Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om revision av tryckfrihetslagstiftningen m. m.

1944-05-23 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1944:291, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om revision av tryckfrihetslagstiftningen m. m.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 290—291.

7 §•

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga, efter samråd med kamrarnas talmän,

meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras för tillämpningen av denna

stadga.

Utbetalningar med stöd av denna stadga ombesörjas av fullmäktige i riksgäldskontoret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1944.

Stockholm den 20 maj 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 291.

Godkänd av första kammaren den 20 maj 1944.

Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner

om revision av tryckfrihetslagstiftningen m. m.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 22.)

Till Konungen.

Vår tryckfrihetsrätt har de senaste åren undergått en genomgripande omdaning.

Sålunda reviderades år 1937 reglerna örn allmänna handlingars offentlighet

och örn tryckfrihetsprocessen. År 1941 antogos nya regler örn ansvarighet

för innehållet i tryckt skrift. Samma år genomfördes också vissa

grundlagsändringar med avseende å tryckfriheten, vilka voro föranledda av de

under det ännu pågående kriget rådande förhållandena; de avsågo dels införande

av möjlighet att enligt särskild lag meddela föreskrift örn förhandsgranskning

av tryckta skrifter samt örn förbud mot införande i riket av sådana

skrifter och mot utgivande av periodisk skrift, dels viss komplettering

av tryckfrihetsförordningens bestämmelser örn konfiskation utan rättegång, dels

ock ändring av bestämmelserna örn förbud mot kungörande i tryck av vissa

underrättelser. (§ 6 resp. § 3 morn. 9 och § 3 mom. 10 tryckfrihetsförordningen.)

I ett interpellationssvar i andra kammaren den 9 februari innevarande år

har chefen för justitiedepartementet förklarat, att nied hänsyn till de allvarliga

brister, som otvivelaktigt vidlåda vår tryckfrihetsrätt, en allsidig utredning

angående revision av tryckfrihetsförordningen komme att igångsättas.

Härvid skulle särskild uppmärksamhet agnäs såväl åt reglerna örn publiceringsförbud

och behovet av censur och utgivningsförbud under utomordentliga förhållanden

som också åt föreskrifterna örn tryckfrihetsprocessen och om konfiskation

utan rättegång. I propositionen nr 246 till årets riksdag med förslag

till ändrad lydelse av vissa paragrafer i regeringsformen m. m. har föredragande

departementschefen vidare framhållit, att vissa av processlagberedningen

föreslagna ändringar i fråga örn tryckfrihetsprocessen lämpligen borde

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 291—292.

11

göras till föremål för förnyade överväganden i sammanhang med den nyss berörda

allsidiga utredningen angående revision av tryckfrihetsförordningen.

Enligt vad erfarenheten utvisar är vår tryckfrihetsrätt alltjämt behäftad

med allvarliga brister. Riksdagen ansluter sig därför till uppfattningen att

en allmän översyn av tryckfrihetsförordningen är av förhållandena påkallad.

I trots av att en utredning i ämnet redan bebådats av chefen för justitiedepartementet,

vill riksdagen, med hänsyn till tryckfrihetens utomordentliga

betydelse för vårt svenska samhällsskick, uttala som sin uppfattning det angelägna

i att utredningen med det snaraste kommer till stånd. Proposition i

ämnet bör kunna föreläggas riksdagen i god tid före slutet av nästa valperiod

till andra kammaren.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen hos Eders Kungl. Maj:t

anhålla, att Eders Kungl. Majit med det snaraste måtte föranstalta örn allsidig

utredning angående revision av tryckfrihetslagstiftningen.

Stockholm den 20 maj 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 292.

Godkänd av första kammaren den 23 maj 1944.

Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående nya moratoriebestävimelser för värnpliktiga

TO. fl.

(Andra lagutskottets utlåtande nr 37.)

Till Konungen.

Genom en den 3 mars 1944 dagtecknad proposition, nr 151, har Eders Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag

till lag örn upphävande av vissa lagar rörande utmätning, återtagande av

avbetalningsgods och anstånd med betalning av hyra m. m. ävensom samtycka

till att förordnande jämlikt 1 § moratorielagen meddelas i överensstämmelse

med ett vid propositionen fogat förslag till förordning angående tillämpning

av moratorielagen å värnpliktiga m. fl.

Riksdagen har bifallit förevarande proposition, vilket riksdagen härmed får

för Eders Kungl. Majit anmäla.

Stockholm den 23 maj 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.