Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående viss ändring av stadsplanelagen.

1943-06-08 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1943:269, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående viss ändring av stadsplanelagen.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 267—269. 3

Under hänvisning till vad utskottet anfört i ''berörda utlåtande, varav ett

tryckt exemplar härvid fogas, får riksdagen anmäla, att riksdagen bifallit

förevarande proposition.

Stockholm den 2 juni 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 268.

Godkänd av första kammaren den 5 juni 1943.

Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående

viss ändring av stadsplanelagen.

(Första lagutskottets utlåtande nr 38.)

Till Konungen.

I anledning av en inom riksdagen väckt motion får riksdagen, under åberopande

av vad som anförts i första lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande

nr 38, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, anhålla, att Eders

Kungl. Maj :t i samband med pågående revision av stadsplanelagen eller i annat

sammanhang ville låta verkställa utredning och för riksdagen framlägga

förslag rörande bestämmelser örn rätt för lantmätare och mätningsmän samt

deras biträden att erhålla tillträde till annans fastighet i andra fall än där

sådan rätt för närvarande tillkommer dem.

Stockholm den f> juni 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 269.

Godkänd av första kammaren den 8 juni 1943.

Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1943.

Riksdagens skrivelse lill Konungen i anledning av vissa av Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar örn

anslag för budgetåret 1943/44 till ersättning till postverket

för befordran av tjänsteförsändelser m.m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 130.)

Till Konungen.

1 :o) Ersättning lill postverket för befordran av t jänsteförsändelser. I

propositionen nr 1 har Kungl. Majit under sjätte huvudtiteln (punkt 4f> av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 269.

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4

januari 1943) föreslagit riksdagen att till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 10.150.000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner, I: 156 och II: 235, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att

kristidsnämnderna skola äga rätt att till postverket för befordran avlämna

ofrankerade ”kristidsförsändelser” i huvudsaklig överensstämmelse med de

riktlinjer, som i motionen antytts, samt att anslaget till ersättning till postverket

för befordran av tjänsteförsändelser även må disponeras för i motionerna

a vsedda kristidsförsändelser.

Vad departementschefen under denna punkt föreslagit har givit riksdagen

anledning till erinran endast beträffande frågan örn kristidsnämndernas portokostnader.

I detta avseende må erinras, att 1942 års riksdag begärt en skyndsam

utredning i ämnet. Av chefen för kommunikationsdepartementet tillkallade

sakkunniga hava enhälligt uttalat, att enklaste sättet för portofrihetens

genomförande vore beviljande av tjänstebrevsrätt åt kristidsnämnderna men

att de sakkunniga med beaktande av de principiella betänkligheter, som generalpoststyrelsen

i avseende härå anfört, ville föreslå att kristidsnämnderna

tillerkändes rätt att som ”kristidsförsändelse ” få ofrankerade försändelser

befordrade med posten. Detta förslag har nu upptagits i motioner väckta inom

riksdagen. Generalpoststyrelsen har för sin del förordat, att kommunerna liksom

hittills skola betala postavgifterna men därefter erhålla full ersättning

från statsverket.

I statsverkspropositionen har under sjätte huvudtiteln uttalats, att portofrihet

för de kommunala organen ej borde ifrågakomma. Vidare har i propositionen

nr 205 örn bidrag till kristidsnämndernas verksamhet anförts, att bidragen

till kristidsnämnderna även beträffande portokostnaderna borde utgå

efter oförändrade grunder.

Såsom motiv för beviljande av tjänstebrevsrätt åt kristidsnämnderna kan

till en början åberopas, att motsvarande nämnder under förra världskriget

åtnjöto sådan rätt. Då från generalpoststyrelsen häremot anförts, att i detta

avseende numera gällde ändrade principer och att tjänstebrevsrätt numera

endast tillerkändes sådana institutioner, vilka avsågo allmänna ändamål av den

betydelse att desamma ”helt tillgodoses av statsmedel”, må erinras, att riksdagen

år 1932 i samband med tjänstebrevsrättens revision ifrågasatte huruvida

en sådan restriktiv princip i verkligheten kunde strängt upprätt hållas. I

anslutning härtill ha exempelvis hushållningssällskapen tillerkänts tjänstebrevsrätt.

Kristidsnämnderna lia som bekant att fullgöra viktiga och omfattande administrativa

funktioner inom den stora kristidsorganisation, som måst uppbyggas

på folkförsörjningens område. Billigheten fordrar, att all möjlig arbetslättnad

beredes dessa tillfälligt inrättade och oftast med otillräckliga arbets-

eller hjälpkrafter arbetande kommunala organ.

Att tjänsteförsändelserna ej behöva taxeras eller förses med frimärken medför

uppenbarligen betydande arbetsbesparing ej endast för trafikanten utan

även för postverket. De beklagliga, av generalpoststyrelsen med all rätt påtalade

missbruk av tjänstebrevsrätten som förekomma -— i form exempelvis

av onödig befordran av försändelser ej som vanlig post utan såsom värdeeller

ilpost eller ock som paket i stället för genom bud eller medelst järnväg

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 269.

