Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens organisationsnämnd, m. m.

1943-12-08 · 5 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1943:514, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av en statens organisationsnämnd, m. m.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 514.

5

Nr 514.

Godkänd av första kammaren den 8 december 1943.

Godkänd av andra kammaren den 8 december 1943.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående inrättande av en statens organisationsnämnd,

m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 265.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 366 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8 oktober 1943, föreslagit

riksdagen att dels besluta, att för ledning av organisationsundersökningar

inom statsförvaltningen skall upprättas ett särskilt organ, benämnt statens

organisationsnämnd, nied i huvudsak den organisation och de uppgifter

som framgå av vad chefen för finansdepartementet i nämnda statsrådsprotokoll

anförts dels godkänna av departementschefen angiven personalförteckning

för statens organisationsnämnd, att gälla tills vidare från och med

den 1 januari 1944, dels ock till Organisationsundersökningar m. m. å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Innevarande års riksdag beslöt under vårsessionen, att de av besparingsberedningen

igångsatta organisationsundersökningarna skulle fullföljas, varvid

förutsattes att de även skulle kunna utvidgas till att avse kontorsarbetet

inom andra verk än sådana, där undersökningar blivit planerade av beredningen.

Önskemålet att snarast möjligt utvidga rationaliseringsarbetet till att

omfatta även försvarsväsendet har nu aktualiserat frågan örn ett organ för

undersökningarnas sammanhållande och ledning. Detta organ skulle få till

uppgift att ej blott leda själva undersökningarna utan även beträffande verk,

där sådana utförts, utöva den kontinuerliga tillsyn och övervakning, som i

händelse av nytillkommande arbetsuppgifter erfordras för utnyttjande av

undersökningsresultaten. För uppgiften föreslås ett självständigt organ, benämnt

statens organisationsnämnd.

Riksdagen vill erinra, att riksdagen under sistförflutna vårsessionen även

beslutat inrätta ett permanent organ för sakrevision, vars arbetsområde i

princip skulle omfatta all verksamhet, som helt eller delvis finansierades med

allmänna medel. Riksdagen framhöll emellertid därvid, att detta organ borde

jt[hyggås med viss försiktighet och tills vidare betraktas såsom en för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 514.

söksinstitution. Avsikten var, att denna statens sakrevision skulle arbeta jämsides

med statens krisrevision under den tid krisrevisionen kunde erfordras

dels för revisionen av de speciella krisorganen och dels för den sakliga

granskningen av försvarsmyndigheternas ekonomiska förvaltning under nu

rådande försvarsberedskap.

Såsom departementschefen i förevarande proposition uttalat, torde det

vara olämpligt att tynga statens sakrevision med det vidlyftiga och utpräglat

tekniska detaljarbetet med utförande och fullföljande av organisationsundersökningar

inom hela förvaltningen. Med hänsyn härtill synes det riksdagen

mest ändamålsenligt, att den föreslagna särskilda organisationsnämnden kommer

till stånd. Riksdagen vill emellertid i likhet med departementschefen

framhålla, att genom ett nära samråd mellan organisationsnämnden och sakrevisionen

kan åstadkommas ett utbyte av erfarenheter, som bör bli av stort

värde för erhållande av en allsidig belysning av rationaliseringsmöjligheterna

inom förvaltningen.

Vid behandlingen av förevarande ärende har riksdagens vederbörande utskott

funnit anledning att efter överläggningar med finansdepartementet

taga upp frågan örn förhållandet mellan sakrevisionen och krisrevisionen

till förnyad prövning.

En väsentlig uppgift för organisationsnämnden skulle enligt förslaget vara

att bidraga till rationaliseringsarbetet inom försvarsväsendet. Detta innebär

ett överflyttande på denna nämnd av viktiga åligganden, som hittills ankommit

på krisrevisionen. Till belysande härav må framhållas, att den inom

krisrevisionen nyligen utförda omfattande undersökningen rörande handräckningstjänsten

inom armén väsentligen bort ankomma på organisationsnämnden,

därest denna varit inrättad. Nämnden torde väl ock få fortsättningsvis

övertaga handläggningen av nämnda spörsmål, som i verkligheten

innebär en av huvuduppgifterna för rationaliseringsverksamheten inom försvarsväsendet.

Även vissa andra spörsmål, som krisrevisionen upptagit till

behandling, torde av liknande skäl böra överflyttas på organisationsnämnden.

