Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte vissa i ämnet väckta motioner.

1943-05-25 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1943:229, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte vissa i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 229.

1

Nr 229.

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1943.

Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

''proposition angående anslag för budgetåret 1943/44

till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte

vissa i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 103.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

118, 120, 124 och 177) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1943/44

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 29,200,000

kronor;

dels till Allmänna läroverken: Omkostnader ett förslagsanslag av 135,000

kronor;

dels till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- oell vedkassorna ett förslagsanslag

av 570,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor ett förslagsanslag

av 4,640,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett förslagsanslag

av 4,050,000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor ett förslagsanslag

av 2,365,000 kronor;

dels ock till Understöd till högre folkskolor ett förslagsanslag av 1,150,000

kronor.

I propositionen nr 150 har Kungl. Majit sedermera, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars

1943, föreslagit riksdagen att

Bihang till rilcsdagcns protokoll 1913. l/t sami. Nr 229.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 229.

1. besluta, att högre lärarinneseminariets övningsskola skall från och med

budgetåret 1943/44 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer,

successivt utbyggas till ett högre samläroverk i Stockholm, tills vidare bestående

av, förutom nämnda övningsskola, en 5-årig realskola och ett 4- årigt latingymnasium, under förutsättning att Stockholms stad förpliktar

sig att i fråga örn den nybildade läroanstalten tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor

eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal;
2.

besluta att nya elementarskolans i Stockholm realskola skall avvecklas

samt att i Stockholm i stället skola upprättas två nya samrealskolor, den

ena i Bromma, bestående av enbart 5-åriga linjer, och den andra i Enskede,

bestående av såväl 5- som 4-åriga linjer; skolande nämnda organisationsändringar

ske successivt från och med budgetåret 1943/44 eller den senare

tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer, allt under villkor att Stockholms stad

i fråga om de nya samrealskolorna åtager sig ej mindre att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad

åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig

vaktmästarpersonal än även att bidraga till bestridande av de utgifter,

som åvila biblioteks- och materielkassorna samt ljus- och vedkassorna, med

ett engångsanslag under första året av läroanstalternas verksamhet av tillhopa

10,000 kronor med den fördelning mellan läroanstalterna, som Kungl.

Maj:t bestämmer;

3. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för de

allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44;

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1943/44, då för realskolestadiet avsedd

ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida

befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;
5.

godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44;

6. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa

ett förslagsanslag av 29,535,000 kronor;

7. till Allmänna läroverken: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa

ett förslagsanslag av 130,000 kronor;

8. till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 570,000 kronor;

9. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 4,680,000 kronor;

10. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 4,050,000 kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse nr 889.

11. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,365,000 kronor;

12. till Understöd till högre folkskolor för budgetåret 1943/44 anvisa ett

förslagsanslag av 1,150,000 kronor.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit vidare under åttonde huvudtiteln,

punkterna 125—127, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret

1942/43 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig

tillämpning jämväl för budgetåret 1943/44, dock med den jämkning,

som följer av vad departementschefen anfört beträffande antalet intagningsklasser;
dels

besluta, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna må under

budgetåret 1943/44 utgå tilläggsunderstöd i enlighet med vad departementschefen

förordat;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 658,800 kronor;

dels besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga om

beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl

för budgetåret 1943/44;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1943/44

anvisa ett förslagsanslag av 543,600 kronor;

därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter

under läsåret 1943/44 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor,

att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt

angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag och i punkten 127

av 1942 års åttonde huvudtitel;

dels ock till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 54,100 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, I: 211 och II: 311, vari hemställts, att riksdagen

måtte, i enlighet med skolöverstyrelsens förslag, besluta, att samrealskolan

i Örnsköldsvik successivt från och med budgetåret 1943/44 ombildas

till högre samläroverk, samt att medel för budgetåret 1943/44 måtte anvisas

för detta ändamål med 15,469 kronor;

dels två likalydande motioner, I: 229 och II: 330, vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att samrealskolan i Ludvika från och med budgetåret

1943/44 successivt ombildas till högre allmänt läroverk med 3-årigt

latin- och realgymnasium;

dels två likalydande motioner, I: 227 och II: 331, vari hemställts,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 229.

I. att riksdagen må besluta, att en 5-årig realskole^je från och med höstterminen

1943 överflyttas från Vasa realskola i Stockholm till samrealskolan

i Sundbyberg och Solna;

II. att riksdagen må antingen l:o) besluta att för Stockholms nordvästra

förorter successivt skall upprättas ett högre allmänt läroverk i Solna (genom

omdisponering av redan befintliga linjer i Stor-Stockholms läroverksorganisation

t. ex. enligt skolöverstyrelsens alternativa förslag), 2:o) besluta att detta

högre allmänna läroverk i Solna skall starta från och med höstterminen 1944

eller den senare tidpunkt, som Kungl. Majit efter framställning från skolöverstyrelsen

och med hänsyn till tillgången på ändamålsenliga undervisningslokaler

bestämmer; eller — därest förslaget om ett definitivt beslut om upprättande

av ett högre allmänt läroverk i Solna ej skulle vinna riksdagens

bifall nu — i stället i skrivelse till Kungl. Majit begära, att Kungl. Majit

snarast möjligt och senast i samband med förslag örn avveckling av gymnasiet

vid nya elementarskolan må till riksdagen framlägga förslag örn upprättande

av ett högre allmänt läroverk i Solna;

dels två likalydande motioner, I: 22 och lii 31, vari hemställts, att riksdagen

måtte för sin del besluta sådan ändring av organisationen av Västerviks

högre allmänna läroverk, att där jämväl inrättas en reallinje vid gymnasiet;
dels

