Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/44.
1943-12-08 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1943:515, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/44.
Dokumentets text
10
Riksdagens skrivelse nr 515.
Nr 515.
Godkänd av första kammaren den 8 december 1943.
Godkänd av andra kammaren den 8 december 1943.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret
1943/44.
(Statsutskottets utlåtande nr 266.)
Till KONUNGEN.
I propositionen nr 365 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 15 oktober 1943, föreslagit
riksdagen att dels godkänna upprättat förslag till allmän beredskapsstat
för budgetåret 1943/44, dels bemyndiga Kungl. Majit att med iakttagande
av vad i förenamnda statsrådsprotokoll anförts fastställa denna beredskapsstat
att omedelbart lända till efterrättelse såsom allmän förskottsstat
samt att ställa å förskottsstaten uppförda anslag till vederbörande myndigheters
förfogande, dels ock medgiva, att de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen
må överskridas, under förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse
utgå eller riksdagen ändock skall inom tjugo dagar sammanträda.
Såsom departementschefen beträffande förslaget om planering av allmänna
arbeten framhållit, föreligger en avsevärd risk för att man vid omställningen
till fredsförhållanden kommer att under en övergångstid möta en icke obetydlig
arbetslöshet. Av statsrådsprotokollet och därvid fogade bilagor framgår,
att omfattande utredningar igångsatts för att inventera och föranstalta
om planläggning av statliga, statsunderstödda och kommunala investeringar,
lämpade att användas i syfte att lindra denna arbetslöshet och samtidigt
täcka en del av de brister i landets kapitalutrustning, vilka blivit en följd av
kriget.
Avsikten är att denna inventering skall fullföljas genom en sådan detaljplanering
av arbetena, att dessa kunna sättas i gång, om och när läget så
kräver. En svaghet i den tidigare svenska konjunkturpolitiken har varit, att
detaljplaneringen icke hållit jämna steg med den allmänna inventeringen
och med uppläggandet av arbetsprogram. Konsekvensen har blivit, att alltför
lång tid — trots de vidtagna förberedelserna — kommit att förflyta, innan
arbetena kommit i gång. Det nu uppställda målet år att nå fram till en
total investeringsreserv motsvarande ungefär två års normala investerings
-
Riksdagens skrivelse nr 515.
11
behov, vilken är så noggrant förberedd, att den, om så anses önskvärt, kan
fullt utnyttjas redan under ett första år.
Det sist anförda utgör även ett mått på storleken av de investeringar, vilka
anses nu böra detaljplaneras. Riksdagen vill erinra, att de allmänna arbetena
i väsentlig utsträckning inskränkts under krigsåren, varigenom en betydande
arbetsreserv skapats. Trots den förhållandevis stora omfattningen av det nu
aktuella arbetsprogrammet har det — främst på grund av denna omständighet
— ansetts möjligt att däri endast medtaga företag, om vilkas nödvändighet
tvekan knappast kan råda. Departementschefen framhåller, att det under
dessa omständigheter icke finnes anledning att underlåta en omedelbar detaljplanering
trots de stundom rätt avsevärda kostnader en sådan planering
kräver.
Riksdagen har funnit bärande skäl föreligga för ett fullföljande av det av
departementschefen angivna programmet för planering av allmänna arbeten.
Erfarenheten torde giva vid handen, att kostnaden för dylik detaljplanering
uppgår till belopp varierande kring 3 å 4 procent av den totala arbetskostnaden.
Med ledning av denna summariska uppskattning synes storleksordningen
av de investeringar, vilka skulle kunna planeras med utnyttjande av
den av Kungl. Maj:t äskade finansfullmakten å 10 miljoner kronor, kunna
ungefärligen angivas till 250 å 300 miljoner kronor. Riksdagen har bifallit
Kungl. Maj:ts förslag, att ett belopp av 10 miljoner kronor fastställes såsom
en första kostnadsram, inom vilken planeringsarbetet tills vidare bör kunna
få fortgå, ävensom att beloppet ställes till förfogande å allmän beredskapsstat.
I detta sammanhang vill riksdagen fästa uppmärksamheten på frågan om
kostnaderna för planering av kommunala arbeten. I den mån sådana här
komma i fråga förutsättas de vara av beskaffenhet, att statsbidrag av medel,
som ställas till förfogande för arbetslöshetens bekämpande, skall kunna
utgå till deras utförande under en motsedd period av arbetslöshet. Hinder
synes icke möta mot att understöd till kostnaderna för arbetenas planläggning
lämnas i form av förskott å det bidrag, som belöper å nämnda kostnader.
Emellertid kan ifrågasättas huruvida kommunerna under rådande förhållanden
böra stå risken att behöva återbetala dylikt förskott, därest de
planerade arbetena icke komme till utförande eller statsbidrag till deras utförande
av annan anledning icke komme att utgå. Riksdagen finner att Kungl.
Maj:t med hänsyn härtill bör vara oförhindrad alt lämna förskott å understöd
ur ovannämnda belopp av 10 miljoner kronor. Om bidrag lill de arbeten,
vilkas planering finansierats på angivet sätt, sedermera utgå från reservationsanslaget
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. eller annat
sådant anslag hör förskottsanslaget erhålla ersättning för förskotten från
sistnämnda anslag. I motsatt fall skola förskotten däremot slutligt belasta förskottsanslaget.
