Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om allmänna vägar m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1943-06-19 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1943:349, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om allmänna vägar m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 349.

1

Nr 349.

Godkänd av första kammaren den 19 juni 1943.

Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om allmänna

vägar m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 2.)

Till KONUNGEN.

Genom en den 30 april 1943 dagtecknad proposition, nr 223, har Eders

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och

lagrådet förda protokoll,

dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om allmänna vägar;

2) lag om ändring i vissa delar av stadsplanelagen den 29 maj 1931 (nr

142);

3) lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 § lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s.

1) örn nyttjanderätt till fast egendom;

4) lag örn ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om

expropriation;

5) lag om vad iakttagas skall i anledning av kronans övertagande av den

allmänna väghållningen på landet; samt

6) lag om vägnämnder, länsvägnämnder och riksvägnämnd;

dels föreslagit riksdagen att godkänna vid propositionen fogade förslag till

1) förordning örn statsbidrag till väg- och gatuhållningen i städer och

stadsliknande samhällen, som äro väghållare; samt

2) förordning om statsbidrag till städer och stadsliknande samhällen, där

kronan är väghållare, för tillhandahållande av mark för allmän väg m. m.;

dels ock anhållit örn riksdagens yttrande över ett vid propositionen fogat

förslag till stadga angående behandlingen av vissa vägfrågor (vägstadga).

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft trettio

i anledning av propositionen inom riksdagen väckta motioner.

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 14 sami. Nr 349.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 349.

I ärendet har andra särskilda utskottet avgivit utlåtande nr 2, vilket härvid

fogas. Riksdagen har godkänt utskottets utlåtande utom i vad detsamma

avser rubriken till samt 1 § andra stycket samt 25 och 26 §§ i det av utskottet

förordade förslaget till lag om vägnämnder, länsvägnämnder och riksvägnämnd.

Riksdagen, som sålunda godkänt 1 § första stycket, 2—24 och

27—33 §§ i sistnämnda lagförslag, har med bifall till vad härutinnan yrkats

i reservation av herr Heiding m. fl. för sin del beslutat dels att 1 § andra

stycket samt 25 och 26 §§ i nyssnämnda förslag skola utgå, dels ock att

rubriken till ifrågavarande lag skall hava följande lydelse: »Lag om vägnämnder

och länsvägnämnder.»

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen, som funnit vissa ändringar

böra vidtagas i de genom Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition framlagda

författningsförslagen, beslutat

dels för sin del antaga de av utskottet förordade förslagen till

1) lag om allmänna vägar;

2) lag örn ändring i vissa delar av stadsplanelagen den 29 maj 1931 (nr

142);

3) lag örn ändrad lydelse av 1 kap. 8 § lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1)

örn nyttjanderätt till fast egendom;

4) lag om ändring av vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om

expropriation;

5) lag om vad iakttagas skall i anledning av kronans övertagande av den

allmänna väghållningen på landet;

dels för sin del antaga det förslag till lag om vägnämnder och länsvägnämnder,

som bilägges denna skrivelse,

dels uttala, att stadgan angående behandlingen av vissa vägfrågor (vägstadga)

bör givas en lydelse i överensstämmelse med vad utskottet föreslagit,

dels ock för sin del godkänna de av utskottet förordade förslagen till

1) förordning om statsbidrag till väg- och gatuhållningen i städer och

stadsliknande samhällen, som äro väghållare; samt

2) förordning om statsbidrag till städer och stadsliknande samhällen, där

kronan är väghållare, för tillhandahållande av mark för allmän väg m. m.

Stockholm den 19 juni 1943.

Med undersåtlig vördnad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 349.

3

Bilaga till riksdagens skrivelse nr 349.

Förslag

till

lag om vägnämnder oell länsvägnämnder.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

I varje län skola finnas vägnämnder och en länsvägnämnd för att i vägfrågor

företräda de lokala vägintressena på landet och i de städer, där kronan

är väghållare.

