Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den statliga vägorganisationen samt vissa vägväsendet berörande anslagsfrågor jämte i ämnet väckta motioner.

1943-06-22 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1943:350, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den statliga vägorganisationen samt vissa vägväsendet berörande anslagsfrågor jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 350.

1

Nr 350.

Godkänd av första kammaren den 19 juni 1943.

Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående den statliga vägorganisationen

samt vissa vägväsendet berörande anslagsfrågor

jämte i ämnet väckta motioner.

(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 3.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

(punkterna 4—8, 10—17, 20—23 och 25 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

för kommunikationsärenden för den 4 januari 1943) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde vara riksdagen

förelagd, för budgetåret 1943/44 beräkna vissa anslag till väg- och

vattenbyggnadsväsendet.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under fonden för förlag till

statsverket (bilaga 4, punkt 58 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 4 januari 1943) föreslagit riksdagen att i

avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd,

till Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsrörelse för budgetåret

1943/44 beräkna ett investeringsanslag av 10,000,000 kronor.

I propositionen nr 224 har Kungl. Maj:t sedermera, under åberopande

av bilagt. utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

30 april 1943, framlagt slutliga förslag i förevarande hänseenden.

Därjämte har Kungl. Majit å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln (punkt

24 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet för kommunikationsärenden för

den 4 januari 1943) föreslagit riksdagen att till Bidrag till säkerhetsanordningar

vid järnvägskorsningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till behandling förehaft

vissa inom riksdagen väckta motioner.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 14 sami. Nr 350 351.

1478 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 350.

Den statliga vägorganisationen.

Inledning.

Vid sin granskning av det framlagda organisationsförslaget har riksdagen

funnit detsamma i allt väsentligt vara uppgjort med hänsynstagande till såväl

de allmänna, av 1942 års riksdag i ämnet angivna riktlinjerna som de krav,

vilka måste uppställas för att organisationen skall bliva i stånd att på ett tillfredsställande

sätt ombesörja en väghållning av nuvarande omfattning. Riksdagen

har därför ansett sig med några mindre jämkningar kunna biträda

Kungl. Maj:ts förslag.

1. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar.

Ehuru en större arbetsbörda och ett ökat ansvar onekligen komma att

åvila generaldirektören efter vägväsendets förstatligande, har riksdagen emellertid

ansett, att — åtminstone i avvaktan på några års erfarenheter — en

något lägre lönegradsplacering för generaldirektörsbefattningen än den föreslagna

kan vara tillfyllest. Riksdagen har därvid ansett viss betydelse böra

tillmätas det förhållandet, att såsom chef för vägbyrån avsetts en högt kvalificerad

befattningshavare, placerad i lönegraden C 9, å vilken skall ankomma

att ensam fatta beslut i ett betydande antal ärenden. I anslutning till vad

statskontoret uttalat har riksdagen beslutat, att befattningen såsom generaldirektör

skall placeras i lönegraden C 13.

Riksdagen är av den uppfattningen, att den nuvarande vägtrafikbyrån bör

upphöra och att dess arbetsuppgifter böra överföras på andra byråer, främst

den föreslagna vägtrafikavdelningen inom vägbyrån.

De rapporter över vägtrafikolyckorna, som för närvarande med stöd av

författning i ämnet ingivas av vederbörande polismyndigheter till statistiska

centralbyrån, bliva därstädes föremål endast för statistisk bearbetning. Någon

realbehandling av materialet sker däremot icke för närvarande och detsamma

överlämnas ej heller till de centrala och lokala vägmyndigheternas kännedom.

Enligt riksdagens mening är detta förhållande mindre tillfredsställande. Det

kan ifrågasättas örn icke primärmaterialet rörande trafikolyckorna direkt borde

tillställas den centrala vägmyndigheten, nämligen väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

för att denna genom såväl statistisk bearbetning av materialet som

direkt studium av detsamma skall erhålla ökade förutsättningar att bedöma

de åtgärder, som böra företagas å vägnätet och i övrigt för att minska trafikolyckorna.

I allt fall bör primärmaterialet och den därpå grundade statistiken

i någon lämplig form tillgodogöras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

närmast då vägbyråns vägtrafikavdelning. Med anledning härav och i anslutning

till syftemålet med vad i motionen I: 301 föreslagits vill riksdagen framhålla

angelägenheten av att här berörda spörsmål från Kungl. Maj:ts sida

ägnas uppmärksamhet. Skulle på sätt i motionen föreslagits all bearbetning

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 350.

3

av polisrapporterna rörande trafikolyckorna befinnas lämpligen böra ske inom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, torde därav föranledda personalkostnader

framdeles böra inräknas i styrelsens avlöningsanslag.

Svårigheter torde för närvarande föreligga att på lämpligt sätt förlägga den

kamerala revisionen beträffande vägförvaltningarna utanför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Med hänsyn härtill och då det i propositionen framlagda

förslaget att till ett särskilt revisionskontor inom en omorganiserad kameralbyrå

förlägga ifrågavarande revision synes utgöra en efter förhållandena tillfredsställande

lösning, har riksdagen icke funnit något att erinra mot förslaget.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förrådsrörelse bör friställas och drivas såsom en självständig

affär, som inom styrelsen sammanhålles av en för ändamålet nyinrättad förrådsbyrå.

