Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående inrättande av en överstyrelse för yrkesutbildning jämte i ämnet väckta motioner.

1943-06-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1943:414, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående inrättande av en överstyrelse för yrkesutbildning jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 1^1 Jf.

1

Nr 414.

Godkänd av första kammaren den 28 juni 1943.

Godkänd av andra kammaren den 28 juni 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

''proposition angående inrättande av en överstyrelse

för yrkesutbildning jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 184.)

Till Konungen.

I propositionen nr 232 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 21 april 1943,

föreslagit riksdagen att

1. besluta inrättandet av en överstyrelse för yrkesutbildning i överensstämmelse

med vad departementschefen förordat;

2. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för överstyrelsen

för yrkesutbildning, att tillämpas i vad avser överdirektörstjänsten,

en byråchefstjänst samt den extra ordinarie byrådirektörstjänsten tills vidare

från och med den 1 juli 1943 och i övrigt tills vidare från och med den 1

januari 1944;

3. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för överstyrelsen

för yrkesutbildning, att tillämpas under budgetåret 1943/44;

4. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för budgetåret 1943/44

anvisa ett förslagsanslag av 138,300 kronor;

5. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 22,300 kronor;

6. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Utrustning för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, I: 268 och II: 386, vari hemställts,

1) att riksdagen måtte besluta sådan ändring av Kungl. Maj:ts proposition

nr 232, att även yrkesutbildningen för sjöfolk i manskapsgrad förlägges

linder överstyrelsen för yrkesutbildning;

Bihang till riksdagens protokoll 1013. 11 sami. Nr 1H—1 IG.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr ItlJh

2) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla om skyndsam

utredning rörande yrkesutbildning för sjöfolk i manskapsgrad;

dels motionen II: 385, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta en

organisation av överstyrelsen för yrkesutbildning i enlighet med vad i motionen

förordats;

dels ock två likalydande motioner I: 264 och II: 383, vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att undervisning i husligt arbete och kvinnliga

yrken skall hänföras till en särskild för ändamålet inrättad byrå inom överstyrelsen

för yrkesutbildning, eller, därest detta för närvarande skulle anses

omöjligt, att tredje byrån inom ifrågavarande överstyrelse organiseras på

två fullt jämställda avdelningar, vilka förestås den ena av byråchefen och

den andra av befattningshavare med benämningen byrådirektör.

I. Allmänna synpunkter rörande organisationen av den

centrala ledningen av yrkesutbildningen.

Såsom departementschefen framhållit har genom den utveckling, som på

yrkesskolväsendets område ägt rum särskilt under det senaste decenniet, behovet

av en nära kontakt mellan yrkesundervisningens centrala ledning samt

näringsliv och arbetsmarknad allt mera vuxit i betydelse. Riksdagen är ense

med departementschefen örn att denna kontakt svårligen kan tillgodoses, örn

icke den centrala ledningen av yrkesskolaväsendet får en väsentligt självständigare

ställning än den som innehaves av skolöverstyrelsens nuvarande yrkesskolavdelning.

Riksdagen anser därför i likhet med departementschefen, att en fristående

överstyrelse för yrkesutbildning bör inrättas. En förutsättning för att den

nya överstyrelsen skall kunna bli det samlande organet för uppbyggande av

en ordnad yrkesutbildning i landet synes enligt riksdagens mening vara, att

vid överstyrelsens organiserande beaktas, att representanter för näringsliv och

arbetsmarknad få möjlighet att göra sina direkta erfarenheter och intressen

gällande. Med hänsyn till att de skolorganisatoriska och pedagogiska frågorna i

stor utsträckning äro desamma inom skilda grenar av skolväsendet, oavsett

utbildningens ändamål, delar riksdagen departementschefens uppfattning örn

vikten av att ett fast organiserat samarbete kommer till stånd mellan de två

ämbetsverk — skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning — vilka

skola handhava den centrala ledningen av de s. k. allmänbildande skolorna

respektive de egentliga yrkesutbildningsanstalterna. Riksdagen vill i detta

sammanhang framhålla, att samtidigt som de praktiska skolformerna givetvis

i första hand måste tillgodose ett på förvärvande av speciell yrkeskunskap

inriktat utbildningskrav hänsyn i största möjliga utsträckning även bör vid

desamma tagas till de allmänbildande teoretiska ämnenas betydelse. Nämnda

skolor böra i fråga om meddelande av allmänt medborgerlig bildning icke

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 41/+. 3

bliva ställda i motsatsförhållande till de i inskränkt mening allmänbildande

läroanstalterna.