två likalydande motioner, I: 228 och lii 328, vari hemställts, att Gävle

högre allmänna läroverk vid avlöningsgrupperingen för rektorerna vid de allmänna

läroverken hänföres till grupp I för rektorer vid högre allmänna läroverk;
dels

motionen lii 316, vari hemställts, att riksdagen måtte öka antalet

högre allmänna läroverk i avlöningsgrupp I, så att högre allmänna läroverket

i Halmstad kan placeras i denna grupp;

dels motionen lii 65, vari hemställts, att riksdagen måtte anhålla, att

Kungl. Majit måtte ombesörja en undersökning av arbetsförhållandena inom

läroverkens rektorsexpeditioner och, örn så skulle befinnas lämpligt och behövligt,

till riksdagen inkomma med förslag till och kostnadsberäkning av

en mer rationell organisation av expeditionsarbetet;

dels motionen lii 317, vari hemställts, att riksdagen måtte för sin del vid

högre allmänna läroverket i Malmö, örn till läroverket i fråga förlägges en

provårskurs, besluta inrättandet av även ett 4-årigt realgymnasium;

dels två likalydande motioner, I: 43 och lii 53, vari hemställts, att riksdagen

ville besluta hos Kungl. Majit hemställa örn förslag snarast möjligt till

riksdagen om fortsatt förstatligande av de kommunala mellanskolorna;

dels två likalydande motioner, I: 79 och lii 97, vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära skyndsam utredning om möjligheten

av att införa praktisk realexamen med jordbrukslinje samt att vid utredningen

i motionerna anförda synpunkterna måtte beaktas;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse nr £29.

dels två likalydande motioner, I: 21 och II: 29, vari hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Konungen ville anhålla, att utredning verkställes rörande

inrättande av statliga stipendier, avsedda att möjliggöra för ungdom från

orter, där läroverk ej finnes, att besöka läroverk;

dels två likalydande motioner, 1:159 och II: 231, vari hemställts, att riksdagen

måtte hos Kungl. Majit anhålla om utredning örn inrättande i läroverksstäderna

av skolhem för medellösa begåvade barn från landsbygden och

orter, som sakna läroverk, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

kan komma att föranleda;

dels motionen II: 101, varit hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Majit ville anhålla om allsidig utredning angående ekonomiskt stöd genom

resebidrag, stipendier, inrättande av elevhem och på annat lämpligt sätt till

landsbygdsungdom för bedrivande av studier;

dels ock motionen II: 156, vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla om utredning rörande stipendier till elever vid lantmanna-

och folkhögskolor för vidareutbildning.

I. Organisatoriska förändringar.

Såsom av den i propositionen nr 150 lämnade redogörelsen framgår, fann

1942 års riksdag övertygande skäl tala för att ett nytt högre allmänt läroverk

upprättades på Östermalm för att dels förse gymnastiska centralinstitutet,

efter det den beslutade nybyggnaden för institutet kommit till stånd,

med en närbelägen övningsskola, dels ock tillgodose ifrågavarande stadsdels

behov av ett ökat antal läroverksplatser. Dessa synpunkter ansåg emellertid

riksdagen kunde vinna beaktande utan en så långt gående omorganisation

av läroverksorganisationen i Stockholm som den av departementschefen i fjol

förordade, vilken riksdagen icke minst av praktiska skäl fann sig böra avvisa.

Det av departementschefen nu framlagda förslaget till omorganisation av

stockholmsläroverken har tagit sikte på allenast sådana organisationsändringar,

som kunna omedelbart förverkligas utan hinder av lokalsvårigheter.

I sådant avseende har departementschefen föreslagit, att högre lärarinneseminariets

övningsskola från och med nästa budgetår successivt utbygges

till ett högre samläroverk, avsett att snarast möjligt överflyttas till Östermalm,

och tills vidare bestående av förutom övningsskolan en 5-årig realskola

och ett 4-årigt latingymnasium. Vidare skulle enligt departementschefens

förslag två nya samrealskolor likaledes från och med nästa budgetår

successivt upprättas i Bromma (Ängby) och Enskede, bestående den förra

skolan av tre 5-åriga realskolelinjer och den senare skolan av två 5-åriga och

en 4-årig realskolelinje. Upprättandet av samtliga de sålunda föreslagna nya

linjerna skulle kompenseras genom avveckling av motsvarande linjer — sammanlagt

åtta — vid vissa av departementschefen angivna stockholmsläro
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse nr 229.

verk. Ett bifall till ifrågavarande förslag innebär bland annat, att nya elementarskolans

realskola kommer att successivt helt avvecklas inom loppet

av en femårsperiod. Vid sin prövning av departementschefens ifrågavarande

förslag har riksdagen funnit sig kunna godtaga desamma.

Vad beträffar gymnasiet vid nya elementarskolan har departementschefen

visserligen ansett, att något beslut angående dess framtida öde icke för närvarande

borde fattas, men likväl framhållit, att enligt hans mening detta

gymnasium borde bilda grundstommen för ett nytt gymnasium i Ängby,

medan det nya östermalmsläroverket borde uppbyggas med högre lärarinneseminariets

normalskola som centrum. Med erinran om vad fjolårets riksdag

anförde angående gymnasieorganisationen i Stockholm anser sig riksdagen

böra understryka, att denna fråga torde kräva ytterligare utredning och

omprövning liksom jämväl spörsmålet om den lämpliga regionala fördelningen

av Stockholms gymnasielinjer, vilket synes böra bedömas med hänsyn

tagen även till de förortsområden, vilka falla utanför huvudstaden såsom

administrativ enhet. Med hänsyn härtill är riksdagen nu icke beredd att uttala

sig i positiv riktning för de i motionerna I: 227 och II: 331 framställda förslagen,

vilka syfta till upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Solna.

