Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

1943-12-08 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1943:512, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 512.

>r 512.

Godkänd av första kammaren den 8 december 1943.

Godkänd av andra kammaren den 8 december 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående statsbidrag till social

hemhjälpsverksamhet jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 263.)

Till Konungen.

I propositionen nr 332 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 8 oktober 1943, föreslagit

riksdagen att dels medgiva, att av statsmedel må beviljas bidrag till

social hemhjälpsverksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen

för socialdepartementet i nämnda statsrådsprotokoll förordade grunder, dels

föreskriva, att under kalenderåret 1944 statsbidrag må utgå för högst 500 heltidsanställda

eller däremot svarande antal deltidsanställda hemvårdarinnor,

dels medgiva, att utbildningen av hemvårdarinnor understödjes med statsbidrag

på det sätt som departementschefen förordat, dels medgiva, att Kungl.

Majit må under budgetåret 1943/44 från det under åttonde huvudtiteln upptagna

förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning bevilja understöd

med ytterligare högst 25,800 kronor utöver tidigare medgivet belopp,

425,000 kronor, dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1943/44

under femte huvudtiteln till Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor

anvisa ett reservationsanslag av 72,500 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen till behandling

förehaft dels motionen I: 331, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att huvudmannaskapet för hemhjälpsverksamheten även må kunna anförtros

åt de erkända sjukkassorna, dels motionen I: 344, vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta fastställa lönen för hem vårdarinnor till 1,800 kronor

för år jämte tre ålderstillägg örn vartdera 100 kronor efter tre, sex och nio

års tjänst, dels motionen II: 456, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

sådana ändringar i propositionen, att statsbidrag utgår till en hemvårdarinna

per 1,500 invånare i kommun på landsbygden och att i övrigt tillbörlig hänsyn

tages till kommunens jdvidd, dels motionen II: 464, vari bland annat hemställts,

att riksdagen måtte uttala, att väl kvalificerade hembiträden icke blott

i undantagsfall utan i talrikast möjliga fall skola tagas i anspråk för uppgiften

som hemvårdarinnor, dels motionen II: 481, vari hemställts, l:o) att riksdagen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 512. 11

måtte fastställa den kontanta minimilönen för heltidsanställd hemvårdarinna

till 1,500 kronor i grundlön jämte dyrtidstillägg och tre ålderstillägg å 100

kronor efter, tre, sex och nio års tjänstgöring; samt 2:o) att riksdagen i konsekvens

härmed måtte fastställa statsbidraget för varje heltidsanställd hemvårdarinna

till 1,000 kronor med möjlighet till jämkning vid sjunkande dyrtidstillägg,

dels ock motionen II: 483, vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av förevarande proposition måtte beakta de synpunkter, som i

motionen anförts.

Såsom departementschefen framhållit torde skapandet av en effektiv social

hemhjälp vara en av de viktigaste åtgärder, som kan vidtagas till stöd åt

familjen. Den verksamhet, som hittills bedrivits i syfte att tillgodose behovet

av hjälp från utomstående åt familjer, där husmodern blivit tillfälligtvis urståndsatt

att arbeta, har varit av ringa omfattning i jämförelse med det behov,

som förefinnes. Med hänsyn härtill och till de allt större svårigheterna för

husmödrarna att anskaffa lejd arbetskraft delar riksdagen departementschefens

uppfattning, att en snar lösning av frågan örn det allmännas stöd till den

sociala hemhjälpsverksamheten nu bör eftersträvas.

Såsom ett särskilt skäl för att staten utan dröjsmål ingriper stödjande och

reglerande på förevarande område vill riksdagen i likhet med departementschefen

framhålla, att garantier därigenom vinnas för att hemhjälpsverksamheten

i fortsättningen först utbygges i de delar av landet, där behovet ter sig

mest trängande. Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att statsbidrag

till den sociala hemhjälpen tills vidare i första hand bör komma landsbygden

till godo.