Även efter en utbrytning av yrkesskolavdelningen ur skolöverstyrelsen

kommer inom detta ämbetsverks verksamhetsområde alltjämt att ligga den

yrkesbetonade undervisningen inom sistnämnda skolor, i främsta rummet

sådan undervisning vid de praktiska mellanskolorna, de praktiska realskolelinjema

och de yrkesbestämda högre folkskolorna. I tekniska undervisningsfrågor

bör därför skolöverstyrelsen kunna hänvända sig till överstyrelsen för

yrkesutbildning, medan det nyupprättade ämbetsverket å sin sida bör kunna

påräkna motsvarande bistånd i allmänpedagogiska och andra spörsmål från

skolöverstyrelsen. Riksdagen förutsätter, att instruktionerna för vederbörande

verk komma att så utformas, att detta samarbete säkerställes och en dyrbar

dubbelorganisation härigenom i möjligaste mån undvikes.

II. Verksamhetsområdet för en överstyrelse för

yrkesutbildning.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen

föreslagit i fråga örn arbetsområdet och uppgifterna för den blivande överstyrelsen

för yrkesutbildning. I anledning av vad i motionerna I: 268 och

II: 386 anförts finner riksdagen starka skäl tala för att vid yrkesskolväsendets

utbyggnad hänsyn tages till behovet av särskild yrkesutbildning för sjöfolk

av manskapsgrad. Detta slag av yrkesundervisning bör enligt riksdagens

mening lämpligen falla under verksamhetsområdet för den nya överstyrelsen.

I detta sammanhang får riksdagen erinra om att Sveriges redareförening

m. fl. organisationer samt svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse hos Kungl.

Majit gjort framställning örn att yrkesutbildning måtte anordnas för sjöfolk

av manskapsgrad. Med anledning härav har Kungl. Majit genom beslut den

4 juni 1943 föreskrivit, att de i nämnda motioner omförmälda sakkunniga

skola återupptaga sin utredning rörande sjöfolkets bildningsfråga.

lil. Vissa organisationsfrågor i samband med yrkesskolavdelningens

utbrytande ur skolöverstyrelsen.

Vad departementschefen i förevarande avseenden föreslagit har icke föranlett

någon erinran från riksdagens sida.

IV. Chefskapet för överstyrelsen; överstyrelsens

sammansättning.

Riksdagen är ense med departementschefen därom att chefen för den nya

överstyrelsen för yrkesutbildning bör givas ställning såsom överdirektör med

förordnande på viss tid, i regel sex år. Riksdagen har icke heller funnit an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse nr ^In
ledning

till erinran mot departementschefens förslag att denna tjänst placeras

i lönegraden C 10.

Vad beträffar ämbetsverkets styrelse innebär departementschefens förslag

att denna skulle bestå av verkets chef (överdirektören), generaldirektören och

chefen för skolöverstyrelsen samt chefen för arbetsmarknadskommissionen

såsom självskrivna ledamöter, av det nybildade ämbetsverkets tre byråchefer,

ävensom av sex representanter för näringsliv och arbetsmarknad, utsedda av

Kungl. Maj:t på en tid av förslagsvis tre år efter förslag av respektive svenska

arbetsgivareföreningen, landsorganisationen i Sverige, Sveriges hantverks- och

småindustriorganisation, handelskamrarnas nämnd, de anställdas centralorganisation

(Daco) och representativa kvinnoorganisationer. Cheferna för skolöverstyrelsen

och arbetsmarknadskommissionen skulle enligt departementschefens

förslag äga rätt att vid förfall låta representera sig i styrelsen av den

tjänsteman inom respektive verk, de därtill utse. Departementschefen har

vidare förordat, att Kungl. Majit skulle få fria händer att bland styrelsens

ledamöter utse ordförande liksom även vice ordförande.

