Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om allmänna vägar m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
1943-06-19 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1943:349, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om allmänna vägar m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse nr 349.
1
Nr 349.
Godkänd av första kammaren den 19 juni 1943.
Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1943.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om allmänna
vägar m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 2.)
Till KONUNGEN.
Genom en den 30 april 1943 dagtecknad proposition, nr 223, har Eders
Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och
lagrådet förda protokoll,
dels föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag om allmänna vägar;
2) lag om ändring i vissa delar av stadsplanelagen den 29 maj 1931 (nr
142);
3) lag om ändrad lydelse av 1 kap. 8 § lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s.
1) örn nyttjanderätt till fast egendom;
4) lag örn ändring i vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om
expropriation;
5) lag om vad iakttagas skall i anledning av kronans övertagande av den
allmänna väghållningen på landet; samt
6) lag om vägnämnder, länsvägnämnder och riksvägnämnd;
dels föreslagit riksdagen att godkänna vid propositionen fogade förslag till
1) förordning örn statsbidrag till väg- och gatuhållningen i städer och
stadsliknande samhällen, som äro väghållare; samt
2) förordning om statsbidrag till städer och stadsliknande samhällen, där
kronan är väghållare, för tillhandahållande av mark för allmän väg m. m.;
dels ock anhållit örn riksdagens yttrande över ett vid propositionen fogat
förslag till stadga angående behandlingen av vissa vägfrågor (vägstadga).
I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft trettio
i anledning av propositionen inom riksdagen väckta motioner.
Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 14 sami. Nr 349.
1
2
Riksdagens skrivelse nr 349.
I ärendet har andra särskilda utskottet avgivit utlåtande nr 2, vilket härvid
fogas. Riksdagen har godkänt utskottets utlåtande utom i vad detsamma
avser rubriken till samt 1 § andra stycket samt 25 och 26 §§ i det av utskottet
förordade förslaget till lag om vägnämnder, länsvägnämnder och riksvägnämnd.
Riksdagen, som sålunda godkänt 1 § första stycket, 2—24 och
27—33 §§ i sistnämnda lagförslag, har med bifall till vad härutinnan yrkats
i reservation av herr Heiding m. fl. för sin del beslutat dels att 1 § andra
stycket samt 25 och 26 §§ i nyssnämnda förslag skola utgå, dels ock att
rubriken till ifrågavarande lag skall hava följande lydelse: »Lag om vägnämnder
och länsvägnämnder.»
Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen, som funnit vissa ändringar
böra vidtagas i de genom Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition framlagda
författningsförslagen, beslutat
dels för sin del antaga de av utskottet förordade förslagen till
1) lag om allmänna vägar;
2) lag örn ändring i vissa delar av stadsplanelagen den 29 maj 1931 (nr
142);
3) lag örn ändrad lydelse av 1 kap. 8 § lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1)
örn nyttjanderätt till fast egendom;
4) lag om ändring av vissa delar av lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om
expropriation;
5) lag om vad iakttagas skall i anledning av kronans övertagande av den
allmänna väghållningen på landet;
dels för sin del antaga det förslag till lag om vägnämnder och länsvägnämnder,
som bilägges denna skrivelse,
dels uttala, att stadgan angående behandlingen av vissa vägfrågor (vägstadga)
bör givas en lydelse i överensstämmelse med vad utskottet föreslagit,
dels ock för sin del godkänna de av utskottet förordade förslagen till
1) förordning om statsbidrag till väg- och gatuhållningen i städer och
stadsliknande samhällen, som äro väghållare; samt
2) förordning om statsbidrag till städer och stadsliknande samhällen, där
kronan är väghållare, för tillhandahållande av mark för allmän väg m. m.
Stockholm den 19 juni 1943.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse nr 349.
3
Bilaga till riksdagens skrivelse nr 349.
Förslag
till
lag om vägnämnder oell länsvägnämnder.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
I varje län skola finnas vägnämnder och en länsvägnämnd för att i vägfrågor
företräda de lokala vägintressena på landet och i de städer, där kronan
är väghållare.