I motionerna 1:211 och 11:311 samt 1:229 och 11:330 hava yrkanden

framställts om att samrealskolorna i Örnsköldsvik och Ludvika från och med

nästa budgetår successivt skulle ombildas till högre allmänna läroverk. Departementschefen

har även berört denna fråga och för sin del anfört, att starka

skäl talade för upprättandet av nya statliga gymnasier i landsorten, exempelvis

i Örnsköldsvik och Ludvika eller på annan ort i Bergslagen samt i Sollefteå.

Riksdagen, som delar denna uppfattning, vill understryka önskvärdheten

av att i första hand de delar av landet, vilka för närvarande intaga en i gymnasiehänseende

mindre gynnad ställning bliva tillgodosedda med gymnasier.

I nu rådande läge anser riksdagen i likhet med departementschefen, att försiktighet

beträffande utvidgning av gymnasieorganisationen i allmänhet bör

iakttagas och kan därför icke bifalla de i motionerna framställda yrkandena.

Riksdagen förutsätter emellertid, att 1940 års skolutredning ägnar frågan örn

den nuvarande fördelningen av de statliga gymnasierna mellan olika delar av

landet en ingående översyn, i syfte att i sådant avseende ernå en ur olika synpunkter

jämn och rättvis uppdelning av desamma. Härvid synes böra beaktas,

att upprättandet av ett gymnasium på ett håll måhända kan kompenseras

genom en avveckling på ett annat håll av gymnasielinjer, som äro svagt

rekryterade. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att, sedan nämnda

översyn vidtagits och därest de statsfinansiella förhållandena sådant medgiva,

för riksdagen framlägga förslag i ämnet. Riksdagen anser sig likväl böra

framhålla, att synnerligen starka skäl tala för upprättandet snarast möjligt

av ett statligt gymnasium i Örnsköldsvik, vilken fråga torde kunna lösas utan

avvaktan på att resultatet av omförmälda översyn föreligger.

Vad i motionerna I: 22 och II: 31 anförts till stöd för förslaget om inrät
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse nr 229.

tande vid högre allmänna läroverket i Västervik, som för närvarande endast

har en latingymnasielinje, av en realgymnasielinje anser riksdagen värt beaktande.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att efter verkställd närmare

utredning i ärendet i första hand pröva förevarande fråga. Riksdagen ifrågasätter

huruvida icke, därest nämnda läroverk befinnes böra utrustas jämväl

med realgymnasium, detta låter sig göra genom överflyttande till läroverket

av en redan nu på annat håll befintlig realgymnasielinje, varigenom en ansvällning

av gymnasieorganisationen med därav betingade kostnader för statsverket

kan undvikas.

II. Avlöningsgrupperingen för rektorerna vid

vissa läroanstalter.

Med avseende å grunderna för det nuvarande poängsystemet för fördelningen

av rektorsbefattningarna vid de allmänna läroverken på olika avlöningsgrupper

innebär Kungl. Majits förslag den jämkningen i för närvarande

gällande grunder, att varje fullt 25-tal lärjungar i stället för varje fullt

50-tal skall räknas såsom 1 poäng samt att klassavdelningarna inom realskolans

avslutningsklass i poänghänseende jämställas med klassavdelningarna

å gymnasiet och alltså räknas såsom IV2 poäng i stället för 1 poäng. Mot

vad sålunda föreslagits har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Med utgångspunkt från detta poängsystem lia i Kungl. Majits förslag

rektorstjänsterna vid de allmänna läroverken fördelats på de olika avlöningsgrupperna.

Vad först beträffar de högre allmänna läroverken, fördela

dessa sig för närvarande så, att 19 tillhöra grupp I, 23 grupp II och 19

grupp lil. Enligt Kungl. Majits förslag skulle fördelningen — med bortseende

från den blivande »statens normalskola» — bliva 20 i grupp I, 20 i

grupp II och 21 i grupp III. De för frågans förberedande behandling tillkallade

sakkunniga ha föreslagit följande fördelning: 22 i grupp I, 19 i grupp

II och 20 i grupp III. Kungl. Majits förslag, som i denna del grundar sig

på ett av allmänna lönenämnden i ärendet avgivet utlåtande, avviker från

de sakkunnigas därutinnan, att det upptager en kompletterande regel av

innebörd, att ett läroverks för närvarande gällande placering i en viss avlöningsgrupp

icke skall rubbas, vare sig uppåt eller nedåt, för så vitt icke dess

poängsumma med mera än 2 enheter över- respektive understiger poänggränserna

mellan de olika grupperna. Syftet med denna kompletterande regel

är, att endast mera markerade förändringar i ett läroverks storlek skola

få medföra ändring i dess hittillsvarande gruppering.

Även riksdagen finner välbetänkt, att icke helt obetydliga avvikelser från

poänggränserna få automatiskt medföra, att ett läroverks hittillsvarande placering

i grupphänseende lindrås. Riksdagen bifaller således i princip förslaget,

att en kompletterande regel införes i stabiliserande syfte. Beträffan
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 229.

de denna regels närmare utformning kan det emellertid ifrågasättas, huruvida

Kungl. Maj:ts förslag innebär den lyckligaste lösningen. Enligt detta

förslag skulle för en ändring i grupphänseende erfordras, att läroverkets

poängtal med mer än 2 enheter över- respektive understiger poänggränsen.