Såsom förutsättning för förskott bör givetvis gälla, att fullgod
anledning till omedelbar detaljplanering av arbetena i fråga befunnits
föreligga.
12
Riksdagens skrivelse nr 515.
I föreliggande proposition har Kungl. Maj:t vidare föreslagit, att å allmän
beredskapsstat skulle uppföras ett anslag av 100 miljoner kronor såsom bidrag
till internationellt återuppbyggnadsarbete. Riksdagen delar departementschefens
uppfattning, att det i Sverige föreligger en allmänt omfattad
önskan att vårt land skall efter sin förmåga bidraga vid den återuppbyggnad,
som blir nödvändig i anledning av förstörelsen under kriget. Det är
naturligt, att tankarna därvid äro närmast inriktade på de nordiska grannländerna.
Riksdagen vill uttala sin tillfredsställelse över att Kungl. Maj:t nu
framlagt förslag örn dylik svensk medverkan i återuppbyggnadsarbetet.
Det ligger i sakens natur, att det icke nu är möjligt att bedöma hjälpverksamhetens
omfattning eller draga upp riktlinjer beträffande densammas närmare
utformning och avvägning. Då den svenska insatsen i första hand bör
grundas på leveranser av varor eller tjänster är det uppenbart, att vår förmåga
att lämna sådan hjälp blir i hög grad beroende av våra egna importmöjligheter.
Även frågan om villkoren för de svenska hjälpprestationema
torde tills vidare .få lämnas öppen. Riksdagen är ense med departementschefen
om att den föreslagna hjälpverksamheten bör samordnas med vårt lands
allmänna ekonomiska politik under efterkrigsperioden. De överläggningar
rörande återuppbyggnadsarbetet, som måste äga rum med vederbörande utländska
organisationer, synas riksdagen böra ankomma på utrikesförvaltningen.
Förslaget om upprättandet av en särskild organisation med uppgift
att planlägga och centralt handhava ärendena rörande den svenska hjälpverksamheten
finner riksdagen lämpligt.
Såsom departementschefen framhållit torde en svensk insats kunna ifrågakomma
även i andra än nu antydda avseenden, särskilt på det humanitära
området. Då, såsom departementschefen utgått från, bidragen härvidlag
lämpligen kunna ombesörjas av vederbörande privata organisationer, anser
även riksdagen, att Kungl. Maj:t bör utse personer med uppgift att koordinera
de olika privata initiativen. Departementschefens uppfattning angående
finansieringen av sådana leveranser, som kunna ifrågakomma inom ramen
för den humanitära verksamheten, delas av riksdagen.
Vad beträffar tidpunkten för hjälpverksamhetens igångsättande har departementschefen
i allmänna ordalag angivit densamma till tiden efter kriget.
Riksdagen utgår från som självfallet, att detta icke innebär att hjälp
lämnas först efter ett allmänt fredsslut, ulan böra åtgärderna för att bispringa
ett krigshärjat land kunna vidtagas, så snart förutsättningarna för
hjälpen föreligga.
Det är givetvis icke möjligt att nu beräkna kostnaderna för de hjälpåtgärder,
varom här kan bliva fråga. Kungl. Majit har därför nu endast
hemställt om bemyndigande att inom gränserna för ett preliminärt till förslagsvis
100 miljoner kronor beräknat belopp medverka till dylika åtgärder.
Riksdagen har funnit sig böra lämna denna fullmakt. Vad departementschefen
anfört i fråga om dispositionen av anslaget m. m. Ilar icke givit riksdagen
anledning till erinran.
Riksdagens skrivelse nr 515.
13
I likhet med vad som gäller beträffande förskottsänslagen å beredskapsstaten
för försvarsväsendet förutsätter riksdagen, att Kungl. Maj:t jämväl
med avseende å ifrågavarande beredskapsstat lämnar riksdagens statsutskott
redogörelse för fattade dispositionsbeslut.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels godkänt bilagda förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/
44 (Bihang), dels bemyndigat Kungl. Maj :t att med iakttagande av vad riksdagen
anfört fastställa denna beredskapsstat att omedelbart lända till efterrättelse
såsom allmän förskottsstat samt att ställa å förskottsstaten uppförda
anslag till vederbörande myndigheters förfogande, dels ock medgivit, att
de i beredskapsstaten angivna anslagsbeloppen må överskridas, under förutsättning
att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändock skall
inom tjugo dagar sammanträda.
Stockholm den 8 december 1943.
Med undersåtlig vördnad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Riksdagens skrivelse nr 515.
Bihang.
Förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/44.
Driftbudgeten.
Kronor
A. Egentliga statsutgifter:
VII. Finansdepartementet......................
110,000,000
Egentliga statsutgifter.
VII. Finansdepartementet.
Kronor
a
Planering av allmänna arbeten, förslagsvis..............
10,000,000
b
Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete, förslagsvis
100,000,000
Summa
110,000,000
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.