Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående centralisering av underhållstjänsten i fråga om intendenturmateriel m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1943-06-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1943:320, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående centralisering av underhållstjänsten i fråga om intendenturmateriel m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 320.

3

Nr 320.

Godkänd av första kammaren den 19 juni 1943.

Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående centralisering av underhållstjänsten

i fråga om intendenturmateriel m. m. jämte i

ämnet väckta motioner.

(Första särskilda utskottets utlåtande nr 3.)

Till KONUNGEN.

I en den 12 mars 1943 dagtecknad proposition, nr 179, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att centralisation av underhållstjänsten i fråga om intendenturmateriel

skall äga rum enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 12 mars 1943 angivna grunder;

dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i samma statsrådsprotokoll förordats besluta örn avskedsersättning eller årlig

ersättning åt personal, som i samband med omorganisationens genomförande

entledigas från sin anställning;

dels medgiva, att kostnaderna för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll förordat,

av centrala tvätt- och reparationsanstalter i Stockholm och Boden

samt på Gotland må bestridas med 390 000 kronor utav av riksdagen för

uppförande av tvättinrättningar vid Skaraborgs regemente, Gotlands infanteriregemente

och Norrlands artilleriregemente anvisade medel samt med

återstoden, 1 880 000 kronor, från de under försvarsväsendets fastighetsfond

för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten

m. m., därav 1 230 000 kronor från det under arméförvaltningens

delfond uppförda anslaget, 400 000 kronor från det under marinförvaltningens

delfond uppförda anslaget och 250 000 kronor från det under flygförvaltningens

delfond uppförda anslaget;

dels ock å kapitalbudgeten under Fonden för förlag till statsverket till An
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 320.

skaffning av maskiner och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 800 000

kronor.

I anledning av propositionen ha väckts två motioner, nämligen

dels en inom första kammaren, nr 233, vari hemställts, bland annat,

att vid prövningen av frågan om försvarsväsendets skoreparationer, enligt

propositionen nr 179, hänsyn måtte tagas till i motionen anförda synpunkter

och att i anslutning till dessa måtte undersökas, örn icke den privata skoindustrien

kan åtaga sig försvarsväsendets skoreparationer på lika fördelaktiga

villkor som staten själv; samt

att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag örn anslag till nybyggnader

och nyanskaffning av maskiner i vad gäller skoreparationsverkstäder för

försvarsväsendet;

dels ock en inom andra kammaren, nr 341, i vilken hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av propositionen nr 179 måtte uttala sig för, bland

annat,

att med utnyttjande så långt det är möjligt av befintliga anläggningar

centralisering av reparations- och underhållstjänsten i fråga om intendenturmateriel

knytes till orter, där flera truppförband äro förlagda, eller till sådana

orter, dit denna organisations- och underhållstjänst beträffande flera

förband på nära liggande förläggningsplatser lämpligen kan sammanföras;

samt

att graden av centralisering fastställes icke enbart med syfte att ernå rationaliserad

industriell drift utan också med aktgivande på den roll, kvaliteten

har för uppnående av bästa ekonomiska resultat.

I förevarande sammanhang må jämväl framhållas, att i de i anledning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 180 angående organisationen av försvarsväsendets

centrala förvaltning väckta likalydande motionerna 1:235 och 11:342

uttalats, att det borde bli föremål för närmare undersökning, örn icke de

medelstora, garnisonsvis ordnade reparationsanstaltema väl fyllde sin uppgift

även i ekonomiskt avseende. I vad angår detta spörsmål hava motionerna

upptagits till behandling i detta sammanhang.

Principförslag beträffande centralisering av underhållstjänsten.

I likhet med föredragande departementschefen finner riksdagen, att en

övergång från den nuvarande, i hantverksmässiga former bedrivna tväitoch

reparationsverksamheten inom försvarsväsendet till industriell drift i

större skala skulle vara ägnad att medföra påtagliga fördelar i tekniskt och

ekonomiskt hänseende. Även om den besparing, som vinnes genom en centralisering

av den nuvarande verkstadsdriften, måhända icke blir så stor

som 1942 års militära reparationstjänstutredning beräknat, bygger det i pro
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 320.

5

positionen framlagda förslaget otvivelaktigt på ekonomiskt riktiga principer.

En koncentration av verkstadsdriften måste även, såsom departementschefen

framhållit, vara ägnad att skapa ökade möjligheter för ett sakkunnigt

och enhetligt bedömande av de med underhållsväsendet sammanhängande

tekniska problemen. Ur industriella och driftsekonomiska synpunkter torde

sålunda starka skäl tala för en omläggning av ifrågavarande underhållstjänst

i enlighet med utredningens förslag.