De skäl, som departementschefen anfört till stöd för sin uppfattning,

att med inrättandet av de av 1942 års vägsakkunniga föreslagna fyra

förrådsavdelningama tills vidare skulle anstå, har riksdagen funnit bärande.

Att på förhand bedöma personalbehovet å de byråer, som komma att omorganiseras

eller nyinrättas i anledning av vägväsendets förstatligande, är

givetvis vanskligt. Såvitt riksdagen kunnat finna har emellertid i organisationen

sådan den föreslagits i propositionen upptagits endast sådan personal,

som med all sannolikhet kan antagas bliva erforderlig redan från början. Yad

löneställningen för de olika befattningshavarna angår har departementschefens

förslag icke föranlett annan erinran från riksdagens sida, än att chefen för

kameralbyråns revisionskontor i enlighet med vad de sakkunniga föreslagit

synts såsom förste revisor böra placeras i lönegraden A 24. Riksdagen här

sålunda beslutit den ändringen i Kungl. Maj :ts förslag, att befattningen såsom

revisionskommissarie i lönegraden A 26 utbytes mot en förste revisorstjänst

i lönegraden A 24.

I detta sammanhang har riksdagen funnit sig böra understryka departemenschefens

uttalande, att kostnaderna för sådan förstärkning av ingenjörsoch

biträdespersonalen å vägbyråns byggnadsavdelning liksom å kameralbyrån,

varav behov kan uppkomma i anledning av utökad byggnadsverksamhet,

böra bestridas icke från byggnadsmedel utan från avlöningsanslagets ickeordinariepost.

Riksdagen har i anslutning härtill icke funnit anledning till

erinran mot att denna post i avlöningsstaten upptages under beteckningen

förslagsvis.

Med hänsyn till den utvidgade segelflygverksamhet, som kan förväntas

med anledning av Kungl. Maj:ts, av riksdagen bifallna förslag örn anslag till

stödjande av denna verksamhet, torde behov föreligga av en särskild befattningshavare

å järnvägs- och luftfartsbyrån för handläggning av ärenden

rörande segelflyget. Riksdagen biträder därför Kungl. Maj:ts förslag, att en

befattning såsom biträdande luftfartsinspektör i lönegraden Eo 24 inrättas.

Riksdagen vill i anledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag

samt departementschefens uttalande därom understryka behovet av en förstärkning

av brobyråns personalorganisation.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 350.

Ehuru den statliga vägorganisationen icke skall övertaga den allmänna

väghållningen på landet förrän den 1 januari 1944, måste åtskilliga förberedande

åtgärder vidtagas redan dessförinnan. Vissa av de föreslagna befattningarna

måste därför tillsättas redan före nämnda tidpunkt. Riksdagen

har icke funnit något att erinra mot att bemyndigande lämnas Kungl. Maj:t

att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen förutsatts tillsätta

vissa befattningar före utgången av år 1943.

Då det för närvarande icke kan angivas, i vilken omfattning ordinarie

tjänstemän behöva överföras på övergångsstat, har riksdagen i enlighet med

vad i propositionen föreslagits funnit, att åt Kungl. Majit bör överlämnas

att besluta härutinnan. För nästa års riksdag bör emellertid framläggas slutgiltig

personalförteckning beträffande övergångsstaten.

Vad departementschefen anfört i ovan ej berörda delar har icke givit riksdagen

anledning till särskilt uttalande. Ej heller ha Kungl. Maj:ts anslagsberäkningar

föranlett annan erinran från riksdagens sida än som föranledes

av de ändringar riksdagen vidtagit i avseende å lönegradsplaceringen för

generaldirektorat änsten och befattningen såsom chef för kameralbyråns revisionskontor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

dels bemyndigat Kungl. Majit att för tiden den 1 juli—31 december 1943

fastställa den ändring i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som betingas av det i det föregående omförmälda beslutet örn inrättande

från och med den 1 juli 1943 av en befattning såsom biträdande luftfartsinspektör

i lönegraden Eo 24;

dels godkänt följande personalförteckning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med den 1 januari 1944:

Personalförteckning.

Tjänstemän på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsstat.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ........................................................ C 13

1 överdirektör............................................................ C 9

1 byggnadschef .......................................................... C 6

1 förrådsdirektör ........................................................ C 6

1 väginspektör för underhållet ........................................ C 6

1 byrådirektör............................................................ C 5

5 byråchefer.............................................................. A 30

1 gatuinspektör.......................................................... A 29

1 luftfartsinspektör...................................................... A 29

1 väginspektör .......................................................... A 29

1 vägtrafikinspektör...................................................... A 29

1 järnvägsinspektor...................................................... A 28

8 förste byråingenjörer.................................................. A 26

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 350.