Hemhjälp är avsedd att lämnas hem, där på grund av sjukdom, barnsbörd

eller andra därmed jämförbara omständigheter behov av biträde med hemmets

skötsel tillfälligt uppstår. Förslagets grundtanke, att hemhjälpen därvid skall

ersätta den arbetskraft, som hushållet genom dylika tvingande omständigheter

blivit tillfälligtvis strandsatt på, finner riksdagen välbetänkt. Vid bedömande

av behovet av hemhjälp böra, såsom departementschefen framhållit, de lokala

organen tillerkännas en tämligen vid prövningsrätt. Givetvis bör hjälpen

alltid lämnas där behovet är störst men uteslutet bör icke vara att hjälp i

mån av tillgång på arbetskraft meddelas under sådan frivillig bortovaro av

husmodern, som kan jämställas med semester.

Departementschefen har funnit det berättigat, att hemhjälp skall kunna

lämnas icke blott obemedlade. I mån av tillgång på arbetskraft förutsättes

hemhjälp skola kunna mot ersättning lämnas även åt sådana, som icke kunna

anses vara mindre bemedlade, därest omständigheterna i övrigt göra dylik

hjälp påkallad. I motionen II: 483 befaras, att, örn tillgången på arbetskraft

skall vara allena utslagsgivande, resultatet kan bliva, att en bemedlad familj

icke ens i det mest trängande nödläge kan komma i åtnjutande av hjälp. Motionärerna

föreslå därför en närmare precisering i denna fråga. Riksdagen

vill framhålla, att man vid bedömande av framställningar om hemhjälp från

sådana, som icke kunna anses såsom mindre bemedlade, givetvis bör taga i

betraktande deras möjligheter att på annat sätt erhålla lejd arbetskraft. Då

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 512.

de lokala organen emellertid förutsättas skola få en tämligen vid prövningsrätt

vid bedömande av saväl behovet av som de ekonomiska förutsättningarna

for hemhjälp, kan riksdagen icke finna ett mera detaljerat fastställande av

dessa förutsättningar lämpligt.

Den statliga tillsynen över den statsunderstödda sociala hemhjälpsverksamheten

föreslås skola provisoriskt uppdragas åt socialstyrelsen, som till sitt

förfogande skulle få dels en hemhjälpskonsulent och dels en rådgivande nämnd,

som ansetts böra omfatta representanter för centralnämnden för Sveriges

hemsysterskolor, svenska röda korset och husmödrarnas samarbetskommitté.

Dessutom skulle i nämnden beredas plats för experter inom den husliga under

visningens och sjukvårdens områden. I motionen II: 483 har framhållits, att

husmödrarnas samarbetskommitté representerar två politiska och två opolitiska

kvinnoorganisationer. Att vissa politiska kvinnoorganisationer skola ha

större inflytande än andra har förefallit motionärerna icke vara sakligt motiverat.

Riksdagen finner för sin del de i propositionen uppdragna riktlinjerna

för den statliga tillsynens organisation i huvudsak ägnade att på tillfredsställande

sätt tillgodose behovet av sakkunskap på området. Yad angår den

rådgivande nämnden torde på Kungl. Majit böra ankomma att vid utseende av

ledamöter i nämnden vidtaga den jämkning, som må föranledas av motionärernas

påpekande.

Medan huvudmannaskapet för den sociala hemhjälpsverksamheten enligt

förslaget skall anförtros primärkommunerna, föreslås landstingen skola lämna

sin medverkan såväl i form av bidrag till hemvårdarinnas avlöning som för

hjälpens utformning inom respektive landstingsområde. Landstingens bidrag

föreslås skola utgöra obligatoriskt villkor för att kommunerna skola erhålla

statsbidrag. Kostnadsfördelningen enligt Kungl. Majits förslag innebär, att,

medan staten bidrager med ungefär 40 procent av kostnaderna för hemvårdarinnas

avlönande, på landstingen skulle falla omkring 20 procent och på kommunerna

omkring 40 procent.