Från vissa håll har gjorts gällande, att en driftskoncentration ur militära

synpunkter skulle vara förenad med olägenheter, främst hänförliga till den

ökade transportapparaten samt till nödvändigheten för truppförbanden att

avvara reparationsgodset under något längre tid än för närvarande. Sistnämnda

omständighet har ansetts medföra, att den i bruk varande persedelstocken

måste ökas. I vad mån en sådan ökning kan bli erforderlig blir

givetvis beroende av den förlängning av reparationstiden, som kommer att

inträda vid en centralisering. Att tillförlitligt bedöma ökningens storlek

torde, såsom föredragande departementschefen framhållit, bli möjligt först

sedan någon tids erfarenhet rörande den nya organisationen föreligger. Genom

lämpliga organisatoriska åtgärder torde emellertid de anförda olägenheterna

kunna minskas

Reparationstjänstutredningen har för sin del ansett ådagalagt, att det vid

centraliserad underhållstjänst icke vållar tekniska svårigheter att uppnå

varje grad av önskad standard. Under hänvisning härtill vill riksdagen i anledning

av motionen II: 341 framhålla vikten av att en tillfredsställande

reparationsstandard uppehälles även efter en omläggning av driften.

Av det sagda framgår, att avgörandet av centraliseringsfrågan måste föregås

av en avvägning av fördelar mot nackdelar. Om icke synnerligen starka

skäl mot en centralisering kunna anföras, kan det knappast väntas, att statsmakterna

skola avstå från en så betydande kostnadsbesparing som den nu

aktuella. Sådana skäl ha enligt riksdagens mening icke anförts. Riksdagen

har för sin del kommit till den uppfattningen, att olägenheterna mer än väl

uppvägas av fördelar. Vid fullföljandet av utredningen om reparationstjänsten

bör emellertid — i anslutning till vad som yrkats i de likalydande

motionerna 1:235 och 11:342 samt i motionen 11:341 — uppmärksamhet

ägnas åt frågan, huruvida det icke i särskilda fall, då en förläggningsort är

belägen på långt avstånd från närmaste centrala anstalt, kan visa sig fördelaktigt

att bibehålla nuvarande ordning för underhållstjänsten.

Av skäl, som i propositionen anförts, bör den starkare koncentrationen av

reparationsverksamheten lämpligen omfatta allenast reparation av skodon

och övriga beklädnadsartiklar samt utförande av tvätt. Vad departementschefen

anfört rörande formerna för rationalisering av reparationstjänsten på

andra områden har icke föranlett uttalande från riksdagens sida.

Den centraliserade organisation på underhållstjänstens område, som här

föreslagits, har beräknats med utgångspunkt från det normala fredsbeliovet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 320.

Det har sålunda förutsatts, att privatindustrien i fråga om såväl reparation

som tvätt skall tagas i anspråk för militärt behov vid beredskapstillfällen och

mobilisering.

Riksdagen vill framhålla lämpligheten av att de centrala anstalterna till

sin kapacitet så avpassas, att de kunna tillgodose jämväl garnisonssjukhusens

behov av tvätt och reparationer. Riksdagen har beaktat, att den nu till

utförande föreslagna Gotlandsanstalten ansetts böra dimensioneras jämväl

för landstingets sjukvårdsinrättningars tvättbehov. En sådan anordning är

enligt riksdagens mening principiellt synnerligen lämplig. Det synes sannolikt,

att mycket skulle stå att vinna i ekonomiskt avseende genom att möjligheterna

till samarbete på ifrågavarande område med landstingen och större

städer tillvaratagas. Riksdagen anser därför, att vid den fortsatta utbyggnaden

av organisationen böra övervägas de fördelar, som kunna ernås genom

att anstalterna avses för både statligt och kommunalt bruk. I detta sammanhang

vill riksdagen slutligen understryka att, såsom också i propositionen

får anses förutsatt, vid förläggningen av de centrala anstalterna hänsyn i

möjligaste mån bör tagas till dyrortsgrupperingen.

Till förslaget, att centrala anstalter för tvätt och reparation av beklädnadsartiklar

nu höra komma till utförande i Stockholm och Boden samt på

Gotland, ansluter sig riksdagen i princip. Det må ankomma på Kungl. Majit

att bestämma den ordning, i vilken dessa centrala anstalter böra komma till

utförande. Riksdagen har icke förbisett, att det i nuvarande läge kan bereda

vissa svårigheter att för ifrågavarande byggnadsarbeten avse arbetskraft och

material. Riksdagen förutsätter, att en prövning av arbetenas angelägenhetsgrad

kommer att i vanlig ordning äga rum inom socialdepartementets byggnadsberedning.

Den planerade utbyggnaden av organisationen torde få äga

rum i den takt förhållandena medgiva.

Av vad riksdagen sålunda anfört framgår, att riksdagen funnit sig icke

kunna bifalla motionen 1:233. Riksdagen bar i sammanhang med behandlingen

av denna motion haft under övervägande, huruvida omständigheter,

som inträffat efter framläggandet av förevarande proposition, kunde

motivera ett tillmötesgående i viss mån av i motionen framförda önskemål.

