Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1944-06-20 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1944:368, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående anslag för budgetåret 1944/45 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 368.

Nr 368.

Godkänd av första kammaren den 20 juni 1944.

Godkänd av andra kammaren den 20 juni 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits

proposition angående anslag för budgetåret 1944/45

till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 182.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln, punkterna

126, 132, 134 och 150 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 4 januari 1944, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna

för budgetåret 1944/45

dels till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 29 525 000

kronor;

dels till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

ett anslag av 8 700 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor ett förslagsanslag

av 4 050 000 kronor;

dels ock till Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

ett reservationsanslag av 29 500 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 207, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 25

februari 1944, föreslagit riksdagen att

1. besluta, att samrealskolorna i Örnsköldsvik och Ludvika skola från och

med budgetåret 1944/45 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,

successivt utbyggas till högre allmänna läroverk, omfattande, förutom nu

befintliga realskollinjer, läroverket i Örnsköldsvik en fyraårig latinlinje och

en fyraårig reallinje samt läroverket i Ludvika en treårig latinlinje och en

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse nr 368.

treårig reallinje, under förutsättning att nämnda städer åtaga sig att i fråga

om respektive högre allmänna läroverk ej mindre tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor

eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal

än även bevilja ett engångsanslag av minst 5 000 kronor till

komplettering av undervisningsmaterielen och utvidgning av biblioteket;

2. besluta, att vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö samt

högre allmänna läroverken i Umeå och Västervik skola från och med budgetåret

1944/45 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt

inrättas nya gymnasielinjer, nämligen vid högre allmänna läroverket för gossar

i Malmö en fyraårig reallinje i stället för en av de treåriga reallinjema vid

läroverket, vid högre allmänna läroverket i Umeå en treårig reallinje i stället

för en av de fyraåriga reallinjerna vid läroverket samt vid högre allmänna

läroverket i Västervik en treårig reallinje, under förutsättning att respektive

städer förplikta sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte

inredning och möbelutrustning samt bostäder åt för vederbörande läroverk

erforderlig vaktmästarpersonal;

3. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för de

allmänna läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1944/45;

4. bemyndiga Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1944/45, då för realskolestadiet avsedd

ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida

befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;
5.

godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45;

6. bemyndiga Kungl. Majit att — med iakttagande i huvudsak av de av

departementschefen angivna grunderna — meddela beslut angående successiv

ombildning från och med budgetåret 1944/45 av kommunala mellanskolor

till samrealskolor, under förutsättning att respektive kommun förpliktar sig

dels att i fråga om den ombildade läroanstalten tillhandahålla erforderlig

möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt

bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock, i den mån Kungl. Majit

så finner påkallat, att intill ett belopp av 5 000 kronor bekosta komplettering

av undervisningsmaterielen och utvidgning av biblioteket vid läroanstalten;

7. bemyndiga Kungl. Majit att förordna om de avvikelser från personalförteckningen

och de överskridanden av maximerade poster i avliiningsstaten,

som föranledas av beslut örn kommunala mellanskolors ombildning till samrealskolor;
8.

bemyndiga Kungl. Majit att meddela de bestämmelser i övrigt, som

erfordras i samband med ombildningen av kommunala mellanskolor till samrealskolor;
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 368.

9. till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisa

ett förslagsanslag av 30 430 000 kronor;

10. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 12 000 kronor;

11. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor;

12. till Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag av 52 100 kronor;

13. till Psykologisk-pedagogiska institutet för budgetåret 1944/45 anvisa

ett reservationsanslag av 15 500 kronor.

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit vidare under åttonde huvudtiteln

(punkterna 133,135—138 samt 145—147 av förutnämnda statsrådsprotokoll

för den 4 januari 1944) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att de för budgetåret 1943/44 gällande provisoriska avlöningsbestämmelserna

för Övningslärare vid de högre kommunala skolorna skola

äga tillämpning jämväl för budgetåret 1944/45;

dels medgiva, att för budgetåret 1943/44 gällande grunder för provisorisk

avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa Övningslärare vid

nämnda skolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1944/45;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000 kronor;

dels till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor;

dels besluta, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret

1943/44 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig

tillämpning jämväl för budgetåret 1944/45;

dels besluta, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna må under

budgetåret 1944/45 utgå tilläggsunderstöd i enlighet med vad departementschefen

förordat;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 658 600 kronor;

dels besluta, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga om

beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl

för budgetåret 1944/45;

dels till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1944/45

anvisa ett förslagsanslag av 446 900 kronor,

därav 30 000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter

under läsåret 1944/45 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor,

att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt

angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag och av departementschefen

i förutnämnda statsrådsprotokoll för den 4 januari 1944;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse nr 368.

dels till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret

1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 54 100 kronor;

dels såsom Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i

kvinnlig slöjd för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 28 000 kronor;

dels såsom Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala för budgetåret

