Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag för budgetåret 1943144 till förbättrande av bostadsförhållandena jämte i ämnet väckta motioner.

1943-06-28 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1943:449, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående anslag för budgetåret 1943144 till förbättrande av bostadsförhållandena jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 449.

1

Nr 449.

Godkänd av första kammaren den 28 juni 1943.

Godkänd av andra kammaren den 28 juni 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

May.ts proposition angående anslag för budgetåret

1943144 till förbättrande av bostadsförhållandena

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 219.)

Till Konungen.

I proposition nr 243 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den ( maj 1943, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för bidragsverksamheten

för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer;

dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder rörande

bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden;

dels medgiva, att, på sätt departementschefen förordat, bidrag till främjande

av bostadsbyggande på landsbygden må beviljas under budgetåret

1943/44, intill ett belopp av sammanlagt högst 1,000,000 kronor;

dels godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder rörande

tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet och tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet;
dels

medgiva, att räntefoten för bostadsanskaffningslån, nybyggnadslån,

förbättringslån och lantarbetarbostadslån, vilka må komma att beviljas under

budgetåret 1943/44, bestämmes till 3.2 5 procent;

dels ock för budgetåret 1943/44 anvisa

a) under femte huvudtiteln

1) till Statens byggnadslånebyrå: Avlöningar ett förslagsanslag av 638,000

kronor;

2) till Statens byggnadslånebyrå: Omkostnader ett förslagsanslag av 245,000

kronor;

3) till Främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer ett förslagsanslag av 6,000,000 kronor;

4) till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor;

b) under kapitalinvestering, statens utlåningsfonder, till Lånefonden för

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 14 sami. Nr 449—450. 1601 4S

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Riksdagens skrivelse nr 449.

bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer ett investeringsanslag

av 20,000,000 kronor; ö

c) under kapitalinvestering, fonden för låneunderstöd,

1) till Tertiarlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett investeringsanslag

av 50,000,000 kronor;

2) till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ett investerings
anslag

av 37,000,000 kronor. 8

I samband med Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag har riksdagen till behandling

förehaft dels motionen II: 429, vari hemställts, att riksdagen måtte

för budgetåret 1943/44 till Bidrag till inrättande av pensionärshem anvisa ett

reservationsanslag av 3,000,000 kronor, dels motionen II: 434, vari hemställts

örn anvisande för samma ändamål av ett anslag av 4,000,000 kronor, dels de

likalydande motionerna I: 306 och II: 435, vari bland annat hemställts’ att riksdagen

måtte för budgetåret 1943/44 till Bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden anvisa ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor, dels

de likalydande motionerna I: 307 och II: 432, vari bland annat hemställts, att

riksdagen måtte bemyndiga och i mån av behov ställa medel till förfogande för

beviljande under budgetåret 1943/44 av bostadsförbättringsbidrag intill ett

belopp av 15,000,000 kronor samt avböja Kungl. Maj:ts uttalande örn tillämpande

ay andra föreskrifter rörande tidpunkten för bostadsförbättringsarbetens

färdigställande än dem, som i gällande författning redan förefinnas eller som

kunna på administrativ väg utfärdas, dels de likalydande motionerna I: 311

och II. 440, vari bland annat hemställts, att när så erfordras uppskov med

verkställande av byggnadsföretag på landsbygden, vartill bidrag eller lån av

statsmedel beviljats, måtte i hittills sedvanlig utsträckning medgivas, samt att

till Bidrag för främjande av bostadsbyggande på landsbygden måtte beviljas

ett förslagsanslag av 15 miljoner kronor, dels ock motionen I: 308, vari hemställts,

att riksdagen måtte dels besluta, att lantarbetarbostadsbidrag icke må

utgå, dels ock uttala, att sådana ändringar i grunderna för beviljande av lantarbetarbostadslån

böra vidtagas, att den nu med lånen förknippade räntefriheten

under en tid av tio år upphör, samt att för dylikt låns erhållande skulle

förutsättas viss behovsprövning.

