gemensam central

verkstadsskola.

Departementschefens förslag om anvisande för budgetåret 1942/43 av ett

anslag å 1,000,000 kronor till engångskostnader för inrättandet av centrala

verkstadsskolor har riksdagen ansett sig böra bifalla.

För nästa budgetår har departementschefen beräknat ett anslag av 450,000

kronor erforderligt till årliga kostnader för undervisningen vid ifrågavarande

skolor. Departementschefen har härvid föreslagit, att kompensation för de

stegrade levnadskostnaderna skulle utgå med 14 procent å de i gällande

statsbidragskungörelse angivna beloppen till rektorer och övriga lärare. Skolöverstyrelsen

har för sin del föreslagit, att ifrågavarande kompensation skulle

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 315.

utgå efter 27 procent. I motionen II: 282 häri huvudsak påyrkats, att samma

kompensation skulle medgivas som tillerkänts statens ordinarie civila befattningshavare.

För egen del vill riksdagen framhålla, att de för rektorer

och övriga lärare vid centrala verkstadsskolor fastställda avlöningsförmånerna

visserligen äro summariskt bestämda, men likväl icke synas böra likställas

med arvodesbelopp i vedertagen mening utan snarare med löner, som

utgå till statens tjänstemän. Med hänsyn såväl härtill som till den omständigheten

att de grundläggande lönebestämmelserna äro beräknade i huvudsak

på grundval av 1937 års lönenivå anser riksdagen skäligt, att ifrågavarande

kompensation utmätes efter grunder, som närmare anknyta sig till vad

som gäller för lönegradsplacerade statstjänstemän. I sådant avseende har

riksdagen funnit de enligt vederbörande statsbidragskungörelse beräknade

årskostnaderna för avlöning till rektorer och övriga lärare vid ifrågavarande

skolor för nästa budgetår böra uppräknas med i runt tal 25 procent.

Vad riksdagen sålunda beslutat anser riksdagen böra äga motsvarande tillämpning

beträffande rektorer och övriga lärare vid verkstadsskolor för

arbetslös ungdom. Det får ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga

bestämmelser i ämnet. I den ovannämnda motionen II: 282 har i

fråga örn sistnämnda lärarkategori föreslagits ökad dyrtidskompensation

retroaktivt från och med den 1 juli 1941. Riksdagen har ansett sig icke

kunna bifalla detta förslag, vilket skulle vara ägnat att medföra icke önskvärda

konsekvenser. Det av departementschefen till 450,000 kronor beräknade

anslaget för nästa budgetår till bidrag till driften av centrala verkstadsskolor

har med anledning av vad riksdagen sålunda beslutat höjts

med ett belopp av 50,000 kronor eller till (450,000 -(- 50,000 =) 500,000

kronor. Till frågan örn den på grund av vad riksdagen här beslutat erforderliga

ökningen av anslaget till understöd åt verkstadsskolor för arbetslös

ungdom återkommer riksdagen i det följande.

Vad angår det motionsvis (II: 283) väckta yrkandet beträffande kvarnskolan

i Mariestad får riksdagen framhålla, att riksdagen blivit övertygad

om önskvärdheten av att skolans verksamhet i fortsättningen upprätthålles.

Skolan är den enda i sitt slag i landet och torde även kunna karakteriseras

som en riksskola, främst avsedd att tillgodose de mindre och medelstora

kvarnarnas behov av yrkesutbildad arbetskraft. Att erkänna skolan som

central verkstadsskola — varom icke heller framställning gjorts av vederbörande

landsting — torde icke böra ifrågasättas. Däremot synes det skäligt,

att skolan tillerkännes ökat statsbidrag till sin verksamhet. Riksdagen

har därför icke något att erinra mot, att Kungl. Majit, efter närmare prövning

av de ekonomiska förutsättningarna för skolans bestånd, från vederbörligt

å åttonde huvudtiteln uppfört anslag tillerkänner skolan statsbidrag enligt

förmånligare grunder än de för kommunala yrkesskolor i allmänhet gällande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 315.

5

2. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning;

Understöd åt verkstadsskolor för

viss arbetslös ungdom.

Med hänvisning till riksdagens i det föregående omförmälda beslut i fråga

om kompensation för stegrade levnadskostnader till rektorer och övriga

lärare vid här ifrågavarande skolor har riksdagen höjt anslaget för nästa

budgetår till understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom utöver

Kungl. Maj:ts förslag med 30,000 kronor och alltså uppfört detsamma

med (550,000 30,000 =) 580,000 kronor.

3. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisnings

Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor.

