Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till tekniska läroverk m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1943-05-25 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1943:230, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till tekniska läroverk m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr £30.

1

Nr 230.

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1943.

Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående anslag för budgetåret 1943/44

till tekniska läroverk m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 104.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt

196) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1943/44

dels till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,500,000

kronor;

dels till Tekniska läroverk: Omkostnader ett förslagsanslag av 150,000

kronor;

dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 90,000 kronor;

dels ock till Tekniska läroverk: Stipendier ett anslag av 9,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 149, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars

1943, föreslagit riksdagen att

1. besluta, att i Luleå skall från och med budgetåret 1943/44 eller den

senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, successivt upprättas ett

tekniskt gymnasium under förutsättning, att Luleå stad åtager sig ej mindre

att tillhandahålla — förutom erforderliga undervisningslokaler jämte bostad

åt rektor eller motsvarande kontant ersättning — jämväl bostäder åt erforderlig

vaktmästarpersonal än även att inrätta ett elevhem, vari plats kan beredas

för minst 40 studerande vid nämnda gymnasium;

2. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för de tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44;

Bihang till rihdagens jrrotolcoll Wirf. lif tami. Nr SS0. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 230.

3. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44;

4. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 1,482,500 kronor;

5. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett

förslagsanslag av 146,000 kronor;

6. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av 96,000 kronor;

7. till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret 1943/44 anvisa ett

anslag av 10,000 kronor;

8. till Kurser för utbildning av arbetsstudieingenjörer för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner, I: 230 och II: 327, vari hemställts, att riksdagen ville besluta att

det för övre Norrland avsedda tekniska gymnasiet måtte förläggas till Skellefteå.

I. Inrättande av ett tekniskt gymnasium

i övre Norrland.

Av den föreliggande utredningen framgår, att antalet tillgängliga platser

vid de tekniska läroverken under de senaste åren varit i hög grad otillräckligt

i förhållande till antalet inträdessökande. Detta är — såsom departementschefen

även framhållit — redan ur allmänna skolsynpunkter att beklaga. Om

tillräckliga utbildningsmöjligheter, ägnade att leda den tekniskt begåvade

ungdomen över till de praktiska yrkena, ej stå till buds kan detta medföra

en icke önskvärd inriktning av studierna, med en åtföljande alltmera ökad belastning

av gymnasierna vid de högre allmänna läroverken. Redan av denna

anledning föreligga starka skäl för en ökning av utbildningskapaciteten vid de

tekniska läroverken. Industriens efterfrågan av tekniker inom skilda områden

av näringslivet har alltmera accentuerats och icke minst i Norrland har den

industriella expansionen under de senare åren varit mycket framträdande.

De tekniska läroverken äro emellertid nu starkt koncentrerade söderut; Norrlands

enda tekniska läroverk ligger i Härnösand. Samtliga de i ärendet hörda

myndigheterna och korporationerna liksom även departementschefen ha också

framhållit otillräckligheten av de utbildningsmöjligheter för de tekniska

yrkena, som för närvarande förefinnas i Norrland. Sedan gammalt föreligger

vidare i övre Norrland ett ungdomsproblem av allvarlig beskaffenhet. Departementschefen

har också fäst uppmärksamheten härpå och framhållit att i

många fall i övergångsåldern en fortsatt skolgång framstår som det enda

alternativet till sysslolöshet eller avflyttning från hembygden. Delvis på grund

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 230. 3

härav är också tillströmningen till realskolor och gymnasier i denna landsdel

betydande.

De sålunda anförda omständigheterna tala enligt riksdagens mening med

synnerlig styrka för att en utvidgning av den tekniska läroverksorganisationen

i Norrland bör komma till stånd. Riksdagen anser på av departementschefen

anförda skäl att denna utvidgning icke lämpligen bör ske genom en utbyggnad

av Hämösandsläroverket, utan i stället genom inrättande av nya tekniska

läroverk i övre Norrland, varigenom den därstädes bosatta ungdomen erhåller

möjlighet till teknisk läroverksutbildning på orter, som ur geografisk synpunkt

ligga förmånligare till, samtidigt som man tillgodoser det från näringslivet

i övre Norrland framförda önskemålet om erhållande av tekniker, som

äro acklimatiserade i berörda landsdel.