De av 1942 års riksdag beslutade åtgärderna för främjande av bostadsbyggnadsverksamheten

åsyftade att skapa förutsättningar för en lägenhetsproduktion

under 1942, motsvarande ungefär hälften av 1939 års bostadsbyggnadsyolvm.

Av vad departementschefen anfört framgår att detta program kunnat

tillfullo forverkligas. Sålunda färdigställdes under förra året icke mindre än

23,000 å 24,000 lägenheter. Detta betydande lägenhetstillskott innebär dock

icke att bostadsbristen hävts eller ens minskats. På vissa orter har tvärtom,

såsom framgår av departementschefens redogörelse, svårigheterna att ordna

bostadsförsörjningen något ökats.

Med hänsyn härtill kvarstår tydligen ett oförminskat behov av fortsatt

stodgivmng åt bostadsproduktionen. Målsättningen för bostadsbyggnadsverksamheten

under nu gällande förutsättningar bör, såsom departements
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse nr 449.

chefen framhållit, vara att om möjligt minska bostadsbristen och i varje fall

förhindra en ytterligare skärpning av densamma, Riksdagen vill i detta sammanhang

understryka vikten av att den säsongutjämning, som sedan ungefär

ett år tillbaka synes ha kommit till stånd inom byggnadsproduktionen, blir bestående.

Yad härefter angår Kungl. Maj:ts förslag till modifikationer i reglerna för

tertiär- och tilläggslånen, vill riksdagen till en början icke motsätta sig att lån

undantagsvis beviljas för uppförande av egnahem inrymmande 5 rum och kök

av normalstorlek. Riksdagen förutsätter dock, att det lånebeviljande organet

noga tillser, att ett verkligt behov av en bostad med denna storlek föreligger

samt att behovet kan antagas äga en viss varaktighet.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att tvåfamilj shusen böra

i lånehänseende jämställas med enfamiljshusen. Detta utesluter dock icke att

för tvåfamiljshus kunna komma att tillämpas regler, som mera anpassats efter

hyreshusets ekonomiska förhållanden. I händelse tvåfamilj shus uppföres av

kommun eller därmed jämställd företagare komma nämligen de speciella reglerna

för långivning avseende enfamiljshus i kommunal eller därmed jämställd

regi att bli tillämpliga.

Riksdagen har i likhet med departementschefen icke något att erinra mot att

en närmare fixering av det kommunala bidragets storlek kommer till stånd,

och finnér härvid ett kommunbidrag, motsvarande 20 procent av överkostnaden

vara lämpligt. Även med ett på dylikt sätt bestämt bidrag bör — såsom departementschefen

framhållit — byggnadslånebyrån liksom hittills ha möjlighet

att förfara efter omständigheterna i varje särskilt fall. Byrån bör således enligt

riksdagens mening bland annat äga möjlighet att jämka bidragsprocenten nedåt

1 sådana fall, där den nu föreslagna regeln, jämförd med förut gällande bestämmelser,

innebär en för kommunen betungande ökning av det kommunala bidraget.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning örn lämpligheten av att

det kommunala borgensåtagande, som erfordras för medgivande av ränte- och

amorteringsfrihet beträffande viss del av tertiärlån för enfamiljshus, erhåller

den ändrade innebörd, som närmare angivits i propositionen. Då det i 12 §

2 mom. kungörelsen örn tertiärlån och tilläggslån förekommande stadgandet

örn skyldighet för kommun att under byggnadstiden utöva kontroll över ett

företag icke innefattar något åläggande utöver den kontrollskyldighet, som

föreskrives i kungörelsens 28 §, har riksdagen intet att erinra mot att förstnämnda

stadgande utgår ur författningen.

Såsom departementschefen framhållit torde tillräckliga skäl saknas för bibehållande

av gällande bestämmelser örn maximering av tilläggslånet till 90 respektive

95 procent av överkostnaden.