1944/45 anvisa ett anslag av 80 000 kronor;

dels ock såsom Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål

för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 14 900 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels motionen I: 292, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de

vid 1940 års riksdag fattade besluten om ett maximum av 35 lärjungar i realskolans

högsta klass och avskaffande av rätten till uppdelning av vissa klasser

med mer än 24 lärjungar måtte upphävas från läsåret 1944/45, samt, för möjliggörande

härav, öka de i Kungl. Maj:ts proposition nr 207 upptagna förslagsanslagen

under punkterna 9 och 11 av 30 430 000 kronor och 4 100 000 kronor

med sammanlagt 420 000 kronor;

dels de likalydande motionerna I: 291 och II: 471, vari hemställts, att riksdagen

måtte för budgetåret 1944/45 anvisa ett anslag av 6 500 kronor för

anordnande i enlighet med skolöverstyrelsens ovan nämnda förslag av en kurs

i psykologi för lärare vid kommunala flickskolor med flera läroanstalter;

dels motionen II: 260, vari hemställts, att riksdagen med bifall till vad i

statsverkspropositionens åttonde huvudtitel under punkterna 136—138 föreslagits

ville hos Kungl. Maj:t hemställa om igångsättande snarast av en allsidig,

förutsättningslös utredning av de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

löne- och pensionsförhållanden och örn de till dessa läroanstalter utgående

statsunderstödens form och omfattning;

dels motionen II: 363, vari bland annat hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t begär att en utredning med åtföljande lönereglering för

lärarinnorna vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala liksom för lärarinnorna

vid övriga enskilda statsunderstödda skolköks- och handarbetsseminarier

måtte komma till stånd;

dels motionen II: lil, vari hemställts, att riksdagen med bifall till vad under

punkterna 145—147 i statsverkspropositionens åttonde huvudtitel föreslagits

ville hos Kungl. Majit anhålla om en snabb allsidig utredning av löneförhållandena

vid de privata seminarierna för utbildande av lärarinnor i kvinnlig

slöjd och i hushållsgöromål samt örn storleken av de härför utgående statsanslagen;
dels

de likalydande motionerna 1:59 och 11:88, vari hemställts, l:o) att

riksdagen för budgetåret 1944/45 måtte anslå 100 000 kronor till stipendier

för korrespondensstudier för obemedlade eller mindre bemedlade studiebegåvade

ungdomar, 2:o) att riksdagen för samma budgetår måtte anslå 50 000

kronor att användas för statsbidrag till anskaffande av lokaler för s. k. roberts
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 368.

forsskolor, samt 3:o) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära,

att 1940 års skolutredning måtte erhålla i uppdrag att särskilt utreda frågan

om att för landsbygdens ungdom skapa möjligheter att erhålla en efter bygdens

yrkes- och kulturliv anpassad undervisning, varvid särskilt bör tillses,

att undervisningen kan ske ute i bygden så långt detta är möjligt;

dels motionen 1:241, vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret

1944/45 anslå ett förslagsanslag av 50 000 kronor för understödjande av den

undervisningsverksamhet, som i motionen omnämnts, eventuellt genom deltagande

med viss procent i landstings eller kommuns havda kostnader för

ändamålet;

dels ock motionen II: 18, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.

Majit ville begära utvidgade direktiv till 1940 års nu arbetande skolutredning,

varigenom denna l:o) erhölle i uppdrag att med ändring av nu förebådade

förslag, avseende att komma företrädesvis landsbygdens befolkning

till godo, utarbeta och framlägga förslag till stödåtgärder för att underlätta

tillträdet till högre skolundervisning för därtill lämpade barn från ekonomiskt

svagt ställda familjer i hela riket, landsbygden såväl som städer och skolorter,

samt 2:o) erhölle i uppdrag att utreda frågan örn möjligheterna att vid

en eller flera av landets folkhögskolor inrätta ett »specialgymnasium» med

sikte på att tillgodose de senväckta studiebegåvningarnas utbildningsbehov

och skapa en kanal mellan det fria och frivilliga folkbildnings- och studiearbetet

och den reguljära, högre skolundervisningen.

I. Organisatoriska förändringar.

1. Upprättande av nya statliga gymnasier.

I fjol uttalade riksdagen (skrivelse nr 229), att riksdagen fann starka skäl

tala för upprättandet av nya statliga gymnasier i landsorten, exempelvis i Örnsköldsvik

och Ludvika eller på annan ort i Bergslagen samt i Sollefteå. Riksdagen

ansåg sig böra understryka önskvärdheten av att i första hand de delar

av landet, vilka för närvarande intoge en i gymnasiehänseende mindre gynnad

ställning, bleve tillgodosedda med gymnasier. Riksdagen förutsatte, att 1940

års skolutredning ägnade frågan örn den nuvarande fördelningen av de statliga

gymnasierna mellan olika delar av landet en ingående översyn, i syfte att i sådant

avseende ernå en ur olika synpunkter jämn och rättvis uppdelning av desamma.

Det borde ankomma på Kungl. Majit att, sedan nämnda översyn vidtagits

och därest de statsfinansiella förhållandena sådant medgåve, för riksdagen

framlägga förslag i ämnet. Riksdagen ansåg sig emellertid böra framhålla,

att synnerligen starka skäl talade för upprättandet snarast möjligt av

ett statligt gymnasium i Örnsköldsvik, vilken fråga torde kunna lösas utan

avvaktan på att resultatet av omförmälda översyn förelåge.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse nr 368.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att statliga gymnasier skola

från och med nästa budgetår eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,

upprättas i Örnsköldsvik och Ludvika. Enligt riksdagens mening

hava bärande skäl blivit anförda för ‘upprättande av dessa gymnasier, varför

riksdagen bifaller ifrågavarande förslag.

