Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till tekniska läroverk m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1943-05-25 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1943:230, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till tekniska läroverk m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse nr £30.
1
Nr 230.
Godkänd av första kammaren den 25 maj 1943.
Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1943.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anslag för budgetåret 1943/44
till tekniska läroverk m. m. jämte i ämnet väckta
motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 104.)
Till Konungen.
I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt
196) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1943/44
dels till Tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 1,500,000
kronor;
dels till Tekniska läroverk: Omkostnader ett förslagsanslag av 150,000
kronor;
dels till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 90,000 kronor;
dels ock till Tekniska läroverk: Stipendier ett anslag av 9,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 149, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 mars
1943, föreslagit riksdagen att
1. besluta, att i Luleå skall från och med budgetåret 1943/44 eller den
senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, successivt upprättas ett
tekniskt gymnasium under förutsättning, att Luleå stad åtager sig ej mindre
att tillhandahålla — förutom erforderliga undervisningslokaler jämte bostad
åt rektor eller motsvarande kontant ersättning — jämväl bostäder åt erforderlig
vaktmästarpersonal än även att inrätta ett elevhem, vari plats kan beredas
för minst 40 studerande vid nämnda gymnasium;
2. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för de tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44;
Bihang till rihdagens jrrotolcoll Wirf. lif tami. Nr SS0. 1
2
Riksdagens skrivelse nr 230.
3. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44;
4. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag
av 1,482,500 kronor;
5. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett
förslagsanslag av 146,000 kronor;
6. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1943/44
anvisa ett reservationsanslag av 96,000 kronor;
7. till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret 1943/44 anvisa ett
anslag av 10,000 kronor;
8. till Kurser för utbildning av arbetsstudieingenjörer för budgetåret
1943/44 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande
motioner, I: 230 och II: 327, vari hemställts, att riksdagen ville besluta att
det för övre Norrland avsedda tekniska gymnasiet måtte förläggas till Skellefteå.
I. Inrättande av ett tekniskt gymnasium
i övre Norrland.
Av den föreliggande utredningen framgår, att antalet tillgängliga platser
vid de tekniska läroverken under de senaste åren varit i hög grad otillräckligt
i förhållande till antalet inträdessökande. Detta är — såsom departementschefen
även framhållit — redan ur allmänna skolsynpunkter att beklaga. Om
tillräckliga utbildningsmöjligheter, ägnade att leda den tekniskt begåvade
ungdomen över till de praktiska yrkena, ej stå till buds kan detta medföra
en icke önskvärd inriktning av studierna, med en åtföljande alltmera ökad belastning
av gymnasierna vid de högre allmänna läroverken. Redan av denna
anledning föreligga starka skäl för en ökning av utbildningskapaciteten vid de
tekniska läroverken. Industriens efterfrågan av tekniker inom skilda områden
av näringslivet har alltmera accentuerats och icke minst i Norrland har den
industriella expansionen under de senare åren varit mycket framträdande.
De tekniska läroverken äro emellertid nu starkt koncentrerade söderut; Norrlands
enda tekniska läroverk ligger i Härnösand. Samtliga de i ärendet hörda
myndigheterna och korporationerna liksom även departementschefen ha också
framhållit otillräckligheten av de utbildningsmöjligheter för de tekniska
yrkena, som för närvarande förefinnas i Norrland. Sedan gammalt föreligger
vidare i övre Norrland ett ungdomsproblem av allvarlig beskaffenhet. Departementschefen
har också fäst uppmärksamheten härpå och framhållit att i
många fall i övergångsåldern en fortsatt skolgång framstår som det enda
alternativet till sysslolöshet eller avflyttning från hembygden. Delvis på grund
Riksdagens skrivelse nr 230. 3
härav är också tillströmningen till realskolor och gymnasier i denna landsdel
betydande.
De sålunda anförda omständigheterna tala enligt riksdagens mening med
synnerlig styrka för att en utvidgning av den tekniska läroverksorganisationen
i Norrland bör komma till stånd. Riksdagen anser på av departementschefen
anförda skäl att denna utvidgning icke lämpligen bör ske genom en utbyggnad
av Hämösandsläroverket, utan i stället genom inrättande av nya tekniska
läroverk i övre Norrland, varigenom den därstädes bosatta ungdomen erhåller
möjlighet till teknisk läroverksutbildning på orter, som ur geografisk synpunkt
ligga förmånligare till, samtidigt som man tillgodoser det från näringslivet
i övre Norrland framförda önskemålet om erhållande av tekniker, som
äro acklimatiserade i berörda landsdel.