Vad angår krisrevisionens övriga arbetsuppgifter må framhållas, att —

sedan krisrevisionen nu varit i verksamhet under nära fyra år — de av den

förstärkta försvarsberedskapen föranledda särskilda förhållandena icke längre

i samma grad som tidigare torde betinga en specialprövning av försvarsväsendet

ur sakrevisionssynpunkt. I viss mån lika förhåller det sig med den

granskning av de statliga krisorganen, som krisrevisionen har att utföra. Krisrevisionen

har sålunda föranstaltat örn mera ingående undersökningar av

vissa större krisorgan, vilka redan slutförts eller äro avsedda att slutföras

inom den närmaste tiden.

Det bör i detta sammanhang framhållas, att de båda olika huvuduppgifterna

som ankomma på krisrevisionen —- å ena sidan den allmänt ekonomiska

granskningen av försvarsmyndigheternas förvaltning och å andra sidan

revisionen av krisorganen —- äga mycket ringa samband med varandra.

Inom krisrevisionen har ock en särskild avdelning inrättats för den rent kamerala

revisionen av krisorganen, vartill motsvarighet saknas för försvars
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 514.

7

väsendets del. Experter och sakkunniga, som krisrevisionen i stor utsträckning

anlitat, lia varit olika för de båda grenarna av revisionens verksamhet.

Med hänsyn till nu berörda förhållanden och då inrättandet av organisationsnämnden

jämväl för sakrevisionens del torde föranleda en avlastning av

vissa detaljuppgifter, har en sammanslagning av krisrevisionen med sakrevisionen

redan nu tett sig möjlig att genomföra. En förutsättning för sammanslagningen

torde dock vara, att revisionen av krisinstitutionerna förlägges

till ett annat organ. Denna revision torde numera kunna begränsas och — i

samband med en viss förskjutning av verksamheten över mot mera generella

organisationsuppgifter — närmare anslutas till den till folkhushållningsdepartementet

koncentrerade ledningen av krisförvaltningen.

Överföras krisrevisionens härefter återstående arbetsuppgifter på statens

sakrevision, torde denna från början kunna ges en organisation i stort sett

anpassad efter dess slutligt tilltänkta uppgifter. Detta skulle erbjuda ej oviktiga

fördelar ur personalsynpunkt. Man skulle härigenom kunna undgå viss

dubftlering av tjänster med likartade arbetsuppgifter, särskilt inom den egentliga

administrativa organisationen. Vidare skulle sakrevisionen kunna utnyttja

den i krisrevisionen upptränade personalen för göromål, vilka ligga

nära dem som personalen tidigare haft att fullgöra. Det lärer även hava

visat sig allt svårare för krisrevisionen att behålla och nyförvärva lämpliga

arbetskrafter med hänsyn till att revisionen — liksom andra krisorgan —

ju står inför en avveckling inom en obestämd framtid. Om krisrevisionen

däremot — med undantag för kontoret för krisorganens revision — inflyttas

i sakrevisionen, försvinna tydligen de olägenheter ur personalsynpunkt, som

eljest torde uppstå av denna anledning. Det bör i detta samanhang framhållas,

att rekryteringen av personal för den fortsatta revisionen av krisförvaltningen

bör i den mån så ur revisionens synpunkt befinnes lämpligt ske

från krisrevisionen.

Även med hänsyn till lokalfrågan skulle en sammanslagning medföra vissa

fördelar. Motsvarande gäller även i avseende å möbelanskaffning, kontorsutrustning

m. m.

Det är givet att om sakrevisionen omedelbart skall i sig upptaga krisrevisionen,

kommer sakrevisionens verksamhet till en början att jämförelsevis

starkare inriktas på den militära förvaltningen än som normalt bör bliva

fallet efter den förstärkta försvarsberedskapens avvecklande. Detta torde

emellertid icke vara till någon olägenhet. Det har nämligen från början

förutsatts, att sakrevisionen skulle uppbyggas successivt. I den mån som försvarsberedskapen

minskas och till slut bortfaller, bör personal kunna överföras

från de militära till de civila uppgifterna.