5

o.h.v. — böra ej få undanskymma dessa fördelar, vilka även av generalpoststyrelsen

vitsordats i samband med beslutet år 1920 om tjänstefrimärkenas avskaffande.

Den tjänstebrevsrätt, som redan tidigare tillerkänts exempelvis livsmedelskommissionen,

kristidsstyrelserna (ej kristidsnämnderna) och vissa andra kristidsorgan,

är såtillvida begränsad, att frankering visserligen ej förekommer

men postavgifterna dock uttagas genom taxering av varje försändelse. För

sådant ändamål har postverket särskilda brevlådor uppställda på de större

kristidsexpeditionerna. I övrigt anlitas systemet med postbok. Nedlägges försändelse

i vanlig brevlåda, måste den vara åtföljd av särskilt portoreversal,

som sedermera översändes till den postanstalt, varunder kristidsmyndigheten

hör, vilken anstalt därefter debiterar myndigheten postavgiften. Ett dylikt

system medför självfallet möjlighet att exakt fastställa gottgörelsen till postverket.

Förfarandet förefaller dock vara föga arbetsbesparande. Vad de mindre

kristidsnämnderna beträffar torde i varje fall ett sådant system medföra

större omgång än nuvarande frankering i vanlig ordning.

Vid sin prövning av förevarande fråga har riksdagen av anförda skäl

kommit till den uppfattningen, att kristidsnämnderna böra tillerkännas tjänstebrevsrätt

i vanlig ordning. Riksdagen har därvid ansett sig böra fästa större

avseende vid de arbetslättnader, som denna portofrihet uppenbarligen måste

medföra för nämnderna liksom för övrigt också för de posta! a myndigheterna,

än vid de vanskligheter som till äventyrs kunna uppkomma vid bestämmandet

av gottgörelsen till postverket.

Riksdagens beslut örn tjänstebrevsrätt för kristidsnämnderna bör, enligt vad

som från livsmedelskommissionen inhämtats, föranleda en höjning av förevarande

anslag från det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet 10.150.000 kronor

till 11.000.000 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna 1:156 och II: 235, till Ersättning till

postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten

under sjätte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 11.000.000

kronor.

2;o) Ersättning till postverket för befordran av militärbrev. Med bifall

till Kungl. Majis förslag (punkt 46) har riksdagen till Ersättning till

postverket för befordran av militärbrev för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten

under sjätte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 5.400.000 kronor.

3:o) Ersättning till postverket för bestyret nied statsskatteuppbörden.

Med bifall till Kungl. Majlis förslag (punkt 47) Ilar riksdagen till Ersättning

lill postverket för bestyret med statsskatteuppbörden för budgetåret 1943/44

å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 1.650.000

kronor.

4:o) Ersättning lill postverket för befordran av enskildas försändelser

i ransoneringsärenden. Med bifall till Kungl. Majis förslag (punkt 48)

örn rätt för affärsidkare att anlita ett nytt frankeringsfritt försändelseslag

”ransoneringsförsändelse” har riksdagen till Ersättning till postverket för

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Riksdagens skrivelse nr 269—270.

befordran av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret 1943/

44 å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av

4.000.000 kronor.

Stockholm den 8 juni 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 270.

Godkänd av första kammaren den 8 juni 1943.

Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 131.)

Till Konungen.

I propositionen nr 195 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 2 april 1943, föreslagit

riksdagen att till Elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien

för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder,

Statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag av 6.000.000 kronor.

I två likalydande motioner, 1: 247 och II: 355, har hemställts, att riksdagen

må till elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien för budgetåret

1943/44 å kapitalbudgeten anvisa ett investeringsanslag av 6.000.000 kronor

samt att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att förslag

förelägges 1944 års riksdag örn elektrifiering av järnvägslinjen Varberg—Herrljunga—Uddevalla.

På statens järnvägars elektrifieringsorganisation med dess befäl, arbetarstam

och arbetsmateriel antagas viktiga iståndsättningsuppgifter komma att vila vid

krigstillfälle. Det upprätthållande av nämnda organisation, som därför är i

beredskapshänseende behövligt, har järnvägsstyrelsen funnit kunna uppnås genom

ett beslut att nu elektrifiera linjen Östersund—Storlien. Då ett förord

för ensamt denna linje i viss mån strede mot de militära önskemålen örn elektrifiering

inom den närmaste tiden jämväl av linjerna Uddevalla—Herrljunga

■—Borås har dock styrelsen föreslagit elektrifieringsarbetenas utsträckning också

till sistnämnda linjer samt därutöver till sträckan Borås—Varberg.

Propositionens förslag avser emellertid elektrifiering enbart av linjen Östersund—Storlien.

De fördelar, som den elektriska driftsformen medför i form av en mera enhetlig

och tidsenlig utrustning av bannätet, ökad kapacitet samt ökat Oberoende

av utländskt lokomotivbränsle, ha tidigare vid olika tillfällen utvecklats

inom riksdagen. Därvid har särskilt beaktats den större lämplighet de elektriska

loken med deras större dragkraft äga för järnvägslinjer, som gå fram

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.