Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till folkskolans avlöningsreglemente m. m.

1942-06-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1942:443, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till folkskolans avlöningsreglemente m. m.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 443.

Nr 443.

Godkänd av första kammaren den 27 juni 1942.

Godkänd av andra kammaren den 27 juni 1942.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till folkskolans avlöningsreglemente

m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 202.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 278 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 april 1942, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade förslag till folkskolans avlöningsreglemente

och avlöningsreglemente för nomadlärare,

dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i statsrådsprotokollet anförts meddela bestämmelser

om avlöningsförmåner åt lärare vid sjukvårdsanstalter och barnhem samt

föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor,

om avlöning åt lärare, som vunnit frivillig förflyttning från ett skoldistrikt

till ett annat,

om avlöning åt extra ordinarie lärare, som genomgår utbildningskurs för

hjälpklasslärare, samt

om avlöning åt lärare, som anmält att han icke vill underkasta sig folkskolans

avlöningsreglementes villkor och bestämmelser,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit

att förordna örn tillämpning av folkskolans avlöningsreglemente å lärare,

vilken icke övergått till de provisoriska avlöningsbestämmelserna under budgetåret

1941/42 för lärare vid folk- och småskolor m. fl.,

att utfärda de övergångsbestämmelser för här ifrågavarande befattningshavare,

vilka kunna visa sig erforderliga utöver de övergångsstadganden, som

innefattas i folkskolans avlöningsreglemente, samt

att vidtaga de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som föranledas

av föreskrifterna i folkskolans avlöningsreglemente eller av vad eljest i

statsrådsprotokollet förordats.

Enligt Kungl. Majits förevarande förslag skall definitiv lönereglering från

och med den 1 juli 1942 genomföras för lärare vid folk- och småskolor och

vissa med dem i avlöningshänseende likställda befattningshavare ävensom

för nomadlärare, varvid de föreslagna lönebestämmelsema ansluta sig till de

principer, som numera sedan den 1 juli 1939 gälla för tjänstemän (lärare)

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 443.

9

vid till den civila statsförvaltningen hörande verk och myndigheter. Förslaget

utgår från att liksom hittills särskilda avlöningsreglementen skola utfärdas

för folk- och småskollärarna samt för nomadlärarna. I motsats till vad

fallet varit vid tillkomsten av för närvarande gällande avlöningsreglementen

för nämnda lärare, vilka utfärdats av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens

bemyndigande, lia emellertid i Kungl. Maj:ts nu föreliggande proposition

de nya avlöningsreglementena i sin helhet underställts riksdagen för

godkännande. Riksdagen — som uppmärksammat att riksdagens godkännande

sålunda ifrågasatts jämväl beträffande de närmare detaljerna i de icke-ordinarie

lärarnas avlöningsbestämmelser, något som icke varit fallet vid fastställandet

av motsvarande bestämmelser för den civila statsförvaltningens

vidkommande — har med hänsyn bland annat till gällande förhållanden

beträffande statsbidrag funnit sig kunna bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag i nu nämnt hänseende.

Beträffande lönegradsplacering av ordinarie lärare föreslås i propositionen,

att, så vitt angår folkskollärare, en placering i den nuvarande 15 lönegraden

icke längre skulle förekomma utan att lönen för sådana lärare skulle utgå

efter 16 eller 17 lönegraden, beroende på örn den årliga lästiden framdeles

utgör 36 4/7 eller 39 veckor. Grunden för detta förslag är att det tillika förordas,

att i enlighet med det principbeslut, som fattades vid 1939 års lagtima

riksdag men ännu icke verkställts, en lästid av allenast 34 V7 veckor från och

med nästa budgetår icke längre skall vara tillåten vid folkskolan. Riksdagei.

har icke funnit anledning till erinran mot vad sålunda föreslagits. Vad vidare

beträffar småskollärarnas löneställning — vilken vid 1937 års riksdag bestämdes

så, att dessa lärare skulle från och med den 1 juli 1942 placeras

i 9 lönegraden, oavsett den årliga lästidens längd — innebär Kungl. Maj:ts

förevarande förslag icke någon förändring i vad sålunda tidigare bestämts. I

propositionen återgives emellertid ett uttalande av 1941 års lärarlönesakkunniga,

vilka framhållit, att — framför allt med hänsyn till relationen mellan

kvinnliga folk- och småskollärares löner — skäl kunde anföras för vidtagande

av åtgärder i syfte att giva småskollärare en något förmånligare lönegradsplacering.