5

Befattning Lönegrad

1 sekreterare ............................................................ A 26

1 sekreterare och ombudsman ........................................ A 26

4 byråingenjörer ........................................................ A 24

1 förste revisor.......................................................... A 24

1 kamrerare.............................................................. A 24

2 sekreterare ............................................................ A 24

5 byråingenjörer ........................................................ A21

2 notarier ................................................................ A 21

3 revisorer ......................... ...................................... A 21

2 kansliskrivare.......................................................... Ali

1 kontorist ...................................................r.......... A 9

1 förste expeditionsvakt................................................ A 7

9 kanslibiträden.......................................................... A 7

3 expeditionsvakter...................................................... A 5

11 kontorsbiträden........................................................ A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 biträdande luftfartsinspektör ........................................ Eo 26

2 förste byråingenjörer ................................................ Eo 26

1 biträdande luftfartsinspektör ........................................ Eo 24

1 byråingenjör .......................................................... Eo 24

12 byråingenjörer ........................................................ Eo 21

1 notarie.................................................................. Eo 21

Tjänstemän på förrådsrörelsens stat.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 byråingenjör .......................................................... Eo 21

1 notarie.................................................................. Eo 21;

dels bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

av departementschefen förordats meddela beslut örn tillsättande av vissa i

nämnda personalförteckning upptagna befattningar redan före utgången av

år 1943;

dels bemyndigat Kungl. Majit att i den omfattning, som i samband med

vägväsendets förstatligande prövas erforderlig, till övergångsstat överföra

ordinarie tjänstemän vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;

dels godkänt följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas under budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ................ 512,000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit .............................. 29,200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis........ 343,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................... 118,800

Summa kronor 1,003,000;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 350.

dels ock å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisat ett förslagsanslag av

1,003,000 kronor, därav 501,500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

2. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader.

På grund av den avsevärt utvidgade verksamhet, som ankommer på väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen efter vägväsendets förstatligande, torde en betydande

ökning av styrelsens omkostnadsanslag vara nödvändig. Riksdagen, som i

likhet med departementschefen förutsätter, att det i propositionen för nästa

budgetår äskade beloppet icke torde få betraktas såsom utslagsgivande, då det

gäller att bedöma medelsbehovet för tiden därefter, har ansett de framlagda

anslagsberäkningarna böra godtagas. Under erinran örn vikten av att största

sparsamhet iakttages i fråga örn utgifter av här ifrågavarande slag får riksdagen

anmäla, att riksdagen å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln till Vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisat ett

förslagsanslag av 222,000 kronor, därav 111,000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.

3. Vägförvaltningarna: Avlöningar.

På grund av de särskilda förhållanden, som för närvarande råda å väghållningens

område, är det givetvis vanskligt att utforma en vägförvaltningsorganisation,

som smidigt ansluter sig till de olika arbetsuppgifterna i de skilda

länen. Örn möjligt bör å ena sidan åt organisationen givas en sådan utformning,

att den icke blir mera omfattande än som är nödvändig med hänsyn

till nuvarande behov samt å andra sidan organisationen kunna utan alltför

stora svårigheter utvidgas för att möta de krav, som uppkomma vid en

återgång till mera normala förhållanden. Såvitt riksdagen vid sin granskning

av det föreliggande förslaget kunnat finna, har detsamma, enligt vilket länen

indelats i sju grupper, för vilka var för sig upptagits en med hänsyn till väghållningens

växlande omfattning avpassad personaluppsättning, i huvudsak

tillgodosett här angivna synpunkter.

Motionsvis har (I: 261 och II: 375) hemställts, att samtliga vägdirektörstjänster

skulle placeras i lönegraden C 6. Vissa skäl kunna onekligen anföras

för en enhetlig lönegradsplacering — främst det förhållandet att skillnaden

i arbetsbördan för de olika vägdirektörerna i viss mån blir utjämnad

genom att till vägdirektörens förfogande i de mera arbetstyngda länen ställes

såväl större som mera kvalificerad personal. För en olika löneställning talar

å andra sidan särskilt den ökade ansvarsbörda, som åvilar vägdirektören i

ett större län, ävensom vikten av att till de mera svårskötta länen kunna örn

möjligt knyta de mest kvalificerade arbetskrafterna. Riksdagen har anset!

sig såtillvida böra bifalla ifrågavarande motioner, att riksdagen beslutat, att

samtliga vägdirektör stjänster utom de i Gotlands och Blekinge län skola

placeras i lönegraden C 6. Beträffande sistnämnda tjänster har riksdagen

däremot icke funnit anledning föreligga att frångå departementschefens

förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

i

Riksdagens skrivelse nr 350.

Beträffande personalen för vägunderhållet ifrågasatte 1942 års riksdag vid

behandlingen av proposition nr 122, huruvida det vore nödvändigt att under

vägdirektören anställa ingenjörer i den omfattning, som i propositionen förutsattes.

Riksdagen ansåg vidare tillrådligt, att de föreslagna övervägmästarbefattningarna

icke besattes, förrän erfarenheten visat, att behov därav förelåge.

Möjligen kunde det, uttalade riksdagen, vara lämpligt, att den ingenjör,

som ej skulle vara högskoleutbildad, utbyttes mot en övervägmästare.

Det i förevarande proposition framlagda förslaget i vad avser personalen

för vägunderhållet innebär i jämförelse med det tidigare förslaget, att antalet

ingenjörer minskas från 45 till 43, därav 19 i lönegraden A 26, 10 i lönegraden

A 21 och 14 i lönegraden A 19 och att övervägmästarnas antal nedgår från 47

till 28. Av de 43 ingenjörerna förutsättas 5 skola sysselsättas jämväl med

projektering och byggande. De skäl, som departementschefen anfört till stöd

för förslaget, har riksdagen ansett i allt väsentligt bärande, och riksdagen har

därför icke funnit anledning att däremot framställa någon erinran. Riksdagen

vill såsom en fördel med förslaget framhålla de ökade möjligheter, som detsamma

genom inrättande av ingenjörstjänster jämväl i 19 lönegraden erbjuder

att till underhållspersonalen å vägförvaltningskontoren knyta väl meriterade

och i övrigt dugliga övervägmästare och vägmästare. Med anledning av vad

departementschefen anfört rörande de arbetsuppgifter, som skulle ankomma

på de föreslagna övervägmästarna, har riksdagen ansett sig böra framhålla

angelägenheten av att övervägmästarna i den utsträckning förhållandena medgiva

beredes tillfälle att följa det praktiska arbetet ute i arbetsområdena.