Den inom ecklesiastikdepartementet tillkallade utredningsmannen har

ifrågasatt huruvida icke två statliga tekniska gymnasier nu borde upprättas i

övre Norrland och har, såsom förläggningsorter för dessa undervisningsanstalter

förordat Luleå och Skellefteå. På båda dessa orter föreligga betingelser

för att ernå en intim kontakt med industrier, vilkas rekryteringsbehov ett

tekniskt läroverk i första hand bör vara avsett att täcka. Departementschefen

har emellertid ansett att allenast ett nytt gymnasium nu borde inrättas, vilket

han, ehuru med någon tvekan, föreslagit förlagt till Luleå. I motionerna I: 230

och II: 327 har yrkats, att läroverket måtte förläggas till Skellefteå.

Riksdagen har vid den ingående prövning, riksdagen ägnat denna fråga,

kommit till den uppfattningen, att kravet på inrättandet av två tekniska gymnasier

i övre Norrland icke rimligen synes kunna avvisas, med hänsyn såväl

till angelägenheten av att ungdomen i övre Norrland beredes ökade möjligheter

att förskaffa sig sin utkomst på hemorten som till det trängande behovet

hos industrien därstädes av personal med sådan utbildning, som de tekniska

gymnasierna avse att bibringa. Ett godtagande av departementschefens förslag

skulle enligt riksdagens mening allenast medföra ett undanskjutande ett eller

annat år av en fråga, som icke torde kunna rinna en tillfredsställande lösning

genom upprättandet av allenast en teknisk läroanstalt i ovannämnda del av

landet. Riksdagen anser därför, att steget redan nu bör tagas fullt ut och att

såväl Norrbottens som Västerbottens län böra utrustas med ett tekniskt

gymnasium. I detta sammanhang får riksdagen framhålla, att statens utgifter

för ifrågavarande läroanstalter torde komma att begränsas med hänsyn till

att de båda länens landsting utfäst sig att vart och ett bidraga med 200,000

kronor, därest läroverket förlägges till Norrbottens respektive Västerbottens

län.

Vad förläggningsfrågan angår har departementschefen vitsordat, att både

Luleå och Skellefteå erbjuda goda förutsättningar för att emottaga ett tekniskt

gymnasium. Även riksdagens vederbörande utskott har genom besök

i dessa städer kunnat konstatera att så är förhållandet, varvid utskottet likväl

funnit, alt do provisoriska lokaler, som i Skellefteå stå till buds innan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse nr 230.

definitiva lokaler kunnat ordnas, äro icke oväsentligt bättre än dem Luleå

kan erbjuda. Då båda de ifrågavarande orterna äro centralt belägna inom de

blivande gymnasiernas upptagningsområden anser riksdagen sig alltså böra

besluta, att de nya tekniska gymnasierna förläggas till dessa två städer.

Beträffande gymnasiernas organisation anser riksdagen, att Luleåläroverket

bör organiseras på två linjer, medan Skellefteåläroverket tills vidare bör erhålla

allenast en linje. Utbildningen vid förstnämnda läroverk torde icke böra erhålla

en alltför stark differentiering, medan undervisningen vid det senare

lämpligen synes böra erhålla en inriktning, som särskilt tager hänsyn till den

västerbottniska industriens speciella behov.

De båda läroverken torde böra successivt upprättas från och med budgetåret

1943/44 eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, under

förutsättning att Luleå stad respektive Skellefteå stad åtaga sig att tillhandahålla,

förutom erforderliga undervisningslokaler jämte bostad åt rektor

eller motsvarande kontant ersättning, jämväl bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal.

Härutöver torde böra såsom villkor uppställas dels att Luleå stad

förpliktar sig att inrätta ett elevhem för minst 40 studerande vid gymnasiet,

dels ock att Skelleftea stad ikläder sig ett motsvarande åtagande, varvid det

dock, med hänsyn till att gymnasiet därstädes, åtminstone till en början, endast

kommer att inrymma en linje, får ankomma på Kungl. Majit att

efter förhandlingar med stadens myndigheter fastställa, efter vilket elevantal

skolhemmet bör avpassas. Kungl. Majit torde vidare böra taga fasta

på de av Norrbottens och Västerbottens läns landsting gjorda utfästelserna

om bidragsanslag för vartdera landstingets del av 200,000 kronor.

II. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk:

Avlöningar.