Riksdagen finner för sin del Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn landstingens

medverkan vid hemhjälpens utformning välgrundat. Deras hittills ådagalagda

intresse för verksamheten och den nytta de såsom huvudmän för den slutna

kroppsvården ha av en hemhjälpsverksamhet, som fungerar på åsyftat sätt,

talar såsom departementschefen framhållit för en sådan medverkan, genom

vilken även det önskvärda samarbetet med distriktsvården skulle tryggas. Det

synes riksdagen lämpligast, att handläggningen av landstingens hemhjälpsärenden

anförtros hälsovårdsberedningarna. Såsom departementschefen framhållit

böra landstingen dock vara oförhindrade att i stället för ändamålet tillsätta

en särskild hemhjälpsstyrelse eller anförtro uppgiften åt annat organ.

Att landstingen skola lämna bidrag till verksamheten och att sådant bidrag

skall utgöra obligatoriskt villkor för statsbidrag till kommunerna finner riksdagen

även väl motiverat. Vad angår fördelningen av kostnaderna mellan

stat, landsting och kommun, har riksdagen vid sitt övervägande av denna fråga

godtagit Kungl. Maj:ts förslag.

Huvudmannaskapet för den sociala hemhjälpen torde på sätt departements
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 512.

13

chefen föreslagit böra tillkomma primärkommunerna. Då kvinnor med husinoderserfarenhet

mera sällan torde vara ledamöter i landskommunernas redan

befintliga nämnder oell styrelser, synes det riksdagen mest ändamålsenligt,

att den kommunala ledningen av verksamheten anförtros en särskild hemhjälpsnämnd.

Att så sker bör dock icke utgöra villkor för statsbidrag. Riksdagen

delar alltså departementschefens uppfattning om att kommunerna böra

lia full valfrihet mellan att tillsätta särskild hemiljälpsnämnd och att lämna

uppdraget åt redan befintligt organ. Likaså har riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts

förslag, att kommun, som erhåller statsbidrag, skall kunna under av departementschefen

angivna förutsättningar överlåta hemiljälpsverksamheten på enskild

sammanslutning. Att huvudmannaskapet — då landstinget anser det

vara ändamålsenligt — anförtros åt en enskild sammanslutning för vissa områden,

där kommunerna av ekonomiska eller andra skäl icke förmå uppbygga

en hemhjälpsorganisation, har riksdagen icke heller velat motsätta sig, ehuru

verksamheten i dylika fall skulle komma att bedrivas utan kommunalt stöd. I

motionen 1:331 framhålles, att sjukkassorna äro synnerligen lämpliga och

kompetenta att handhava de uppgifter, som skulle ankomma å hemhjälpsliämnd,

därest sådan vore inrättad. Motionärerna ha föreslagit, att huvudmannaskapet

för hemhjälpsverksamheten skall kunna anförtros även de erkända

sjukkassorna. Riksdagen delar motionärernas uppfattning örn att sjukkassor

i nämnda hänseende böra vara likställda med andra enskilda sammanslutningar.

Behov har ansetts föreligga av särskild yrkesskola, som ger möjlighet för

unga flickor att från början utbilda sig till hemvårdarinnans yrke. Å andra

sidan förutsättes, att praktiskt dugliga kvinnor med personlig lämplighet för

uppgiften och erfarenhet från det husliga området böra kunna användas inom

den sociala hemhjälpsverksamheten även örn de icke genomgått yrkesskola.

Sökande, vilka icke genomgått yrkesskola, skola kunna förvärva hemvårdarinnekompetens

genom en 2-månaders kompletterings- eller provkurs, varvid de

skulle undervisas i näringslära, teoretisk barnavård, sjukvård och hälsolära,

hemekonomi och socialvård. Under kursen skulle vidare elevernas praktiska

färdighet prövas i matlagning, sömnad, barnavård och övriga grenar av husligt

arbete samt mjölkning (för jordbruksområden). Från genomgång av sådan

kurs förutsättes dock tillsynsmyndigheten skola kunna medgiva dispens.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört i fråga örn skolutbildningen. Eftersom av hemvårdajrmna framför allt