Den inom ecklesiastikdepartementet tillkallade utredningsmannen har
ifrågasatt huruvida icke två statliga tekniska gymnasier nu borde upprättas i
övre Norrland och har, såsom förläggningsorter för dessa undervisningsanstalter
förordat Luleå och Skellefteå. På båda dessa orter föreligga betingelser
för att ernå en intim kontakt med industrier, vilkas rekryteringsbehov ett
tekniskt läroverk i första hand bör vara avsett att täcka. Departementschefen
har emellertid ansett att allenast ett nytt gymnasium nu borde inrättas, vilket
han, ehuru med någon tvekan, föreslagit förlagt till Luleå. I motionerna I: 230
och II: 327 har yrkats, att läroverket måtte förläggas till Skellefteå.
Riksdagen har vid den ingående prövning, riksdagen ägnat denna fråga,
kommit till den uppfattningen, att kravet på inrättandet av två tekniska gymnasier
i övre Norrland icke rimligen synes kunna avvisas, med hänsyn såväl
till angelägenheten av att ungdomen i övre Norrland beredes ökade möjligheter
att förskaffa sig sin utkomst på hemorten som till det trängande behovet
hos industrien därstädes av personal med sådan utbildning, som de tekniska
gymnasierna avse att bibringa. Ett godtagande av departementschefens förslag
skulle enligt riksdagens mening allenast medföra ett undanskjutande ett eller
annat år av en fråga, som icke torde kunna rinna en tillfredsställande lösning
genom upprättandet av allenast en teknisk läroanstalt i ovannämnda del av
landet. Riksdagen anser därför, att steget redan nu bör tagas fullt ut och att
såväl Norrbottens som Västerbottens län böra utrustas med ett tekniskt
gymnasium. I detta sammanhang får riksdagen framhålla, att statens utgifter
för ifrågavarande läroanstalter torde komma att begränsas med hänsyn till
att de båda länens landsting utfäst sig att vart och ett bidraga med 200,000
kronor, därest läroverket förlägges till Norrbottens respektive Västerbottens
län.
Vad förläggningsfrågan angår har departementschefen vitsordat, att både
Luleå och Skellefteå erbjuda goda förutsättningar för att emottaga ett tekniskt
gymnasium. Även riksdagens vederbörande utskott har genom besök
i dessa städer kunnat konstatera att så är förhållandet, varvid utskottet likväl
funnit, alt do provisoriska lokaler, som i Skellefteå stå till buds innan
4 Riksdagens skrivelse nr 230.
definitiva lokaler kunnat ordnas, äro icke oväsentligt bättre än dem Luleå
kan erbjuda. Då båda de ifrågavarande orterna äro centralt belägna inom de
blivande gymnasiernas upptagningsområden anser riksdagen sig alltså böra
besluta, att de nya tekniska gymnasierna förläggas till dessa två städer.
Beträffande gymnasiernas organisation anser riksdagen, att Luleåläroverket
bör organiseras på två linjer, medan Skellefteåläroverket tills vidare bör erhålla
allenast en linje. Utbildningen vid förstnämnda läroverk torde icke böra erhålla
en alltför stark differentiering, medan undervisningen vid det senare
lämpligen synes böra erhålla en inriktning, som särskilt tager hänsyn till den
västerbottniska industriens speciella behov.
De båda läroverken torde böra successivt upprättas från och med budgetåret
1943/44 eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, under
förutsättning att Luleå stad respektive Skellefteå stad åtaga sig att tillhandahålla,
förutom erforderliga undervisningslokaler jämte bostad åt rektor
eller motsvarande kontant ersättning, jämväl bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal.
Härutöver torde böra såsom villkor uppställas dels att Luleå stad
förpliktar sig att inrätta ett elevhem för minst 40 studerande vid gymnasiet,
dels ock att Skelleftea stad ikläder sig ett motsvarande åtagande, varvid det
dock, med hänsyn till att gymnasiet därstädes, åtminstone till en början, endast
kommer att inrymma en linje, får ankomma på Kungl. Majit att
efter förhandlingar med stadens myndigheter fastställa, efter vilket elevantal
skolhemmet bör avpassas. Kungl. Majit torde vidare böra taga fasta
på de av Norrbottens och Västerbottens läns landsting gjorda utfästelserna
om bidragsanslag för vartdera landstingets del av 200,000 kronor.
II. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk:
Avlöningar.
Riksdagen är ense med departementschefen därom att något nytt tekniskt
läroverk icke nu bör inrättas i Gävle. Riksdagen bifaller departementschefens
förslag örn upprättande av en flygteknisk linje vid läroverket i Norrköping.