Byggnadslånebyråns av departementschefen förordade förslag om rätt för

byrån att under vissa förutsättningar och villkor lämna förskott å preliminärt

beviljade tertiärlån har riksdagen godtagit. Såsom departementschefen framhållit

torde det lämpligen kunna uppdragas åt byggnadslånebyrån att utarbeta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 449.

närmare bestämmelser i ämnet. I detta sammanhang vill riksdagen understryka

vikten av att denna fråga ordnas på ett för statsverket betryggande sätt.

Riksdagen har icke något att erinra mot den av departementschefen föreslagna

befrielsen för kommunerna från skyldighet att ställa inteckningssäkerhet

för lån.

Av propositionen framgår, att byggnadslånebyrån vid beviljande av tertiärlån

stundom godtager affärsbankslån såsom underliggande kredit. I den mån

affärsbankslån förekommit har detta varit betingat av särskilda omständigheter,

såsom avsaknad inom orten av annat kreditinstitut, svårighet att inom

rimlig tid anskaffa viss begränsad del av fastighetskapitalet eller liknande skäl.

Departementschefen, som funnit sig sakna anledning till erinran mot byggnadslånebyråns

praxis på förevarande område, har ansett att avgörandet i

dessa frågor liksom hittills bör tillkomma byrån. I samband härmed har

departementschefen förordat upphävande av den nu gällande föreskriften att

räntegaranti kan lämnas endast för lån upptagna i vissa kreditinrättningar.

Ränteeftergift bör sålunda enligt departementschefens uppfattning kunna

ifrågakomma ej blott för affärsbankslån utan även för krediter, som lämnas av

kommuner, kassor och stiftelser.

Riksdagen anser, i likhet med departementschefen, att någon anledning till

erinran mot byggnadslånebyråns praxis i fråga om affärsbankslånen ej föreligger

samt att byrån jämväl i fortsättningen bör få avgöra när omständigheterna

äro sådana, att dylika lån kunna godtagas såsom underliggande kredit.

Då räntegaranti för affärsbankslån avses kunna lämnas endast under

förutsättning att banken avgiver vissa förklaringar rörande räntevillkoren

samt uppsägning av lånen, torde det i allmänhet ej finnas skäl för att i

fråga örn nämnda krediter tillämpa andra regler örn ränteeftergift än dem som

nu gälla beträffande övriga obundna lån. Riksdagen har därför i huvudsak

kunnat godtaga förslaget örn utsträckning av räntegarantin till att avse

även affärsbankslån. Fall kunna emellertid förekomma, där statsverkets intresse

motiverar, att utfästelsen örn räntegaranti begränsas. Så torde bland

annat vara förhållandet, då lån erbjudes mot en ränta som — oaktat densamma

till en början ställer relativt sett mindre anspråk på eftergift — likväl framdeles

kan, till följd av uppenbar risk för höjning, befaras bli för statsverket

mera kostnadskrävande. Överhuvudtaget bör byggnadslånebyrån vid lämnande

av räntegaranti för obundna lån särskilt tillse, att garantin ej bereder

skydd mot annan räntehöjning än sådan, som vid lånets beviljande må te sig

naturlig att kompensera genom statlig stödgivning. För att vinna ytterligare

överblick av dessa frågor bör byggnadslånebyrån kontinuerligt samråda med

fullmäktige i riksbanken.

Amortering av sekundärlån framstår såsom ett oeftergivligt säkerhetskrav.

Vad departementschefen uttalat i denna fråga vill riksdagen understryka.

Vidkommande medelsbehovet under nästa budgetår för tertiärlån och

tilläggslån finner riksdagen ej anledning till erinran mot de av departementschefen

framlagda förslagen. Riksdagen bifaller således förslaget örn att anslaget

till tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet upptages till 50 miljoner

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse nr 449.

kronor samt att anslaget till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

— vilket liksom under innevarande budgetår bör kunna anlitas för utlämnande

av de till egnahemslåneverksamheten knutna tilläggslånen — upptages till 37

miljoner kronor.

