Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående rationalisering och utbyggnad av skolhälsovården m. m. jämte vissa i ämnet väckta * motioner.

1944-06-02 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1944:319, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående rationalisering och utbyggnad av skolhälsovården m. m. jämte vissa i ämnet väckta * motioner.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 319.

9

Nr 319.

Godkänd av första kammaren den 2 juni 1944.

Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits

proposition angående rationalisering och utbyggnad av

skolhälsovården m. m. jämte vissa i ämnet väckta

* motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 138.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt

163 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

4 januari 1944) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1944/45 dels

till Fortbildningskurser i skolhygien för lärare ett reservationsanslag av 10 000

kronor; dels ock till Utgivande av tryckt handledning rörande skolans hälsovårdsarbete

ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 193, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 25

februari 1944, föreslagit riksdagen att

1. medgiva, att statsbidrag till kostnader för skolhälsovård vid folkskoleväsendet

må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med vad chefen för ecklesiastikdepartementet

i sistnämnda statsrådsprotokoll förordat;

2. till Fortbildningskurser i skolhygien för lärare för budgetåret 1944/45

anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor;

3. till Utgivande av tryckt handledning rörande skolans hälsovårdsarbete

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor;

4. till Utrustning för skolhälsovård vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 95 000

kronor;

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 319.

5. medgiva att statsbidrag till kostnader för skolhälsovård vid högre kommunala

skolor må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i nyssnämnda statsrådsprotokoll förordat.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels de likalydande

motionerna I: 302 och II: 477, vari hemställts, att riksdagen ville besluta,

att sådana ändringar i rationaliserande syfte vidtagas, som äro möjliga inom

ramen av Kungl. Maj:ts förslag, samt att statsbidrag till skolskötersketjänstema

vid folkskolorna måtte utgå efter samma grunder, som föreslagits för

motsvarande tjänster vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor och

praktiska mellanskolor, dels ock motionen I: 293, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att statsbidrag till kostnad för skolläkares resor måtte utgå

med det belopp, som överstiger 3 kronor per besök, samt efter enahanda grunder

till rikets alla landskommuner. .

I. Hälsovården inom folkskoleväsendet.

Av den redogörelse för de nuvarande förhållandena i fråga om skolhälsovården,

som lämnats av departementschefen, framgår, att för närvarande

endast omkring 40 procent av folkskolebarnen stå under läkarövervakning

av tillfredsställande beskaffenhet samt att övervakning av skolsköterska förekommer

endast beträffande omkring 23 procent av folkskolornas lärjungar.

För att en hälsokontroll skall kunna anses vara av fullgod beskaffenhet fordras

emellertid enligt skolöverläkarens uppfattning, vilken riksdagen för sin del

delar, en kontinuerlig övervakning under hela skoltiden, utförd av skolläkare

med bistånd av skolsköterska. Härutinnan brister det sålunda för närvarande

i icke ringa utsträckning. Riksdagen vill därför uttala sin tillfredsställelse över

att genom framläggandet av nu ifrågavarande förslag ett stort steg tagits i

riktning mot en önskvärd rationalisering och utbyggnad av hälsovårdsarbetet

inom vårt skolväsen. Riksdagen vill i detta sammanhang understryka den

av departementschefen uttalade åsikten, att slutmålet härvid bör vara, att

en organisation av skolläkare och skolsköterskor uppbygges, som kan fortlöpande

vaka över hälsotillståndet hos samtliga svenska barn under skolåldern.

Den skolhygieniska verksamheten inom folkskolorna skulle enligt det framlagda

förslaget i första hand bli av förebyggande, hälsovårdande natur och

icke sjukvård i egentlig mening. Huvudmomenten däri skulle bli dels årliga

läkarundersökningar av samtliga skolbarn i första, sista och en mellanliggande

klass och dels dessemellan skeende särskilda undersökningar av klena

eller sjukliga s. k. »kontrollbarn» och av de barn som — utan att ha antecknats

som »kontrollbarn» — av målsman, lärare eller skolsköterska hänvisats

till skolläkaren för särskild undersökning. För varje barn skulle komma

att upprättas ett riksgiltigt s. k. »hälsokort». Vid undersökningarna skulle det

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse nr 319.

ankomma på läkaren att vidtaga lämpliga åtgärder i förm av råd, instruktioner,

vårdhänvisningar m. m. Barn, som behöva särskild övervakning och

tillsyn, skulle sedermera komma att av läkaren med sköterskans bistånd

kontinuerligt övervakas. Ett intimt samarbete mellan läkaren och sköterskan

å ena sidan samt lärare och målsmän å andra sidan förutsättes vidare komma

att äga rum.