2. Anordnande av nya linjer vid vissa gymnasier.

I enlighet med departementschefens förslag medgiver riksdagen, att från

och med budgetåret 1944/45 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,

vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö inrättas en fyraårig

reallinje i stället för en av de treåriga reallinjerna vid läroverket, att vid högre

allmänna läroverket i Umeå inrättas en treårig reallinje i stället för en av de

fyraåriga reallinjerna vid läroverket samt att vid högre allmänna läroverket

i Västervik inrättas en treårig reallinje.

3. Ombildning av kommunala mellanskolan i Solna

till samrealskola.

Riksdagen bifaller departementschefens förslag angående ombildning av

kommunala mellanskolan i Solna till samrealskola från och med höstterminen

1944 eller den senare tidpunkt, som Kungl. Majit med hänsyn till lokalfrågans

ordnande må komma att bestämma. Emot departementschefens förslag till

skolans organiserande och successiva utbyggande har riksdagen icke funnit

anledning till erinran. I detta sammanhang vill riksdagen framhålla, att frågan

örn inrättande vid skolan av en praktisk linje synes böra ägnas uppmärksamhet

från Kungl. Majits sida.

4. Förstatligande av kommunala mellanskolor i övrigt.

Departementschefen har ansett sig böra förorda, att staten successivt övertager

samtliga kommunala mellanskolor, med undantag för skolor, som uppvisa

påtagliga brister i fråga örn lokalförhållanden, lärjungefrekvens och verksamhetstid

etc. Förstatligandet föreslås av departementschefen tillgå så, att staten

under vart och ett av de fem närmast följande budgetåren övertager ett så stort

antal skolor, att statens slutliga merkostnad för de skolor, som varje särskilt år

övertagits av staten, uppgår till omkring Vs av den summa, som slutligt

skulle erfordras för ett förstatligande av samtliga nu existerande kommunala

mellanskolor. Den i varje särskilt fall nödvändiga prövningen överlämnas

åt Kungl. Majit, som bemyndigas att inom ramen för den för ändamålet

beräknade kostnaden vid varje särskilt tillfälle utvälja de skolor,

som med hänsyn till speciella förutsättningar och till skolväsendets allmänna

utveckling då böra ifrågakomma till förstatligande samt att i den

utsträckning, som förstatligandet kräver, överskrida vissa anslagsposter

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse nr 368.

och genomföra nödiga ändringar i personalförteckningen för de allmänna

läroverken. Departementschefen har förutsatt, att de kommuner, vilkas

skolor ännu ej fylla alla betingelser för förstatligande, skola under femårsperioden

verka för att undanröja föreliggande hinder, i den mån dessa

bero på faktorer, varöver kommunerna råda. Likaledes har departementschefen

räknat med att det inom övergångstiden skall bliva möjligt att

bilda sig en säker uppfattning örn de yngre mellanskolornas framtidsutsikter

med avseende å elevantal m. m. För samtliga förstatligade skolor

böra vissa av departementschefen angivna villkor gälla.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla departementschefens förslag till

lösning av här förevarande fråga, vilket innebär, att samtliga nuvarande

kommunala mellanskolor, som uppfylla de av departementschefen angivna

villkoren och alltså visa nödig stabilitet, komma att förstatligas under en

femårsperiod.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang yttrat och föreslagit

har icke givit riksdagen anledning till erinran.

5. Inrättande av ett psykologisk-pedagogiskt

institut.

1942 års riksdag uttalade sig i princip välvilligt till en av departementschefen

i propositionen 1942:255 framlagd plan för upprättande framdeles

av ett psykologisk-pedagogiskt institut. Denna plan har nu av skolöverstyrelsen

närmare utformats, varvid vissa konkreta arbetsuppgifter för institutet

angivits. Departementschefen har med vissa mindre justeringar tillstyrkt

den av skolöverstyrelsen föreslagna organisationen. Riksdagen anser

sig kunna godtaga departementschefens förslag. Riksdagen finner sålunda

lämpligt, att institutets styrelse får den av departementschefen angivna sammansättningen,

d. v. s. att den skall bestå av 10 ledamöter, varav rektor vid

statens normalskola, skolöverläkaren och landets fyra professorer i psykologi

och pedagogik skola vara självskrivna samt de fyra återstående — representerande

folkskolan, läroverken, yrkesundervisningen, respektive föräldraintresset

— skola utses av Kungl. Majit.

Departementschefen har i detta sammanhang föreslagit att pedagogiska

biblioteket i organisatoriskt avseende skall övertagas av psykologisk-pedagogiska

institutet från den tidpunkt, som av Kungl. Majit må komma att

bestämmas. Innan en sådan sammanslagning kommer att äga rum, avses en

inventering skola komma till stånd av bokbestånden i pedagogiska biblioteket

och förutvarande högre lärarinneseminariets bibliotek, varvid förefintliga

dubbletter skola införlivas med skolöverstyrelsens bibliotek. Med hänsyn

till skolöverstyrelsens behov av ett rikhaltigt pedagogiskt bibliotek finner

riksdagen sig för närvarande icke beredd att taga definitiv ställning till

ifrågavarande förslag och förutsätter fördenskull att frågan om nämnda

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 368. 15

sammanslagning i vart fall underställes riksdagens prövning, innan den genomföres.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

har icke givit riksdagen anledning till erinran.

II. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Allmänna läroverken: Avlöningar,

a) Besparingsåtgärder.