Om vägnämnd.

2 §.

Vägnämnd har till uppgift att verka för att vägbehoven inom nämndens

område på bästa sätt tillgodoses.

I sådant hänseende har nämnden bland annat att avgiva av Konungen, vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, länsstyrelsen eller vägförvaltningen i länet infordrade

yttranden i frågor örn byggande av allmän väg, förändring av enskild

väg till allmän, inrättande av särskild vinterväg och indragning av allmän

väg samt att i övrigt fullgöra vad enligt denna lag eller särskild författning

ankommer på vägnämnden.

Vägnämnd äger jämväl i övrigt framställa förslag i frågor rörande vägväsendet

och vägtrafiken inom nämndens område samt må hos Konungen anföra

besvär över beslut, som meddelats av väg- och valtenbyggnadsstyrelsen

eller länsstyrelsen.

3 §.

Vägnämndernas områden bestämmas av Konungen. Därvid iakttages, att

delar av samma kommun icke förläggas till olika vägnämndsområden inom

länet samt att sådant område icke må omfatta kommuner inom skilda län.

4 §.

Vägnämnd skall bestå av fem ledamöter. Ledamöter jämte suppleanter för

dem väljas, örn vägnämndsområdet utgöres av endast en kommun, av dennas

fullmäktige och eljest av ombud för de i området ingående kommunerna.

5 §■

Ombuden jämte suppleanter för dem väljas av kommunalfullmäktige eller

stadsfullmäktige eller, där kommunalfullmäktige icke finnas, å kommunalstämma.

Sker valet å kommunalstämma, äge envar, som är röstberättigad i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 349.

kommunens allmänna angelägenheter, rösträtt. Varje röstande åge en röst.

Vid lika rösttal skilje lotten.

Val av ombud förrättas under tiden från och med den 1 oktober till och

med den 15 november.

Antalet ombud bestämmes i förhållande till folkmängden sålunda, att envar

kommun utser ett ombud för varje påbörjat befolkningstal av 2,000 eller

det lägre tal, som må erfordras för att antalet ombud för hela vägnämndsområdet

skall uppgå till minst 10.

Det ankommer på länsstyrelsen att i god tid före valet fastställa antalet ombud

för envar kommun.

Varje kommun utser suppleanter till lika antal som ombud.

Val av ombud jämte suppleanter skall i kommun, som utser två eller flera

ombud, vara proportionellt, därest det begäres av minst så många väljande, som

motsvarar det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med siffran

för det antal ombud valet avser, ökad med 1. Om förfarandet vid sådant

val är särskilt stadgat. Sker ej valet proportionellt, skall bestämmas den ordning,

i vilken suppleanterna skola inkallas.

Valbar till ombud eller suppleant för ombud är en var inom vägnämndens

område boende man eller kvinna, som äger utöva rösträtt å kommunalstämma.

I avseende å obehörighet såsom ombud skall vad örn ordförande i kommunalstämma

är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Ej må annan avsäga sig uppdraget att vara ombud eller suppleant för sådan

än den, som av ämbete eller tjänst är hindrad att fullgöra uppdraget eller

fyllt sextio år.

Ombud och suppleanter för dem väljas för fyra år, räknat från den 16 november

det år, då valet skedde. Avgår ombud före utgången av nämnda tid,

inkallas den suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordningen

bör inträda. Där så erfordras, anställes fyllnadsval för den återstående

delen av tjänstgöringstiden.

Underrättelse om val av ombud och suppleanter för dem, med angivande

av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen.

6 §■

Beträffande vägnämndsområde, som består av mer än en kommun, utsätter

länsstyrelsen med iakttagande av vad i 9 § stadgas dag och tid för val

av ledamöter jämte suppleanter i vägnämnden samt kallar ombuden till valförrättningen.