Yad härefter angår låne- och bidragsgivningen för bostadsförsörjning åt

mindre bemedlade, barnrilca familjer vill riksdagen först vitsorda behovet av

att en mjukare avveckling av familjebidraget kommer till stånd, då antalet

minderåriga barn nedgår under tre. Departementschefens förslag i detta avseende

ävensom i fråga örn kommunernas ansvarighet under avvecklingsperioden

har riksdagen godtagit.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts beräkningar

av medelsbehovet för bostadsförsörjningen åt mindre bemedlade, barnrika

familjer. I likhet med vad som gäller sedan budgetåret 1941/42 har

förutsatts, att bränslebidrag skola utgå från det under femte huvudtiteln uppförda

bidragsanslaget.

Anslaget till bidrag till inrättande av pensionärshem har av Kungl. Majit

föreslagits upptaget till 2,000,000 kronor, i motionen II: 429 föreslås 3,000,000

kronor och i motionen II: 434 4,000,000 kronor.

Enligt vad riksdagen erfarit har byggnadslånebyrån till Kungl. Majit med

tillstyrkan överlämnat ansökningar örn pensionärshemsbidrag å ett sammanlagt

belopp av omkring 1,300,000 kronor, vilka ansökningar icke kunnat

prövas på grund av att tillgängliga anslagsmedel tillfullo förbrukats. Därest

medelsanvisningen för nästa budgetår begränsas till det av Kungl. Majit

föreslagna beloppet, 2,000,000 kronor, kan det på grund av nuvarande livliga

intresse bland kommunerna för byggande av pensionärshem med skäl antagas,

att medelsbrist inträder redan under första hälften av nästa budgetår, vilket

skulle få till följd ett avbrott i verksamheten för pensionärernas bostadsförsörjning.

Ett dylikt avbrott vore enligt riksdagens mening synnerligen beklagligt,

och riksdagen anser sig med hänsyn härtill icke kunna godtaga en

så begränsad medelsanvisning som föreslagits genom propositionen. Då

medelsförbrukningen under innevarande budgetår uppgått till över 4 miljoner

kronor synes ett lägre belopp icke böra anvisas för nästa budgetår. Riksdagen

bifaller alltså det i motionen 11:434 gjorda yrkandet.

Riksdagen övergår härefter till att behandla bostadsförbättringsverksamheten

på landsbygden. Vidkommande frågan örn förbättrad vattenförsörjning och

förbättrade avloppsförhållanden ansluter sig riksdagen till vad departementschefen

i princip anfört i fråga örn statlig stödgivning. Såsom i propositionen

framhållits torde emellertid nu rådande brist på material och arbetskraft

lägga hinder i vägen för andra statliga åtgärder än sådana av mera begränsad

räckvidd. Riksdagen inskränker sig således till att godtaga departementschefens

förslag örn att nu föreliggande möjligheter att inom ramen för den

statsunderstödda bostadsförbättringsverksamheten lämna bidrag och lån till

ekonomiskt stöd åt vatten- och avloppsföretag bibehållas, varvid de modifikationer

böra ske, som kunna erfordras för ett mera rationellt bedrivande av

verksamheten.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 449.

Att vatten- och avloppsförhållandena för ett antal närbelägna lägenheter

ordnas med gemensamma anläggningar kan givetvis innebära en stor fördel.

Med hänsyn härtill vill riksdagen framhålla angelägenheten av att bestämmelser

snarast komma till stånd örn bidrag och långivning jämväl till sådana

gemensamma ledningsföretag.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot att lantarbetarbostadsbidrag

— örn 300 kronor — få utgå också till anordnande av vatten- och avloppsledningar,

som ej sker i samband med andra arbeten. Av detta ställningstagande

följer, att riksdagen ej funnit sig böra bifalla yrkandet i motionen

I: 308 örn avskaffandet av lantarbetarbostadsbidrag. I likhet med motionären

vill riksdagen emellertid ifrågasätta, huruvida icke understödet till lantarbetarbostäder

bör göras beroende av behovsprövning rörande sökandens

ekonomi. Riksdagen förutsätter emellertid, att Kungl. Majit tager detta spörsmål

ävensom frågan örn räntevillkoren för lantarbetarbostadslån under övervägande,

då fråga uppkommer örn ytterligare anslag till låneverksamheten.