Denna princip kan emellertid komma att medföra, att ett läroverk, som under

större delen av den gångna grupperingsperioden på grund av sin storlek

rätteligen bort tillhöra exempelvis grupp I, ehuru det vid själva grupperingstillfället

hänfördes till grupp II, icke heller vid den nu stundande grupperingen

kan inplaceras i den grupp, dit det egentligen borde höra. Exempel

på sådana fall lämnas i motionerna I: 228 och II: 328 samt i motionen

II: 316. Omvänt kan den i propositionen förordade utformningen av stabiliseringsregeln

givetvis tänkas medföra, att ett visst läroverk icke flyttas ned

till lägre grupp än för närvarande, ehuru en sådan åtgärd i och för sig kunde

vara motiverad.

Riksdagen har med utgångspunkt från det anförda funnit sig böra vidtaga

sådan jämkning i Kungl. Maj:ts förslag, att de nyss angivna olägenheterna i

stort sett undvikas. Riksdagen har för sin del stannat vid att besluta, att ett

läroverks nuvarande placering i en viss avlöningsgrupp icke skall rubbas, såvida

icke dess poängsumma med mera än 1 enhet över- respektive understiger

poänggränserna. Med den ståndpunkt, riksdagen sålunda intagit, har

syftet med de i motionerna I: 228 och II: 328 samt II: 316 framställda förslagen

kunnat tillgodoses.

Riksdagen godtager en fortsatt tillämpning av den av 1937 års riksdag

godtagna principen, att alla provårsläroverk, oavsett storleken, hänföras till

grupp I. Till grupp I har i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag även hänförts

rektorstjänsten vid den blivande »statens normalskola», detta särskilt med

hänsyn till ifrågavarande läroverks speciella organisation, innefattande olika

skoltyper.

Under åberopande av det anförda och med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

att rektorstjänsterna vid de högre allmänna läroverken alltjämt fördelas på

tre avlöningsgrupper, har riksdagen fastställt följande fördelning av nämnda

rektorstjänster, nämligen 22 i grupp I, 18 i grupp II och 22 i grupp III.

Med avseende å realskolorna innebär Kungl. Maj:ts förslag, att

den nuvarande indelningen på tre grupper utbygges nedåt med ytterligare

en grupp, betecknad såsom grupp IV. Riksdagen har bifallit detta förslag.

Riksdagen har ej heller funnit anledning till erinran mot den i propositionen

föreslagna fördelningen på avlöningsgrupper av rektorstjänsterna vid realskolorna,

nämligen 4 i grupp I, 25 i grupp II, 28 i grupp III och 23 i grupp IV.

Riksdagen vill slutligen erinra, att beslut av riksdagen endast fattats beträffande

de grundläggande principfrågorna ävensom beträffande antalet

läroverk inom varje grupp; själva fördelningen av de olika läroverken på de

skilda grupperna tillkommer det däremot Kungl. Majit att verkställa.

Departementschefen har även uttalat sig beträffande en av de sakkunniga

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse nr 229.

väckt fråga, avseende rektorernas arbete med göromål av expeditionell eller

kameral natur, och förklarat sig ha för avsikt att vid läglig tidpunkt föranstalta

örn en utredning av frågan, hur en avlastning av rektorernas expeditionella

och ekonomiska uppgifter lämpligen skulle kunna ske utan alltför

stora merkostnader för statsverket. I motionen II: 65 har framhållits, att en

bättre organisation av arbetet på läroverkens rektorsexpeditioner vore synnerligen

önskvärd, och föreslagits, att riksdagen ville anhålla, att Kungl.

Maj:t måtte ombesörja en undersökning av ifrågavarande arbetsförhållanden.

Riksdagen får för sin del uttala sin anslutning till den av departementschefen

framförda tanken på en närmare utredning av den nu berörda frågan.

Aven enligt riksdagens mening är nämligen en dylik utredning, som skulle

syfta till en intensifiering av rektorernas huvuduppgift, den pedagogiska

och administrativa ledningen av vederbörande läroanstalter, påkallad.

Vad därefter angår de kommunala flickskolorna, de kommunala mcllanskolorna,

de ''praktiska mellanskolorna och de högre folkskolorna har riksdagen

— som i annat sammanhang (skrivelse nr 228) anmält, att riksdagen bifallit

Kungl. Maj:ts förslag angående definitiv lönereglering för lärarpersonalen

vid ifrågavarande skolor — godtagit Kungl. Maj:ts förslag till fördelning på

de olika arvodesgrupperna av antalet rektorstjänster vid berörda skolor, dock

under iakttagande av att vid högre folkskolan i Västerås en treårig teknisk

linje befinner sig under upprättande. Riksdagen förutsätter nämligen, att den

definitiva fördelningen på arvodesgrupper av rektorstjänsterna vid de högre

folkskolorna av Kungl. Majit verkställes så, att vederbörlig hänsyn kan tagas

till ifrågavarande organisationsändring.

Mot vad i propositionen anförts och föreslagits beträffande folk- och småskoleseminarier,

abnormskolor, tekniska läroverk och navigationsskolor• har

riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Såsom en över gångsanordning föreslås i propositionen nr 150, att de 23

rektorer vid realskolor, vilkas tjänster skulle nedflyttas till en ny grupp IV,

skola tillerkännas personlig lönefyllnad med 500 kronor för år, utan rörligt

tillägg och kristillägg, att utgå så länge vederbörande rektor innehar samma

tjänst som den 30 juni 1943 och tjänsten kvarstår i grupp IV, dock längst

intill utgången av juni 1949. Sådan personlig lönefyllnad skulle därjämte tillkomma

3 rektorer, vilkas tjänster på grund av omorganisation komma att

nedflyttas till lägre avlöningsgrupp än för närvarande. Riksdagen bifaller

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

III. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar,

a) Besparingsåtgärder.