Om vägnämnd.
2 §.
Vägnämnd har till uppgift att verka för att vägbehoven inom nämndens
område på bästa sätt tillgodoses.
I sådant hänseende har nämnden bland annat att avgiva av Konungen, vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, länsstyrelsen eller vägförvaltningen i länet infordrade
yttranden i frågor örn byggande av allmän väg, förändring av enskild
väg till allmän, inrättande av särskild vinterväg och indragning av allmän
väg samt att i övrigt fullgöra vad enligt denna lag eller särskild författning
ankommer på vägnämnden.
Vägnämnd äger jämväl i övrigt framställa förslag i frågor rörande vägväsendet
och vägtrafiken inom nämndens område samt må hos Konungen anföra
besvär över beslut, som meddelats av väg- och valtenbyggnadsstyrelsen
eller länsstyrelsen.
3 §.
Vägnämndernas områden bestämmas av Konungen. Därvid iakttages, att
delar av samma kommun icke förläggas till olika vägnämndsområden inom
länet samt att sådant område icke må omfatta kommuner inom skilda län.
4 §.
Vägnämnd skall bestå av fem ledamöter. Ledamöter jämte suppleanter för
dem väljas, örn vägnämndsområdet utgöres av endast en kommun, av dennas
fullmäktige och eljest av ombud för de i området ingående kommunerna.
5 §■
Ombuden jämte suppleanter för dem väljas av kommunalfullmäktige eller
stadsfullmäktige eller, där kommunalfullmäktige icke finnas, å kommunalstämma.
Sker valet å kommunalstämma, äge envar, som är röstberättigad i
4
Riksdagens skrivelse nr 349.
kommunens allmänna angelägenheter, rösträtt. Varje röstande åge en röst.
Vid lika rösttal skilje lotten.
Val av ombud förrättas under tiden från och med den 1 oktober till och
med den 15 november.
Antalet ombud bestämmes i förhållande till folkmängden sålunda, att envar
kommun utser ett ombud för varje påbörjat befolkningstal av 2,000 eller
det lägre tal, som må erfordras för att antalet ombud för hela vägnämndsområdet
skall uppgå till minst 10.
Det ankommer på länsstyrelsen att i god tid före valet fastställa antalet ombud
för envar kommun.
Varje kommun utser suppleanter till lika antal som ombud.
Val av ombud jämte suppleanter skall i kommun, som utser två eller flera
ombud, vara proportionellt, därest det begäres av minst så många väljande, som
motsvarar det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med siffran
för det antal ombud valet avser, ökad med 1. Om förfarandet vid sådant
val är särskilt stadgat. Sker ej valet proportionellt, skall bestämmas den ordning,
i vilken suppleanterna skola inkallas.
Valbar till ombud eller suppleant för ombud är en var inom vägnämndens
område boende man eller kvinna, som äger utöva rösträtt å kommunalstämma.
I avseende å obehörighet såsom ombud skall vad örn ordförande i kommunalstämma
är stadgat äga motsvarande tillämpning.
Ej må annan avsäga sig uppdraget att vara ombud eller suppleant för sådan
än den, som av ämbete eller tjänst är hindrad att fullgöra uppdraget eller
fyllt sextio år.
Ombud och suppleanter för dem väljas för fyra år, räknat från den 16 november
det år, då valet skedde. Avgår ombud före utgången av nämnda tid,
inkallas den suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordningen
bör inträda. Där så erfordras, anställes fyllnadsval för den återstående
delen av tjänstgöringstiden.
Underrättelse om val av ombud och suppleanter för dem, med angivande
av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen.
6 §■
Beträffande vägnämndsområde, som består av mer än en kommun, utsätter
länsstyrelsen med iakttagande av vad i 9 § stadgas dag och tid för val
av ledamöter jämte suppleanter i vägnämnden samt kallar ombuden till valförrättningen.