bör krävas att hon skall kunna intaga en husmoders plats i hushållet, bör

emellertid praktisk erfarenhet, kompletterad med ifrågavarande 2-månaders

kurs, i mycket stort antal fall utgöra tillräcklig utbildning för ifrågavarande

tjänster. Frågan om i den praktiska utbildningen i sådana fall obligatoriskt

bör ingå viss tids tjänstgöring å sjukvårdsinrättning och barnbördsavdelning

vid lasarett har varit föremål för delade meningar inom riksdagen. Såsom skäl

för att fastställa en dylik tjänstgöring såsom villkor för erhållande av hemvårdarinnekompetens

har framhållits, att hemvårdarinnornas arbete i mycket

stor utsträckning kommer att förläggas till hem, där husmoderns arbetskraft

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse nr 512.

på grund av exceptionella förhållanden behöver ersättas eller kompletteras,

och att de då icke borde stå handfallna inför uppgiften att lämna biträde åt

distriktssköterska eller barnmorska. Riksdagen har emellertid icke ansett sig

böra besluta en dylik bestämmelse men förutsätter, att tillsynsmyndigheten

skall äga medgiva vederbörande landsting att för sitt område uppställa ett

dylikt kompetensvillkor.

Hemvårdarinnorna skola enligt förslaget kunna vara hel- eller deltidsanställda.

De heltidsanställda skola i löneförmåner åtnjuta lön efter ett grundlönebelopp

av 1,200 kronor för år jämte dyrtidstillägg efter samma grunder

som gälla för distriktssköterska (för närvarande 19.6 procent). Härtill kommer

formånen av fri bostad eller ersättning för densamma ävensom tre ålderstillägg

å vartdera 100 kronor.

, 1 motionen II: 483 anses möjligheterna att höja den sålunda föreslagna

lönenivån bora undersökas. I motionen I: 344 har föreslagits, att grundbelopp

jamte dyrtidstillägg skall utbytas mot ett fast belopp om 1,800 kronor, medan

slutligen i motionen II: 481 föreslagits, att grundbeloppet med bibehållande

av dyrtidstillägget skall höjas till 1,500 kronor.

I likhet med vad som gäller för distriktssköterskor och barnmorskor synes

lonen till heltidsanställd hemvårdarinna böra på sätt Kungl. Majit föreslagit

utgå i form av ett grundbelopp och ett procentuellt tillägg. Emellertid har

riksdagen funnit, att avlöningsförmånerna böra i överensstämmelse nied vad

som förordats i nämnda motioner utgå efter gynnsammare grunder än

dem Kungl. Majit föreslagit. Riksdagen har för sin del funnit skäligt, att

grundlönebeloppet, med godtagande av Kungl. Majits förslag i övrigt, bestämmes

till 1,500 kronor, vilket vid nuvarande indexläge innebär en begynnelselön

av 1,794 kronor och en slutlön av 2,153 kronor.

I fråga örn minimiersättningen till deltidsanställd hemvårdarinna har riksdagen

bifallit Kungl. Majits förslag.

Statsbidraget utgör enligt Kungl. Majits förslag 800 kronor per år för heltidsanställd

hemvårdarinna. Sjunker dyrtidstillägget till hälften av nu utgående

belopp, skall statsbidraget sänkas med 50 kronor. Försvinner kristidstillägget,

skall statsbidraget utgå med 700 kronor per år. Fastställda ålderstillägg

skola helt bestridas av statsmedel i överensstämmelse med gällande

regler för statsbidrag till distriktssköterskors avlöning. För deltidsanställd

hemvårdarinna skall statsbidraget utgå med 2 kronor per fullgjord arbetsdag,

örn hon uppbär avlöning för minst 80 arbetsdagar per år.

refter dessa grunder utgående statsbidrag föreslås dock maximerade med

hänsyn till folkmängden. Sålunda skall statsbidraget enligt förslaget ej utgå

med högre sammanlagt belopp än beträffande stad 20 kronor för varje påbörjat

100-tal av folkmängden och beträffande annan kommun 40 kronor för

varje påbörjat 100-tal av kommunens folkmängd. I praktiken innebära dessa

bidragsgrunder, att statsbidrag kan utgå till en heltidsanställd hemvårdarinna

eller däremot svarande deltidsanställd arbetskraft på 4,000 invånare i städerna

och på 2,000 invånare på landsbygden. Örn särskilda skäl såsom svag ekonomi

hos kommun föreligga; skall vidare socialstyrelsen kunna medgiva, att stats
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse nr 512.