Departementschefen har på anförda skäl föreslagit, att den sedan läsåret

1940/41 tillämpade mekaniskt verkande spärren för upprättandet av nya

klassavdelningar skall upphävas för nästa läsår. Departementschefen har dock

härvid förutsatt, att medgivande från Kungl. Maj:ts sida att upprätta nya

parallellavdelningar inom nybörjara vdelningar skall föregås av en omsorgsfull

prövning och att sådant medgivande icke skall lämnas annat än då särskilda

omständigheter därtill föranleda. Riksdagen anser i likhet med departementschefen,

att en ansvällning av gymnasierna icke är önskvärd och vill understryka

angelägenheten av att det allmänna undervisningsväsendet så utbygges och

organiseras, att rekryteringen av de praktiska yrkena underlättas. Vad sistnämnda

fråga beträffar har departementschefen framhållit, att det för närvarande

pågår en brett upplagd undersökning av ifrågavarande utbildningsmöjligheter.

Riksdagen får erinra om att riksdagen genom maximeringen

av antalet nybörj aravdelningar främst velat undvika en alltför stark

tillströmning till de teoretiska studiebanorna, men spärranordningen har

samtidigt haft betydelse ur statsfinansiell synpunkt genom att motverka

den eljest fortgående automatiska stegringen av statens utgifter för de allmänna

läroverken. Då riksdagen emellertid nu anser sig icke böra. motsätta

sig ett bifall till departementschefens förslag om spärrens upphävande har

för detta riksdagens ståndpunktstagande — förutom de skäl departementschefen

anfört — det förhållandet varit avgörande, att avsevärda svårigheter

med hänsyn till ovissheten om vilket antal kommunala mellanskolor

som komma att förstatligas nästa år föreligga för fastställande av en lämpligt

avvägd maximisiffra beträffande antalet nybörjaravdelningar. Riksdagen

vill emellertid starkt understryka angelägenheten av att medgivande

från Kungl. Maj:ts sida till upprättande av nya parallellavdelningar inom

nybörjaravdelningar — såsom departementschefen förutsatt — lämnas

allenast i sådana fall, då särskilda omständigheter därtill föranleda.

Vad riksdagen sålunda anfört Ilar avseende även på med de allmänna

läroverken jämförliga skolformer.

Riksdagen bifaller i övrigt vad departementschefen under denna punkt

anfört och föreslagit.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse nr 368.

Från och med budgetåret 1940/41 gäller i besparingssyfte att det högsta

tillåtna lärjungeantalet i realskolans högsta klass är 35 mot förut 30 varjämte

jämväl föreskrivits, att uppdelning av klassavdelning vid nybörjarundervisning

i modersmålet, tyska, engelska och franska i realskolan icke

må äga rum, om särskilda kostnader för statsverket därav föranledas. Härigenom

samt genom motsvarande åtgärder beträffande de högre kommunala

skolorna inbesparades för budgetåret 1940/41, enligt i propositionen

1940: 154 framlagda beräkningar, i runt tal 671 000 kronor, varav 345 000

kronor vid de allmänna läroverken, 145 000 kronor vid de kommunala

flickskolorna, 89 000 kronor vid de kommunala mellanskolorna och 92 000

kronor vid de högre folkskolorna och de praktiska mellanskolorna. Liknande

besparingar ha givetvis gjorts för de därpå följande budgetåren. Såsom

i motionen I: 292 framhålles, torde dessa besparingsåtgärder, vilka vid sin

tillkomst uttryckligen betecknades såsom av det statsfinansiella läget föranledda

tillfälliga restriktioner, ha vållat icke oväsentliga olägenheter för

undervisningen. Riksdagen är dock med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna

icke beredd att på sätt motionären synes avse förorda ett omedelbart

slopande av nämnda restriktioner. Emellertid vill riksdagen framhålla

vikten av att ifrågavarande restriktioner icke upprätthållas längre

än de statsfinansiella förhållandena oundgängligen kräva. Riksdagen förutsätter

därför, att Kungl. Maj:t så snart som möjligt för riksdagen framlägger

förslag om avveckling av ifrågavarande provisoriska besparingsåtgärder.

b) Anslagsberäkningar.

Departementschefens beräkning av det för nästa budgetår erforderliga

förslagsanslaget till avlöningar vid de allmänna läroverken har icke givit

riksdagen anledning till annan erinran, än att riksdagen med hänsyn till

innevarande års riksdags i dess skrivelse nr 319 anmälda beslut örn höjning

av de av departementschefen i propositionen nr 193 förordade arvodena

till skolsköterskor vidtagit en höjning av delposten till arvoden åt

skolläkare m. m. med 11 500 kronor till 231 500 kronor. Till följd härav har

i avrundningssyfte anslagsposten till rörligt tillägg minskats med 1 500 kronor

i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag och således uppförts med 3 887 800

kronor. Förevarande anslag har således uppförts med (30 430 000 + 11 500

— 1 500 =) 30 440 000 kronor.

2. Anslaget till Kommunala läroverk: Understöd åt

vissa kommunala gymnasier.

Riksdagen bifaller vad departementschefen under förevarande punkt föreslagit.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 368.

17

3. Förslagsanslagen till bidrag till kommunala flickskolor,

kommunala mellanskolor och praktiska

mellanskolor.

Från och med den 1 juli 1943 har en definitiv lönereglering genomförts för

lärarpersonalen vid ifrågavarande skolor, dock ej för Övningslärare, vilka i avbidan

på resultatet av en pågående utredning ansetts böra kvarstå vid nu gällande

provisoriska lönebestämmelser. Såsom departementschefen framhållit,

torde dessa provisoriska lönebestämmelser böra gälla även för nästa budgetår.

