Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående krigsmaktens reservpersonal jämte i ämnet väckta motioner.

1943-06-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1943:450, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående krigsmaktens reservpersonal jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 450.

9

Nr 450.

Godkänd av första kammaren den 28 juni 1943.

Godkänd av andra kammaren den 28 juni 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående krigsmaktens reservpersonal

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 198.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 hade Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkterna

15, 16, 65 och 106 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 januari 1943) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1943/44 beräkna vissa anslag till krigsmaktens

reservpersonal.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 143, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 5 mars 1943, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll över försvarsärenden

angivna grunder för avlönings- och pensionsförmåner åt krigsmaktens

reservpersonal;

dels ock för budgetåret 1943/44 anvisa

till Armén: Avlöningar till personal å reservstat ett förslagsanslag av

1,300,000 kronor,

till Armén: Avlöningar till personal i arméns reserver ett förslagsanslag av

1.300.000 kronor,

till Marinen: Avlöningar till personal å reservstat ett förslagsanslag av

60.000 kronor,

till Marinen: Avlöningar till personal i marinens reserver ett förslagsanslag

av 750,000 kronor, samt

till Flygvapnet: Avlöningar till personal i flygvapnets reserv ett förslagsanslag

av 550,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har riksdagen till

behandling förehaft två motioner, I: 224 och II: 325, vari hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition angående krigsmaktens

reservpersonal måtte besluta i motionen förordade ändringar i Kungl. Maj:ts

förslag i fråga örn, bland annat, de s. k. kaptenskursemas längd m. m. och

rätt till fri sjukvård m. m.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 450.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen delar departementschefens i inledning

till propositionen återgivna uppfattning, att viss reservpersonal är erforderlig

inom försvarsväsendet vid sidan av den aktiva befälskadern och det

värnpliktiga befälet samt att det är nödvändigt att reservpersonalen ålägges

tjänstgöringsskyldighet i fredstid för att rätt kunna fullgöra sin ansvarsfulla

uppgift inom krigsorganisationen. Riksdagen finner jämväl uppenbart, att

personalen ifråga till följd härav måste beredas ekonomiska förmåner, som

kunna säkerställa personalgruppens rekrytering.

Det må i enlighet med vad departementschefen framhållit ankomma på

Kungl. Majit att meddela bestämmelser rörande reservpersonalens anställningsförhållanden

och tjänstgöringsskyldighet m. m. i anslutning till de ekonomiska

förmåner för personalen, som i huvudsak beslutats av riksdagen.

Ehuru riksdagen sålunda i anledning av förevarande proposition närmast

haft att taga ställning till frågor rörande de ekonomiska förmånerna för reservpersonalen,

har riksdagen likväl funnit lämpligt att giva Kungl. Majit

sin uppfattning tillkänna jämväl i fråga örn vissa principiella grunder för

reservpersonalens anställningsförhållanden och tjänstgöringsskyldighet m. m.

Yad angår arméns, marinens och flygvapnets reserver har riksdagen

icke funnit anledning till erinran mot den ståndpunkt, departementschefen

intagit till 1942 års reservbefälssakkunnigas förslag, i vad det avser

inträde i arméns, marinens och flygvapnets reserver.

Riksdagen har alltså i likhet med departementschefen funnit skäl tala för

att all reservpersonal, frånsett pensionsavgångna samt fänrikar och likställda,

tillsättas genom förordnande i stället för genom fullmakt eller i vissa fall

konstitutorial. Då fråga närmast är örn en formell ändring och personalens

ställning icke därigenom försämras, har det synts riksdagen icke förefinnas

anledning antaga, att ändringen skall komma att ofördelaktigt påverka rekryteringen

av reservpersonalen.

I anslutning till vad riksdagen i det föregående uttalat, finner sig riksdagen

böra i detta sammanhang framhålla, att Kungl. Majit må äga att vid

slutlig prövning av bland andra nu berörda frågor örn inträde i reserv m. m.

vidtaga jämkningar i de av departementschefen förordade bestämmelserna.

Med hänsyn till betydelsen av en fortlöpande kontroll av reservpersonalens

användbarhet för avsedda uppgifter inom krigsorganisationen har riksdagen

funnit lämpligt, att anställningstiden för annan reservpersonal än den pensionsavgångna,

på sätt departementschefen i fråga örn avgång ur reserv förordat,

indelas i perioder, vid vilkas utgång frågan örn vederbörandes kvarstående

i reserv tages under omprövning. I likhet med departementschefen

har även riksdagen funnit, att såsom villkor för anställning under andra anställningsperioden

bör gälla, att befordran eller kompetens för befordran

vunnits.

Då det icke kan anses förenligt med försvarsväsendets intressen att i

reserven bibehålla personal, för vilken under längre tid medgivits uppskov

vid mobilisering och för vilken uppskovet även kan beräknas bliva bestående,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse nr 450.

har riksdagen anslutit sig till den av departementschefen uttalade uppfattningen,

att sådan personal bör lämna reserven.