Länsstyrelsen skall tillika bland ombuden utse en att leda

förhandlingarna, till dess ordförande valts, samt tillställa den sålunda utsedde

uppgift örn varje i vägnämndsområdet ingående kommuns rösttal enligt

den kommunala röstlängden.

Inträffar för ombud sådant hinder, att han ej kan inställa sig vid valförrättningen,

åligger det honom att anmoda den närmast i ordningen varande

suppleanten att infinna sig vid förrättningen. Är även denne hindrad, har

han att anmoda den närmast därefter tjänstgöringsskyldige.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 349. 5

Valet må icke företagas, med mindre ombud med sammanlagt mer än två

tredjedelar av vägnämndsområdets rösttal äro tillstädes.

Valförhandlingarna ledas av en ordförande, som utses av ombuden.

Ombud för kommun, som utsett allenast ett ombud, röstar vid valet för

kommunens hela rösttal enligt den kommunala röstlängden. Det rösttal,

som tillkommer ombud för annan kommun, bestämmes sålunda, att kommunens

hela rösttal delas med siffran för antalet av kommunen utsedda ombud.

7 §•

Val av vägnämndsledamöter och suppleanter för dem skall vara proportionellt,

därest det begäres av väljande med sammanlagt minst så många röster,

som motsvarar det tal vilket erhålles, om samtliga väljandes rösttal delas

med siffran för det antal personer valet avser, ökad med 1. Om förfarandet

vid sådant proportionellt val skall gälla vad örn proportionellt val å kommunalstämma

är stadgat, i den mån avvikelse icke betingas av bestämmelsen

i 6 § örn röstvärdets beräkning. Sker ej valet proportionellt, skall bestämmas

den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas.

8 §•

I avseende å valbarhet och obehörighet skall vad i 5 § är stadgat angående

ombud äga motsvarande tillämpning beträffande ledamot och suppleant

i vägnämnden.

Ämbets- eller tjänsteman i länsstyrelsen eller vägförvaltningen må icke

vara ledamot eller suppleant i vägnämnden.

Ej må annan avsäga sig uppdraget att vara ledamot eller suppleant i vägnämnden

än den, som av ämbete eller tjänst är hindrad att fullgöra uppdraget

eller fyllt sextio år eller eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av

vägnämnden, eller ock vid valet den som under de senaste fyra åren, det år

valet sker inberäknat, tjänstgjort såsom ledamot i vägnämnd.

9 §•

Ledamöter och suppleanter i vägnämnden väljas för fyra år, räknat från

och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet skall förrättas

i december månad det år, då val av ombud ägde rum.

Avgår ledamot, inträder såsom ledamot för den återstående tjänstgöringstiden

den suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordningen

bör inträda. Där så erfordras, anställes fyllnadsval för sistnämnda tid.

10 §.

Ombuden skola i samband med valet av ledamöter i vägnämnden utse

någon av dem att vara sammankallande och att leda nämndens förhandlingar,

intill dess ordförande valts.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 349.

11 §•

Vägnämnden utser inom sig ordförande och vice ordförande att tjänstgöra

den tid, för vilken de blivit utsedda till ledamöter.

12 §.

Underrättelser örn val av vägnämnd och sammankallande ledamot så ock

av ordförande och vice ordförande i sådan nämnd skola, med angivande

av de valdas namn och postadress, ofördröjligen insändas till länsstyrelsen

för intagande i länskungörelserna.

13 §.

Vägnämnden sammanträder å det ställe och å de tider nämnden bestämmer

och dessutom så ofta ordföranden finner det nödigt ävensom då länsstyrelsen

därom förordnar eller minst två ledamöter för uppgivet ändamål

göra framställning därom. Örn utsatt sammanträde skall meddelande ofördröjligen

insändas till länsstyrelsen.

Vid vägnämndens sammanträden äga landshövdingen och vägdirektören

eller den, någon av dem i sitt ställe förordnar, vara tillstädes och deltaga i

överläggningarna men ej i besluten.