Riksdagen erinrar örn att riksdagen i det föregående yttrat sig angående

motionen I: 292, vilken äger avseende jämväl å förslagsanslaget till bidrag

till kommunala mellanskolor.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn anslag för nästa budgetår till högre

kommunala skolor bifalles av riksdagen.

4. Förslagsanslagen till bidrag till högre goss- och samskolor,

högre flickskolor och enskilda mellanskolor.

Departementschefen har framhållit, att han vöre medveten om att det ekonomiska

läget för flertalet privatläroverk vore sådant, att åtgärder för åstadkommande

av en förbättring i längden vore ofrånkomliga. Departementschefen

har vidare påpekat, att de förslag till löneförbättring åt lärarpersonalen vid

privatläroverken, som av skolöverstyrelsen nu framlagts, icke i och för sig

syntes kunna giva anledning till någon väsentlig erinran, men att departementschefen

likväl med hänsyn till de allmänna principerna för behandlingen

av lönefrågor i årets statsverksproposition sett sig nödsakad att släppa tanken

på att förorda förslagets genomförande redan från och med nästa budgetår.

Den skillnad som nu råder mellan vissa lärarlöner vid de kommunala skolorna

å ena sidan och vid de enskilda läroverken å den andra, är såsom av

skolöverstyrelsens yttranden och motionen II: 260 framgår mycket betydande.

Riksdagen anser, att frågan örn en definitiv löne- och pensionsreglering för

lärarpersonalen vid privatläroverken icke kan skjutas på framtiden, utan att

en utredning av dessa spörsmål samt rörande statsbidragets storlek och utformning

snarast bör komma till stånd. Emellertid hava dessa frågor även

ett bestämt samband med de organisationsproblem beträffande de allmänna

läroverken, vilka för närvarande äro föremål för skolutredningens prövning.

Skulle på grund härav ett uppskov visa sig nödvändigt för genomförande av

en definitiv löne- och pensionsreglering vid privatläroverken, anser riksdagen

det böra övervägas att bereda lärarpersonalen vid dessa skolor en provisorisk

förbättring av de nuvarande löneförmånerna, I enlighet med det i motionen

II: 260 framstiillda yrkandet anhåller riksdagen alltså hos Kungl. Majit om

verkställande av utredning i ovannämnda avseenden.

Bihang till riksdagens protokoll isilif. 1 !t sami. Nr 3G7- 363.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse nr 368.

I enlighet med departementschefens förslag har riksdagen för budgetåret

1944/45 anvisat till Bidrag till högre goss- och samskolor ett anslag av 658 600

kronor, till Bidrag till högre flickskolor ett anslag av 446 900 kronor och till

Bidrag till enskilda mellanskolor ett anslag av 54 100 kronor.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

har icke givit riksdagen anledning till erinran eller uttalande.

5. Anslagen till enskilda handarbets- och skolköks seminarier.

Med hänsyn till den ståndpunkt riksdagen i det föregående intagit i fråga

örn beredande av löneförbättring för nästa budgetår åt lärarpersonalen vid

de statsunderstödda enskilda läroanstalterna anser sig riksdagen böra bifalla

departementschefens föreliggande förslag. Riksdagen har emellertid funnit att

starka skäl blivit anförda i motionerna II: lil och II: 363 för att en utredning

kommer till stånd rörande de vid här ifrågavarande privata utbildningsanstalter

rådande löneförhållandena jämte därmed sammanhängande frågor. Vid

denna utredning torde även böra tagas under övervägande huruvida icke ett

statligt handarbetsseminarium borde upprättas. Skulle det av olika anledningar

visa sig ogörligt att inom rimlig tid genomföra en definitiv lönereglering för

lärarpersonalen vid berörda utbildningsanstalter torde det böra övervägas att

genom åtgärder av tillfällig natur skapa bättre löneförhållanden för dessa

anstalters lärarkategorier. Riksdagen anhåller alltså, i anledning av motionerna

II: lil och II: 363, hos Kungl. Maj:t örn verkställande av utredning i av riksdagen

ovan angivna avseenden.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

har icke givit riksdagen anledning till erinran.

6. Anslag till kurser för lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter.

Riksdagen bifaller vad departementschefen föreslagit ifråga örn anslag

för nästa budgetår å tillhopa 52 100 kronor till anordnande av kurser i sexualundervisning,

värntjänstutbildning samt hemsjukvård och olycksfallsvård.

I motionerna I: 291 och II: 471 har hemställts örn anvisande av ett belopp

av 6 500 kronor jämväl till en kurs i psykologi för lärare vid kommunala flickskolor

m. fl. läroanstalter i enlighet med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag.

Riksdagen har funnit nämnda förslag väl motiverat och anvisar därför

6 500 kronor för nämnda ändamål.

Riksdagen har alltså för nästa budgetår uppfört ifrågavarande anslag med

(52 100 + 6 500 =) 58 600 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 368.

19

lil. Motioner angående förbättring av studiemöjligheterna

för viss ungdom m. m.

Vid innevarande års riksdag ha väckts vissa motioner, vilka hava till syfte

att underlätta studiemöjligheterna för ungdom från landsbygden.