Till frågan om tjänstgöringsskyldighet för förutvarande reservpersonal

återkommer riksdagen i det följande.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot att i reservbefälsförordningarna

intagas föreskrifter rörande ordinarie tjänstgöring för reservpersonalen

av det innehåll, som föreslagits av de sakkunniga med av departementschefen

förordad ändring, innebärande att fredstjänstgöringsskyldigheten

skall upphöra med utgången av det år, varunder 55 års ålder uppnås.

Riksdagen har alltså anslutit sig till departementschefens uppfattning, att

tjänstgöring i fredstid icke bör komma ifråga vid högre levnadsålder än 55

år för här ifrågavarande personalkategorier.

Vidkommande frågor örn särskilda kurser, har riksdagen i likhet med de

sakkunniga och de hörda myndigheterna samt departementschefen funnit

lämpligt, att särskild utbildningskurs anordnas för reservpersonal, som avses

skola befordras till kapten respektive fanjunkare (motsvarande). Riksdagen

kan emellertid icke dela de sakkunnigas och departementschefens uppfattning,

att dylik kurs bör givas en varaktighet av 60 dagar, ty även örn detta

ur utbildningssynpunkt kan anses önskvärt, synes det på grund av erfarenheterna

rörande reservpersonalens svårigheter att erhålla så lång ledighet

kunna komma att medföra risker för ifrågavarande personalgruppers rekrytering.

I anslutning till vad som föreslagits av vissa av de hörda myndigheterna

och i de likalydande motionerna I: 224 och II: 325 har riksdagen

därför funnit sig böra såsom sin uppfattning uttala, att längden för kaptens

(fanjunkar-)kurs bör bestämmas till 48 dagar och ersätta den normala tjänstgöringen

under treårsperioden. Vidare har riksdagen i likhet med arméinspektören

funnit lämpligast, att ifrågavarande kurser göras obligatoriska

och att möjlighet hålles öppen att uppdela kursen på två omgångar under

två på varandra följande kalenderår. Under angivna förutsättningar anser

riksdagen icke erforderligt, att särskild omskolningskurs kommer till stånd.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit i förevarande sammanhang

har icke givit riksdagen anledning till något uttalande.

I likhet med de sakkunniga och departementschefen har riksdagen funnit,

att avlöningen till personal i reserverna under f redst jänstgö ring, som åligger

vederbörande enligt de blivande förordningarna om reserverna och äger

rum under sådana förhållanden att särskilda krigs- eller beredskapsavlöningsbestämmelser

icke äro tillämpliga, liksom hittills bör utgå enligt samma grunder

som för motsvarande personal på aktiv stat.

Vidkommande frågan örn reglerna för löneklassuppflyttning har riksdagen,

jämväl i likhet med departementschefen, funnit tillräckliga skäl icke vara för

handen att för reservpersonalens del införa andra regler än för den aktiva

personalen, nämligen att för löneklassuppflyttning skall fordras en effektiv

tjänstgöring av sammanlagt tre år. Hittills gällande bestämmelser för reservpersonalen

i förevarande avseende böra alltså alltfort äga tillämpning. Till

stöd härför har riksdagen ansett kunna anföras, att reservpersonalens ordi
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 450.

narie tjänstgöring icke är av den omfattning att därunder utgående lön kan

bliva av betydelse för vederbörandes bedömande av lämpligheten att åtaga

sig anställning i reserven med därmed förbunden tjänstgöringsskyldighet i

fredstid. Riksdagen har emellertid förutsatt, att frågan om reglerna för löneklassuppflyttning

och avlöningsförmånerna över huvud taget för reservpersonal

under beredskaps- och krigstjänstgöring skall komma att upptagas till

prövning av Kungl. Maj:t i samband med pågående översyn av krigsavlöningsreglementet.

Enligt riksdagens mening måste nämligen frågan örn löneförmånerna

för reservpersonalen under dylik tjänstgöring bedömas ur andra

synpunkter, än när det gäller spörsmålet örn löneförmånerna under normal

fredstjänstgöring, enär reservpersonalen under annan tjänstgöring än vanligen

förekommande fredstjänstgöringsperioder kan vara helt beroende av

med anställningen i reserven förenade löneförmåner.

Departementschefens förslag i fråga örn dyrortsplacering för och tjänstgöringstraktamente

till personal i arméns, marinens och flygvapnets reserver

har icke föranlett någon erinran från riksdagens sida.