Vad departementschefen anfört angående administrerandet av den statliga

bidrags- och långivningen till vatten- och avloppsföretag liksom också beträffande

lämpligheten av att i mån av behov ställa medel till egnahemsstyrelsens

förfogande för inköp av brunnsborrningsattiraljer samt för anordnande

av utbildningskurser för brunnsborrare föranleder ej erinran från riksdagens

sida.

Riksdagen kan godtaga vad departementschefen förordat i fråga örn statsbidrag

till förbättrande av de renskötande lapparnas fasta bostäder. Dylika

bidrag böra således kunna uppgå till högst 3,000 kronor samt bestridas från

anslaget till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Vidkommande härefter frågan örn medelsanvisning för nästa budgetår för

bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden så torde, enligt vad egnahemsstyrelsen

uppgivit, anslaget till förbättringsbidrag redan nu vara i sin

helhet disponerat, varemot reservationerna å anslagen till nybyggnadslån,

förbättringslån och lantarbetarbostadslån beräknas vara så stora att ytterligare

medelsanvisning för beviljande av lån ej synts styrelsen erforderlig.

Behovet under nästa budgetår av förbättringsbidrag har av styrelsen uppskattats

till 15 miljoner kronor.

Departementschefen har, under hänvisning till att en betydande eftersläpning

konstaterats föreligga i fråga örn utförandet av arbeten, för vilka bidrag

eller lån beviljats, samt att förty en avsevärd arbetsreserv här uppstått,

ansett stor återhållsamhet böra iakttagas med avseende å bidrags- och långivningen

till bostadsförbättringar under nästa budgetår. Med hänsyn härtill

ha nya anslag för här ifrågavarande verksamhet icke äskats å riksstaten

för nästa budgetår. I syfte att möjliggöra en viss begränsad bidragsgivning

även under budgetåret 1943/44 har emellertid departementschefen framlagt

vissa förslag. Sålunda föreslås, att arbeten, för vars utförande lån och bidrag

tidigare beviljats, skola vara påbörjade inom viss tid vid äventyr att

låne- eller bidragsbeslutet eljest skall anses förfallet. Arbeten av mindre

angelägenhetsgrad antagas sålunda kunna utmönstras, varigenom medel skulle

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 449.

7

frigöras för stödjande av andra företag. Därjämte begäres bemyndigande att

få disponera sammanlagt högst 1,000,000 kronor för bidragsgivning till vissa

specialändamål samt bidragsverksamhet av särskilt trängande beskaffenhet

ävensom till bestridande av vissa administrationskostnader hos egnahemsstyrelsen.

I motionerna I: 306 och II: 435, I: 307 och II: 432 samt I: 311 och II: 440

ha yrkanden framställts i syfte att möjliggöra en i förhållande till Kungl.

Maj:ts förslag vidgad bidragsgivning.

Riksdagen delar så till vida departementschefens uppfattning, att företag,

som äro av ringa angelägenhetsgrad, böra utmönstras. För vinnande av detta

syfte synes det jämväl riksdagen ändamålsenligt att beslut skall kunna meddelas

örn annullerande av bidrag och lån, som beviljats för arbeten, vilkas

angelägenhetsgrad är sådan, att deras utförande utan större olägenhet kan

tills vidare uppskjutas. En dylik omprövning bör emellertid ske med stor

varsamhet. Med hänsyn härtill kan riksdagen icke godtaga förslaget örn utsättande