Riksdagen är ense med departementschefen därom att något nytt tekniskt

läroverk icke nu bör inrättas i Gävle. Riksdagen bifaller departementschefens

förslag örn upprättande av en flygteknisk linje vid läroverket i Norrköping.

Däremot har riksdagen med hänsyn till att riksdagen beslutat upprätta ett

nytt tekniskt gymnasium i Skellefteå ansett att med inrättandet av den av

departementschefen föreslagna nya parallellavdelningen av första klassen vid

läroverket i örebro lämpligen bör anstå ett eller annat år. De planerade gymnasierna

i Lulea och Skellefteå böra såsom i det föregående angivits omfatta

två respektive en klassavdelning. Såsom departementschefen erinrat komma

pa grund av tidigare beslut örn inrättande av nya parallellavdelningar vid

läroverken i Göteborg och Västerås antalet högre klasser därstädes att under

nästa läsår öka med två. De tekniska läroverkens organisation under budget
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Rilcsdagens skrivelse nr 280. 5

året 1943/44 kommer sålunda att utvidgas med sammanlagt högst sex klassavdelningar.

• • ■

Riksdagen har i annat sammanhang (skrivelse nr 229) fattat beslut angående

avlöningsgrupperingen för rektorerna vid de tekniska läroverken. I

enlighet med departementschefens förslag har riksdagen för det planerade

tekniska gymnasiet i Luleå inrättat en rektorstjänst i grupp III och har likaledes

inrättat en rektorsbefattning för det nya tekniska gymnasiet i Skellefteå,

placerad i samma avlöningsgrupp.

Vad lektorstjänsterna beträffar har riksdagen ej haft annat att erinra mot

departementschefens förslag än att de nya lektoraten ökats till sex, därav

en lektorstjänst avsetts för vart och ett av de två nya gymnasierna i övre

Norrland. Det bör i övrigt ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av

skolöverstyrelsen bestämma i fråga örn fördelningen av berörda tjänster.

I personalförteckningen har riksdagen vidare uppfört två vaktmästare i lönegraden

A 6, avsedda för de tekniska gymnasierna i Luleå och Skellefteå.

De förändringar beträffande de ordinarie tjänstemännens antal och löneställning,

som riksdagen sålunda vidtagit, har föranlett att anslagsposten till

ordinarie tjänstemän höjts i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med i runt

tal 20,000 kronor. Riksdagen har härvid utgått ifrån, att de nya lektorsbefattningarna

icke torde komma att bliva besatta med ordinarie innehavare förrän

omkring den 1 januari 1944.

Departementschefen har, med godtagande av ett av statskontoret framlagt

förslag i ämnet, förordat förhöjning av anslagsmedlen till arvodena till

skolläkare, bibliotekarier och rektorsbiträden med sammanlagt 2,685 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår icke vilka grunder som varit bestämmande

för arvodessättningen. Riksdagen, som icke velat motsätta sig ifrågavarande

förslag, har, med hänsyn till att riksdagen beslutat inrätta ett nytt

tekniskt gymnasium i Skellefteå och uppskjutit inrättandet av en ny parallellavdelning

vid läroverket i Örebro ökat ifrågavarande medel med sammanlagt

1,000 kronor i förhållande till Kungl. Majrts förslag, varav för skolläkare med

285 kronor, för bibliotekarier med 240 kronor och för rektorsbiträden med

475 kronor. I likhet med departementschefen anser riksdagen att skolöverstyrelsen

bör anmodas att i samband med avgivandet av sina anslagsäskanden

för nästa budgetår avgiva förslag till enhetliga principer för ifrågavarande arvodens

beräkning.

Riksdagen har i övrigt icke funnit anledning till annan erinran mot vad

departementschefen i detta sammanhang föreslagit än att med hänsyn till

riksdagens nyssnämnda beslut anslagsposterna till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal och till rörligt tillägg för nästa budgetår uppförts med

respektive 657,600 kronor och 139,000 kronor, innebärande i förhållande till

Kungl. Majits förslag betriiffande förstnämnda post en minskning med 7,500

kronor (det nya Skellefteåläroverket medför en ökning med 4,000 kronor, var
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 830.

emot uppskov med parallellavdelningen i Örebro medför en minskning med

11,500 kronor) och i fråga örn sistnämnda post en ökning med 3,000 kronor

(hänförlig till Skellefteåläroverket). Uppbördsmedlen hava uppförts med

28,510 kronor eller ett 2,000 kronor högre belopp än det varmed departementschefen

räknat, och avlöningsanslagets slutsumma har upptagits till 1,497,000

kronor, eller ett belopp, som med 14,500 kronor överstiger det som från departementschefens

utgångspunkter framkommit vid anslagsberäkningarna.

III. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk:

Omkostnader.

För det tekniska gymnasiet i Skellefteå har anslagsposten till expenser av

riksdagen beräknats till 4,500 kronor, varav 1,500 kronor till bränsle, lyse och

vatten samt 3,000 kronor till övriga expenser. Vid örebroläroverket har delposten

till övriga expenser kunnat i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag minskas

med 300 .kronor. Omkostnadsanslaget för nästa budgetår har alltså uppförts

med (146,000 + 4,500 — 300 —) 150,200 kronor.

IV. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk:

Materiel, böcker m. m.

Till böcker, samlingar och undervisningsmateriel för det föreslagna tekniska

läroverket i Skellefteå har riksdagen anvisat 2,000 kronor samt till materiel

m. m. till laborationer vid läroverket 500 kronor. Sistnämnda delpost

har för örebroläroverkets vidkommande sänkts med 200 kronor. Ifrågavarande

anslag har alltså i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag ökats med (2,000 -j-f-

500 — 200 =) 2,300 kronor och sålunda för nästa budgetår uppförts med

(96,000 + 2,300 =) 98,300 kronor.

V. Anslaget till Tekniska läroverk: Stipendier.

Departementschefens ifrågavarande förslag har icke givit riksdagen anledning

till erinran.

VI. Anslag till Kurser för utbildning av arbetsstudie
ingenjörer.

Riksdagen har bifallit departementschefens här ifrågavarande förslag och har

alltså anvisat ett anslag av 10,000 kronor för nästa budgetår för omförmälda

ändamål.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse nr 230.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna 1:230 och

II: 327,

1. beslutat, att i Luleå skall från och med budgetåret 1943/44 eller den

senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, successivt upprättas ett tekniskt

gymnasium under förutsättning, att Luleå stad åtager sig ej mindre att

tillhandahålla — förutom erforderliga undervisningslokaler jämte bostad åt

rektor eller motsvarande kontant ersättning — jämväl bostäder åt erforderlig

vaktmästarpersonal än även att inrätta ett elevhem, vari plats kan beredas

för minst 40 studerande vid nämnda gymnasium;

2. beslutat, att i Skellefteå skall från och med budgetåret 1943/44 eller den

senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, successivt upprättas ett

tekniskt gymnasium under förutsättning, att Skellefteå stad åtager sig ej mindre

att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler, bostad åt rektor eller

motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal

än även att inrätta ett elevhem för det antal studerande vid nämnda

gymnasium, som av Kungl. Majit bestämmes;

3. godkänt följande personalförteckning för de tekniska läroverken, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Personalförteckning.

Befattning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 rektorer, avlöningsgrupp I

2 rektorer, » II

6 rektorer, » lil

59 lektorer . ............

7 vaktmästare...........

9 vaktmästare...........

1 vaktmästare...........

Lönegrad.

E 13

E 12

E 11

A 27

A 7

A 6

A 5

Tjänsteman å övergångsstat.

1 verkstadsingenjör.......................

. A 22

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än

den 20:e.

9 adjunkter.

Eo 21;

4. godkänt följande avlöningsstat för de tekniska läroverken, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 230.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . .

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl; Majit:

a. Arvoden åt skolläkare. . ......kronor 7,815

b. Arvoden åt bibliotekarier......;. » 4,410

c. Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden

åt rektorer...... ..... » 8,685

8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis.

. :. . . v... v..........

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................

Summa kronor 1,525,510

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m.. . .-............kronor 28,510

Nettoutgift kronor 1,497,000;

5. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 1,497,000

kronor;

6. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 150,200 kronor;

7. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1943/44

å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av

98,300 kronor;

8. till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln anvisat ett anslag av 10,000 kronor;

9. till Kurser för utbildning av arbetsstudieingenjörer för budgetåret 1943/44

å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett anslag av 10,000 kronor.

Stockholm den 25 maj 1943.

Med undersåtlig vördnad^

ronor 708,000

20,910

657,600

139,000

Stockholm 1943 Ivar Hieggströms Boktryckeri A. B.

44X116

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.