Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till högre kommunala skolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1942-06-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1942:455, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till högre kommunala skolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 455.

1

Nr 455.

Godkänd av första kammaren den 30 juni 1942.

Godkänd av andra kammaren den 30 juni 1942.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående anslag för budgetåret 1942/43 till

högre kommunala skolor m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 212.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkterna

125 och 167 av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 3 januari 1942) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna

för budgetåret 1942/43 dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

flickskolor ett förslagsanslag av 4 500 000 kronor, dels till Kommunala

läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett förslagsanslag av

3 800 000 kronor, dels till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor

ett förslagsanslag av 2 250 000 kronor, dels ock till Understöd till

högre folkskolor ett förslagsanslag av 1 150 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 305, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 maj

1942, föreslagit riksdagen att dels besluta, att för budgetåret 1941/42 gällande

grunder för avlöning åt lärare vid kommunala flickskolor, kommunala

mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor samt för

statsbidrag till sådana skolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret

1942/43, dels medgiva, att för budgetåret 1941/42 gällande grunder för provisorisk

avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare

vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret

1942/43, dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor

för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 4 700 000 kronor, dels

till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret

1942/43 anvisa ett förslagsanslag av 3 930 000 kronor, dels till Kommunala

läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för budgetåret 1942/43

anvisa ett förslagsanslag av 2 275 000 kronor, dels ock till Understöd till

högre folkskolor för budgetåret 1942/43 anvisa ett förslagsanslag av

l 120 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 14 sami. Nr 455—456.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 455.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels motionen

I: 266, vari hemställts, att riksdagen måtte i anledning av propositionen

nr 305 göra ett uttalande i överensstämmelse med vad i motionen anförts,

dels ock motionerna 1:267 och 11:388, vari hemställts, att riksdagen måtte

uttala, att inrättande av ny högre folkskola bör kunna ifrågakomma i sådana

fall, då särskilt starka skäl härför föreligga.

I. Anslag till de högre kommunala skolorna.

Riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag, att de för högre kommunala

skolor gällande provisoriska löne- och statsbidragsbestämmelserna skola äga

fortsatt giltighet även för budgetåret 1942/43. Riksdagen har icke heller

funnit anledning till erinran mot departementschefens förslag rörande omreglering

av timlärararvodena vid det statliga och högre kommunala skolväsendet

eller beträffande ersättning i vissa fall för flyttningskostnad.

Departementschefen har förutsatt, att nu gällande besparingsbestämmelser

för de högre kommunala läroanstalterna skola erhålla giltighet även för

nästa budgetår, dock att den nuvarande spärren beträffande inrättande av

nybörjaravdelningar borde upphävas. Beträffande sistnämnda fråga får

riksdagen erinra, att innevarande års riksdag för de allmänna läroverkens

vidkommande begränsat antalet nybörjaravdelningar till högst 535, d. v. s.

i stort sett samma antal sådana avdelningar, som upprätthöllos under läsåret

1939/40. Med hänsyn härtill har riksdagen — i anslutning till nu gällande

bestämmelser i ämnet — beslutat, att nybörjaravdelningarnas antal

inom envar av de vid det högre kommunala skolväsendet förekommande

skolformerna ej må överstiga antalet sådana avdelningar under läsåret

1939/40, där ej annat föranledes av att skolor nyinrättats eller befinna sig

under upprättande, eller eljest synnerliga skäl föreligga. I sistnämnda fall

torde dock ökningen böra begränsas till sammanlagt högst fem avdelningar.

I övrigt bifaller riksdagen departementschefens ifrågavarande förslag.

I motionerna I: 267 och II: 388 har yrkats, att riksdagen måtte uttala, att

inrättande av ny högre folkskola bör kunna ifrågakomma i sådana fall, då

särskilt starka skäl härför föreligga. Riksdagen får med anledning härav

framhålla, att det i motionerna omnämnda uttalandet av 1940 års lagtima

riksdag enligt riksdagens uppfattning icke torde utgöra hinder mot upprättande

av nya högre kommunala skolor i fall, då mycket starka skäl förebragts

härför.

I motionen 1: 266 har framställts ett yrkande av innebörd, att riksdagen

skulle uttala sig för en uppmjukning av den år 1940 genomförda skärpningen

av bestämmelserna angående sammanslagning av parallellavdelningar

vid nedgång i lärjungeantalet. En sådan uppmjukning vore enligt vad

i motionen framhålles påkallad framför allt inom skolor med särskilt stort

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 455.

3

antal parallellavdelningar samt vid läroanstalter, där försök påginge med

engelska som begynnelsespråk. I dessa fall vore nämligen de olägenheter,

som en sammanslagning av klasser medförde, särskilt framträdande. Motionären

har ifrågasatt, att medgivande skulle lämnas till bibehållande av parallellavdelningarna

i högsta klassen vid skolor med minst fem parallella

linjer.

Riksdagen finner uppenbara pedagogiska skäl tala för att resultatet av de

vid vissa läroanstalter pågående försöken med engelska som begynnelsespråk

icke bör äventyras genom ett alltför rigoröst tillämpande av reglerna

örn sammanslagning av parallella klasser. Riksdagen medgiver därför, att

Kungl. Majit, om så befinnes påkallat, må efter prövning i varje särskilt fall

vid läroanstalter, där försök av nyssnämnda slag pågå, medgiva en uppmjukning

av ifrågavarande bestämmelser.

Vad motionärens förslag i övrigt beträffar är riksdagen icke beredd att

utan närmare utredning i ämnet biträda detsamma. Andra utvägar än de

av motionären antydda torde nämligen även kunna ifrågasättas för eliminerande

av de genom nuvarande regler för klassammanslagningar uppkomna

olägenheterna. I sådant avseende torde förslagsvis den vägen kunna beträdas,

att redan förefintliga parallellavdelningar finge bibehållas vid flyttning

till näst högsta klassen, trots att elevantalets nedgång i och för sig

skulle motivera en sammanslagning. Genom en sådan åtgärd skulle man

i stort sett uppnå syftet att förhindra att vissa lärjungar i större realskolor

och därmed jämförliga läroanstalter till följd av klassammanslagningar nödgas

byta klass två år i rad, samtidigt som en dylik uppmjukning ur statsfinansiell

synpunkt icke torde medföra så vittgående konsekvenser som ett

realiserande av motionärens förslag. Riksdagen förutsätter att förevarande

spörsmål utredes genom Kungl. Maj :ts försorg, och att förslag i ämnet kan

vara att emotse till 1943 års riksdag.

Riksdagen har uppfört anslagen till ifrågavarande kommunala läroanstalter

för budgetåret 1942/43 med av Kungl. Majit föreslagna belopp.

II. Ersättning i vissa fall åt ledare av värntjänst
utbildning.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i förevarande avseende anfört.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

beslutat, att för budgetåret 1941/42 gällande grunder för avlöning åt

lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor samt för statsbidrag till sådana skolor skola

äga tillämpning jämväl för budgetåret 1942/43;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 455.

dels medgivit, att för budgetåret 1941/42 gällande grunder för provisorisk

avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa lärare vid

kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor

och högre folkskolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1942/43;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret

1942/43 anvisat ett förslagsanslag av 4 700 000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för

budgetåret 1942/43 anvisat ett förslagsanslag av 3 930 000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för budgetåret

1942/43 anvisat ett förslagsanslag av 2 275 000 kronor;

dels ock till Understöd till högre folkskolor för budgetåret 1942/43 anvisat

ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor.

Stockholm den 30 juni 1942.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.