av allmänna tidsfrister, inom vilka arbetena skola vara påbörjade

för att beviljat bidrag eller lån skall få utgå. Riksdagen anser i stället, att

de bidrags- och lånebeviljande myndigheterna efter en inventering av samtliga

fall, i vilka lån eller bidrag till ännu icke påbörjade arbeten beviljats

före 1942 års utgång, böra undersöka i vad mån det kan vara berättigat att

till förmån för nya ansökningar av högre angelägenhetsgrad utsätta viss

tidsfrist. Genom en dylik inventering skulle den fördelen vinnas, att statsmakterna

vid tiden för nästa års riksdag hunnit förskaffa sig en allmän överblick

på området, varigenom fastare underlag för ett ställningstagande i

ämnet skulle erhållas.

Medel, som genom omprövningen frigöras, böra givetvis kunna disponeras

för nya företag.

I likhet med departementschefen anser riksdagen medel för nästa budgetår

icke behöva anvisas för utlämnande av nybyggnadslån och förbättringslån.

Däremot kan riksdagen — delvis på grund av sitt ställningstagande till

frågan örn de äldre låne- och bidragsbesluten — ej godtaga departementschefens

mening rörande medelsanvisningen för bidragsgivningen. Såsom

motionsvis framhållits är det här ofta fråga örn företag av hög social

angelägenhetsgrad. Med hänsyn härtill synas nya medel böra anvisas för

ändamålet. Anslagets storlek anser riksdagen lämpligen kunna bestämmas till

10,000,000 kronor. För att förhindra uppkomsten av bristsituationer i fråga

om arbetskraft och material bör emellertid till anslaget knytas det förbehållet,

att ett belopp av 7,000,000 kronor får disponeras på det sättet, att företagen

icke få igångsättas förrän efter särskilt medgivande av Kungl. Maj:t. Från

anslaget torde böra utgå de belopp örn tillhopa 650,000 kronor, vilka enligt

departementschefens mening böra avses för bidragsgivning av speciell natur

samt för bestridande av administrationsutgifter för vatten- och avloppsförbättringsverksamheten.

Under åberopande av det anförda och då vad departementschefen i ovan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 449.

ej berörda delar anfört icke givit riksdagen anledning till särskilt uttalande

får riksdagen anmäla, att riksdagen dels med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

godkänt i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 7 maj 1943 förordade

ändrade grunder för bidragsverksambeten för främjande av bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer, dels i anledning av

Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1:307 och 11:432 samt 1:311 och

II: 440 godkänt ovanberörda ändrade grunder rörande bidrag till främjande

av bostadsbyggande på landsbygden, dels med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

godkänt ovanberörda ändrade grunder rörande tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

och tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet,

dels med bifall till Kungl. Maj:ts förslag medgivit, att räntefoten för bostadsanskaffningslån,

nybyggnadslån, förbättringslån och lantarbetarbostadslån,

vilka må komma att beviljas under budgetåret 1943/44, bestämmes till

3.2 5 procent, dels för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under femte huvudtiteln

anvisat

1) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Statens byggnadslånebyrå:

Avlöningar ett förslagsanslag av 638,000 kronor, till Statens byggnadslånebyrå:

Omkostnader ett förslagsanslag av 245,000 kronor och till Främjande av

bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer ett förslagsanslag

av 6,000,000 kronor,

2) i anledning av motionerna I: 306 och II: 435, I: 307 och II: 432 samt

I: 311 och II: 440 till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden

ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor,

3) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 11:429 samt med

bifall till motionen H: 434 till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett

reservationsanslag av 4,000,000 kronor,

dels ock med bifall till Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1943/44 å

kapitalbudgeten anvisat under statens utlåningsfonder till Lånefonden för

bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer ett investeringsanslag

av 20,000,000 kronor, under fonden för låneunderstöd till Tertiärlån

till viss bostadsbyggnadsverksamliet ett investeringsanslag av 50,000,000 kronor

samt under fonden för låneunderstöd till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

ett investeringsanslag av 37,000,000 kronor.

Stockholm den 28 juni 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.