Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien jämte i ämnet väckta motioner.

2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1943:270, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

c

Riksdagens skrivelse nr 269—270.

befordran av enskildas försändelser i ransoneringsärenden för budgetåret 1943/

44 å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av

4.000.000 kronor.

Stockholm den 8 juni 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 270.

Godkänd av första kammaren den 8 juni 1943.

Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 131.)

Till Konungen.

I propositionen nr 195 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 2 april 1943, föreslagit

riksdagen att till Elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien

för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder,

Statens järnvägar, anvisa ett investeringsanslag av 6.000.000 kronor.

I två likalydande motioner, 1: 247 och II: 355, har hemställts, att riksdagen

må till elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien för budgetåret

1943/44 å kapitalbudgeten anvisa ett investeringsanslag av 6.000.000 kronor

samt att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att förslag

förelägges 1944 års riksdag örn elektrifiering av järnvägslinjen Varberg—Herrljunga—Uddevalla.

På statens järnvägars elektrifieringsorganisation med dess befäl, arbetarstam

och arbetsmateriel antagas viktiga iståndsättningsuppgifter komma att vila vid

krigstillfälle. Det upprätthållande av nämnda organisation, som därför är i

beredskapshänseende behövligt, har järnvägsstyrelsen funnit kunna uppnås genom

ett beslut att nu elektrifiera linjen Östersund—Storlien. Då ett förord

för ensamt denna linje i viss mån strede mot de militära önskemålen örn elektrifiering

inom den närmaste tiden jämväl av linjerna Uddevalla—Herrljunga

■—Borås har dock styrelsen föreslagit elektrifieringsarbetenas utsträckning också

till sistnämnda linjer samt därutöver till sträckan Borås—Varberg.

Propositionens förslag avser emellertid elektrifiering enbart av linjen Östersund—Storlien.

De fördelar, som den elektriska driftsformen medför i form av en mera enhetlig

och tidsenlig utrustning av bannätet, ökad kapacitet samt ökat Oberoende

av utländskt lokomotivbränsle, ha tidigare vid olika tillfällen utvecklats

inom riksdagen. Därvid har särskilt beaktats den större lämplighet de elektriska

loken med deras större dragkraft äga för järnvägslinjer, som gå fram

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse nr 270—271.

genom sådan starkt kuperad terräng som allmänt förekommer exempelvis i

Norrland Även ur militär synpunkt har efter hand gagnet av jarnvagselektrifieringen

blivit allt klarare insett. Främst ha därvid tagits i betraktande

de högst betydligt förstärkta möjligheterna att avveckla den okade traiikbelastning,

för vilken bansystemet kan tänkas bliva utsatt under krig.

Det hårt ansträngda finans- och arbetsmarknadsläget men också den utav

avspärrningen framtvingade nödvändigheten av en den strängaste hushållning

med landets tillgångar på koppar och annan för elektrifiermgsarbetena

erforderlig råmateriel bör dock å andra sidan vid ärendets bedömande beaktas

Med hänsyn till sistnämnda faktorer har riksdagen funnit, att riksdagens

beslut nu bör begränsas till en elektrifiering av sträckan Ostersund—Stor leii.

Härtill bör dock knytas en bestämd förväntan, att så snart tidsförhållandena

det medgiva förslag framlägges örn elektrifieringarnas utsträckning aven till

de av järnvägsstyrelsen i detta avseende förordade järnvägslinjerna Uddevalla

—Herrljunga—Borås—Varberg. .. „

Med åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

till Elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien för budgetåret 1943

/44 å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder, statens järnvägar, anvisat

ett investeringsanslag av 6.000.000 kronor.

Stockholm den 8 juni 1948.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 271.

Godkänd av föräta kammaren den 8 juni 1943.

Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl, Majjts preposition

angående förvärv av Karlshamn Vislanda Bolmens

järnväg m.m.

(Statsutskottets utlåtande nr 132.)

Till Konungen.

I propositionen nr 204 har Kungl. Maj :t, under åberopande av billigt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för deli 2 april 1943,

gjort framställning örn förvärv av Karlshamn—Vislanda Bolmens järnväg

Ifrågavarande bana, Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg jämte den anslutande

Hönshylte—Kvarnamåla järnväg, har samma spårvidd som de angränsande,

numera av staten inlösta Blekinge kustbanor. Den ansluter sig

därjämte till det övriga omkringliggande statsbanenätet vid ett flertal över.

rångsstationer. Banans införlivning med statens järnvägar får därför betraktas

som en naturlig rationaliseringsåtgärd. Med beaktande harav har riksdagen,

ehuru de köpevillkor som säljaren betingat sig få anses för staten

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.