Riksdagen har icke funnit anledning ifrågasätta avsteg från

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag angående oförändrad lönegradsplacering

för småskollärare. Frågan om den riktiga inbördes avvägningen av småskollärarnas

löner i jämförelse med folkskollärarnas torde icke kunna på ett definitivt

sätt upptagas till omprövning förrän det slutliga resultatet av 1940

års skolutrednings pågående arbete föreligger och ställning tagits till spörsmålet

örn småskolans och folkskolans inbördes förhållande i organisatoriskt

hänseende.

Det i propositionen framlagda förslaget angående folk- och småskollärares

tjänstgöringsskyldighet innebär, att folkskollärare, lärare vid mindre folkskola,

biträdande lärare vid folkskola samt småskollärare med tjänstgöring

vid skola med kortare årlig lästid än 39 veckor normalt skola undervisa 30

veckotimmar och övriga småskollärare 28 veckotimmar. Därjämte skall enligt

förslaget småskollärare, som är skyldig att undervisa allenast 28 vecko
Bihang

till riksdagens protokoll 1942. Il sami. Nr 434—143. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 443.

timmar och som tjänstgör i avdelning, till vilken även hänvisats någon eller

några av folkskolestadiets klasser, vara skyldig att mot åtnjutande av särskild

timlärarersättning meddela undervisning under ytterligare 2 veckotimmar;

sistnämnda förslag har motiverats av önskvärdheten att kunna tillerkänna

dessa lärare viss extra ersättning för deras i jämförelse med andra

småskollärare besvärligare undervisning och längre veckotjänstgöring. Vad i

nu nämnda hänseenden föreslagits har icke givit riksdagen anledning till

erinran.

Även förslaget om bibehållande tills vidare av för närvarande gällande undantagsstadgande

angående förbud för kvinnlig lärare att åtnjuta lön enligt

högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad, vilket förslag bland annat

motiverats med hänsynen till rådande statsfinansiella läge, har riksdagen ansett

sig kunna godtaga. Riksdagen vill emellertid i detta sammanhang understryka

det i propositionen återgivna uttalandet av 1941 års lärarlönesakkunniga,

att ur principiell synpunkt bärande skäl numera icke kunna anföras

för att bibehålla undantagsbestämmelser i ifrågavarande hänseende för de

kvinnliga lärarna inom det statsunderstödda kommunala skolväsendet.

Vad i propositionen anförts angående ändrad avfattning av föreskrift angående

lönetillägg till lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid

folkskola, angående grunder för tillgodoräkning av föregående tjänstetid

samt sneddning ävensom angående sjukvårdsförmåner samt avlöning till pensionerad

lärare vid tjänstgöring som vikarie har icke givit riksdagen anledning

till erinran.

Beträffande icke-ordinarie lärares anställnings- och avlöningsförhållanden

innebär Kungl. Maj:ts förslag flera betydelsefulla förändringar i jämförelse

med för närvarande gällande bestämmelser. De måhända viktigaste nyheterna

äro, att vikarier, vilkas tjänstgöring avser minst en termin och vilka tidigare

fullgjort tjänstgöring av viss omfattning inom folkskoleväsendet, föreslås

skola erhålla extra ordinarie anställning med bland annat pensionsrätt jämte

vissa andra förmåner, samt att alla extra ordinarie lärare skulle erhålla lön

för kalenderår i stället för såsom för närvarande efter läsår. Mot detta förslag

har skolöverstyrelsen framställt ingående invändningar och för sin del förordat,

att lärarna skola vara anställda såsom extra lärare med för sådan lärare

gällande lägre löneklassplacering, intill dess de förvärvat tre tjänstår;

därefter skulle de, i den mån de ej blivit ordinarie lärare, erhålla extra ordinarie

anställning även vid korttidsvikariat. Vidare borde enligt överstyrelsens

mening lönen till samtliga icke-ordinarie lärare liksom för närvarande utgå

efter lästid, eller efter verklig tjänstgöringstid, vare sig anställningen omfattat

hel termin eller endast del därav.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, som uppgjorts i anslutning till 1941