Den reglering av handeln med och förbrukningen av läder och skodon m. m.,

som påbjudits genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 21 april 1943, har otvivelaktigt

medfört en väsentligt reducerad arbetstillgång inom den privata

skoindustrien. Möjligheterna att på denna utlägga beställningar av skoreparationer

för försvarets räkning bli emellertid beroende icke blott av svaret

på frågan, örn en sådan anordning ställer sig ekonomiskt lika fördelaktig

som statlig drift. Dessa möjligheter begränsas även av hänsyn till att arbetare

i försvarets tjänst, som för närvarande sysselsättas med skoreparationer,

icke genom en dylik anordning böra berövas möjligheter till arbetsanställning,

som eljest skulle stått dem till buds. Riksdagen har ansett, att

någon beskärning av de nu framlagda byggnadsprogrammen med de för sko
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse nr 320.

reparationer beräknade utrymmena icke bör ifrågakomma liksom att dylika

utrymmen böra beräknas vid den fortsatta planeringen av centrala anstalter.

Riksdagen har emellertid med hänsyn till önskvärdheten av att icke i rådande

läge öka svårigheterna på arbetsmarknaden inom skobranschen funnit

sig böra lägga i Kungl. Majits hand att med beaktande av nämnda omständigheter

bestämma tidpunkten för genomförande av centralisering såvitt

angår skoreparationer.

Till det i propositionen framlagda förslaget om ersättning till personal,

som i samband med organisationens genomförande entledigas från sin anställning,

har riksdagen anslutit sig. Riksdagen förutsätter, att i den mån

så är möjligt befattningshavare, som icke kan anställas inom den centi aliserade

organisationen, beredes tillfälle till annan likvärdig sysselsättning i

försvarets tjänst eller i annan statstjänst. Det ina ankomma pa Kungl. Maj.!

att meddela närmare föreskrifter i dessa ämnen i huvudsaklig överensstämmelse

med vad föredragande departementschefen anfört.

Vad i propositionen i övrigt i förevarande sammanhang anförts har icke

föranlett erinran från riksdagens sida.

Förslag örn uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter

i Stockholm och Boden samt på Gotland.

Riksdagen har i likhet med departementschefen funnit de av reparationstjänstutredningen

framlagda förslagen om uppförande av centrala tvätt- och

reparationsanstalter i Stockholm och Boden samt på Gotland i allt väsentligt

kunna godtagas. Det må, på sätt i propositionen förutsatts, ankomma pa

Kungl. Maj:t att träffa närmare avgörande i fråga om placeringen av Stockholmsanläggningen

samt örn storleken av anstalten på Gotland. Enligt vad

riksdagen inhämtat ha de i propositionen förutsatta förhandlingarna med

Gotlands läns landstings förvaltningsutskott rörande de ekonomiska betingelserna

för utförande av tvätt från landstingets sjukvårdsinrättningar vid

sistnämnda anstalt numera fortskridit så långt, att förvaltningsutskottet i

skrivelse till utredningen förordat, att dylikt samarbete under vissa angivna

förutsättningar kommer till stånd.

De i propositionen gjorda beräkningarna av kostnaderna lör uppförande

av byggnader samt för anskaffning av maskiner och annan utrustning lia

icke givit riksdagen anledning till erinran, liksom ej heller det föreslagna

sättet för dessa kostnaders bestridande. I enlighet med numera tillämpade

principer bör det för anskaffning av maskiner och annan utrustning för

centrala tvätt- och reparationsanstalter avsedda anslaget betecknas såsom

investeringsanslag.

Av skid, som departementschefen anfört, böra cheferna för ifrågavarandv

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 320.

anstalter beredas extra ordinarie anställning. Det har synts riksdagen böra

ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma de lönegrader, i vilka nämnda chefer

skola placeras.

Vad i övrigt i propositionen i denna del anförts har ej heller föranlett

någon riksdagens erinran.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får riksdagen anmäla,

att riksdagen

dels beslutat, att centralisation av underhållstjänsten i fråga om intendenturmateriel

skall äga rum enligt de i propositionen nr 179 förordade grunderna

med de avvikelser därifrån, som av riksdagen i det föregående angivits;
dels

bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med

vad i propositionen nr 179 förordats besluta om avskedsersättning eller årlig

ersättning åt personal, som i samband med omorganisationens genomförande

entledigas från sin anställning;

dels medgivit, att kostnaderna för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad i propositionen nr 179 förordats, av centrala tvätt- och reparationsanstalter

i Stockholm och Boden samt på Gotland må bestridas med

390 000 kronor utav av riksdagen för uppförande av tvättinrättningar vid

Skaraborgs regemente, Gotlands infanteriregemente och Norrlands artilleriregemente

anvisade medel samt med återstoden, 1 880 000 kronor, från de

under försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslagen

till Vissa byggnadsarbeten m. m., därav 1 230 000 kronor

från det under arméförvaltningens delfond uppförda anslaget, 400 000 kronor

från det under marinförvaltningens delfond uppförda anslaget och

250 000 kronor från det under flygförvaltningens delfond uppförda anslaget;

dels ock å kapitalbudgeten under Fonden för förlag till statsverket till Anskaffning

av maskiner och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter

för budgetåret 1943/44 anvisat ett investeringsanslag av

800 000 kronor.

Stockholm den 19 juni 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.