Länsstyrelsen skall tillika bland ombuden utse en att leda
förhandlingarna, till dess ordförande valts, samt tillställa den sålunda utsedde
uppgift örn varje i vägnämndsområdet ingående kommuns rösttal enligt
den kommunala röstlängden.
Inträffar för ombud sådant hinder, att han ej kan inställa sig vid valförrättningen,
åligger det honom att anmoda den närmast i ordningen varande
suppleanten att infinna sig vid förrättningen. Är även denne hindrad, har
han att anmoda den närmast därefter tjänstgöringsskyldige.
Riksdagens skrivelse nr 349. 5
Valet må icke företagas, med mindre ombud med sammanlagt mer än två
tredjedelar av vägnämndsområdets rösttal äro tillstädes.
Valförhandlingarna ledas av en ordförande, som utses av ombuden.
Ombud för kommun, som utsett allenast ett ombud, röstar vid valet för
kommunens hela rösttal enligt den kommunala röstlängden. Det rösttal,
som tillkommer ombud för annan kommun, bestämmes sålunda, att kommunens
hela rösttal delas med siffran för antalet av kommunen utsedda ombud.
7 §•
Val av vägnämndsledamöter och suppleanter för dem skall vara proportionellt,
därest det begäres av väljande med sammanlagt minst så många röster,
som motsvarar det tal vilket erhålles, om samtliga väljandes rösttal delas
med siffran för det antal personer valet avser, ökad med 1. Om förfarandet
vid sådant proportionellt val skall gälla vad örn proportionellt val å kommunalstämma
är stadgat, i den mån avvikelse icke betingas av bestämmelsen
i 6 § örn röstvärdets beräkning. Sker ej valet proportionellt, skall bestämmas
den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas.
8 §•
I avseende å valbarhet och obehörighet skall vad i 5 § är stadgat angående
ombud äga motsvarande tillämpning beträffande ledamot och suppleant
i vägnämnden.
Ämbets- eller tjänsteman i länsstyrelsen eller vägförvaltningen må icke
vara ledamot eller suppleant i vägnämnden.
Ej må annan avsäga sig uppdraget att vara ledamot eller suppleant i vägnämnden
än den, som av ämbete eller tjänst är hindrad att fullgöra uppdraget
eller fyllt sextio år eller eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av
vägnämnden, eller ock vid valet den som under de senaste fyra åren, det år
valet sker inberäknat, tjänstgjort såsom ledamot i vägnämnd.
9 §•
Ledamöter och suppleanter i vägnämnden väljas för fyra år, räknat från
och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet skall förrättas
i december månad det år, då val av ombud ägde rum.
Avgår ledamot, inträder såsom ledamot för den återstående tjänstgöringstiden
den suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordningen
bör inträda. Där så erfordras, anställes fyllnadsval för sistnämnda tid.
10 §.
Ombuden skola i samband med valet av ledamöter i vägnämnden utse
någon av dem att vara sammankallande och att leda nämndens förhandlingar,
intill dess ordförande valts.
6
Riksdagens skrivelse nr 349.
11 §•
Vägnämnden utser inom sig ordförande och vice ordförande att tjänstgöra
den tid, för vilken de blivit utsedda till ledamöter.
12 §.
Underrättelser örn val av vägnämnd och sammankallande ledamot så ock
av ordförande och vice ordförande i sådan nämnd skola, med angivande
av de valdas namn och postadress, ofördröjligen insändas till länsstyrelsen
för intagande i länskungörelserna.
13 §.
Vägnämnden sammanträder å det ställe och å de tider nämnden bestämmer
och dessutom så ofta ordföranden finner det nödigt ävensom då länsstyrelsen
därom förordnar eller minst två ledamöter för uppgivet ändamål
göra framställning därom. Örn utsatt sammanträde skall meddelande ofördröjligen
insändas till länsstyrelsen.
Vid vägnämndens sammanträden äga landshövdingen och vägdirektören
eller den, någon av dem i sitt ställe förordnar, vara tillstädes och deltaga i
överläggningarna men ej i besluten.