års lärarlönesakkunnigas betänkande, innefattar enligt riksdagens mening en

lämplig lösning av frågan om den utsträckning, i vilken icke-ordinarie lärare

inom folkskoleväsendet skäligen böra beredas extra ordinarie anställning

med därav följande förmåner. Att, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, utsträcka

rätten att erhålla extra ordinarie anställning med pensionsrätt m. fl.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 443.

11

förmåner till varje lärare, som efter viss kvalifikationstid erhåller ickeordinarie

anställning av hur kortvarigt slag som helst, kan riksdagen i likhet

med departementschefen icke godtaga. Riksdagen vill särskilt framhålla, att

den i propositionen förordade rätten för lärare att vid beräkning av sådan

helterminsanställning, som erfordras för att erhålla extra ordinarie anställning,

i vissa fall sammanlägga delar av termin endast synes vara att betrakta

som en detalj i förslaget, vilken, såsom departementschefen framhållit, kan

borttagas, därest den vid bestämmelsernas tillämpning i praktiken skulle visa

sig medföra mera betydande olägenheter. Då Kungl. Maj.ts förslag ej heller

i övriga här ifrågavarande delar givit riksdagen anledning till erinran, har

riksdagen bifallit detsamma.

Vad därefter angår förslagen till folkskolans avlöningsreglemente samt till

avlöningsreglemente för nomadlärare med därtill hörande övergångsbestämmelser

har riksdagen allenast i nedan angivna hänseenden funnit anledning

till särskilt uttalande.

I den i 6 § folkskolans avlöningsreglemente intagna tjänsteförteckningen

bör enligt riksdagens mening bokstavsbeteckningen framför lönegradssiffran

för ordinarie lärare ändras från Lo till LO, varigenom bättre överensstämmelse

med nomenklaturen för extra ordinarie lärare ernås. Motsvarande ändring

bör vidtagas i 13 § 1 mom.

14 § folkskolans avlöningsreglemente innehåller en bestämmelse av innebörd,

att om lärare tvångsförflyttas till tjänst inom lägre lönegrad skall i

fråga om hans löneklassplacering så anses, som örn han fortfarande tillhörde

den högre lönegraden. I specialmotiveringen till paragrafen anföres, att det

icke ansetts påkallat att föreskriva generell rätt för lärare, som frivilligt förflyttats,

att bibehållas vid sin förutvarande rätt till löneklassplacering, men

att Kungl. Majit borde i vissa fall, där billighetsskäl föreligga, äga möjlighet

att föreskriva, att bestämmelserna i 14 § skola lända till efterrättelse jämväl

vid sistnämnda slag av förflyttning. Riksdagen har icke funnit anledning till

erinran mot att Kungl. Maj :t bemyndigas lämna medgivande av nyss angiven

innebörd men vill tillika understryka, att sådant medgivande — vilket enligt

vad som av propositionen framgår skulle kunna ifrågakomma vid förflyttning

av lärare, som innehar övertalig lärartjänst — enligt riksdagens mening

bör lämnas endast i undantagsfall och företrädesvis då hänsynen till undervisningsväsendets

intressen kan åberopas såsom särskilt motiv till förflyttningen.