Däremot har riksdagen med hänsyn till att riksdagen beslutat upprätta ett
nytt tekniskt gymnasium i Skellefteå ansett att med inrättandet av den av
departementschefen föreslagna nya parallellavdelningen av första klassen vid
läroverket i örebro lämpligen bör anstå ett eller annat år. De planerade gymnasierna
i Lulea och Skellefteå böra såsom i det föregående angivits omfatta
två respektive en klassavdelning. Såsom departementschefen erinrat komma
pa grund av tidigare beslut örn inrättande av nya parallellavdelningar vid
läroverken i Göteborg och Västerås antalet högre klasser därstädes att under
nästa läsår öka med två. De tekniska läroverkens organisation under budget
-
Rilcsdagens skrivelse nr 280. 5
året 1943/44 kommer sålunda att utvidgas med sammanlagt högst sex klassavdelningar.
• • ■
Riksdagen har i annat sammanhang (skrivelse nr 229) fattat beslut angående
avlöningsgrupperingen för rektorerna vid de tekniska läroverken. I
enlighet med departementschefens förslag har riksdagen för det planerade
tekniska gymnasiet i Luleå inrättat en rektorstjänst i grupp III och har likaledes
inrättat en rektorsbefattning för det nya tekniska gymnasiet i Skellefteå,
placerad i samma avlöningsgrupp.
Vad lektorstjänsterna beträffar har riksdagen ej haft annat att erinra mot
departementschefens förslag än att de nya lektoraten ökats till sex, därav
en lektorstjänst avsetts för vart och ett av de två nya gymnasierna i övre
Norrland. Det bör i övrigt ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av
skolöverstyrelsen bestämma i fråga örn fördelningen av berörda tjänster.
I personalförteckningen har riksdagen vidare uppfört två vaktmästare i lönegraden
A 6, avsedda för de tekniska gymnasierna i Luleå och Skellefteå.
De förändringar beträffande de ordinarie tjänstemännens antal och löneställning,
som riksdagen sålunda vidtagit, har föranlett att anslagsposten till
ordinarie tjänstemän höjts i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med i runt
tal 20,000 kronor. Riksdagen har härvid utgått ifrån, att de nya lektorsbefattningarna
icke torde komma att bliva besatta med ordinarie innehavare förrän
omkring den 1 januari 1944.
Departementschefen har, med godtagande av ett av statskontoret framlagt
förslag i ämnet, förordat förhöjning av anslagsmedlen till arvodena till
skolläkare, bibliotekarier och rektorsbiträden med sammanlagt 2,685 kronor.
Av den lämnade redogörelsen framgår icke vilka grunder som varit bestämmande
för arvodessättningen. Riksdagen, som icke velat motsätta sig ifrågavarande
förslag, har, med hänsyn till att riksdagen beslutat inrätta ett nytt
tekniskt gymnasium i Skellefteå och uppskjutit inrättandet av en ny parallellavdelning
vid läroverket i Örebro ökat ifrågavarande medel med sammanlagt
1,000 kronor i förhållande till Kungl. Majrts förslag, varav för skolläkare med
285 kronor, för bibliotekarier med 240 kronor och för rektorsbiträden med
475 kronor. I likhet med departementschefen anser riksdagen att skolöverstyrelsen
bör anmodas att i samband med avgivandet av sina anslagsäskanden
för nästa budgetår avgiva förslag till enhetliga principer för ifrågavarande arvodens
beräkning.
Riksdagen har i övrigt icke funnit anledning till annan erinran mot vad
departementschefen i detta sammanhang föreslagit än att med hänsyn till
riksdagens nyssnämnda beslut anslagsposterna till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal och till rörligt tillägg för nästa budgetår uppförts med
respektive 657,600 kronor och 139,000 kronor, innebärande i förhållande till
Kungl. Majits förslag betriiffande förstnämnda post en minskning med 7,500
kronor (det nya Skellefteåläroverket medför en ökning med 4,000 kronor, var
-
6
Riksdagens skrivelse nr 830.
emot uppskov med parallellavdelningen i Örebro medför en minskning med
11,500 kronor) och i fråga örn sistnämnda post en ökning med 3,000 kronor
(hänförlig till Skellefteåläroverket). Uppbördsmedlen hava uppförts med
28,510 kronor eller ett 2,000 kronor högre belopp än det varmed departementschefen
räknat, och avlöningsanslagets slutsumma har upptagits till 1,497,000
kronor, eller ett belopp, som med 14,500 kronor överstiger det som från departementschefens
utgångspunkter framkommit vid anslagsberäkningarna.