Vidkommande den motionsvis berörda frågan angående ersättning till reservpersonal,

som under tjänstgöringen drabbats av olycksfall eller i tjänsten

ådragen sjukdom och till följd därav icke är arbetsför vid tjänstgöringsperiodens

slut, har riksdagen i likhet med motionärerna och vissa av remissmyndigheterna

funnit de av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna vara

mindre tillfredsställande. Då departementschefen emellertid ansett desamma

böra tills vidare tillämpas i avvaktan på resultatet av pågående översyn av

vissa bestämmelser i 1927 års militärersättningsförordning, har riksdagen

funnit sig icke böra besluta ändring i de av de sakkunniga föreslagna och

departementschefen förordade bestämmelserna. Riksdagen har emellertid

förutsatt, att utredningen skall bedrivas med sådan skyndsamhet, att på densamma

grundat förslag skall kunna föreläggas nästa års riksdag.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit rörande avlöningsförmåner till

personal i reserverna har icke givit riksdagen anledning till någon erinran.

Departementschefens förslag beträffande pensionsförmåner till personalen

i försvarsgrenarnas reserver har vunnit riksdagens bifall.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot att långtidsinkallad

personals förmåner bestämmas i enlighet med vad departementschefen förordat

eller mot vad departementschefen i samband därmed anfört.

Vad angår det av departementschefen under särskilda bestämmelser framlagda

förslaget rörande krigstjäastgöringsskyldighet för pensionerad reservpersonal

har riksdagen funnit det böra ankomma på Kungl. Maj:t att träffa

avgörande örn den närmare utformningen av ifrågavarande bestämmelser. Vid

detta avgörande har det emellertid synts riksdagen böra ytterligare övervägas,,

huruvida icke den tjänstgöringsskyldighet, som skall åligga f. d. reservpersonal

under tid, då värnpliktiga inkallas till tjänstgöring jämlikt 27 § 2 mom.

och 28 § värnpliktslagen, kan åläggas ifrågavarande personal utan att densamma

överföres till en ny värnpliktskategori med utsträckt värnpliktstid.

Denna ordning har från vissa håll mött betänkligheter, vilka riksdagen i visa

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse nr 450.

mån delar. Det synes riksdagen icke uteslutet, att den ifrågavarande tjänstgöringsskyldigheten

skulle kunna åläggas den förutvarande reservpersonalen

på så sätt, att personalen ifråga under krigstjänstgöring alltjämt hänföres till

reservpersonal, ehuru tjänstgöringsskyldighet i fredstid icke åligger densamma.

Den av departementschefen intagna ståndpunkten till frågan om utfärdande

av ny förordning rörande väg- och vattenbi)ggnadskåren har icke givit

riksdagen anledning till någon erinran.

Beträffande därefter krigsmaktens reservstater har riksdagen icke

funnit något att erinra emot att Kungl. Majit meddelar beslut i anslutning till

vad departementschefen rörande tjänstgöringsskyldigheten föreslagit i fråga

örn dess omfattning m. m. för personalen å reservstaterna.

I likhet med departementschefen har riksdagen funnit reservstatspersonalens

löner böra bestämmas enligt det av försvarsväsendets lönenämnd framlagda

förslaget. Yad departementschefen i övrigt föreslagit beträffande löneförmånerna

till denna personal har riksdagen jämväl funnit sig böra godkänna.

Vidkommande pensionsförmånerna för reservstatspersonalen kommer riksdagen

att anmäla sitt beslut i särskild skrivelse i anledning av Kungl. Majits

proposition nr 286 med förslag till vissa ändringar i lagen angående civila

tjänsteinnehavares rätt till pension, allmänna tjänste- och familjepensionsreglementena

samt folkskolans tjänste- och familjepensionsreglementen, m. m.

Yad slutligen angår de av departementschefen verkställda beräkningarna av

anslagsbehoven för budgetåret 1943/44 för avlöningar till krigsmaktens

reservpersonal har riksdagen icke funnit anledning till någon erinran

liksom icke heller mot vad departementschefen anfört i anslutning till dessa

medelsbehovsberäkningar.

I den mån i propositionen nr 143 angående krigsmaktens reservpersonal

framförda förslag eller i övrigt gjorda uttalanden icke blivit av riksdagen

berörda, hava desamma icke föranlett erinran från riksdagens sida.

Under åberopande av vad som sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen

dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 5 mars 1943 angivna grunderna för avlönings- och pensionsförmåner

åt personal i arméns, marinens och flygvapnets reserver samt för

avlöningsförmåner åt personal vid väg- och vattenbyggnadskåren och å krigsmaktens

reservstater,

dels ock för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln

anvisat

till Armén: Avlöningar till personal å reservstat ett förslagsanslag av

1,300,000 kronor;

till Armén: Avlöningar till personal i arméns reserver ett förslagsanslag av

1.300.000 kronor;

till Marinen: Avlöningar till personal å reservstat ett förslagsanslag av

60.000 kronor;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens skrivelse nr 450.

till Marinen: Avlöningar till personal i marinens reserver ett förslagsanslag

av 750,000 kronor;

till Flygvapnet: Avlöningar till personal i flygvapnets reserv ett förslagsanslag

av 550,000 kronor.

Stockholm den 28 juni 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.