I motionerna I: 59 och II: 88 har sålunda yrkats, att riksdagen måtte för

nästa budgetår anvisa dels ett anslag av 100 000 kronor till stipendier för korrespondensstudier

för obemedlade eller mindre bemedlade studiebegåvade

ungdomar, dels ock ett anslag av 50 000 kronor att användas till statsbidrag

för anskaffande av lokaler för s. k. robertsf or sskolor, ävensom att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära att 1940 års skolutredning erhåller

i uppdrag att särskilt utreda frågan om att för landsbygdens ungdom skapa

möjligheter att erhålla en efter bygdens yrkes- och kulturliv anpassad undervisning,

varvid särskilt bör tillses, att undervisningen kan ske ute i bygden

så långt detta är möjligt.

Vidare har i motionen I: 241 yrkats, att riksdagen måtte för nästa budgetår

anvisa ett anslag av 50 000 kronor för understödjande av kommunala korrespondensrealskolor,

eventuellt genom deltagande med viss procent i landstings

eller kommuns havda kostnader för ändamålet.

Härutöver har i en motion, II: 18, berörts frågan om stödåtgärder för att

underlätta tillträdet till högre skolundervisning för ungdom från såväl landsbygd

som städer och skolorter. I sådant avseende har i motionen föreslagits,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t begära utvidgade direktiv till

1940 års skolutredning, varigenom denna erhåller i uppdrag att med

ändring av förebådade förslag, avseende att komma företrädesvis landsbygdens

befolkning till godo, utarbeta och framlägga förslag till stödåtgärder för

att underlätta tillträdet till högre skolundervisning för därtill lämpade barn

från ekonomiskt svagt ställda familjer i hela riket. I samma motion har

vidare yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att åt

skolutredningen uppdrages att utreda frågan om möjligheterna att vid en eller

flera av landets folkhögskolor inrätta ett »specialgymnasium» med sikte på

att tillgodose de senväckta studiebegåvningarnas utbildningsbehov och skapa

en kanal mellan det fria och frivilliga folkbildnings- och studiearbetet och den

reguljära, högre skolundervisningen.

Sedan ifrågavarande motioner väckts har 1940 års skolutredning avgivit

utredning och förslag angående vidgade möjligheter till högre undervisning

för landsbygdens ungdom (stat. off. utredn. 1944:22).

Häri har skolutredningen till behandling upptagit de i motionerna I: 59 och

II: 88 och I: 241 berörda frågorna angående statligt understöd för deltagande

i korrespondensundervisning ävensom framställt en rad förslag till positiva

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse nr 368.

åtgärder härutinnan. De i dessa motioner framställda olika förslagen örn anvisande

av vissa anslag redan för nästa budgetår för beredande av ökade

utbildningsmöjligheter för landsbygdens ungdom har riksdagen icke ansett sig

kunna bifalla. Det torde i första hand böra ankomma på Kungl. Maj:t att

pröva de förslag, som av skolutredningen framlagts i samma syfte. Riksdagen

förväntar, att denna prövning med det snaraste kommer att ske och att av

densamma föranledda förslag utan dröjsmål komma att föreläggas riksdagen.

Riksdagen får vidare framhålla, att skolutredningen meddelat, att utredningen

i ett senare betänkande har för avsikt att framlägga förslag till åtgärder i syfte

att skapa en för landsbygdens yrkesliv särskilt avpassad undervisning. Riksdagen,

som utgår ifrån att vad i motionerna I: 59 och II: 88 i detta ämne anförts

därvid kommer att av skolutredningen upptagas till övervägande, har

emellertid funnit sig böra i anledning av vad i motionerna yrkats för nästa

budgetår anvisa ett anslag av 50 000 kronor till statsbidrag för anskaffande

av lokaler för s. k. robertsforsskolor.

Med anledning av motionen II: 18 vill riksdagen till en början erinra, att

fjolårets riksdag i sin skrivelse nr 229 framhöll, att även ungdom från orter,

där högre läroanstalter funnes, ofta vore förhindrade att av ekonomiska skäl

genomgå dessa läroanstalter. De åtgärder för studiehjälp, som vore föremål

för övervägande, borde därför icke enbart taga sikte på landsbygdens ungdom.

Skolutredningen kommer att i annat sammanhang till behandling upptaga

de problem beträffande hjälpåtgärder för underlättande av tillträdet till högre

skolundervisning för studielämpliga barn från ekonomiskt svagt ställda familjer

i städer och tätorter, som diskuteras i nyssnämnda motion. Med anledning

härav har det icke synts riksdagen erforderligt att hos Kungl. Maj:t anhålla

örn utredning i ämnet.

I motionen II: 18 har vidare påyrkats, att utredning skulle verkställas av

skolutredningen rörande möjligheterna att vid en eller flera av landets folkhögskolor

inrätta ett specialgymnasium med sikte på att tillgodose de senväckta

studiebegåvningarnas utbildningsbehov och skapa en kanal mellan det

fria och frivilliga folkbildnings- och studiearbetet och den reguljära högre

skolundervisningen. Riksdagen får erinra om att det av motionärerna angivna

syftet hittills i viss utsträckning tillgodosetts framför allt genom aftonundervisning

vid vissa läroanstalter. Dylik aftonundervisning har varit anordnad

vid Malmö aftonskola och vid Stockholms samgymnasium, varjämte

1938 års riksdag på förslag av Kungl. Majit beslöt upprättandet från och

med läsåret 1938/39 av en linje med aftonundervisning för real- och studentexamen

(statens aftonskola) vid allmänna läroverket å Kungsholmen i Stockholm.