Skolläkargöromålen skulle enligt det föreliggande förslaget för landsbygdens

och de mindre städernas vidkommande i allmänhet ankomma på vederbörande

tjänsteläkare, d. v. s. i första hand provinsialläkarna. Skoldistrikten

skulle dock vara oförhindrade att anlita även andra läkare såsom skolläkare.

Större, tättbebyggda orter med omkring 10 000 invånare eller mera förutsättas

böra anställa andra än tjänsteläkare såsom skolläkare. Skolläkaren

föreslås skola garanteras ett minimiarvode per år av 2 kronor 50 öre för varje

i vederbörande skoldistrikts folkskolor inskriven lärjunge, för vilket arvode

vederbörande skoldistrikt skulle få svara mot åtnjutande av ett statsbidrag

av 50 procent av minimikostnaden, d. v. s. 1 krona 25 öre per år och folkskolebarn.

Vid sidan av skolläkaren skulle enligt departementschefens förslag för varje

skoldistrikt finnas en skolsköterska, I skoldistrikt av mindre storleksordning

förutsättes vederbörande distriktssköterska komma att åläggas att utan

särskild ersättning tjänstgöra såsom skolsköterska, medan större skoldistrikt

(samhällen med över 20 000 invånare) förutsättas komma att anlita andra,

för ändamålet särskilt avlönade sköterskor. Statsbidrag föreslås icke för kostnader

av sistnämnda slag.

Riksdagen håller i likhet med departementschefen före, att det är nödvändigt

att i största möjliga utsträckning bygga på provinsialläkar- och distriktssköterskeorganisationen

för att kunna realisera de föreliggande planerna på

skolhälsovårdens rationalisering och utbyggnad inom folkskoleväsendet, särskilt

på landsbygden. Riksdagen vill emellertid framhålla, att de nuvarande

provinsialläkar- och distriktsvårdsorganisationerna — särskilt den sistnämnda

— icke ännu torde ha nått det stadium i sin utbyggnad, att de kunna

antagas komma att överallt förmå bemästra de omfattande och viktiga arbetsuppgifter,

som vid det föreliggande förslagets realiserande komma att

påläggas dem. Riksdagen har sig bekant, att provinsialläkarna och distriktssköterskorna

mångenstädes redan nu ha så maktpåliggande tjänstegöromål,

att svårigheter torde möta att ytterligare öka dem. Flerstädes saknas dessutom

ännu distriktssköterskor helt och hållet, varjämte beträffande tjänster

av sistnämnda slag för närvarande vissa rekryteringssvårigheter göra sig märkbara.

Riksdagen befarar, att nämnda omständigheter i viss utsträckning

komma att visa sig bli till hinders för ett realiserande i full utsträckning av

de uppgjorda planerna på skolhälsovårdens effektivisering. Det måste därför

enligt riksdagens mening framhållas såsom angeläget, att, därest erfarenheten

skulle besanna de farhågor, varåt riksdagen givit uttryck, åtgärder vidtagas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse nr 319.

i syfte att påskynda utbyggandet av provinsialläkar- och distriktsvårdsorganisationerna.

Skolsköterskorna skulle enligt förslaget komma att i viss mån utgöra själva

ryggraden inom skolhälsovårdsorganisationen. Utan skolsköterskor kan den

skolhygieniska övervakningen nämligen icke få den avsedda effekten. Med

hänsyn härtill har riksdagen icke kunnat undgå att — med beaktande av vad

härutinnan anförts i de likalydande motionerna I: 302 och II: 477 — ställa

sig tveksam inför förslaget att kommuner, som anställt eller komma att anställa

särskilt avlönade skolsköterskor, icke skulle erhålla statsbidrag till

avlöningskostnaderna. Enligt riksdagens mening tala goda skäl för att statsbidrag

med förslagsvis 50 procent må kunna utgå även för kostnader av förevarande

art, varvid icke blott samhällen med över 20 000 invånare utan

även, då särskilda skäl föreligga, jämväl mindre kommuner, vilka ha möjligheter

att anställa särskilda skolsköterskor, borde kunna komma i åtnjutande

av dylikt statsbidrag. Riksdagen förutsätter därför, att Kungl. Majit föranstaltar

om utredning i angivna hänseenden och för riksdagen framlägger

det förslag, vartill utredningen må giva anledning.

