Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien jämte i ämnet väckta motioner.
2 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1943:270, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
c
Riksdagens skrivelse nr 269—270.
befordran av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret 1943/
44 å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av
4.000.000 kronor.
Stockholm den 8 juni 1943.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 270.
Godkänd av första kammaren den 8 juni 1943.
Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1943.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien
jämte i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 131.)
Till Konungen.
I propositionen nr 195 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 2 april 1943, föreslagit
riksdagen att till Elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien
för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder,
Statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag av 6.000.000 kronor.
I två likalydande motioner, 1: 247 och II: 355, har hemställts, att riksdagen
må till elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien för budgetåret
1943/44 å kapitalbudgeten anvisa ett investeringsanslag av 6.000.000 kronor
samt att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att förslag
förelägges 1944 års riksdag örn elektrifiering av järnvägslinjen Varberg—Herrljunga—Uddevalla.
På statens järnvägars elektrifieringsorganisation med dess befäl, arbetarstam
och arbetsmateriel antagas viktiga iståndsättningsuppgifter komma att vila vid
krigstillfälle. Det upprätthållande av nämnda organisation, som därför är i
beredskapshänseende behövligt, har järnvägsstyrelsen funnit kunna uppnås genom
ett beslut att nu elektrifiera linjen Östersund—Storlien. Då ett förord
för ensamt denna linje i viss mån strede mot de militära önskemålen örn elektrifiering
inom den närmaste tiden jämväl av linjerna Uddevalla—Herrljunga
■—Borås har dock styrelsen föreslagit elektrifieringsarbetenas utsträckning också
till sistnämnda linjer samt därutöver till sträckan Borås—Varberg.
Propositionens förslag avser emellertid elektrifiering enbart av linjen Östersund—Storlien.
De fördelar, som den elektriska driftsformen medför i form av en mera enhetlig
och tidsenlig utrustning av bannätet, ökad kapacitet samt ökat Oberoende
av utländskt lokomotivbränsle, ha tidigare vid olika tillfällen utvecklats
inom riksdagen. Därvid har särskilt beaktats den större lämplighet de elektriska
loken med deras större dragkraft äga för järnvägslinjer, som gå fram
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Riksdagens skrivelse nr 270—271.
genom sådan starkt kuperad terräng som allmänt förekommer exempelvis i
Norrland Även ur militär synpunkt har efter hand gagnet av jarnvagselektrifieringen
blivit allt klarare insett. Främst ha därvid tagits i betraktande
de högst betydligt förstärkta möjligheterna att avveckla den okade traiikbelastning,
för vilken bansystemet kan tänkas bliva utsatt under krig.
Det hårt ansträngda finans- och arbetsmarknadsläget men också den utav
avspärrningen framtvingade nödvändigheten av en den strängaste hushållning
med landets tillgångar på koppar och annan för elektrifiermgsarbetena
erforderlig råmateriel bör dock å andra sidan vid ärendets bedömande beaktas
Med hänsyn till sistnämnda faktorer har riksdagen funnit, att riksdagens
beslut nu bör begränsas till en elektrifiering av sträckan Ostersund—Stor leii.
Härtill bör dock knytas en bestämd förväntan, att så snart tidsförhållandena
det medgiva förslag framlägges örn elektrifieringarnas utsträckning aven till
de av järnvägsstyrelsen i detta avseende förordade järnvägslinjerna Uddevalla
—Herrljunga—Borås—Varberg. .. „
Med åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
till Elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien för budgetåret 1943
/44 å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder, statens järnvägar, anvisat
ett investeringsanslag av 6.000.000 kronor.
Stockholm den 8 juni 1948.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 271.
Godkänd av föräta kammaren den 8 juni 1943.
Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1943.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl, Majjts preposition
angående förvärv av Karlshamn Vislanda Bolmens
järnväg m.m.
(Statsutskottets utlåtande nr 132.)
Till Konungen.
I propositionen nr 204 har Kungl. Maj :t, under åberopande av billigt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för deli 2 april 1943,
gjort framställning örn förvärv av Karlshamn—Vislanda Bolmens järnväg
Ifrågavarande bana, Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg jämte den anslutande
Hönshylte—Kvarnamåla järnväg, har samma spårvidd som de angränsande,
numera av staten inlösta Blekinge kustbanor. Den ansluter sig
därjämte till det övriga omkringliggande statsbanenätet vid ett flertal över.
rångsstationer. Banans införlivning med statens järnvägar får därför betraktas
som en naturlig rationaliseringsåtgärd. Med beaktande harav har riksdagen,
ehuru de köpevillkor som säljaren betingat sig få anses för staten
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.