III. Förslagsanslaget till Tekniska läroverk:
Omkostnader.
För det tekniska gymnasiet i Skellefteå har anslagsposten till expenser av
riksdagen beräknats till 4,500 kronor, varav 1,500 kronor till bränsle, lyse och
vatten samt 3,000 kronor till övriga expenser. Vid örebroläroverket har delposten
till övriga expenser kunnat i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag minskas
med 300 .kronor. Omkostnadsanslaget för nästa budgetår har alltså uppförts
med (146,000 + 4,500 — 300 —) 150,200 kronor.
IV. Reservationsanslaget till Tekniska läroverk:
Materiel, böcker m. m.
Till böcker, samlingar och undervisningsmateriel för det föreslagna tekniska
läroverket i Skellefteå har riksdagen anvisat 2,000 kronor samt till materiel
m. m. till laborationer vid läroverket 500 kronor. Sistnämnda delpost
har för örebroläroverkets vidkommande sänkts med 200 kronor. Ifrågavarande
anslag har alltså i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag ökats med (2,000 -j-f-
500 — 200 =) 2,300 kronor och sålunda för nästa budgetår uppförts med
(96,000 + 2,300 =) 98,300 kronor.
V. Anslaget till Tekniska läroverk: Stipendier.
Departementschefens ifrågavarande förslag har icke givit riksdagen anledning
till erinran.
VI. Anslag till Kurser för utbildning av arbetsstudie
ingenjörer.
Riksdagen har bifallit departementschefens här ifrågavarande förslag och har
alltså anvisat ett anslag av 10,000 kronor för nästa budgetår för omförmälda
ändamål.
7
Riksdagens skrivelse nr 230.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna 1:230 och
II: 327,
1. beslutat, att i Luleå skall från och med budgetåret 1943/44 eller den
senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, successivt upprättas ett tekniskt
gymnasium under förutsättning, att Luleå stad åtager sig ej mindre att
tillhandahålla — förutom erforderliga undervisningslokaler jämte bostad åt
rektor eller motsvarande kontant ersättning — jämväl bostäder åt erforderlig
vaktmästarpersonal än även att inrätta ett elevhem, vari plats kan beredas
för minst 40 studerande vid nämnda gymnasium;
2. beslutat, att i Skellefteå skall från och med budgetåret 1943/44 eller den
senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, successivt upprättas ett
tekniskt gymnasium under förutsättning, att Skellefteå stad åtager sig ej mindre
att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler, bostad åt rektor eller
motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal
än även att inrätta ett elevhem för det antal studerande vid nämnda
gymnasium, som av Kungl. Majit bestämmes;
3. godkänt följande personalförteckning för de tekniska läroverken, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1943/44:
Personalförteckning.
Befattning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
2 rektorer, avlöningsgrupp I
2 rektorer, » II
6 rektorer, » lil
59 lektorer . ............
7 vaktmästare...........
9 vaktmästare...........
1 vaktmästare...........
Lönegrad.
E 13
E 12
E 11
A 27
A 7
A 6
A 5
Tjänsteman å övergångsstat.
1 verkstadsingenjör.......................
. A 22
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än
den 20:e.
9 adjunkter.
Eo 21;
4. godkänt följande avlöningsstat för de tekniska läroverken, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1943/44:
8
Riksdagens skrivelse nr 230.
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . .
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl; Majit:
a. Arvoden åt skolläkare. . ......kronor 7,815
b. Arvoden åt bibliotekarier......;. » 4,410
c. Arvoden åt bokförings- och skrivbiträden
åt rektorer...... ..... » 8,685
8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis.
. :. . . v... v..........
4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................
Summa kronor 1,525,510
Särskilda uppbördsmedel:
Hyror och hyresersättningar m. m.. . .-............kronor 28,510
Nettoutgift kronor 1,497,000;
5. till Tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 1,497,000
kronor;
6. till Tekniska läroverk: Omkostnader för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 150,200 kronor;
7. till Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1943/44
å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av
98,300 kronor;
8. till Tekniska läroverk: Stipendier för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln anvisat ett anslag av 10,000 kronor;
9. till Kurser för utbildning av arbetsstudieingenjörer för budgetåret 1943/44
å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett anslag av 10,000 kronor.
Stockholm den 25 maj 1943.
Med undersåtlig vördnad^
ronor 708,000
20,910
657,600
139,000
Stockholm 1943 Ivar Hieggströms Boktryckeri A. B.
44X116
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.