bidrag per 100-tal invånare utgår med högst 40 kronor för stad och högst 75

kronor för annan kommun. Denna möjlighet att höja bidragsbeloppen skall

även kunna användas för att stimulera småkommuner till samarbete vid ordnandet

av den sociala hemhjälpsfrågan. I särskilt fattiga landsbygdsområden,

där behoven kunna te sig särskilt angelägna, föreslås befogenhet för socialstyrelsen

att medgiva bidrag upp till 75 kronor per 100 invånare, även då enskilda

sammanslutningar stå som huvudmän för verksamheten. I motionen

11:456 ha föreslagits sådana ändringar i Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag,

att statsbidrag skall kunna utgå till en hemvårdarinna per 1,500 invånare

i kommun på landsbygden och att i övrigt tillbörlig hänsyn tages till kommunens

ytvidd.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot ifrågavarande huvudgrunder

för bestämmande av statsbidragets belopp.

Med hänsyn till riksdagens ställningstagande till frågan om statsbidrag till

hemvårdarinnornas avlöning torde statsbidraget dock böra höjas. I enlighet

med befolkningsutredningens förslag bör sålunda dels statsbidraget till heltidsanställd

hemvårdarinnas avlöning höjas till 1,000 kronor per år och dels statsbidraget

per 100-tal av folkmängden kunna uppgå till 25 kronor i stad och 50

kronor i annan kommun. Med anslutning till yrkandet i motionen II: 456 vill

riksdagen framhålla, att vid beräkning av maximibidraget bör särskild hänsyn

tagas till befolkningstätheten i de olika landskommunerna. Då riksdagens

ståndpunkt innebär, att socialstyrelsen i vissa fall skall kunna medgiva statsbidrag

till landskommun till ett belopp, motsvarande lönen till en hemvårdarinna

per 1,333 invånare, ha tillräckliga skäl icke synts föreligga för

bifall till motionen i övrigt.

Kiksdagen vill understryka vad departementschefen anfört örn att kommun,

som en gång tillerkänts statsbidrag till hemvårdarinnas avlönande icke skall

behöva riskera att få detta indraget enbart på den grund, att senare av annan

kommun gjord ansökan befinnes vara angelägnare ur behovssynpunkt.

Statsutgifterna för ändamålet avses skola maximeras även därigenom, att

riksdagen varje år bestämmer det antal hemvårdarinnor, till vilkas avlönande

statsbidrag må utgå under det följande kalenderåret. Första verksamhetsåret

(1944) beräknas verksamheten kunna maximalt omfatta 500 hemvårdarinnor.

Yad härutinnan ävensom i övrigt anförts och föreslagits har icke givit

riksdagen anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna 1:331 och

344 samt II: 456, 464, 481 och 483 medgivit att av statsmedel må beviljas

bidrag till social hemiljälpsverksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med

av riksdagen ovan angivna grunder,

dels föreskrivit, att under kalenderåret 1944 statsbidrag må utgå för högst

500 heltidsanställda eller däremot svarande antal deltidsanställda hemvardarinnor,

dels medgivit, att utbildningen av hemvårdarinnor understödjes med stats
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens skrivelse nr 512.

bidrag på det sätt som förordats i statsrådsprotokollet över socialärenden för

den 8 oktober 1943,

dels medgivit, att Kungl. Maj :t må under budgetåret 1943/44 från det under

åttonde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget till Kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

bevilja understöd med ytterligare högst 25,800 kronor utöver

tidigare medgivit belopp, 425,000 kronor,

dels ock till Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under femte huvudtiteln

anvisat ett reservationsanslag av 72,500 kronor.

Stockholm den 8 december 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1943. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.