Vidare är såväl Fjellstedtska skolan i Uppsala som Lunds privata elementarskola

i viss utsträckning inriktad på en speciell studiegång för eleverna,

i syfte bland annat att underlätta studiemöjligheterna för sådana

studiebegåvningar, som i förevarande sammanhang beröras i motionen. Olika

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse nr 368.

åtgärder kunna tänkas för att ytterligare öka möjligheterna på förevarande

område, såsom t. ex. upprättandet av flera aftonskolor och ställande av stipendiemedel

till förfogande. Ehuru riksdagen icke är övertygad om lämpligheten

av att anknyta av motionärerna ifrågasatta specialgymnasier till folkhögskolorna,

anser riksdagen emellertid erforderligt, att såväl denna fråga

som spörsmålet örn upprättandet av internat för här ifrågavarande elevklientel

kräver en närmare utredning. Denna utredning torde böra anförtros åt

skolutredningen, vilken riksdagen förutsätter komma att i samband med behandlingen

av gymnasieorganisationen överväga vilka åtgärder i övrigt som

lämpligen befinnas böra vidtagas för att tillgodose den nu berörda speciella

utbildningsuppgiften. Riksdagen anhåller därför, att Kungl. Majit ville uppdraga

åt skolutredningen att verkställa utredning i av riksdagen sålunda angivna

avseenden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Majits förslag och motionerna I: 59 och II: 88

samt med bifall till motionerna I: 291 och II: 471,

1. beslutat, att samrealskoloma i Örnsköldsvik och Ludvika skola från och

med budgetåret 1944/45 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,

successivt utbyggas till högre allmänna läroverk, omfattande, förutom nu

befintliga realskollinjer, läroverket i Örnsköldsvik en fyraårig latinlinje och

en fyraårig reallinje samt läroverket i Ludvika en treårig latinlinje och en treårig

realhnje, under förutsättning att nämnda städer ataga sig att i fråga

örn respektive högre allmänna läroverk ej mindre tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning, bostad at rektor

eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal

än även bevilja ett engångsanslag av minst 5 000 kronor till

komplettering av undervisningsmaterielen och utvidgning av biblioteket;

2. beslutat, att vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö samt

högre allmänna läroverken i Umeå och Västervik skola från och med budgetåret

1944/45 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer, successivt

inrättas nya gymnasielinjer, nämligen vid högre allmänna läroverket för gossar

i Malmö en fyraårig reallinje i stället för en av de treåriga reallinjema

vid läroverket, vid högre allmänna läroverket i Umea en treårig reallinje i

stället för en av de fyraåriga reallinjema vid läroverket samt vid högre allmänna

läroverket i Västervik en treårig reallinje, under förutsättning att

respektive städer förplikta sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte infedning och möbelutrustning samt bostäder åt för vederbörande

läroverk erforderlig vaktmästarpersonal;

3. godkänt följande personalförteckning för de allmänna läroverken, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens skrivelse nr 368.

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

22 rektorer vid högre allmänna läroverk, avlöningsgrupp I ........ E13

19 » » » » » » II ........ E12

23 » » » » » » in ........ E ii

3 rektorer vid realskolor, avlöningsgrupp I .................... E9

25 » » » » II .................... gg

27 » » » » lil .................... E 7

23 » » » » iy .................... gg

448 lektorer ............................................... A 27

Anm. Av dessa lektorstjänster må endast 443 uppehållas.

1 283 adjunkter .............................................. A 23

Anni. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många, att antalet

uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger

sammanlagt 1 282.

265 ämneslärarinnor ......................................... y 21

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att

antalet uppehållna ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat

ej överstiger sammanlagt 265.

114 lärare i teckning ........................................ A 20

85 » » musik .......................................... A 20

103 » » gymnastik med lek och idrott...................... A 20

4 övningsskollärare ........................................ A 20

31 lärarinnor i kvinnlig slöjd................................. A16

81 vaktmästare ...................................... A 7

61 » ............................................ A 6

17 » ............................................ A 5

Tjänstemän å övergångsstat.

39 adjunkter .............................................. a 22

Anm. Av dessa adjunktstjänster må uppehållas endast så många, att antalet

uppehållna adjunktstjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger

sammanlagt 1 282.

9 ämneslärarinnor......................................... A 22

Anm. Av dessa ämneslärarinnetjänster må uppehållas endast så många, att

antalet ämneslärarinnetjänster å ordinarie stat och å övergångsstat ej överstiger

sammanlagt 265.

1 lärare i teckning......................................... A21

1 lärarinna i kvinnlig slöjd.................................. A18

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än d’en 20:e.

250 adjunkter.............................................. Eo 21

4. bemyndigat Kungl. Majit att — utan hinder av sagda personalförteckning

— tills vidare under budgetåret 1944/45, då för realskolestadiet avsedd

ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk skall tillsättas, besluta, huru
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 368. 23

vida befattningen skall kungöras ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;
5.

godkänt följande avlöningsstat för de allmänna läroverken, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1944/45:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . kronor 20 990 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit:

a) Arvoden åt kvinnliga sakkunniga

...................... kronor 450

b) Arvoden åt tillsynslärare...... » 8 450

c) Personliga tilläggsarvoden åt första

lärarinnor............... » 1200

d) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis.