I motionen II: 385 har på anförda skäl yrkats, att styrelsen skulle i enlighet

med verkstadsskoleutredningens förslag bestå av överdirektören, vilken

tillika borde fungera som styrelsens ordförande, samt av fyra av Kungl. Majit

för förslagsvis tre år utsedda ledamöter, av vilka två borde företräda företagar-

och två arbetarintressen inom näringslivet.

Riksdagen får för sin del framhålla, att riksdagen funnit övertygande skäl

tala för att ordförandeskapet i styrelsen förenas med chefskapet för ämbetsverket.

Den av departementschefen förordade anordningen kan nämligen

enligt riksdagens mening leda till en icke önskvärd splittring i verkets ledning.

Riksdagen har däremot intet att erinra mot att vice ordförande i styrelsen

utses av Kungl. Majit.

Departementschefens förslag örn att cheferna för skolöverstyrelsen och

arbetsmarknadskommissionen skulle såsom självskrivna ledamöter ingå i styrelsen

anser riksdagen sig icke böra bifalla. Enligt riksdagens mening bör i

stället Kungl. Majit utse en representant för respektive skolöverstyrelsen

och arbetsmarknadskommissionen att i styrelsen företräda nämnda ämbetsverk.

Detta förefaller riksdagen utgöra en smidigare och efter olika omständigheter

bättre anpassbar lösning av förevarande fråga än den av departementschefen

förordade anordningen.

I likhet med departementschefen håller riksdagen före att verkets byråchefer

böra tillerkännas ledamots ställning.

Vidkommande sammansättningen av styrelsen i övrigt finner riksdagen

i likhet med departementschefen det betydelsefullt, att vissa av näringslivets

och arbetsmarknadens huvudorganisationer äro direkt representerade genom

ledamöter i överstyrelsen, vilka ledamöter kunna förutsättas företräda jämväl

allmänna erfarenheter och insikter om näringslivets och arbetsmarknadens förhållanden.

Riksdagen har emellertid funnit departementschefens förslag be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse nr hH.

träffande de förslagsstäflande organisationerna kräva en viss omjustering.

I anslutning till vad i motionen II: 385 anförts finner riksdagen nämligen,

att arbetarsidans synpunkter enligt nämnda förslag skulle bliva alltför svagt

företrädda, varför riksdagen anser, att två representanter i styrelsen böra

föreslås av landsorganisationen, varav den ene skulle företräda gruppen industri

och den andre gruppen hantverk. Då riksdagen icke anser, att någon

av de i propositionen nämnda organisationerna bör träda tillbaka, anser riksdagen

således, att antalet representanter för näringsliv och arbetsmarknad

bör bestämmas till sju. Dessa böra i enlighet med vad i propositionen förutskickats

utses för en tid av förslagsvis tre år.

Vad departementschefen i detta sammanhang i övrigt anfört och föreslagit

har icke givit riksdagen anledning till annan erinran än att riksdagen

ansett, att ersättning för sammanträden till ledamöter, som uppbära årsarvoden,

bör utmätas enligt i gällande kommittékungörelse angivna grunder,

dock att ledamot av överstyrelsen, som av Kungl. Maj:t utsetts såsom representant

för skolöverstyrelsen, respektive arbetsmarknadskommissionen endast

synes böra uppbära årsarvode. Vidare bör givetvis särskild ersättning icke

utgå till chefen för överstyrelsen samt byråcheferna i verket för ledamotskap

i styrelsen, något som departementschefen icke heller torde hava förutsatt.

Ersättning till suppleant för ledamot torde böra utgå enligt av departementschefen

angivna grunder.