Av den i propositionen nr 150 lämnade redogörelsen framgår, att skolöverstyrelsen

räknat med 545 nybörjaravdelningar nästa läsår vid de allmänna

läroverken, därav 361 på realskolestadiet och 184 på gymnasiestadiet, vilket

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 229.

skulle utgöra en ökning med 10 avdelningar i förhållande till den för innevarande

läsår fastställda maximisiffran. Departementschefen har accepterat

överstyrelsens förslag beträffande realskolestadiet men begränsat detsamma för

gymnasiets del att omfatta 181 avdelningar. Departementschefen har alltså

räknat med sammanlagt 542 avdelningar. Riksdagen får erinra örn att fjolårets

riksdag, som fastställde maximisiffran för nybörjaravdelningar till 535,

uttalade att anledning funnes till antagandet, att utbildningen av studenter

i vårt land vore större än som ur synpunkten av ett strängt nödvändigt

rekryteringsbehov vore oundgängligt ävensom att det därför vore i hög grad

önskvärt, att ungdomen i största möjliga utsträckning inriktades på de praktiskt

betonade utbildningsvägar, som inom den nuvarande skolorganisationen

stöde till buds. Med hänsyn härtill har riksdagen icke ansett sig böra bifalla

departementschefens förslag utan fastställt antalet nybörjaravdelningar för

nästa läsår till 540. I detta sammanhang får riksdagen framhålla, att riksdagen

i annat sammanhang (skrivelse nr 230) anmäler, att riksdagen beslutat

utvidga de tekniska läroverkens organisation med två nya tekniska gymnasier

och en ny parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Norrköping, varigenom

en viss avlastning av tillströmningen till gymnasierna vid de allmänna

läroverken torde kunna påräknas.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att nu gällande restriktioner

i fråga örn intagning av elever i vissa nybörjaravdelningar skola

gälla även nästa läsår ävensom att dessa restriktioner böra utsträckas att gälla

även den klassiska lyceilinjen vid Hvitfeldtska högre allmänna läroverket i

Göteborg, de 3-åriga latinlinjerna vid läroverken i Halmstad och Skara samt

den 4-åriga latinlinjen vid läroverket i Vänersborg.

Riksdagen delar även departementschefens uppfattning, att föreskrift bör

meddelas om att första årskursen av praktisk linje tills vidare må anordnas

endast om minst 5 lärjungar anmält sig till linjen vid den tidpunkt, då rektors

uppgifter rörande läroverkets behov av lärarkraft skola vara skolöverstyrelsen

till handa.

På av departementschefen anförda skäl torde någon indragning av de nuvarande

gymnasielinjerna vid högre allmänna läroverket i Majorna i Göteborg

icke böra ifrågasättas.

Vad däremot beträffar högre allmänna läroverket i Haparanda — beträffande

vars byggnadsfråga riksdagen i annat sammanhang (skrivelse nr 232)

meddelar beslut — vill riksdagen framhålla, att riksdagen alltjämt hyser tvekan

huruvida, latinlinjen därstädes kommer att för framtiden kunna upprätthållas.

Visserligen har elevantalet på denna linje för tillfället visat en stigande

tendens, men det förefaller likväl som om underlaget för linjens bestånd vore

skäligen svagt. Riksdagen förutsätter att Kungl. Majit alltjämt har sin uppmärksamhet

riktad på detta spörsmål. Ifrågavarande läroverk inrymmer vidare

för närvarande två 5-åriga realskolelinjer, medan däremot 4-årig realskola

saknas. Enligt riksdagens uppfattning torde detta icke vara en ur olika

synpunkter för läroverket lämplig organisationsform. Riksdagen har därför

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse nr 229.

beslutat, att den ena 5-åriga linjen från och nied nästa, läsår skall ersättas

med en 4-årig realskolelinje, varigenom läroverket får en önskvärd dubbel

anknytning till folkskolan.

Såsom av den i propositionen nr 150 lämnade redogörelsen framgår, begärde

1942 års riksdag utredning angående en uppmjukning av gällande regler

för sammanslagning av klassavdelningar på realskolestadiet. Den av skolöverstyrelsen

i ämnet framlagda utredningen utvisar, att icke oväsentliga

pedagogiska olägenheter äro förknippade med nuvarande anordning, men att

en uppmjukning i enlighet med de av riksdagen ifrågasatta riktlinjerna skulle

draga en årlig merkostnad av 70,000 kronor. Departementschefen har av

statsfinansiella skäl ansett sig icke nu kunna förorda ett genomförande av

en dylik uppmjukning. Riksdagen ifrågasätter icke, att en sådan uppmjukning

nu genomföres, men anser sig likväl böra framhålla önskvärdheten av

att Kungl. Majit alltjämt ägnar frågan uppmärksamhet och så snart förhållandena

så medgiva för riksdagen framlägger förslag till åtgärder, ägnade att

undanröja nu föreliggande olägenheter på omförmälda område.

b) Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Mot departementschefens här förevarande förslag har riksdagen icke funnit

anledning till erinran.

c) Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Riksdagen har bifallit departementschefens här ifrågavarande förslag.