I motionerna I: 302 och II: 477 erinras om att departementschefen för de

högre statliga och statsunderstödda skolornas vidkommande — utom beträffande

de allra minsta kommunala läroanstalterna — föreslagit anställande

av särskilt avlönade, i vissa fall heltidsanställda men i övrigt deltidsanställda

skolsköterskor. Motionärerna säga sig finna det mera ändamålsenligt örn man

sammanförde alla på en ort befintliga elever och med ledning av deras sammanlagda

antal anställde behövligt antal skolsköterskor. Riksdagen erkänner

det principiellt riktiga i motionärernas synpunkter. Riksdagen har trots detta

icke ansett sig böra motsätta sig departementschefens nämnda förslag men

vill framhålla önskvärdheten av att så långt av organisatoriska och andra

skäl är möjligt och lämpligt, ett samarbete etableras mellan olika skolor på

en och samma ort i syfte att rationalisera och förbilliga skolhälsovården.

Mot det föreslagna statsbidraget av 50 procent av kostnaderna för skolläkarnas

minimiarvode har riksdagen icke funnit anledning till erinran. Riksdagen

bortser härvid icke ifrån att många kommuner, särskilt på landsbygden,

vid genomförandet av det föreliggande förslaget komma att få sina utgifter

för folkskoleväsendet ökade.

Riksdagen instämmer i departementschefens uttalande örn, att kostnaderna

för distriktssköterskornas resor i egenskap av skolsköterskor böra bestridas

av vederbörande distriktsvårdsområden. Kommuner, som anställa särskilt

avlönade skolsköterskor torde, på sätt departementschefen förutsatt, böra

själva svara för kostnaderna för dessas resor i tjänsten.

I fråga om kostnaderna för skolläkarnas resor föreslår departementschefen,

att statsbidrag ej skall utgå för resor, företagna enbart inom stad, köping

eller municipalsamhälle. Häremot har riksdagen icke funnit anledning till

erinran. Beträffande övriga resekostnader förordar departementschefen, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse nr 319.

.statsbidrag må utgå till bestridande av dessa kostnader med 90 procent inom

Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, med 70 procent inom Västernorrlands,

Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län samt med 50 procent

inom övriga län. Såsom motivering för den föreslagna differentieringen anför

departementschefen önskemålet att utjämna resekostnaderna mellan å ena

sidan de glesare befolkade och i allmänhet mera skattetyngda kommunerna

i norra Sverige och å andra sidan de mera tättbebyggda södra delarna av

riket. Riksdagen erkänner riktigheten av den princip, som legat till grund för

nämnda förslag, nämligen att vissa lättnader böra beredas avsides liggande,

glest befolkade kommuner. I motionen I: 293 riktas dock vissa vägande erinringar

mot det sätt, varpå denna i och för sig riktiga princip kommit till

uttryck. Riksdagen delar de i motionen anförda betänkligheterna och skulle

funnit det önskvärt, om ett mera rättvist och mindre schablonmässigt statsbidragssystem