Departementschefens förslag, att de nuvarande 12 länsschaktmästarna

skola under benämning övervägmästare inordnas i den nya vägförvaltningsorganisationen,

har riksdagen funnit innebära såväl praktiska som organisatoriska

fördelar. Riksdagen har därför bifallit ifrågavarande förslag. Det sammanlagda

antalet övervägmästare skulle alltså komma att utgöra 40. Riksdagen

förutsätter emellertid, att inordnandet av länsschaktmästarna i vägförvaltningsorganisationen

icke bör få medföra, att dessa till förfång för de uppgifter,

för vilka de närmast äro avsedda, tagas i anspråk för andra uppgifter

inom den allmänna väghållningen.

Yad departementschefen föreslagit rörande antalet befattningshavare för

projektering och byggande samt för handhavandet av kameralavdelningarnas

arbetsuppgifter har ej föranlett erinran från riksdagens sida. Riksdagen vill i

detta sammanhang — i anslutning till vad riksdagen anfört under den förut

behandlade punkten örn anslag till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningar

— endast understryka departementschefens uttalande, att byggnadsmedel

icke böra anlitas för att bestrida kostnaderna för sådan särskild personal

utöver den mera fasta organisationen, som kan behöva anställas vid

stegrad byggnadsverksamhet, utan att dylik personal bör avlönas från den för

vägförvaltningarna avsedda avlöningsposten till icke-ordinarie personal. Riksdagen

har i anslutning härtill icke funnit anledning till erinran mot att denna

post i avlöningsstaten upptages under beteckningen förslagsvis och att densamma

må överskridas efter medgivande av Kungl. Maj:t.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 350.

Yad lönegradsplaceringen för den föreslagna personalen angår har riksdagen

funnit densamma vara i allt väsentligt väl avvägd.

Yad härefter apgår vägmästarorganisationen har riksdagen i likhet med

departementschefen ansett tillräckliga skäl saknas för att frångå den av statsmakterna

nästlidna år intagna ståndpunkten, att arbetsområdena i princip

böra erhålla sådan omfattning, att arbetena kunna ledas av en person och att

arbetsbördan för varje vägmästare blir av ungefär lika storleksordning.

Att bedöma antalet erforderliga arbetsområden är givetvis vanskligt. I avvaktan

på erfarenheter från den nya organisationen synes emellertid det av

de sakkunniga beräknade och av departementschefen godtagna antalet av 280

jämte 10 i reserv icke böra möta erinran.

Vägmästarna ha föreslagits skola placeras 225 i lönegraden A 13 och 65 i

lönegraden Eo 13. I jämförelse med vad 1938 års sakkunniga förordat innebär

detta en höjning med en lönegrad. Även med beaktande av att en väl kvalificerad

vägmästarkår utgör en nödvändig förutsättning för ett ekonomiskt och

rationellt skött vägunderhåll, måste enligt riksdagens mening den föreslagna

lönegradsplaceringen med hänsyn till de förmåner — icke minst ur pensionssynpunkt

— som statsanställning erbjuder, anses tillfredsställande. En jämförelse

med andra likartade statliga befattningar, närmast förste banmästartjänstema,

vilka äro placerade i 12 lönegraden, ger också vid handen, att den

för vägmästarna föreslagna lönegradsplaceringen får anses rättvist avvägd.

Riksdagen har därför anslutit sig till departementschefen här ifrågavarande

förslag.

Riksdagen anser, att den personal hos de nuvarande vägdistrikten, vilken

övergår i statstjänst, i princip icke bör erhålla inkomstminskning. Departementschefen

har i dylikt syfte föreslagit, att befattningshavare hos vägdistrikt

skall, därest särskilda förhållanden icke ge anledning till annat, inplaceras i

den löneklass inom den ifrågavarande lönegraden, som ligger närmast under

hans nuvarande lön, samt att han, örn hans förutvarande lön överstiger lönen

enligt den högsta löneklassen, skall kunna placeras i högst två löneklasser

över lönegradens högsta. Riksdagen har funnit sig böra bifall detta förslag.

Då förslaget på grund av angivna begränsning av tillägget till två löneklasser

innebär, att ett mindre antal befattningshavare kan komma att få vidkännas

någon löneminskning, har i motionerna I: 294 och II: 407 hemställts, att

Kungl. Maj:t måtte erhålla befogenhet att medgiva sådant lönetillägg, att

någon löneminskning överhuvud icke uppkommer. Även örn de av departementschefen

föreslagna grunderna för personliga lönetillägg ur personalens

synpunkt måste anses i stort sett tillfredsställande, har riksdagen ansett sig

böra medgiva, att ytterligare lönetillägg utöver de föreslagna två löneklasserna

över lönegradens högsta må kunna utgå, därest någon större löneminskning

eljest skulle inträda och särskilda skäl i övrigt äro för handen, såsom att befattningshavaren

kan åberopa lång tjänstetid, kvalificerad utbildning eller att

han tidigare handhaft arbetsuppgifter av särskilt krävande och speciell art. Befogenhet

för Kungl. Majit att medgiva sådant ytterligare lönetillägg torde inrymmas

i det av Kungl. Majit begärda bemyndigandet att meddela de särskilda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 350. 9

övergångsbestämmelser, som må befinnas erforderliga i anledning av den nya

statliga vägorganisationens införande.