Örn vägnämndens ordförande därom framställer begäran, skall vägdirektören
eller, om denne av tjänstegöromål är förhindrad, av honom utsedd annan
tjänsteman vid vägförvaltningen närvara vid sammanträde för att tillhandagå
med upplysningar.
14 §.
Suppleanterna i vägnämnden böra i den mellan dem bestämda ordningen
kallas till tjänstgöring, i den mån det erfordras till följd av hinder för ledamot.
Suppleant vare obetaget att även eljest närvara vid nämndens sammanträden
och deltaga i överläggningarna men ej i besluten.
15 §.
Vägnämnden må ej handlägga ärende, såvida icke minst tre av ledamöterna
äro tillstädes.
Ledamot eller till tjänstgöring kallad suppleant, som utan anmält, av nämnden
godkänt hinder uteblir från sammanträde, skall böta till kronan fem
kronor och dubbelt så mycket, om sammanträdet måste i anseende till de
närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.
16 §.
Omröstning inom vägnämnden skall ske öppet, där ej vid val sluten omröstning
begäres. Utgången bestämmes genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, skiljer vid val lotten mellan
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse nr 349. •
lika rösttal men blir i övriga fall den mening beslut, som ordföranden biträder.
17 §.
Vid vägnämndens sammanträde skall ordföranden föra eller på sitt ansvar
låta föra protokoll.
Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill
för varje gång av nämnden utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock
verkställas av nämnden antingen genast eller vid nästa sammanträde. Avskrift
av justerat protokoll skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen.
Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit
avskrift av vägnämndens protokoll äger att utan avgift få avskriftens riktighet
bestyrkt.
18 §.
Ordföranden åligger att ombesörja vägnämndens skriftväxling, mottaga
alla till nämnden ställda framställningar, vårda nämndens handlingar och
hålla register över dem.
19 §.
För sitt arbete åtnjuter envar av vägnämndens ledamöter gottgörelse av
statsmedel med aderton kronor för sammanträdesdag. Ordföranden åtnjuter
härutöver ett årligt arvode av tvåhundra kronor. Ordföranden är tillika berättigad
till ersättning av statsmedel för renskrivning, porton och andra för
uppdragets fullgörande nödiga omkostnader för vägnämnden. Ersättning må
ej utgå för arvode till biträde, som må hava av ordföranden anlitats vid protokollsföring.
Ordföranden och annan ledamot av nämnden äga för resa, som påkallats
av uppdraget, av statsmedel åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning
enligt allmänna resereglementet. För dag, då dagarvode åtnjutes, må likväl ej
beräknas traktamentsersättning.
Räkning å dagarvoden samt resekostnads- och traktamentsersättning skall
vara attesterad av ordföranden.
Om länsvägnämnd.
20 §.
Länsvägnämnd har till uppgift att verka för att vägfrågor, som äro gemensamma
för flera eller alla vägnämndsområdena inom länet, erhålla den för
hela länet ändamålsenligaste lösningen.
Länsvägnämnd har bland annat att avgiva av Konungen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
länsstyrelsen eller vägförvaltningen i länet infordrat
yttrande samt att i övrigt fullgöra vad enligt denna lag eller särskild författning
ankommer på nämnden.
8
Riksdagens skrivelse nr 349.
Länsvägnämnden må hos Konungen anföra besvär över beslut, som meddelats
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller länsstyrelsen.
21 §.
Ledamöterna i länsvägnämnden utses av länsstyrelsen samt skogsvårdsstyrelsen
(skogsvårdsstyrelserna) och vägnämnderna i länet så, att länsstyrelsen
förordnar två ledamöter samt skogsvårdsstyrelsen (envar av skogsvårdsstyrelserna)
och varje vägnämnd en ledamot, dock att vägnämnd i
Gotlands län utser två ledamöter. För varje ledamot utses i enahanda ordning
en suppleant.
