Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsför ordning en den 30 juni 1942

1944-06-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1944:327, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsför ordning en den 30 juni 1942

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 326—327.

3

Nr 326.

Godkänd av första kammaren den 3 juni 1944.

Godkänd av andra kammaren den 3 juni 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning angående ändring i vissa

delar av krigsfamiljebidragsför ordning en den 30 juni 1942

(nr 521).

(Andra lagutskottets utlåtande nr 43.)

Till Konungen.

Genom en den 3 mars 1944 dagtecknad proposition, nr 211, har Eders Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat

förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 521).

Riksdagen har bifallit förevarande proposition, vilket riksdagen härmed får

för Eders Kungl. Maj :t anmäla.

Stockholm den 3 juni 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 327.

Godkänd av första kammaren den 6 juni 1944.

Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter

för försvaret.

(Statsutskottets utlåtande nr 145.)

Till Konungen.

I propositionen nr 112 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag avstatsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 18 februari 1944, föreslagit

riksdagen att under Försvarets fabriksfond för budgetåret 1944/45 anvisa dels

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 327.

till Markförvärv för centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag

av 15 000 kronor, dels till Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter

ett investeringsanslag av 2 630 000 kronor, dels ock till Anskaffning av

maskiner och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter ett

investeringsanslag av 925 000 kronor.

Såsom av ärendet framgår beslöt 1943 års riksdag, att den nuvarande, förbandsvis

bedrivna tvätt- och reparationsverksamheten i fråga örn intendenturmateriel

vid försvarsväsendet skulle rationaliseras genom koncentration till ett

fåtal centrala tvätt- och reparationsanstalter. Samtidigt anvisade riksdagen medel

för uppförande av centrala dylika anstalter i Stockholm och Boden samt på

Gotland ävensom maskiner m. m. Riksdagen framhöll därjämte, bland annat,

att vid organisationens fortsatta utbyggnad borde övervägas de fördelar, som

kunde ernås genom att anstalterna avsåges för såväl statligt som kommunalt

bruk.

I nu föreliggande proposition har på grundval av en av 1942 års militära

reparations^ änstutredning verkställd utredning förslag framlagts örn uppförande

av ytterligare centrala tvätt- och reparationsanstalter, varjämte till behandling

upptagits därmed sammanhängande spörsmål.

Den nu föreslagna fortsatta utbyggnaden av ifrågavarande underhållstjänst

innebär att utöver ovannämnda redan beslutade tvätt- och reparationsanstalter

skulle uppföras fyra dylika anstalter, avsedda en för mellersta Norrland, en för

Västra Götaland, en för östra Götaland och en för södra Götaland. Mot förslaget,

som står i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förutsattes vid

ärendets behandling vid 1943 års riksdag, har riksdagen icke haft något att

erinra. Goda skäl hava synts riksdagen föreligga för att den för södra Sverige

avsedda centralanstalten med föreslagen förläggning till Hässleholm bör tills

vidare anstå. I fråga om de övriga anstalterna hava i fråga örn förläggningsplatsen

för de för östra och västra Götaland avsedda anstalterna icke några erinringar

rests mot en förläggning av desamma till Mjölby respektive Herrljunga.

Aven riksdagen har godkänt dessa förslag. Vad beträffar förläggningsplatsen

för den för mellersta Norrland avsedda anstalten har valet närmast

stått mellan Bräcke och Långsele. För att ifrågavarande anstalt med hänsyn

till omfattningen av det dit hänvisade militära tvättgodset skall erhålla en för

säkerställande av ett ekonomiskt tillfredsställande driftsresultat tillräcklig storleksordning

har verkställd utredning utvisat, att ett samgående med vederbörligt

landsting är erforderligt. Företagen undersökning rörande samarbetsmöjligheterna

har givit vid handen, att, därest anstalten förlägges till Långsele,

Västernorrlands läns landsting förklarat sig villigt att anlita anstalten för

länets sjukvårdsinrättningars behov. Härigenom skulle en till Långsele förlagd

tvättinrättning från länet tillföras omkring 700 000 kg. tvättgods eller lika

mycket som det beräknade militära tvättgodset. I fråga örn Bräcke-altemativet

bär Jämtlands läns landsting däremot avböjt ett samarbete med kronan. Även

örn ett dylikt samarbete med landstinget kunde komma till stånd, vill riksdagen

framhålla, att företagna undersökningar givit vid handen, att anstalten förlagd

till Bräcke ändock icke tillnärmelsevis kan ernå den tvättgodsmängd som

skulle bliva fallet, örn densamma förlädes till Långsele. Driftsekonomiskt sett

vore Långsele-alternativet sålunda att förorda. Även ur militär synpunkt har

detsamma ansetts godtagbart. Det förhållandet att Bräcke genom statliga åtgärder

åsamkats vissa ekonomiska förluster och att såsom kompensation härför

anstalten borde förläggas dit har riksdagen icke i detta sammanhang kunnat

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 327.

5

tillmäta avgörande betydelse. Riksdagen har vid övervägande av denna fråga

funnit på nu angivna och av departementschefen i övrigt anförda motiv företräde

böra givas åt Långsele-altemativet och har följaktligen beslutat, att anstalten

i fråga förlägges till nämnda ort.

En förläggning av centralanstalterna till ovan angivna orter medför givetvis

en icke oväsentlig stegring av behovet av bostäder därstädes. Emellertid hava,

såsom departementschefen meddelat, de kommunala myndigheterna å respektive

orter erbjudit sig att medverka till statlig låneförmedling för stimulerande av

bostadsproduktionen. Riksdagen har i likhet med departementschefen funnit,

att anstalterna icke böra komma till utförande, förrän det kan antagas att bostäder

i tillräcklig omfattning finnas att tillgå på de olika platserna.

Vad beträffar anstalternas personalbehov och löneställning för denna personal

hava de av 1943 års riksdag därvid angivna principerna följts. Riksdagen

har godkänt vad härutinnan föreslagits.

För uppförande av byggnader m. m. för centralanstalterna i Långsele, Herrljunga

och Mjölby har beräknats ett sammanlagt belopp av 2 630000 kronor,

vartill kommer 15 000 kronor för förvärv av viss tomtmark för anläggningen

i Herrljunga. Vidare har för maskiner och annan utrustning avsetts ett

belopp av 925 000 kronor. Mot beräkning av angivna belopp har icke något

synts vara att erinra. Riksdagen har alltså beslutat att i enlighet härmed anvisa

anslag under försvarets fabriksfond. Därest ytterligare markkostnader skulle

visa sig oundgängligen erforderliga, må det ankomma på Kungl. Maj :t att

medgiva kostnadernas bestridande från de till fabriksstyrelsens förfogande stående

medlen för framtida täckande genom särskilt anslag under försvarets

fabriksfond.

Under åberopande av det anförda och då departementschefens förslag jämväl

i de delar, varom riksdagen icke särskilt uttalat sig, icke givit anledning till

erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen under försvarets fabriksfond för

budgetåret 1944/45 anvisat dels till Markförvärv för centrala tvätt- och reparationsanstalter

ett investeringsanslag av 15 000 kronor, dels till uppförande av

centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag av 2 630 000 kronor,

dels ock till Anskaffning av maskiner och annan utrustning för centrala

tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag av 925 000 kronor.

Stockholm den 6 juni 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.