Frågan örn stipendiegrundema för elever vid såväl centrala verkstadsskolor

som verkstadsskolor för arbetslös ungdom synes riksdagen på grund av

detta spörsmåls natur böra behandlas i ett sammanhang. Stipendier vid

blivande centrala verkstadsskolor skola utgå enligt samma grunder som

vid övriga statsunderstödda kommunala samt enskilda anstalter för yrkesundervisning,

eller i tredje behovsgraden med högst 45 kronor, i andra behovsgraden

med högst 25 kronor och i första behovsgraden med högst 15

kronor, allt för månad räknat. Departementschefen har i fråga örn dessa stipendier

beräknat anslagsbehovet med utgångspunkt från nyss angivna

grunder men samtidigt erinrat örn att departementschefen vid fjolårets

riksdag uttalade, att, därest läget på arbetsmarknaden skulle bliva sådant,

att vid stipendiefrågans bedömande arbetslöshetssynpunkter ansåges böra

tillmätas avgörande betydelse, spörsmålet om stipendiebeloppens avvägning

vid de centrala verkstadsskolorna borde upptagas till särskild omprövning.

Vid verkstadsskolorna för arbetslös ungdom ha stipendierna hittills utgått

med ett upp till högst 60 kronor för elev och månad förhöjt belopp. Departementschefen

har framhållit, att ifrågavarande stipendier hädanefter i regel

borde i överensstämmelse med riksdagens i fjol gjorda uttalande utgå efter

samma grunder, som fastställts för stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor.

Departementschefen har likväl beträffande arbetslöshetsskolorna ansett,

att Kungl. Majit undantagsvis borde få medgiva förhöjning av stipendiebeloppen

intill hittillsvarande maximum, örn så prövades oundgängligt med

hänsyn till särskilda förhållanden, såsom förekomsten av en markerad

arbetslöshet inom viss skolas rekryteringsområde.

I fråga om arbetslöshetsskolorna vill riksdagen framhålla, att de elever,

som rekrytera dessa skolor, till övervägande del äro för sitt uppehälle vid

skolorna hänvisade till det stipendieunderstöd, som kan tillförsäkras dem.

Därest stipendiebeloppen nedbringas från den hittillsvarande nivån, förelig
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 315.

ger risk för en avfolkning av dessa läroanstalter. Enligt riksdagens mening

torde man vid prövning av föreliggande spörsmål icke heller kunna undgå

att taga hänsyn till den förskjutning uppåt av levnadskostnaderna, som

under de senaste åren ägt rum, och det minskade realvärde som stipendiebeloppen

på grund härav kommit att erhålla. Riksdagen, som särskilt vill

framhålla angelägenheten av att yrkesutbildningen i dess olika former

understödjes, anser det icke i nuvarande läge tillrådligt, att vid arbetslöshetsskolorna

införas andra stipendiegrunder än de hittills tillämpade. På

grund härav har det av departementschefen för nu ifrågavarande ändamål

beräknade anslaget för nästa budgetår ökats med 50,000 kronor till

350,000 kronor.

Vad angår de centrala verkstadsskolorna finner riksdagen sig i princip

böra vidhålla den ståndpunkt statsmakterna tidigare intagit med avseende å

stipendiebeloppen till dessa skolors elever. I Kungl. Maj:ts hand torde likväl

böra läggas en viss möjlighet att medgiva förhöjning av ifrågavarande stipendiebelopp.

En del nuvarande arbetslöshetsskolor torde nämligen komma att

ombildas till centrala verkstadsskolor och härvid i regel få ett elevklientel,

grundat på i stort sett samma sociala och ekonomiska underlag som det, vilket

rekryterat den tidigare arbetslöshetsskolan. Ett liknande klientel torde,

särskilt under vissa förhållanden, komma att rekrytera även sådana centrala

verkstadsskolor, som icke uppkommit genom ombildning av arbetslöshetsskolor.

Riksdagen finner det därför befogat, att, där förhållandena med avseende

å förefintlig arbetslöshet eller elevklientelets ekonomiska bärkraft äro

likartade mellan arbetslöshetsskolor och centrala verkstadsskolor, stipendieunderstöden

vid dessa läroanstalter också utmätas efter ensartade grunder.

Riksdagen bemyndigar alltså Kungl. Majit att i sådana fall, som här angivits,

efter förslag av skolöverstyrelsen medgiva förhöjning vid central verkstadsskola

av stipendiebeloppen, dock ej utöver hittillsvarande vid arbetslöshetsskola

tillämpade maximum. Med hänsyn till den ovisshet, som, innan närmare

erfarenhet på detta område vunnits, måste vidlåda anslagsberäkningarna

beträffande anslaget för nästa budgetår till stipendier åt elever vid centrala

verkstadsskolor, har riksdagen funnit sig böra anvisa det av departementschefen

angivna beloppet, 450,000 kronor.

4. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor

för viss arbetslös ungdom.

Med hänsyn till vad riksdagen i nästföregående punkt anfört har riksdagen

uppfört ifrågavarande anslag för nästa budgetår med ett belopp av

350,000 kronor, vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär en

anslagsökning med 50,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 315.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen II: 282, för budgetåret

1942/43 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. ett förslagsanslag av

1,000,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till driften av centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 500,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag av

580,000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 450,000

kronor;

dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag

av 350,000 kronor.

Stockholm den 9 juni 1942.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.