hade utformats. De av departementschefen förordade statsbidragsreglerna

torde även komma att i praktiken visa sig svårbemästrade,

en anmärkning, som även torde kunna riktas mot de i motionen förordade

bidragsgrunderna. Sålunda torde det komma att stöta pa betydande svårigheter

att vid bifall till departementschefens förslag rättvist fördela resekostnaderna

i de särskilda fallen mellan skilda skoldistrikt då, såsom regelmässigt

torde inträffa på landsbygden med dess ofta mycket små kommuner, skolläkaren

på en och samma resa besökt flera skoldistrikt. Dessa svårigheter

hade måhända kunnat bemästras, därest landstingen ålagts att förskottera

reseersättningarna. Riksdagen delar emellertid departementschefens principiella

betänkligheter mot att lägga denna börda på landstingen, som icke

komma att bli huvudmän för skolhälsovården. Med hänsyn till de invändningar

av olika slag, som sålunda kunna riktas mot det av departementschefen

förordade statsbidragssystemet, har riksdagen ansett vissa skäl tala för

att staten påtager sig hela kostnaden för skolläkarnas resor. Några tyngre

vägande skäl av statsfinansiell natur torde icke kunna anföras häremot, enär

de sammanlagda årliga resekostnaderna beräknats till 126 000 kronor och

departementschefen uppskattat statsbidragskostnaderna till 90 000 kronor

per år. Merkostnaderna kunna alltså beräknas komma att stanna vid 36 000

kronor för år. Riksdagen, som trots det anförda icke ansett sig böra avslå departementschefens

förslag, får dock med hänsyn till de olägenheter, som riksdagen

funnit vara förknippade med det av departementschefen förordade statsbidragssystemet,

bemyndiga Kungl. Majit att, efter den ytterligare utredning,

som må anses erforderlig, utfärda bestämmelser rörande bestridandet av

skolläkarnas resekostnader av innebörd, att staten kommer att helt svara för

dessa kostnader.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit i fråga om skolhälsovården

inom folkskoleväsendet har icke givit riksdagen anledning till erinran

eller uttalande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse nr 819.

II. Hälsovården vid de allmänna läroverken.

Den verkställda utredningen visar, att även vid de allmänna läroverken

den skolhygieniska verksamheten är i behov av en rationalisering. Skolöverstyrelsens,

av departementschefen förordade förslag har utskottet ansett sig

böra godtaga. Detta förslag innebär i huvudsak, att den hygieniska verksamheten

omlägges i hälsovårdande och således i förebyggande riktning från att

för närvarande ha i huvudsak sjukvårdande, poliklinikliknande karaktär. I

samband härmed anses det vara nödvändigt att borttaga den nuvarande skyldigheten

för skolläkaren att kostnadsfritt vårda alla sjuka elever, som helt eller

delvis åtnjuta befrielse från terminsavgifter, en förmån för eleverna som för

närvarande utnyttjas endast sporadiskt och synnerligen ojämnt vid olika läroverk.

Då ifrågavarande rätt till kostnadsfri sjukvård numera i stort sett icke

torde spela samma roll som förr har riksdagen icke velat göra någon invändning

mot densammas upphörande, särskilt som detta torde vara en förutsättning

för att den åsyftade rationaliseringen skall kunna genomföras inom en

rimlig kostnadsram.

Departementschefen har särskilt framhållit betydelsen av tuberkuloskontrollens

effektivisering och dess utsträckande till att avse även lärarpersonalen.

Frågan, huruvida tuberkulosundersökningen av lärarpersonalen borde göras

obligatorisk, torde, yttrar departementschefen, framdeles böra upptagas till

prövning, varvid bland annat borde beaktas frågan, vilka påföljder en underlåtenhet

att ställa sig meddelade föreskrifter till efterrättelse borde medföra.

Riksdagen vill för sin del understryka vad departementschefen sålunda anfört.

Riksdagen får i detta sammanhang erinra, att vid bifall till det nu föreliggande

förslaget samtliga folk- och småskollärare ävensom ämneslärare vid högre

skolor synas komma att i samband med inträdet på lärarinnan underkastas

tuberkulosundersökning. Detta innebär i och för sig ett avsevärt framsteg.

Såsom slutmål synes emellertid böra uppställas en obligatorisk, periodiskt

återkommande tuberkulosundersökning av samtliga lärare vid barn- och ungdomsskolor.

Riksdagen, vars vederbörande utskott under hand inhämtat, att

frågan om införande av en obligatorisk tuberkuloskontroll för lärare vid folkskolor

och högre läroanstalter för närvarande är under övervägande, vill framhålla

vikten av att denna fråga inom en snar framtid vinner sin lösning.

Vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga om grunder för arvoden

åt skolläkare vid de allmänna läroverken har icke givit riksdagen anledning till

erinran. Riksdagen finner även uppenbart, att skolläkarna erfordra bistånd i

sitt arbete av skolsköterskor och bifaller — under erinran om vad riksdagen

i det föregående anfört beträffande önskvärdheten av ett samarbete mellan

folkskolor och högre läroanstalter på en och samma ort — det framlagda förslaget

till skolsköterskeorganisation vid de allmänna läroverken. Riksdagen

har icke något att erinra mot den föreslagna löneställningen, Ex 7, för de 0

sköterskor, som avses skola anställas på heltid. Härvid förutsätter riksdagen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse nr 319.

emellertid, i anslutning till vad skolöverstyrelsen därutinnan anfört, att

tjänsterna efter viss kortare tid, exempelvis 2 år, förenas med pensionsrätt.

Riksdagen utgår härvid ifrån, att Kungl. Maj:t skall finna skäl att på därom

gjord framställning medgiva att nämnda två år må i den utsträckning, som

plägar ske, tillgodoräknas såsom tjänstår för erhållande av pension.

Beträffande de deltidsanställda sköterskornas avlöning förordar departementschefen

ett arvode av 60 kronor per vecka för hösttjänstgöringen respektive

3 kronor per timme för tjänstgöringen i övrigt. Enligt vad riksdagens

vederbörande utskott under hand erfarit, ha svensk sjuksköterskeförening och

skolöverläkaren vid sina förhandlingar beträffande ifrågavarande arvodesgrunder,

vilka resulterat i ett godtagande av nyssnämnda arvodesbelopp, därvid

utgått ifrån att dyrtids- och kristillägg skulle utgå å de överenskomna arvodena.

Då så emellertid icke kommer att bliva fallet har riksdagen ansett skäligt

att uppräkna nämnda belopp med 25 procent till 75 kronor respektive

3 kronor 75 öre. Med hänsyn härtill har riksdagen vidtagit en anslagshöjning

utöver det av departementschefen för ändamålet beräknade beloppet med i

runt tal 11 500 kronor. Riksdagen återkommer härtill i annat sammanhang.

I övrigt har vad departementschefen i detta sammanhang yttrat icke givit

anledning till erinran från riksdagens sida.

III. Hälsovården vid de högre kommunala skolorna.

Riksdagen har bifallit departementschefens förslag till organisation av skolhälsovården

vid ifrågavarande läroanstalter med allenast den ändringen, att

arvodena åt deltidsanställda skolsköterskor fastställts till samma belopp som

riksdagen fastställt beträffande motsvarande sköterskor vid de allmänna läroverken.

IV. Hälsovården vid folk- och småskoleseminarierna.

Vad departementschefen i förevarande hänseende anfört och föreslagit har

icke givit riksdagen anledning till annan erinran, än att arvodena till deltidsanställda

sköterskor ansetts böra fastställas efter samma grunder som lav

riksdagen beslutats för de allmänna läroverkens vidkommande. Den härav

föranledda merkostnaden, i runda tal 1 300 kronor vid folkskoleseminarierna

och 550 kronor vid småskoleseminarierna, har icke av riksdagens ansetts behöva

föranleda någon anslagshöjning för nästa budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

medgivit, att statsbidrag till kostnader för skolhälsovård vid folkskoleväsendet

må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med vad chefen för eckle
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse nr 319.

siastikdepartementet i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

25 februari 1944 förordat;

dels bemyndigat Kungl. Maj:t att, såvitt angår kostnaderna för skolläkarnas

resor inom folkskoleväsendet, efter den ytterligare utredning, som må anses

erforderlig, utfärda bestämmelser av innebörd, att staten kommer att helt

svara för dessa kostnader;

dels till Fortbildningskurser i skölby glen för lärare för budgetåret 1944/45

under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 10 000 kronor;

dels till Utgivande av tryckt handledning rörande skolans hälsovårdsarbete

för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag

av 15 000 kronor;

dels till Utrustning för skolhälsovård vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1944/45 under åttonde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag

av 95 000 kronor;

dels ock medgivit, att statsbidrag till kostnader för skolhälsovård vid högre

kommunala skolor må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med vad riksdagen

i det föregående angivit.

Stockholm den 2 juni 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1944 Ivar Hagaströms Boktryckeri A. B.

442106

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.