Beträffande det i motionen II: 317 framställda yrkandet örn inrättandet av

ett 4-årigt realgymnasium vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö,

för den händelse att till läroverket förlägges en provårskurs, får riksdagen

framhålla, att vad i motionen anförts synes tala för en sålunda ifrågasatt

omorganisation av läroverket. Det torde emellertid böra i första hand ankomma

på Kungl. Majit att efter verkställd närmare utredning taga frågan

under omprövning. Befinnes en dylik organisationsändring av läroverket böra

äga rum borde detta enligt riksdagens mening kunna ske utan att antalet

klassavdelningar vid läroverket ökas, något som i motionen även synes hava

åsyftats. Skulle så bliva förhållandet har riksdagen icke något att erinra mot

att Kungl. Majit meddelar beslut om en dylik organisationsändring från och

med nästa läsår.

d) Avlöningar till övrig icke ordinarie personal. Rörligt tillägg.

Särskilda uppbördsmedel.

Emot de av departementschefen här verkställda anslagsberäkningarna har

riksdagen icke funnit anledning till annan erinran än att anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal minskats med 10,000 kronor till

5,440,000 kronor med hänsyn till den ståndpunkt riksdagen i det föregående

intagit beträffande antalet nybörjaravdelningar nästa läsår. Till följd härav

har även ifrågavarande avlöningsanslags slutsumma minskats med 10,000 kronor

och alltså för budgetåret 1943/44 uppförts med 29,525,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 229.

2. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken:

Omkostnader.

Riksdagen har bifallit Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

3. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken:

Bidrag till ljus- och vedkassorna.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit riksdagen anledning till

erinran.

4. Förslagsanslagen till bidrag till högre

kommunala skolor.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslagen för nästa budgetår till kommunala

flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre

folkskolor hava icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen har icke

heller funnit något att invända emot vad departementschefen i förevarande

sammanhang anfört och föreslagit.

I motionerna I: 43 och II: 53 har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Majit anhålla om förslag snarast möjligt om fortsatt förstatligande

av de kommunala mellanskoloma. Vissa kommunala mellanskolor tillgodose

för närvarande icke blott det egna skolområdet utan i icke oväsentlig utsträckning

även angränsande skolområden. Goda skäl tala enligt riksdagens

mening onekligen för att dylika mellanskolor, som hava sitt rekryteringsområde

inom en tämligen vidsträckt rayon, ombildas till statliga samrealskolor.

I den mån vissa mellanskolor bära kostnaderna även för lärjungar från andra

kommuner synes kunna ifrågasättas, att hänsyn härtill tages vid statsbidragets

utmätande. Enligt vad riksdagen har sig bekant har frågan om de

kommunala mellanskolornas förstatligande hänskjutits till övervägande av

1940 års skolutredning. Departementschefen har för sin del framhållit, att

den omständigheten, att ifrågavarande spörsmål för närvarande är föremål

för utredning i ett vidare sammanhang givetvis icke utesluter att framställningar

om särskilda sådana skolors ombildning till statliga realskolor kunna

vinna beaktande, därest vägande skäl härför prövas vara för handen. Såsom

riksdagen ovan framhållit föreligga sådana skäl beträffande de mellanskolor,

som hava sitt rekryteringsområde inom en tämligen vidsträckt rayon. Med

hänsyn härtill anser riksdagen, att förslag snarast möjligt bör föreläggas riksdagen

till fortsatt förstatligande av de kommunala mellanskoloma.

5. Förslagsanslag till bidrag till vissa

privatläroverk.

Kungl. Majlis ifrågavarande förslag hava icke givit riksdagen anledning

till erinran eller uttalande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 229.

13

IV. Underlättande av studiemöjligheterna för

ungdom från landsbygden.

Vid innevarande års riksdag hava väckts ett flertal motioner, vilka alla i

huvudsak hava ett gemensamt syfte, nämligen att underlätta möjligheterna

för ungdomen från landsbygden att bedriva studier vid läroverk och andra

högre utbildningsanstalter. I samtliga berörda motioner framhållas de särskilda

svårigheter av ekonomisk natur, som möta för ungdom från mindre bemedlade

eller obemedlade hem på landsbygden i fråga om möjligheterna att

bedriva högre studier vid läroanstalter i städer och andra tätorter. Olika utvägar

för övervinnande av dessa svårigheter diskuteras i motionerna, av vilka

flertalet utmynna i hemställan, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla om utredning i ämnet. I de likalydande motionerna 1:21 och

II: 29 förordas sålunda inrättande av statsstipendier för ungdom från orter, där

läroverk ej finnas upprättade. I de likalydande motionerna I: 159 och II: 231

rekommenderas upprättande av statliga skolhem på läroverksorter. Båda

dessa utvägar omnämnas även i motionen II: 101, vari därjämte ifrågasättes

beviljande av statsbidrag till elevernas resekostnader. I de likalydande motionerna

I: 79 och II: 97 framhålles korrespondensundervisningens betydelse för

uppnående av ifrågavarande syftemål och hemställes örn utredning angående

inrättande av statsstipendier för genomgång av korrespondenskurser. För att

pröva lämpligheten av en sådan statlig stipendieverksamhet yrkas i sistnämnda

två motioner, att ett anslag av 100,000 kronor anvisas för ändamålet

för nästa budgetår, varjämte i motionerna förordas att en utredning

verkställes angående lämpligheten av att i realskolor upprätta inbyggda jordbrukslinjer.

