Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning arn Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1944/45 till nykterhetsvården jämte i ämnet väckt motion.

1944-06-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1944:362, Skrivelse till Konungen i anledning arn Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1944/45 till nykterhetsvården jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 362

3

Nr 362.

Godkänd av första kammaren den 13 juni 1944.

Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1944.

Rilcsdagens skrivelse till Konungen i anledning arn Kungl. Maj:ts proposition

angående vissa anslag för budgetåret 1944/45 till

nykterhetsvården jämte i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 161.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna

66, 71 och 72) föreslagit riksdagen att, i avhidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1944/45 beräkna vissa anslag till nykterhetsvården.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 259, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 14 april 1944,

föreslagit riksdagen att dels medgiva, att bidrag till anordnande av erkända

alkoholistanstalter m. m. måtte utgå enligt av föredragande statsrådet i nämnda

statsrådsprotokoll angivna grunder, dels ock för budgetåret 1944/45 anvisa

till Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter ett reservationsanslag

av 150 000 kronor, till Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag av 200 000

kronor och till Främjande av nykterhetsnämndemas verksamhet m. m. ett anslag

av 190 000 kronor.

I samband med Kungl. Majits ifrågavarande förslag bär riksdagen till behandling

förehaft motionen II: 263, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

vidtaga sådan ändring i grunderna för understöd till nykterhetsnämnderna,

sorn möjliggör för dessa att i ömmande fall av beviljat statsanslag och utan

karaktär av fattigvård ge försörjning och vård åt på grund av alkoholmissbruk

internerad persons anhöriga, samt att anslaget till nykterhetsnämndemas

verksamhet för ovannämnda syftemål höjes med 250 000 kronor utöver det i

statsverkspropositionen beräknade anslaget.

Olika åtgärder till motverkande av den inträdda försämringen i fråga örn

nykterhetstillståndet äro utan tvivel angelägna. Vid sitt tillstyrkande av de

nu ifrågavarande anslagsökningarna har föredragande statsrådet ansett sig kunna

utgå från att effekten i nykterhetsavseende av de därmed avsedda åtgärderna

blir större än effekten av en motsvarande medelsdisposition för personalökningar

vid den individuella kontrollen. I anledning härav får riksdagen erinra

örn att fjolårets riksdag beslutat (skrivelse nr 455) hos Kungl. Majit anhålla

örn en förutsättningslös och allsidig utredning angående den svenska nykterhetslagstiftningens

framtida innehåll och utformning. Av motiveringen till

nämnda beslut framgår, att utredningen skulle avse en planläggning av vår

nykterhetspolitik på längre sikt och söka -åstadkomma en sådan mera uttömmande

analys av förhållandena, som kan leda fram ej blott till förslag örn

omedelbara åtgärder mot ett stigande alkoholmissbruk utan fastmera till rikt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 362.

linjer för den svenska nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och utformning.

Det synes riksdagen, att resultatet av den sålunda planerade utredningen

bör avvaktas, innan ställning tages till frågan vilka av de av statsrådet berörda

åtgärderna, som ur effektivitetssynpunkt böra givas företräde.

Ehuru systembolagens personalfrågor icke i detta sammanhang äro föremål

för prövning, vill riksdagen likväl framhålla, att den nedgång i personalen på

bolagens motboksavdelningar, som omnämnes av statsrådet — och som avser antalet

på dessa avdelningar sysselsatta, ej antalet å desamma anställda personer

— enligt vad riksdagen inhämtat är att uppfatta som en rent temporär företeelse,

betingad av kontrollstyrelsens och bolagens beredvillighet att vid den allmänna

varuransoneringens tillkomst tillmötesgå ett från livsmedelskommissionen

framfört önskemål örn bolagens medverkan vid kontrollen över denna ransonering.

Då behovet av denna medverkan ansågs trängande och då arbetsbelastningen

å systembolagen vid tiden för varuransoneringens införande (april

1940) icke var densamma som för närvarande, ansågs det möjligt att för någon

tid låta viss å motboksavdelningarna anställd personal helt eller delvis tjänstgöra

på kristidsstyrelsernas kontrollbyråer. I den mån som kontrollbyråarbetet

vunnit ökad stadga och vuxit i omfattning samtidigt som systembolagens

egna arbetsuppgifter blivit alltmera krävande har en betydande återgång av

personal från kontrollbyråerna till motboksavdelningarna ägt rum.