I likhet mad vad riksdagen tidigare medgivit i fråga örn väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

personal har riksdagen ansett bemyndigande böra lämnas

Kungl. Majit att tillsätta vissa befattningshavare före den 1 januari 1944 och

att överföra personal å övergångsstat jämväl beträffande personal, tillhörande

den lokala vägorganisationen.

Riksdagen vill i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att de hos

de nuvarande vägdistrikten anställda befattningshavarna så långt lämpligen

kan ske beredes tillfälle till fortsatt anställning vid vägväsendet. Det torde

dock måhända icke kunna undvikas, att vid statens övertagande av väghållningen

på landet vissa befattningshavare icke kunna erhålla anställning vid

den statliga förvaltningen. Liksom departementschefen utgår riksdagen från

att det i regel skall bliva möjligt för den övertaliga personalen att erhålla

annan anställning. Riksdagen vill även erinra örn att den personal, som entledigas,

kommer att få åtnjuta avtalad uppsägningstid med rätt till lön under

uppsägningstiden. Även örn riksdagen sålunda anser tillräcklig anledning icke

föreligga att, såsom i motionerna I: 294 och II: 407 hemställts, medgiva, att

särskild ersättning må utgå till de befattningshavare, som vid statens övertagande

av vägväsendet icke kunna beredas fortsatt eller annan motsvarande

anställning, vill riksdagen dock framhålla, att i enstaka fall skäl till ersättning

för mistad befattning kan anses föreligga. Det bör då såsom departementschefen

uttalat ankomma på Kungl. Majit att för riksdagen framlägga

förslag örn dylik ersättning.

Vad departementschefen anfört i ovan ej berörda delar har icke givit riksdagen

anledning till särskilt uttalande.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med anledning av Kungl. Majits förslag

samt motionerna I: 261 och lii 375,

dels godkänt följande personalförteckning för vägförvaltningarna, att

tillämpas tills vidare från och med den 1 januari 1944:

Befattning

22 vägdirektörer .

2

41 vägingenjörer .

26 ingenjörer.....

24 vägkamrerare .

14 ingenjörer.....

40 övervägmästare

225 vägmästare ...

24 ritare...........

2 kontorister ...

22 kanslibiträden .

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Lönegrad

C 6

C 5

A 26

A 21

A 21

A 19

A 16

A 13

A 12

A 9

A 7

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse nr 350.

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

Befattning Lönegrad.

1 biträdande vägingenjör .............................................. Eo 22;

dels bemyndigat Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad

av departementschefen förordats meddela beslut örn tillsättande av vissa i

nämnda personalförteckning upptagna befattningar redan före utgången av

år 1943;

dels bemyndigat Kungl. Majit att i den omfattning, som i samband med

vägväsendets förstatligande prövas erforderlig, till övergångsstat överföra

befattningshavare vid vägorganisationen i länen;

dels bemyndigat Kungl. Majit att beträffande löneklassplacering av befattningshavare,

som övergå från anställning hos vägdistrikt till statsanställning,

ävensom i övrigt meddela de särskilda övergångsbestämmelser,

som må befinnas erforderliga i anledning av den nya statliga vägorganisationens

införande;

dels godkänt följande avlöningsstat för vägförvaltningarna, att tillämpas

under budgetåret 1943/44:

Avlöningar. Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.................. 1,494,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis................ 686,500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... 313,500

Summa kronor 2,494,000

Särskilda uppbördsmedel.

Arvoden och ersättningar för förrättningar, som verkställts av

vägingenjörerna och deras biträden ................................ 25,000

Nettoutgift kronor 2,469,000;

dels och å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln till Vägförvaltningarna:

Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisat ett förslagsanslag av 2,469,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

4. Vägförvaltningarna; Omkostnader.

Det årliga medelsbehovet sett på längre sikt till resor och expenser kan

givetvis icke nu beräknas utan erfarenheterna framdeles torde få läggas till

grund för senare beräkningar.

Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot vad i propositionen

föreslagits angående sättet för bestridande efter den 1 juli 1944 av kostnaderna

för vägförvaltningarnas lokalhyror.

Då de i propositionen framlagda beräkningarna rörande anslagsbehovet för

vägförvaltningarnas omkostnader under nästa budgetår synts böra godtagas,

får riksdagen, som förutsätter, att största sparsamhet iakttages i fråga örn utgifter

av här ifrågavarande slag, anmäla, att riksdagen å driftbudgeten under

sjätte huvudtiteln till Vägförvaltningarna: Omkostnader för budgetåret 1943/44

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 350. 11

anvisat ett förslagsanslag av 328,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

5. Vissa engångsutgifter i samband med vägväsendets förstatligande.

En omorganisation av den omfattning varom bär är fråga medför belt

naturligt icke obetydliga engångskostnader. Riksdagen bar funnit, att de sakkunnigas

beräkningar med av departementschefen föreslagen jämkning i vad

avser den för anställande av tillfällig personal beräknade posten böra godtagas.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

till Vissa engängsu t gifter i samband med vägväsendets förstatligande

för budgetåret 1943/44 anvisat ett förslagsanslag av 400,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

6. De lokala vägnämnderna m. m.

Enligt riksdagens mening bör sakgranskningen av väg- och vattenbyggnadsväsendet

principiellt ankomma på statens sakrevision. Av skäl som departementschefen

anfört har emellertid riksdagen ansett, att en särskild överrevision

för ifrågavarande verksamhet övergångsvis bör inrättas. Riksdagen har

därför bifallit Kungl. Maj :ts härutinnan framlagda förslag.

Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 223 med förslag till

lag örn allmänna vägar m. m. har riksdagen biträtt i motionerna I: 277 och

II: 378 framfört förslag, att riksvägnämnd icke måtte komma till stånd. Vid

dylikt förhållande ansluter sig riksdagen jämväl till motionerna I: 278 och

II: 381, vari — under hänvisning till förstnämnda motioner — föreslagits,

att det i förevarande anslag inräknade beloppet å 9,000 kronor till riksvägnämnden

icke måtte anvisas.

Då riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 223 ansett någon nedsättning

av de av 1942 års vägsakkunniga förordade arvodena till vägnämndernas

ordförande och ledamöter icke böra ske, har anslaget för nästa budgetår,

vilket i övrigt icke föranlett någon erinran från riksdagens sida, anvisats

med ett belopp av 102,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med anledning av Kungl. Majis förslag

samt motionerna I: 278 och II: 381, å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

till De lokala vägnämnderna m. m. för budgetåret 1943/44 anvisat ett förslagsanslag

av 102,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vägbyggnader och vägunderhåll.

7. Bidrag till vinterväghållningen på landet.

Riksdagen har beaktat, att vägdistrikt förutsättes skola i mån av behov få

upptaga lån för att täcka sådan brist i vägdistriktets stat för år 1943, som vid

bifall till Kungl. Majis här ifrågavarande förslag kan uppkomma genom att

mindre statsbidrag för vinterväghållningen utgår än varmed vägdistriktet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 350.

räknat. Vid dylikt förhållande har riksdagen icke funnit anledning till erinran

vare sig mot det i propositionen framlagda förslaget till förordning angående

statsbidrag till vinterväghållningen på landet under år 1943 eller mot

det i enlighet med förordningen beräknade statsbidragets storlek.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen dels godkänt av departementschefen

i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

30 april 1943 förordat förslag till förordning angående statsbidrag till vinterväghållningen

på landet under år 1943, dels ock å driftbudgeten under sjätte

huvudtiteln till Bidrag till vinterväghållningen på landet för budgetåret

1943/44 anvisat ett förslagsanslag av 8,500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

8. Bidrag till vägunderhållet på landet i övrigt m. m.

Med bifall till Kungl. Majrts förslag har riksdagen å driftbudgeten under

sjätte huvudtiteln till Bidrag till vägunderhållet på landet i övrigt m. m. för

budgetåret 1943/44 anvisat ett anslag av 41,500,000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

9. Vinterväghållningen på landet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen å driftbudgeten under

sjätte huvudtiteln till Vinterväghållningen på landet för budgetåret 1943/44

anvisat ett förslagsanslag av 9,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

10. Barmarksunderhållet på landet.

Med bifall till Kungl. Majrts förslag har riksdagen å driftbudgeten under

sjätte huvudtiteln till Barmarksunderhållet på landet för budgetåret 1943/44

anvisat ett reservationsanslag av 20,500,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

11. Projektering av vägar och broar på landet.

Kostnaderna för projektering av vägar och broar på landet, vilka hittills

förskotterats av respektive vägdistrikt och sedermera fått inräknas i den kostnad,

varå statsbidrag till vederbörande byggnadsföretag beräknats, böra i

enlighet med vad föreslagits i förevarande proposition från och med vägväsendets

förstatligande bestridas från ett särskilt för ändamålet anvisat

anslag.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att anslaget icke bör få

användas för avlöningskostnad i egentlig mening. Mot storleken av det för

nästa budgetår äskade beloppet har riksdagen ej funnit anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen å driftbudgeten under sjätte

huvudtiteln till Projektering av vägar och broar på landet för budgetåret

1943/44 anvisat ett reservationsanslag av 250,000 kronor, att avräknas mot

automobilskattemedlen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse nr 350.

12. Nyanläggning av bygdevägar.

Med åberopande av vad departementschefen i ärendet anfört får riksdagen

anmäla, att riksdagen å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln till Nya läggning

av bygdevägar för budgetåret 1943/44 anvisat ett reservationsanslag

av 2,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

13. Nyanläggning av ödebygdsvägar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen å driftbudgeten under

sjätte huvudtiteln till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret 1943/44

anvisat ett reservationsanslag av 600,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

14. Byggande av huvudvägar.

Till ifrågavarande ändamål har Kungl. Maj:t i propositionen nr 224, punkt

14, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 3,750,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till förbättringsarbeten på landsbygden ha för budgetåren 1941/42 och

1942/43 anvisats respektive 12,800,000 kronor och 9,900,000 kronor.