I motionen II: 156 slutligen ifrågasättes inrättande av stipendier

för bedrivande av högre studier efter genomgång av lantmanna- eller folkhögskolekurser

samt förordas åtgärder för underlättande av möjligheterna att avlägga

studentexamen såsom privatist.

De problem, som berörts i förevarande motioner, hava tidigare vid flera

tillfällen varit föremål för övervägande av riksdagen. Senast 1937 års riksdag

anhöll sålunda med anledning av i ämnet väckta motioner i skrivelsen nr 444

örn utredning rörande underlättande av möjligheterna för barn, boende på

ort, där allmänt läroverk och därmed jämförlig undervisningsanstalt saknas,

att besöka sådan anstalt. Skolöverstyrelsen avgav den 9 juni 1939 utredning

i ämnet, i vilken ifrågasattes anslag till inackorderingsbidrag, till kostnader

för frukostmål och resor samt till internatskolor för beredande av friplatser

och platser med nedsatt avgift ävensom bidrag till upprättande och drift av

skolhem. Detta förslag, vilket beräknades medföra en årlig merutgift för

statsverket av 2,800,000 kronor och dessutom ökade kostnader för parallellavdelningar,

har ännu icke realiserats, vare sig helt eller delvis. Enligt vad

riksdagen inhämtat, har nämnda utredning hänskjutits till övervägande av

1940 års skolutredning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse nr 229.

Även frågan om statligt stöd åt korrespondensundervisningen har varit

föremål för riksdagens uppmärksamhet. 1939 års lagtima riksdag anhöll sålunda

med anledning av i ämnet väckta motioner i sin skrivelse nr 414, att

Kungl. Maj:t måtte föranstalta örn utredning, huruvida och under vilka former

ett främjande av denna undervisning skulle kunna ske. Jämväl detta

spörsmål är, enligt vad riksdagen erfarit, hänskjutet till 1940 års skolutredning

för övervägande.

Med hänsyn till att sålunda tidigare gjorda framställningar i liknande syfte

som de nu motionsvis framkomna ännu icke blivit realiserade finner riksdagen

det mycket förklarligt, att önskemål om vidtagande av åtgärder i ämnet nu

ånyo kommit under riksdagens prövning. Riksdagen vill även framhålla angelägenheten

av att de i motionerna berörda frågorna av 1940 års skolutredning

göras till föremål för noggrann utredning och prövning och vill uttala

den förhoppningen, att Kungl. Maj:t skall finna möjligt att inom en snar

framtid förelägga riksdagen förslag i ämnet. I frågans nuvarande läge anser

sig riksdagen emellertid icke kunna uttala någon bestämd mening om, vilka

av de ifrågasatta åtgärderna för vinnande av det i motionerna angivna syftet

som lämpligen kunna och böra förverkligas. Riksdagen vill emellertid framhålla,

att även ungdom från orter, där högre läroanstalter finnas, ofta av

ekonomiska skäl förhindras att genomgå dessa läroanstalter. De åtgärder för

studiehjälp, som äro föremål för övervägande, böra därför icke enbart taga

sikte på landsbygdens ungdom.

I detta sammanhang vill riksdagen icke underlåta att påpeka den fara, som

ligger i den övervärdering av de s. k. intellektuella yrkena, som icke sällan

gör sig gällande. Med den övervägande teoretiska inriktning, vårt högre skolväsen

för närvarande har, går den ungdom, som genomgått högre läroanstalter,

i stor utsträckning förlorad för praktiskt arbete. Ett underlättande för landsbygdens

ungdom av möjligheterna att bedriva högre studier bör därför, därest

mera omfattande åtgärder på förevarande område finnas böra vidtagas, enligt

riksdagens mening kombineras med åtgärder, som syfta till att leda ungdomen

tillbaka till praktiskt arbetsliv. I motionerna I: 79 och II: 97 har framlagts

ett konkret förslag med nyssnämnda syfte, i det att motionärerna ifrågasatt

en utredning rörande lämpligheten av att inrätta inbyggda jordbrukslinjer,

ledande till praktisk realexamen. Utan att vilja uttala något omdöme

örn värdet av detta uppslag vill riksdagen dock framhålla, att frågan synes

böra utredas.

I motionen II: 156 antydas utvägar för utjämning i fråga örn utbildningsmöjligheterna

mellan stad och landsbygd, vilka ligga något vid sidan av de

åtgärder, som i de övriga motionerna dryftats. Sålunda ifrågasättes inrättande

av stipendier för ungdomar, som genomgått lantmanna- eller folkhögskolor, i

syfte att möjliggöra deras fortsatta studier. Vidare förordas åtgärder för att

vidga möjligheterna att avlägga studentexamen såsom privatist och genomförande

av studentexamenssakkunnigas år 1937 framlagda förslag örn in
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse nr 229.

förande av s. k. partiell studentexamen m. m. Riksdagen utgår ifrån att även

dessa frågor hänföra sig till de utredningsuppdrag, som givits åt 1940 års skolutredning.