Även om det framdeles kan visa sig lämpligt att — åtminstone delvis —

organisera sakrevisionen utan hänsyn till en uppdelning av granskningen på

å ena sidan civil och å andra sidan militär förvaltning, torde det bliva lämpligt

att till en början i huvudsak verkställa en fördelning av personalen efter

dylika linjer. Det bör emellertid slå sakrevisionens ledning fritt att efter örn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse nr 514.

prövning och vunnen erfarenhet även i nu berörda avseende bestämma om

revisionens organisation.

Beträffande frågan om sakrevisionens utgiftsstat torde den del av krisrevisionens

anslag för budgetåret 1943/44, som återstår oförbrukad den 1 januari

1944 och som icke erfordras för finansieringen av den särskilda kontroll av

krisförvaltningen, som här förutsatts skola komma till stånd, böra ställas

till förfogande för sakrevisionen, att av denna disponeras jämte den å första

halvåret 1944 belöpande andelen av anslaget till sakrevisionen. 1 fråga om

avlöningen till den från krisrevisionen överflyttade personalen torde för vissa

fall Kungl. Maj:t böra framdeles meddela närmare bestämmelser. Vad åter

angår ledamöterna i sakrevisionens styrelse kan måhända på grund av sammanslagningen

med krisrevisionen samt tillkomsten av organisationsnämnden

bliva erforderligt att tillerkänna ledamöter, som mera konstant tilldelas mera

tidskrävande arbetsuppgifter, ett något högre arvode -- eventuellt utan tilllägg

av dagarvode — än ledamöterna i allmänhet.

Med hänsyn till de fördelar, som synas för handen med en sammaifclagning

av krisrevisionen med sakrevisionen redan under innevarande budgetår,

har riksdagen här velat lämna en utförlig redogörelse för de riktlinjer för en

sådan sammanslagning, som enligt vad som framkommit vid samråd mellan

riksdagens vederbörande utskott och finansdepartementet synas möjliga att

följa. På Kungl. Majit må ankomma att överväga den här berörda frågan

örn en avveckling av krisrevisionen såsom särskilt organ redan vid början

av sakrevisionens verksamhet.

Vad härefter angår vissa beträffande organisationsnämnden föreliggande

löne- och anställningsfrågor synes det, såsom departementschefen framhållit,

angeläget att till ordförande i nämnden och ledare av undersökningarna förvärva

en person med framstående sakkunskap och erfarenhet. Denne bör

även erhålla en auktoritativ ställning, jämställd med verkschef inom statsförvaltningen,

och tillsättas på förordnande för viss tid. Med hänsyn till

de krav, som böra ställas på ordföranden, torde erinran icke böra möta

mot den av Kungl. Majit för befattningen föreslagna löneställningen. Ersättningen

till kanslichefen bör utgå efter de grunder, som riksdagen fastställt

för motsvarande tjänsteman vid statens sakrevision eller med ett fast

belopp jämte ett procentuellt tillägg, motsvarande rörligt tillägg och kristilllägg

till statens befattningshavare. Med sådant tillägg bör dennes årsarvode

vid nuvarande indexläge icke överstiga det av Kungl. Majit föreslagna beloppet,

18,000 kronor. Till andra ledamöter än ordföranden och kanslichefen

föreslås ersättning skola utgå med dagarvode enligt kommittékungörelsen,

där ej särskilda uppgifter anförtros vederbörande och högre ersättning därför

finnes böra ifrågakomma. Beträffande ifrågavarande ledamöter anser

riksdagen det kunna ifrågasättas, örn dagarvode enligt kommittékungörelsen

kan anses utgöra tillräcklig ersättning för arbetet i nämnden. Riksdagen, som

emellertid icke velat motsätta sig Kungl. Majits förslag, förutsätter att frågan

härom tages under förnyat övervägande, varvid Kungl. Majit må vara oförhindrad

att meddela de beslut, som därav kunna föranledas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 514.

9

Under åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen, som i övrigt

ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts i förevarande proposition

framlagda förslag, anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att för ledning av organisationsundersökningar inom statsförvaltningen

skall upprättas ett särskilt organ, benämnt statens organisationsnämnd,

med i huvudsak den organisation och de uppgifter som framgå

av vad riksdagen ovan anfört,

dels godkänt följande personalförteckning för statens organisationsnämnd,

att gälla tills vidare från och med den 1 januri 1944:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänsteman å ordinarie stat:

1 ordförande och chef .......................................... C 15

dels ock till Organisationsundersökningar m. m. å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisat ett

reservationsanslag av 50,000 kronor.

Stockholm den 8 december 1943.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.