Örn vägnämndens ordförande därom framställer begäran, skall vägdirektören

eller, om denne av tjänstegöromål är förhindrad, av honom utsedd annan

tjänsteman vid vägförvaltningen närvara vid sammanträde för att tillhandagå

med upplysningar.

14 §.

Suppleanterna i vägnämnden böra i den mellan dem bestämda ordningen

kallas till tjänstgöring, i den mån det erfordras till följd av hinder för ledamot.

Suppleant vare obetaget att även eljest närvara vid nämndens sammanträden

och deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

15 §.

Vägnämnden må ej handlägga ärende, såvida icke minst tre av ledamöterna

äro tillstädes.

Ledamot eller till tjänstgöring kallad suppleant, som utan anmält, av nämnden

godkänt hinder uteblir från sammanträde, skall böta till kronan fem

kronor och dubbelt så mycket, om sammanträdet måste i anseende till de

närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

16 §.

Omröstning inom vägnämnden skall ske öppet, där ej vid val sluten omröstning

begäres. Utgången bestämmes genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, skiljer vid val lotten mellan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 349. •

lika rösttal men blir i övriga fall den mening beslut, som ordföranden biträder.

17 §.

Vid vägnämndens sammanträde skall ordföranden föra eller på sitt ansvar

låta föra protokoll.

Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill

för varje gång av nämnden utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock

verkställas av nämnden antingen genast eller vid nästa sammanträde. Avskrift

av justerat protokoll skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen.

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit

avskrift av vägnämndens protokoll äger att utan avgift få avskriftens riktighet

bestyrkt.

18 §.

Ordföranden åligger att ombesörja vägnämndens skriftväxling, mottaga

alla till nämnden ställda framställningar, vårda nämndens handlingar och

hålla register över dem.

19 §.

För sitt arbete åtnjuter envar av vägnämndens ledamöter gottgörelse av

statsmedel med aderton kronor för sammanträdesdag. Ordföranden åtnjuter

härutöver ett årligt arvode av tvåhundra kronor. Ordföranden är tillika berättigad

till ersättning av statsmedel för renskrivning, porton och andra för

uppdragets fullgörande nödiga omkostnader för vägnämnden. Ersättning må

ej utgå för arvode till biträde, som må hava av ordföranden anlitats vid protokollsföring.

Ordföranden och annan ledamot av nämnden äga för resa, som påkallats

av uppdraget, av statsmedel åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning

enligt allmänna resereglementet. För dag, då dagarvode åtnjutes, må likväl ej

beräknas traktamentsersättning.

Räkning å dagarvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning skall

vara attesterad av ordföranden.

Om länsvägnämnd.

20 §.

Länsvägnämnd har till uppgift att verka för att vägfrågor, som äro gemensamma

för flera eller alla vägnämndsområdena inom länet, erhålla den för

hela länet ändamålsenligaste lösningen.

Länsvägnämnd har bland annat att avgiva av Konungen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

länsstyrelsen eller vägförvaltningen i länet infordrat

yttrande samt att i övrigt fullgöra vad enligt denna lag eller särskild författning

ankommer på nämnden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 349.

Länsvägnämnden må hos Konungen anföra besvär över beslut, som meddelats

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller länsstyrelsen.

21 §.

Ledamöterna i länsvägnämnden utses av länsstyrelsen samt skogsvårdsstyrelsen

(skogsvårdsstyrelserna) och vägnämnderna i länet så, att länsstyrelsen

förordnar två ledamöter samt skogsvårdsstyrelsen (envar av skogsvårdsstyrelserna)

och varje vägnämnd en ledamot, dock att vägnämnd i

Gotlands län utser två ledamöter. För varje ledamot utses i enahanda ordning

en suppleant.

Av de ledamöter, som förordnas av länsstyrelsen, skall en vara representant

för städerna i länet. Vägnämnd må till ledamot i länsvägnämnd och

suppleant för denne endast välja den, som vid valet är ledamot i vägnämnd.