Departementschefen har i anslutning till vad 1942 års riksdag ifrågasatt

föreslagit, att nuvarande anslag till bidrag till vägförbättringsarbeten uppdelas

på två nya anslag, ett avseende arbeten på huvudvägar och ett arbeten på

bygdevägar och ödebygdsvägar. I enlighet med vad departementschefen anfört

under punkten rörande anslag till nyanläggning av bygdevägar skulle

anslaget till arbeten å huvudvägar få disponeras icke blott för förbättringsarbeten

utan jämväl för sådana arbeten med nyanläggning av huvudvägar,

som undantagsvis förekomme. Anslaget borde av denna anledning lämpligen

erhålla benämningen Byggande av huvudvägar. Det för arbeten å övriga

nyssnämnda vägar avsedda anslaget borde benämnas Förbättring av bygdevägar

och ödebygdsvägar.

Departementschefen har beträffande ifrågavarande två anslag förordat en

avsevärd nedsättning. Sammanlagt borde anvisas 5,000,000 kronor, varav för

huvudvägar 3,750,000 kronor och för bygdevägar och ödebygdsvägar 1,250,000

kronor.

Riksdagen har i likhet med departementschefen ansett, att för här ifrågavarande

ändamål medlen för nästa budgetår böra begränsas till sammanlagt

5,000,000 kronor.

Den föreslagna uppdelningen av medlen på två anslag biträdes av riksdagen.

Fördelningen av förutnämnda belopp å 5,000,000 kronor med 3,750,000

kronor å anslaget till byggande av huvudvägar och med 1,250,000 kronor å

anslaget till förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar har riksdagen funnit

lämpligt avvägd.

Riksdagen får under förevarande punkt alltså anmäla, att riksdagen å driftbudgeten

under sjätte huvudtiteln till Byggande av huvudvägar för budgetåret

1943/44 anvisat ett reservationsanslag av 3,750,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse nr 350.

15. Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar.

Under hänvisning till vad ritsdagen under nästföregående punkt anfört får

riksdagen anmäla, att riksdagen å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln till

Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar för budgetåret 1943/44 anvisat

ett reservationsanslag av 1,250,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

16. Stensättning av vägar.

Enligt riksdagens uppfattning vore det önskvärt, örn statens gatsten i större

omfattning kunde komma till användning för beläggning av gator och vägar.

Då det nuvarande läget med avseende å transportsvårigheter och tillgången

på arbetskraft liksom även det statsfinansiella läget påbjuder återhållsamhet

med ifrågavarande arbeten, har emellertid riksdagen ansett, att

någon ökning av det äskade stensättningsanslaget icke, såsom motionsvis

ifrågasatts, bör ske.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag, å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln till Stensättning av vägar

för budgetåret 1943/44 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, att

avräknas mot automobilskattemedlen.

17. Byggande av broar.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag har riksdagen å driftbudgeten under

sjätte huvudtiteln till Byggande av broar för budgetåret 1943/44 anvisat ett

reservationsanslag av 3,000,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

18. Bidrag till underhåll av städernas för automobiltrafiken viktiga vägar

och gator.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen å driftbudgeten under

sjätte huvudtiteln till Bidrag till underhåll av städernas för automobiltrafiken

viktiga vägar och gator för budgetåret 1943/44 anvisat ett anslag av 4,850,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

19. Bidrag till byggande av städernas allmänna vägar och för automobil
trafiken

viktiga gator.

Riksdagen, som delar departementschefens uppfattning, att anslaget i

rådande statsfinansiella läge bör minskas till föreslagna 1,500,000 kronor, får

anmäla, att riksdagen å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln till Bidrag

till byggande av städernas allmänna vägar och för automobiltrafiken viktiga

gator för budgetåret 1943/44 anvisat ett reservationsanslag av 1,500,000

kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

20. Bidrag till vissa städer och samhällen för tillhandahållande

av mark för allmän väg m. m.

Riksdagen har vid behandlingen av det i proposition nr 223. framlagda förslaget

till förordning örn statsbidrag till städer och stadsliknande samhällen,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse nr 350.

där kronan är väghållare, för tillhandahållande av mark för allmän väg m. m.

beslutat, att ifrågavarande statsbidrag skall utgå med 80 procent i stället för

av departementschefen föreslagna 60 procent. Förhöjningen torde emellertid

icke behöva föranleda någon ökning av här förevarande anslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

till Bidrag till vissa städer och samhällen för tillhandahållande av

mark för allmän väg m. m. för budgetåret 1943/44 anvisat ett reservationsanslag

av 50,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

21. Bidrag till byggande av enskilda vägar.

Ehuru här ifrågavarande statsbidrag onekligen fyller en betydelsefull uppgift

i strävandena att åstadkomma förbindelser från mera isolerat belägna

byar och gårdar till det allmänna vägnätet, har riksdagen i nuvarande läge

med krav på största återhållsamhet i fråga örn statsutgifterna icke funnit anledning

att, såsom motionsvis ifrågasatts, frångå Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen å driftbudgeten under sjätte

huvudtiteln till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1943/44

anvisat ett reservationsanslag av 600,000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

22. Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.

I de två likalydande motionerna I: 282 och II: 396 har hemställts, att förevarande

anslag måtte anvisas med 1,300,000 kronor.

Vidare har i motionen II: 379 hemställts, att anslaget måtte anvisas med

1.200.000 kronor.

Med beaktande av anslagets behjärtansvärda syfte och med hänsyn till det

stora behov av bidrag från förevarande anslag, som enligt vad som framgår

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning föreligger, har riksdagen

höjt anslaget från äskade 1,000,000 kronor till 1,100,000 kronor.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen, med anledning av Kungl.