................... » 231500

e) Arvoden åt bibliotekarier ..... » 93 200

f) Arvoden åt biträden på rektors
expeditionerna.

............. » 123 000

g) Särskilda arvoden vid provårs
läroverk.

.................. » 172 500

h) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola.................. » 5 800

i) Arvode åt biträdande föreståndarinna

..................... » 1200

j) Personlig lönefyllnad åt vissa rektorer

...................... » 11500 » 648 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

................................. » 5 840 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... » 3 887 800

Summa kronor 31 366 600

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad .... kronor 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyresersättningar och hyror..... » 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m

37 600

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse nr 368.

4. Av vaktmästare erlagda hyror samt

ersättning för bränsle och lyse . . . kronor 120 000

5. Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor

till vaktmästarpersonalens

avlöning.................... » 480 000 kronor 926 600

Nettoutgift kronor 30 440 000;

6. bemyndigat Kungl. Majit att — med iakttagande i huvudsak av de i

det föregående angivna grunderna — meddela beslut angående successiv ombildning

från och med budgetåret 1944/45 av kommunala mellanskolor till

samrealskolor, under förutsättning att respektive kommun förpliktar sig dels

att i fråga om den ombildade läroanstalten tillhandahålla erforderlig möbelutrustning,

bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt bostäder

åt erforderlig vaktmästarpersonal, dels ock, i den mån Kungl. Majit

så finner påkallat, att intill ett belopp av 5 000 kronor bekosta komplettering

av undervisningsmaterielen och utvidgning av biblioteket vid läroanstalten;

7. bemyndigat Kungl. Majit att förordna örn de avvikelser från personalförteckningen

och de överskridanden av maximerade poster i avlöningsstaten,

som föranledas av beslut om kommunala mellanskolors ombildning till samrealskolor;
8.

bemyndigat Kungl. Majit att meddela de bestämmelser i övrigt, som

erfordras i samband med ombildningen av kommunala mellanskolor till samrealskolor;
9.

till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1944/45 anvisat

ett förslagsanslag av 30 440 000 kronor;

10. till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

för budgetåret 1944/45 anvisat ett anslag av 12 000 kronor;

11. beslutat, att de för budgetåret 1943/44 gällande provisoriska avlöningsbestämmelserna

för Övningslärare vid de högre kommunala skolorna

skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1944/45;

12. medgivit, att för budgetåret 1943/44 gällande grunder för provisorisk

avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg åt vissa Övningslärare

vid nämnda skolor skola äga tillämpning jämväl för budgetåret 1944/45;

13. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret

1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 4 900 000 kronor;

14. till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor för budgetåret

1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor;

15. till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor för budgetåret

1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 368. 25

16. beslutat, att gällande bestämmelser angående statsunderstöd för budgetåret

1943/44 till statsunderstödda enskilda läroanstalter skola äga huvudsaklig

tillämpning jämväl för budgetåret 1944/45;

17. beslutat, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna må under

budgetåret 1944/45 utgå tilläggsunderstöd i enlighet med vad departementschefen

under punkten 136 i 1944 års åttonde huvudtitel förordat;

18. till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret

1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 658 600 kronor;

19. beslutat, att den av 1933 års riksdag godkända ändringen i fråga om

beloppet av grundunderstöd till högre flickskola skall äga tillämpning jämväl

för budgetåret 1944/45;

20. till Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor för budgetåret 1944/45

anvisat ett förslagsanslag av 446 900 kronor,

därav 30 000 kronor skola användas till nedbringande av terminsavgifter

under läsåret 1944/45 vid vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor,

att Stockholms stad för samma tid bidrager med enahanda belopp på sätt angivits

i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima riksdag och under punkten

137 i 1944 års åttonde huvudtitel;

21. till Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor för budgetåret

1944/45 anvisat ett förslagsanslag av 54 100 kronor;

22. såsom Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i kvinnlig

slöjd för budgetåret 1944/45 anvisat ett anslag av 28 000 kronor;

23. såsom Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala för budgetåret

1944/45 anvisat ett anslag av 80 000 kronor;

24. såsom Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål

för budgetåret 1944/45 anvisat ett anslag av 14 900 kronor;

25. till Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1944/45 anvisat ett reservationsanslag av 58 600 kronor;

26. till Psykologisk-pedagogiska institutet för budgetåret 1944/45 anvisat

ett reservationsanslag av 15 500 kronor;

27. till Statsbidrag för anskaffande av lokaler för s. k. robertsforsslcolor för

budgetåret 1944/45 anvisat ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Riksdagen får vidare

dels, med bifall till motionen II: 260, anhålla, att Kungl. Majit måtte låta

verkställa utredning angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen

vid privatläroverken samt rörande statsbidragets storlek och omfattning;

dels, i anledning av motionerna 11:111 och 11:363, anhålla, att Kungl.

Majit mätte — med beaktande av vad riksdagen i det föregående anfört —

låta verkställa utredning angående löneförhållandena m. lii. vid de enskilda

handarbets- och skolköksseminarierna;

Bihang till riksdagens protokoll 10H. lif saini. Nr 007—808.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse nr 368.

dels ock, i anledning av motionen II: 18, anhålla, att Kungl. Majit måtte

— med beaktande av vad riksdagen i det föregående anfört — låta verkställa

utredning angående åtgärder för underlättande av studiemöjligheterna för i

motionen avsedda särskilda studiebegåvningar.

Stockholm den 20 juni 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1944 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.