Riksdagen vill även framhålla, att den individuella kontrollen handhaves av

systembolagen såsom självständiga företag under kontrollstyrelsens tillsyn och

att stegrade utgifter å budgeten för nykterhetsvården alltså icke hava någon

omedelbar återverkan på omfattningen av nämnda kontroll. Emellertid är riksdagen

av den uppfattningen, att ökad medelstilldelning till nu ifrågavarande

ändamål är i och för sig av förhållandena påkallad för åstadkommande av en

effektivisering av nykterhetsvården.

Vad angår anordnande av erkända alkoholistanstalter m. m. har det ökade

platsbehovet ansetts böra tillgodoses på sådant sätt, att en större differentiering

inom anstaltsvården möjliggöres. I likhet med föredragande statsrådet anser

riksdagen, att denna differentiering i första hand bör åstadkommas genom upprättande

av en särskild anstalt för sådana alkoholister, vilka kunna antagas

behöva endast en relativt kort interneringstid. Riksdagen finner ej anledning

till erinran mot att den för anordnande av Våmäshemmet vid fjolårets riksdag

beslutade höjningen av bidragen med 50 % generellt tillämpas för platser, som

inrättas efter den 1 juli 1944.

Vad statsrådet anfört beträffande statsbidrag till inackorderingshem och familjevård

föranleder ej erinran från riksdagens sida.

I fråga om länsnykterhetsnämnderna föreslås heltidsanställda ombudsmän

vid 10 sådana nämnder. Tjänsterna föreslås placerade i lönegraden Eo 19.

Riksdagen har icke kunnat undgå hysa viss tvekan, huruvida icke dessa tjänster

borde likställas med befattningarna såsom skyddskonsulent, vilka äro hänförda

till lönegraden Eo 21. Riksdagen bifaller emellertid Kungl. Maj :ts förslag,

men förutsätter, att allmänna lönenämndens yttrande över lönegradsplaceringen

inhämtas, sedan en viss tids erfarenhet vunnits örn göromålen på de nya

befattningarna.

Ehuru viss tveksamhet jämväl kan råda örn lämpligheten av att ombudsmännens

tjänsterum på sätt statsrådet ifrågasatt förläggas till systembolagen, synes

frågan härom böra prövas under hänsynstagande till förhållandena på de olika

orterna. Erinras må att systembolagens lokaler ej behöva tagas i anspråk för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 362. 5

ändamålet i de fall då nämnden redan förut ställt särskild lokal till ombudsmannens

förfogande.

Vad angår anslaget till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m.

föreslås i motionen II: 263, att nykterhetsnämndema skola sättas i tillfälle att

i ömmande fall giva försörjning och vård åt anhöriga till person, som internerats

på alkoholistanstalt. För detta ändamål skulle under anslaget avses ett

belopp av 250 000 kronor.

Enligt riksdagens mening tala starka skäl för åtgärder i motionens syfte. Att

medel finnas tillgängliga till underlättande av det ekonomiska betryck, som ofta

blir följden av internering på anstalt, kan vara av stor betydelse ej endast för

de hemmavarande under interneringstiden. Att hemmet kunnat hållas i stånd

under denna tid kan även vara av vikt till förebyggande av ett återfall i alkoholmissbruk.

Riksdagen, som icke är beredd att omedelbart bifalla motionsyrkandet,

anser att utredning i ämnet bör komma till stånd. Vid denna utredning

bör hänsyn tagas till i vad mån förhållandena vid andra likartade fall av förlorad

arbetsförmåga böra inverka på bedömningen av föreliggande fråga.

Därest den i motionen föreslagna understödsverksamheten finnes böra komma

till stånd, bör jämväl övervägas, huruvida densamma icke bör handhavas av vederbörande

anstaltsstyrelser i stället för av nämnderna.

I likhet med nykterhetsutredningen och föredragande statsrådet anser riksdagen

önskvärt, att nykterhetsnämndema stimuleras till att i ökad utsträckning

anordna övervakning av alkoholmissbrukare. Vad statsrådet härutinnan ävensom

i övrigt anfört föranleder ej erinran från riksdagens sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen

ej mindre anmäla, att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag dels

medgivit att bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter m. m. må utgå

enligt i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 14 april 1944 angivna

grunder, dels ock för budgetåret 1944/45 under femte huvudtiteln anvisat

till Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter ett reservationsanslag

av 150 000 kronor, till Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag av

200 000 kronor och till Främjande av nykterhetsnämndens verksamhet m. m.

ett anslag av 190 000 kronor,

än även i anledning av motionen II: 263 anhålla örn utredning angående understöd

åt hemmavarande anhöriga till den, som internerats å alkoholistanstalt.

Stockholm den 13 juni 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.