Maj:ts förslag ävensom motionerna 1:282 samt 11:379 och 396, å driftbudgeten

under sjätte huvudtiteln till Bidrag till underhåll av enskilda vägar

m. m. för budgetåret 1943/44 anvisat ett reservationsanslag av 1,100,000 kronor,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

23. Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, som innebär, att samma belopp som

för innevarande budgetår anvisats till här ifrågavarande ändamål, skulle anvisas

jämväl för nästa budgetår, får riksdagen anmäla, att riksdagen å driftbudgeten

under sjätte huvudtiteln till Bidrag till säkerhetsanordningar vid

järnvägskorsningar för budgetåret 1943/44 anvisat ett reservationsanslag av

100.000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

24. Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten.

I de två likalydande motionerna I: 279 och II: 399 har hemställts, att riksdagen,

med ändring av vad i propositionen föreslagits, ville till samfundet för

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse nr 350.

hembygdsvård för anställande av en vägvårdskonsulent bevilja ett bidrag av

10,000 kronor samt till svenska vägföreningen ett bidrag av 5,000 kronor.

Yad svenska vägföreningens verksamhet angår anser riksdagen, att densamma,

i den mån den efter vägväsendets förstatligande framdeles bör upprätthållas,

bör ankomma på statliga organ, främst väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Då det enligt vad departementschefen upplyst torde vara uteslutet,

att styrelsen i någon utsträckning kan bliva i tillfälle att under nästa budgetår

ägna sig åt de uppgifter, som för närvarande ingå i föreningens verksamhet,

vill emellertid riksdagen icke motsätta sig, att statsbidrag utgår till föreningen

jämväl för nästa budgetår. Riksdagen har dock ansett, att det av

departementschefen förordade bidraget bör nedsättas finn 10,000 kronor till

7,500 kronor, innebärande i jämförelse med statsbidraget för innevarande

budgetår i allt fall en ökning med 2,500 kronor. För tiden efter budgetåret

1943/44 förutsätter riksdagen, att bidrag icke skall behöva utgå.

Riksdagen har funnit den av samfundet för hembygdsvård påbörjade verksamheten

på vägvårdens område vara förtjänt av ekonomiskt stöd. För att

samfundet skall bliva i stånd att något utvidga sin verksamhet, har riksdagen

ansett sig böra biträda i förenämnda motioner gjord hemställan, att det av

departementschefen förutsatta statsbidraget till samfundet höjes till 10,000

kronor.

Riksdagen har i övrigt ej funnit anledning till erinran mot den beräknade

dispositionen av förevarande anslag.

Då i anslaget inräknats ett belopp av 8,400 kronor för ej närmare angivna

ändamål, torde den av riksdagen förutsatta ökningen å 2,500 kronor av det

sammanlagda bidraget till svenska vägföreningen och samfundet för hembygdsvård

ej behöva föranleda någon ändring av det av Kungl. Maj:t äskade

beloppet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen å driftbudgeten under sjätte

huvudtiteln till Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten för

budgetåret 1943/44 anvisat ett reservationsanslag av 140,000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

25. Förlag för väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond.

Vad i propositionen uttalats angående de med övertagandet av vägdistriktens

tillgångar och skulder sammanhängande spörsmålen har icke givit

riksdagen anledning till erinran.

För att kunna bestrida kostnaderna för inköp av sådana förrådseffekter,

som måste anskaffas redan före den 1 januari 1944, behöver väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

äga tillgång till visst förlagskapital. Vidare äro förlagsmedel

behövliga för komplettering av de förlagseffekter m. m., som staten

efter ingången av år 1944 kommer att få övertaga från vägdistrikten. I likhet

med departementschefen anser därför riksdagen, att ett lämpligt avvägt belopp

bör anvisas såsom förlagskapital för förrådsfonden. Mot storleken av det

äskade beloppet har riksdagen ej funnit anledning till erinran.

Under framhållande av att en närmare prövning framdeles bör verkställas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 350—351.

17

beträffande den lämpliga storleken av fondens kapital och att, därest detta

skulle visa sig större än nödvändigt, en nedskrivning bör ske genom återleverering

till riksgäldskontoret, får riksdagen anmäla, att riksdagen å kapitalbudgeten

under fonden för förlag till statsverket till Förlag för väg- och

vattenbyggnadsväsendets förrådsfond för budgetåret 1943/44 anvisat ett investeringsanslag

av 10,000,000 kronor.

Stockholm den 19 juni 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 351.

Godkänd av första kammaren den 22 juni 1943.

Godkänd av andra kammaren den 22 juni 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt

motion om magistrats skiljande från rådstuvurätt.

(Sammansatt konstitutions- och första lagutskotts utlåtande nr 1).

I anledning av en inom riksdagen väckt motion får riksdagen, under

åberopande av vad som anförts i sammansatt konstitutions- och första lagutskotts

av riksdagen godkända utlåtande nr 1, varav ett tryckt exemplar

härvid fogas, anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning

av frågan huruvida de av magistratens funktioner, som avses i lagen örn

kommunalstyrelse i stad, kunna upphöra eller överflyttas å andra organ,

samt för riksdagen framlägga det förslag vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 22 juni 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1043. 14 sami. Nr 350—351.

ms «3 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.