Av skogsvårdsstyrelse utsedd ledamot i länsvägnämnd skall vara förfaren

i skogsbruk och väl förtrogen med skogsförhållandena inom länet.

I avseende å valbarhet i övrigt, obehörighet och rätt att avsäga sig uppdrag

skall vad i 8 § är stadgat äga motsvarande tillämpning beträffande

ledamot och suppleant i länsvägnämnden.

22 §.

Ledamöter och suppleanter i länsvägnämnd utses under januari eller

februari månad året näst efter det, varunder val av ledamöter i vägnämnd

ägt rum, för en tid av fyra år, räknat från den 1 mars det år, förordnandet

eller valet skedde. Avgår ledamot, inträder för den återstående tjänstgöringstiden

den för honom utsedde suppleanten såsom ledamot. Där så erfordras,

förordnas ny ledamot eller anställes fyllnadsval för sistnämnda tid.

23 §.

Länsstyrelsen förordnar någon av dem, som utsetts till ledamöter i länsvägnämnden,

att vara sammankallande och att leda nämndens förhandlingar,

intill dess ordförande valts.

24 §.

Vad i 8, 11 och 12 §§, 13 § andra och tredje styckena, 14 §, 15 § andra

stycket och 16—19 §§ är stadgat skall äga motsvarande tillämpning med avseende

å länsvägnämnd.

Länsvägnämnden sammanträder å det ställe och de tider nämnden bestämmer

och dessutom så ofta ordföranden finner det nödigt ävensom dä

länsstyrelsen därom förordnar eller minst halva antalet av nämndens ledamöter

för uppgivet ändamål gör framställning därom. Om utsatt sammanträde

skall meddelande ofördröjligen insändas till länsstyrelsen.

Länsvägnämnden må ej handlägga ärende, såvida icke minst halva antalet

ledamöter är tillstädes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 349. y

Om besvär.

25 §.

Menar någon, att val, som förrättats av ombud, vägnämnd eller länsvägnämnd,

eller annat beslut, som meddelats av vägnämnd eller länsvägnämnd,

icke tillkommit i laga ordning eller står i strid mot allmän lag eller författning,

åge han däröver anföra besvär.

Besvären skola, jämte protokoll rörande valet eller beslutet samt i förekommande

fall bevis örn dagen då justering av protokollet ägde rum, ingivas

till länsstyrelsen inom trettio dagar, räknade, vid besvär över val av

ledamot eller suppleant i vägnämnd, från det valet skedde och eljest från

den dag, då protokollet rörande valet eller beslutet justerades.

26 §.

Utan hinder av förd klagan skall val eller beslut lända till efterrättelse,

där ej länsstyrelsen annorlunda förordnar.

27 §.

över länsstyrelsens beslut må klagan hos Konungen förås i den ordning,

som är bestämd för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks

beslut.

övergångsbestämmelser.

28 §.

Denna lag skall, såvitt ej nedan annorlunda stadgas, träda i kraft den

1 januari 1944.

29 §.

Val av ombud och suppleanter för dem förrättas första gången under

oktober månad 1943. Länsstyrelsen skall dessförinnan bestämma det antal

ombud och suppleanter, som var kommun skall utse.

Ombuden och suppleanterna väljas första gången för tiden från och med

den 1 november 1943 till och med den 15 november 1947.

30 §.

Val av ledamöter i vägnämnd och suppleanter för dem skall första gången

äga rum under förra hälften av november månad 1943 samt avse tiden från

och med den 16 november 1943 till och med utgången av år 1947.

31 §.

Val av ledamöter i länsvägnämnd och suppleanter för dem skall första

gången äga rum under senare hälften av november månad 1943 samt avse

tiden från och med den 1 december 1943 till och med utgången av februari

månad 1948.

Bihang till riksdagens protokoll I9i3. 14 sami. Nr 349.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.