Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till daghem och lekskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1943-11-30 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1943:506, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till daghem och lekskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 506.

1

Nr 506.

Godkänd av första kammaren den 30 november 1943.

Godkänd av andra kammaren den 30 november 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående statsbidrag till daghem

och lekskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 260.)

Till Konungen.

I propositionen nr 339 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 8 oktober 1943, föreslagit

riksdagen att medgiva, att under budgetåret 1943/44 må till ett belopp av högst

100,000 kronor av statsmedel beviljas bidrag till driften av anstalter för halvöppen

barnavård i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen för socialdepartementet

förordade grunder.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen till behandling

förehaft dels de likalydande motionerna I: 330 och II: 465, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i enlighet med vad 1941 års befolkningsutredning

föreslagit redan nu fastställa principerna för en framtida bidragsverksamhet

till daghem, barnträdgårdar och eftermiddagshem; dels ock

motionen II: 484, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av förevarande

proposition måtte beakta de i motionen anförda synpunkterna.

Såsom befolkningsutredningen framhållit tala pedagogiska, sociala och befolkningspolitiska

skäl för ett utbyggande av den halvöppna barnavården. Av

pedagogiska skäl anses det bland annat angeläget, i synnerhet när barnen nått

upp till fyraårsåldern, att uppfostran i hemmet kompletteras med den metodiska

och pedagogiska lekverksamhet, som står på lekskolornas program. De

sociala motiven göra sig kanske starkast gällande beträffande ensamstående

mödrar. För dem kan tillgången till dagvård för barnen rent av utgöra en förutsättning

för att modern skall kunna behålla barnet hos sig. I likhet med

departementschefen vill riksdagen understryka den betydelse, som denna

vårdform har för mödrar i många familjer ävensom för underlättandet av

familjebildningen. I de inkomstklasser, där icke möjlighet finnes för anställande

av hembiträde eller där sådant av andra orsaker icke kan erhållas,

torde den bundenhet, som barnen innebära för modern, ha verkat i nativitetshämmande

riktning. Denna bundenhet har ökat i och med att i den moderna

tätbebyggelsen trafikförhållandena och även i övrigt mera komplicerade lev
Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 14 sami. Nr 506—512.

2649 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 506.

nadsförhållanden göra en ökad tillsyn av barnen erforderlig. Enligt vad befolkningsutredningen

uppgivit kommer de ogifta kvinnornas antal inom

mindre än ett decennium att väsentligt sjunka och de giftas att stiga, varför

man har att emotse ett ökat behov av gifta kvinnor på arbetsmarknaden. I

förening med den stegrade bristen på hembiträden kommer denna ökning av

antalet gifta kvinnor i förvärvsarbete att resultera i en ökad efterfrågan på

halvöppen barnavård. Örn starka skäl således tala för ett utbyggande av institutionerna

för halvöppen barnavård är det även med hänsyn till barnen angeläget,

att denna vårdform så främjas, att den i standardhänseende kommer i

nivå med samhällets övriga institutioner för de ungas vård och fostran. En

statlig konsulent- och stödverksamhet på området ter sig ur dessa synpunkter

väl motiverad.

De institutioner, varom i Kungl. Maj:ts förslag är fråga, äro dels hem för

heldagsvistelse åt småbarn, de s. k. spädbarnskrubborna, och åt äldre barn i

förskolåldern, dels eftermiddagshem för barn i skolåldern, dels ock lekskolor.

I lekskolorna skulle mottagas barn, som fyllt fyra men ej sju år eller yngre

barn, örn de äro så utvecklade, att de lämpligen kunna fostras tillsammans

med barn i nämnda ålder. Under vissa förutsättningar skulle statsbidrag

jämväl kunna komma i fråga till avdelning av lekskola, som inrättats för barn,

som fyllt två men ej fyra år.

Riksdagen finner det naturligt, att tillsynen över de anstalter av nämnda

art, som erhålla statsbidrag, på sätt Kungl. Majit föreslagit åtminstone tills

vidare skall centralt handhavas av socialstyrelsen, som jämväl föreslås såsom

bidragsbeviljande myndighet. Med hänsyn till det samband, som råder mellan

de pedagogiska frågor, som möta på förskolestadiet, och de motsvarande problem,

som erbjuda sig under de första åren i den egentliga barnaskolan,

finner riksdagen det även välbetänkt, att överinseendet i pedagogiskt hänseende

av verksamheten i lekskolor och daghem på föreslaget sätt anförtros

skolöverstyrelsen. Den lokala tillsynen skall enligt förslaget handhavas av

barnavårdsnämnderna. Vad departementschefen i detta hänseende anfört föranleder

ej erinran från riksdagens sida.

Såväl befolkningsutredningen som departementschefen ha framhållit, att

statsbidrag åt den halvöppna barnavården på grund av det statsfinansiella

läget för närvarande icke torde kunna åstadkommas i önskvärd utsträckning.

Emellertid ha arbetsmarknadspolitiska motiv anförts för en begränsad stödgivning,

som borde få karaktären av en försöksverksamhet, vid vilken värdefulla

erfarenheter skulle kunna utvinnas. Utredningen har ansett det önskvärt,

att genom ett principbeslut riktlinjer även uppdragas för statens framtida

bidragsverksamhet och framlagt förslag till kungörelse i ämnet. Däremot

har departementschefen funnit den tveksamhet vara befogad, som uttalats

av ett flertal remissinstanser rörande lämpligheten att i nuvarande

läge antaga ett detaljerat program, som icke kan realiseras förrän i en framtid,

och därför avböjt befolkningsutredningens ifrågavarande förslag. I motionerna

I: 330 och II: 465 har hemställts örn bifall till samma förslag.