Då riksdagen förutsätter, att samtliga de frågor, som berörts i förevarande

motioner, måste falla inom ramen för de arbetsuppgifter som åvila skolutredningen,

saknar riksdagen anledning att hos Kungl. Majit anhålla örn utredning

i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Marits förslag och motionerna I: 43 och II: 53,

1. beslutat, att högre lärarinneseminariets övningsskola skall från och med

budgetåret 1943/44 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,

successivt utbyggas till ett högre samläroverk i Stockholm, tills vidare bestående

av, förutom nämnda övningsskola, en 5-årig realskola och ett 4-årigt

latingymnasium, under förutsättning att Stockholms stad förpliktar sig att i

fråga om den nybildade läroanstalten tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal;

2. beslutat, att nya elementarskolans i Stockholm realskola skall avvecklas

samt att i Stockholm i stället skola upprättas två nya samrealskolor, den

ena i Bromma, bestående av enbart 5-åriga linjer, och den andra i Enskede,

bestående av såväl 5- som 4-åriga linjer; skolande nämnda organisationsändringar

ske successivt från och med budgetåret 1943/44 eller den senare tidpunkt,

Kungl. Majit bestämmer, allt under villkor att Stockholms stad i fråga

om de nya samrealskolorna åtager sig ej mindre att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor

eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal

än även att bidraga till bestridande av de utgifter, som åvila

biblioteks- och materielkassorna samt ljus- och vedkassorna, med ett engångsanslag

under första året av läroanstalternas verksamhet av tillhopa

10,000 kronor med den fördelning mellan läroanstalterna, som Kungl. Majit

bestämmer;

3. beslutat, att vid högre allmänna läroverket i Haparanda skall från och

med läsåret 1943/44 inrättas en 4-årig realskola vid sidan av den nuvarande

5-åriga;

4. godkänt följande personalförteckning för de allmänna läroverken, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Personalförteckning.

Befattning. _ _ Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

22 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlöningsgrupp I . . E 13

18 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlöningsgrupp II E 12

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens skrivelse nr 229.

22 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlöningsgrupp III . E 11

4 rektorer vid realskolor, avlöningsgrupp I...............E 9

25 » » » » II...............E 8

28 » » » > lil...............E 7

23 » » » » IV...............E 6

443 lektorer........................................A 27

Anm. Av dessa lektorstjänster må endast 437 uppehållas.

1,283 adjunkter....................................... A 23

Anm. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många, att antalet

uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger

sammanlagt 1,281.

265 ämneslärarinnor..................................A 21

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att

antalet uppehållna ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat

ej överstiger sammanlagt 265.

113 lärare i teckning.................................A 20

85 » i musik...................................A 20

102 » i gymnastik med lek och idrott................A 20

4 övningsskollärare.................................A 20

31 lärarinnor i kvinnlig slöjd..........................A16

81 vaktmästare.....................................A 7

61 » A 6

17 » A 5

Tjänstemän å övergångsstat.

39 adjunkter.......................................A 22

Anm. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många, att antalet

uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger

sammanlagt 1,281.

10 ämneslärarinnor..................................A 22

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att

antalet ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger

sammanlagt 265.

1 lärare i teckning.................................A 21

1 lärarinna i kvinnlig slöjd...........................A18

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

240 adjunkter.......................................Eo 21;

5. bemyndigat Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1943/44, då för realskolestadiet avsedd

ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida

befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;
6.

godkänt följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse nr 229.

■ Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . kronor 20,700,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt kvinnliga sakkunniga kronor 450

b. Arvoden åt tillsynslärare..... » 8,400

c. Personliga tillläggsarvoden åt

första lärarinnor............ » 1,200

d. Arvoden åt skolläkare, förslagsvis

...... . ...............

e. Arvoden åt bibliotekarier.....

f. Arvoden åt biträden på rektors
expeditionerna.

............

g. Särskilda arvoden vid provårs
läroverk

. ,; . . .............

h. Särskilda arvoden vid statens

aftonskola ................

i. Arvode åt biträdande föreståndarinna

..................

j. Personlig lönefyllnad åt vissa

rektorer. ......

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis ............................. » 5,440,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... > 3,788,700

Summa kronor 30,451,600

» 137,250

» 89,000

t 91,000

» 175,700

» 5,700

» 1,200

» 13,000 » 522,900

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad .... kronor 15,000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyresersättningar och hyror..... » 274,000

3. Avkastning av donationer från kronan

m. m................... » 37,600

4. Av vaktmästare erlagda hyror samt

ersättning för bränsle och lyse ... > 120,000

5. Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning................. » 480,000 kronor 926,600

Nettoutgift kronor 29,525,000;

Bihang till riksdagens jn-otokoll 19iS. 14 sami. Nr tt9.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse nr 229.

7. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 29,525,000

kronor;

8- till Allmänna läroverken: Omkostnader för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 130,000

kronor;

9. till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassoma för budgetåret

1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag

av 570,000 kronor;

10. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret

1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag

av 4,680,000 kronor;

11. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret

1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag

av 4,050,000 kronor;

12. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för budgetåret

1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag

av 2,365,000 kronor;

13. till Understöd till högre folkskolor för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 1,150,000

kronor;

14. beslutat, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret

1942/43 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig

tillämpning jämväl för budgetåret 1943/44, dock med den jämkning

beträffande antalet intagningsklasser, som angivits av departementschefen i

punkten 125 av 1943 års åttonde huvudtitel;

15. beslutat, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna må under

budgetåret 1943/44 utgå tilläggsunderstöd i enlighet med vad departementschefen

under nyssnämnda punkt förordat;

16. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret

1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslaganslag

av 658,800 kronor;

17. beslutat, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga om

beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl

för budgetåret 1943/44;

18. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1943/44

å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av

543,600 kronor;

därav 30,000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter

under läsåret 1943/44 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor,

att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse nr 229.

angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag och i punkten

127 av 1942 års åttonde huvudtitel;

19. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret

1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag

av 54,100 kronor;

20. beslutat att hos Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit snarast möjligt

måtte förelägga riksdagen förslag örn fortsatt förstatligande av de kommunala

mellanskolorna.

Stockholm den 25 maj 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.