Av de ledamöter, som förordnas av länsstyrelsen, skall en vara representant
för städerna i länet. Vägnämnd må till ledamot i länsvägnämnd och
suppleant för denne endast välja den, som vid valet är ledamot i vägnämnd.
Av skogsvårdsstyrelse utsedd ledamot i länsvägnämnd skall vara förfaren
i skogsbruk och väl förtrogen med skogsförhållandena inom länet.
I avseende å valbarhet i övrigt, obehörighet och rätt att avsäga sig uppdrag
skall vad i 8 § är stadgat äga motsvarande tillämpning beträffande
ledamot och suppleant i länsvägnämnden.
22 §.
Ledamöter och suppleanter i länsvägnämnd utses under januari eller
februari månad året näst efter det, varunder val av ledamöter i vägnämnd
ägt rum, för en tid av fyra år, räknat från den 1 mars det år, förordnandet
eller valet skedde. Avgår ledamot, inträder för den återstående tjänstgöringstiden
den för honom utsedde suppleanten såsom ledamot. Där så erfordras,
förordnas ny ledamot eller anställes fyllnadsval för sistnämnda tid.
23 §.
Länsstyrelsen förordnar någon av dem, som utsetts till ledamöter i länsvägnämnden,
att vara sammankallande och att leda nämndens förhandlingar,
intill dess ordförande valts.
24 §.
Vad i 8, 11 och 12 §§, 13 § andra och tredje styckena, 14 §, 15 § andra
stycket och 16—19 §§ är stadgat skall äga motsvarande tillämpning med avseende
å länsvägnämnd.
Länsvägnämnden sammanträder å det ställe och de tider nämnden bestämmer
och dessutom så ofta ordföranden finner det nödigt ävensom dä
länsstyrelsen därom förordnar eller minst halva antalet av nämndens ledamöter
för uppgivet ändamål gör framställning därom. Om utsatt sammanträde
skall meddelande ofördröjligen insändas till länsstyrelsen.
Länsvägnämnden må ej handlägga ärende, såvida icke minst halva antalet
ledamöter är tillstädes.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse nr 349. y
Om besvär.
25 §.
Menar någon, att val, som förrättats av ombud, vägnämnd eller länsvägnämnd,
eller annat beslut, som meddelats av vägnämnd eller länsvägnämnd,
icke tillkommit i laga ordning eller står i strid mot allmän lag eller författning,
åge han däröver anföra besvär.
Besvären skola, jämte protokoll rörande valet eller beslutet samt i förekommande
fall bevis örn dagen då justering av protokollet ägde rum, ingivas
till länsstyrelsen inom trettio dagar, räknade, vid besvär över val av
ledamot eller suppleant i vägnämnd, från det valet skedde och eljest från
den dag, då protokollet rörande valet eller beslutet justerades.
26 §.
Utan hinder av förd klagan skall val eller beslut lända till efterrättelse,
där ej länsstyrelsen annorlunda förordnar.
27 §.
över länsstyrelsens beslut må klagan hos Konungen förås i den ordning,
som är bestämd för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks
beslut.
övergångsbestämmelser.
28 §.
Denna lag skall, såvitt ej nedan annorlunda stadgas, träda i kraft den
1 januari 1944.
29 §.
Val av ombud och suppleanter för dem förrättas första gången under
oktober månad 1943. Länsstyrelsen skall dessförinnan bestämma det antal
ombud och suppleanter, som var kommun skall utse.
Ombuden och suppleanterna väljas första gången för tiden från och med
den 1 november 1943 till och med den 15 november 1947.
30 §.
Val av ledamöter i vägnämnd och suppleanter för dem skall första gången
äga rum under förra hälften av november månad 1943 samt avse tiden från
och med den 16 november 1943 till och med utgången av år 1947.
31 §.
Val av ledamöter i länsvägnämnd och suppleanter för dem skall första
gången äga rum under senare hälften av november månad 1943 samt avse
tiden från och med den 1 december 1943 till och med utgången av februari
månad 1948.
Bihang till riksdagens protokoll I9i3. 14 sami. Nr 349.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.