Riksdagen har för sin del funnit de skäl bärande, vilka anförts för igång
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 506. 3

sättande redan under innevarande budgetår av en stödgivning i begränsad

omfattning. Att redan innan denna försöksverksamhet kommit igång genom

ett principbeslut fastställa grunderna för verksamhetens framtida ordnande

finner riksdagen i likhet med departementschefen mindre lämpligt. Institutionernas

huvudmän och föreståndare samt de, vilka ämna utbilda sig för befattningar

inom den halvöppna barnavården, torde även utan ett dylikt principbeslut

kunna i betydelsefulla hänseenden erhålla tillräcklig ledning genom

de beslut, som statsmakterna nu fatta, och den konsulentverksamhet, som socialstyrelsen

förutsättes skola upprätthålla.

Plån ovan angivna utgångspunkt föreslås, att statsbidrag under innevarande

budgetår skall utgå till nyinrättad institution för halvöppen barnavård eller

nyinrättad avdelning vid redan existerande institution, örn dess inrättande

befinnes påkallat med hänsyn till vederbörande orts behov av kvinnlig arbetskraft.

Statsbidrag skulle under samma förutsättning utgå även till äldre institution,

därest den anslagsbeviljande myndigheten så prövar skäligt med

hänsyn till institutionens svaga ekonomi och med hänsyn till det ekonomiska

läget i den kommun där institutionen är belägen. I motionen 11:484 framhålles,

att äldre institutioner icke i statsbidragshänseende böra komma i

sämre läge än nya. Motionärerna framhålla, att en undantagsställning härutinnan

lätt kan medföra, att de föreningar eller stiftelser, som driva nu existerande

institutioner, anse det meningslöst att fortsätta sin verksamhet och därför

komma att nedlägga densamma.

Riksdagen vill i anledning härav understryka, att det nu närmast gäller att

uppmuntra en utvidgning av ifrågavarande verksamhet på orter, där behovet

ar mest trängande. Det är därför givet, att i första hand nya institutioner

böra komma i fråga för understöd, men även att äldre institutioner, som tillgodose

ett dylikt behov och äro anordnade på ändamålsenligt sätt, skola

kunna erhålla bidrag till förhindrande av att de eljest nedläggas. Då med

hänsyn till det nuvarande läget allenast ett begränsat belopp av statsmedel

kan ställas till förfogande förväntar riksdagen, att de i motionen omnämnda

föreningarna och stiftelserna lojalt skola finna sig i att statsbidrag nu icke

kan beviljas lika åt alla. Vad departementschefen anfört rörande förutsättningarna

för statsbidrag till äldre institution ävensom i vissa fall då arbetsmarknadsskälen

äro mindre starkt accentuerade, giver icke riksdagen anledning

till erinran.

Ehuru, såsom ovan framhållits, behovet av institutioner för halvöppen

barnavård är mest framträdande i tätorterna, anser riksdagen det välbetänkt,

att särskild uppmärksamhet ägnas frågan om dylika institutioner även för

landsbygden för mottagande av barn i olika åldrar under tidsperioder, då

skördearbete eller annat arbete kräver särskilt riklig tillgång på kvinnlig

arbetskraft. Riksdagen vill understryka, att dessa provisoriska anstalter böra

få möjligheter att omhänderhava barnen icke allenast under dagen utan också

under natten, även om de därigenom komma att falla utanför vad som i vanliga

fall menas mod halvöppen barnavård.

Riksdagen har även godtagit vad departementschefen i övrigt anfört

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 506—507.

rörande statsbidragets utformning. I enlighet härmed bör bidrag bland annat

utgå till föreståndarinna, som genomgått utbildning vid seminarium för småbarnsfostrarinnor

eller av socialstyrelsen förklarats skickad förestå anstalten,

samt till avlönande av anställd personal, som uppfyller de villkor, som gälla

för • föreståndarinnor, varvid barnavårdslärarinneexamen bör vid spädbarnskrubbor

vara likvärdig med ovan angivna utbildning. I motionen II: 484 föreslås,

att barnsköterskeexamen i kompetenshänseende skall vara likställd med

barnavårdslärarinneexamen. Vad motionärerna härutinnan anfört finner riksdagen

värt beaktande. Riksdagen förutsätter, att socialstyrelsen ägnar denna

fråga vederbörlig uppmärksamhet, när det gäller att förklara sökande skickad

att bekläda ifrågavarande befattningar.

Den av departementschefen förordade förstärkningen av socialstyrelsens

byrå för barnavård med en konsulent eller inspektör för den halvöppna barnavården

torde få anses erforderlig. Det för denne föreslagna arvodet av 10,000

kronor, vilket skulle bestridas från styrelsens avlöningsanslag, föranleder ej

erinran från riksdagens sida.

Riksdagen, som jämväl i övrigt bifallit Kungl. Maj:ts förslag, får anmäla,

att riksdagen medgivit, att under budgetåret 1943/44 må till ett belopp av

högst 100,000 kronor av statsmedel beviljas bidrag till driften av anstalter för

halvöppen barnavård i huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen angivna

grunder.

Stockholm den 30 november 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 507.

Godkänd av första kammaren den 4 december 1943.

Godkänd av andra kammaren den 4 december 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Ma.j:ts proposition med förslag till lag om polisens

ställning under krig.

(Första lagutskottets utlåtande nr 52.)

Till Konungen.

Genom en den 15 oktober 1943 dagtecknad proposition, nr 347, har

Eders Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet

och lagrådet förda protokoll föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen

fogat förslag till lag örn polisens ställning under krig.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.