I 28 § 2 mom. folkskolans avlöningsreglemente meddelas föreskrifter rörande

bestämmande av ersättning av statsmedel för kostnad för läkarvård och läkemedel

m. m. I sådant hänseende stadgas bland annat, att från det belopp,

varmed ersättning av statsmedel enligt bestämmelserna i reglementet skall

utgå, avdrag skall ske med ett belopp av 100 kronor för redovisningsår, som

skall åvila läraren. Med den avfattning nämnda stadgande erhållit synes följden

bliva, att läraren även vid fall av olycksfall i tjänsten skulle komma att

själv få svara för en kostnad av 100 kronor för redovisningsår. Då anledning

icke synes föreligga att i ifrågavarande hänseende ställa de kommunanställda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 443.

lärarna i sämre ställning än statens befattningshavare, vilka vid olycksfall i

tjänsten utan någon inskränkning erhålla läkarvård och läkemedel m. m. på

statens bekostnad, bör enligt riksdagens mening sådan ändring vidtagas i 28 §

2 mom. andra stycket, att efter orden »skall dock» inskjutes », där ej fråga är

om olycksfall i tjänsten».

I övergångsbestämmelserna till folkskolans avlöningsreglemente finnes under

punkt 2 intaget ett stadgande, enligt vilket icke-ordinarie lärare, som under

tiden 1 juli 1939—30 juni 1942 eller del därav varit inplacerad i löneklass,

skall vid reglementets ikraftträdande löneklassplaceras på visst, särskilt

angivet sätt. Vidare skall enligt punkt 6 av nämnda övergångsbestämmelser

kvinnlig folkskollärare under tiden 1 juli 1942—30 juni 1943 åtnjuta

lön enligt en löneklass, som är närmast lägre än den, i vilken hon enligt avlöningsreglementet

och övergångsbestämmelserna skall vara placerad. Enligt

vad riksdagen erfarit, synes det icke uteslutet att vid övergångsbestämmelsernas

praktiska tillämpning tvekan i vissa fall kan komma att uppstå beträffande

kvinnlig lärares löneställning med hänsyn till det förhållandet, att sådana

lärare övergångsvis icke äga åtnjuta lön enligt den löneklass, i vilken

de formellt böra vara placerade. Riksdagen förutsätter, att Kungl. Maj:t, därest

så befinnes påkallat, utfärdar förtydligande föreskrifter i syfte att kvinnlig

lärare, ordinarie eller icke-ordinarie, icke vid övergången måtte vidkännas

försämring i sin löneställning.

Slutligen får riksdagen anföra, att riksdagen icke funnit anledning till erinran

mot departementschefens förslag, att Kungl. Majit skulle bemyndigas

meddela de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som påkallas av

den nu ifrågavarande löneregleringen.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får riksdagen anmäla,

att riksdagen

dels godkänt de vid statsutskottets utlåtande nr 202 såsom bilaga 1 a och b

fogade förslagen till folkskolans avlöningsreglemente och avlöningsreglemente

för nomadlärare, dock i vad avser 6 § (tjänsteförteckning), 13 g 1

mom. samt 28 § 2 mom. förstnämnda reglemente med de jämkningar riksdagen

i det föregående angivit;

dels bemyndigat Kungl. Maj :t att, i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 april 1942 angivits samt

under iakttagande av vad riksdagen i det föregående anfört, meddela bestämmelser
om

avlöningsförmåner åt lärare vid sjukvårdsanstalter och barnhem samt

föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor,

om avlöning åt lärare, som vunnit frivillig förflyttning från ett skoldistrikt

till ett annat,

om avlöning åt extra ordinarie lärare, som genomgår utbildningskurs för

hjälpklasslärare, samt

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 443.

13

örn avlöning åt lärare, som anmält att han icke vill underkasta sig folkskolans

avlöningsreglementes villkor och bestämmelser;

dels ock bemyndigat Kungl. Majit

att förordna örn tillämpning av folkskolans avlöningsreglemente å lärare,

vilken icke övergått till de provisoriska avlöningsbestämmelserna under budgetåret

1941/42 för lärare vid folk- och småskolor m. fl.,

att utfärda de övergångsbestämmelser för här ifrågavarande befattningshavare,

vilka kunna visa sig erforderliga utöver de övergångsstadganden, som

innefattas i folkskolans avlöningsreglemente, samt

att vidtaga de ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser, som föranledas

av föreskrifterna i folkskolans avlöningsreglemente eller av vad eljest

i det föregående beslutats.

Stockholm den 27 juni 1942.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 14 sami. Nr 434—443.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.