V. Kansliets organisation m. m.

Till departementschefens förslag angående kansliets organisation får riksdagen

i huvudsak giva sin anslutning. Endast på ett par punkter har riksdagen

ansett sig böra vidtaga ändringar. Riksdagen har sålunda — i anslutning

till vad i motionerna I: 264 och II: 383 anförts och hemställts — funnit

att befattningen såsom konsulent för husligt arbete hos skolöverstyrelsen bör

efter tjänstens överförande till överstyrelsen för yrkesutbildning benämnas

byrådirektör, vilket enligt riksdagens mening bättre än den av departementschefen

föreslagna benämningen statskonsulent markerar betydelsen av befattningshavarens

uppgifter och framhäver befattningens i vissa avseenden självständiga

ställning. Huruvida en särskild byrå inom överstyrelsen framdeles

bör upprättas för undervisningen i husligt arbete och kvinnliga yrken torde

få bliva föremål för närmare överväganden av Kungl. Maj:t, sedan erfarenhet

vunnits rörande den nu föreslagna organisationens ändamålsenlighet.

Enligt departementschefens förslag skulle av skolöverstyrelsens nuvarande

fem notarietjänster två överföras till den nya överstyrelsen för yrkesutbildning.

På skäl, som riksdagen anför i särskild skrivelse angående anslag för

budgetåret 1943/44 till skolöverstyrelsen, har riksdagen funnit sig böra

överföra allenast en av nämnda befattningar till det nya ämbetsverket. I

stället har riksdagen ansett sig böra besluta, att en amanuensbefattning i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 414.

lönegraden Eo 18 skall överflyttas från skolöverstyrelsen. Med anledning

härav har för nästa budgetår dels anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän minskats med 4,000 kronor till 67,500 kronor, dels ock anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökats med 3,200

kronor till 41,200 kronor.

Vidare har med hänsyn till vad riksdagen i det föregående anfört beträffande

ordförandeskapet i styrelsen och dagarvoden till styrelsens ledamöter

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, minskats från det av departementschefen föreslagna beloppet, 6,000

kronor, till 4,500 kronor.

Avlöningsanslagets slutsumma har alltså i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag minskats med 2,300 kronor till 136,000 kronor.

Emot de av departementschefen verkställda kostnadsberäkningarna beträffande

de för nästa budgetår erforderliga anslagen till omkostnader och till

utrustning har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande proposition och

motionen II: 385,

1. beslutat inrättandet av en överstyrelse för yrkesutbildning i överensstämmelse

med vad riksdagen i det föregående angivit;

2. godkänt följande personalförteckning för överstyrelsen för yrkesutbildning,

att tillämpas i vad avser överdirektörstjänsten, en byråchefstjänst samt

den extra ordinarie byrådirektörst jänsten tills vidare från och med den 1 juli

1943 och i övrigt tills vidare från och med den 1 januari 1944:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 Överdirektör ............................................. CIO

3 byråchefer ............................................... A 30

1 byrådirektör ............................................. A 26

1 sekreterare .............................................. A 24

1 notarie ................................................. A21

1 kansliskrivare, tilidia registrator ............................ All

1 kanslibiträde ............................................. A 7

1 expeditionsvakt .......................................... A 6

3 kontorsbiträden .......................................... A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

1 byrådirektör ............................................ Eo 26

1 förste byråingenjör ...................................... Eo 24;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse nr 414.

3. godkänt följande avlöningsstat för överstyrelsen för yrkesutbildning, att

tillämpas under budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis......kronor 67,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ................................ » 4,500

3. Arvoden och ersättningar till inspektörer och sakkunniga

biträden m. m., förslagsvis......................... » 7,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.......... » 41,200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis................. » 15,300

Summa kronor 136,000;

4. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för budgetåret

1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag

av 136,000 kronor;

5. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader för budgetåret

1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag

av 22,300 kronor;

6. till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Utrustning för budgetåret

1943/44 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Stockholm den 28 juni 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.