Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa nya kraftstationer m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1944-06-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1944:369, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till vissa nya kraftstationer m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 369.

1

Nr 369.

Godkänd av första kammaren den 27 juni 1944.

Godkänd av andra kammaren den 27 juni 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående anslag till vissa nya

kraftstationer m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 194.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (kapitalbudgeten, bilaga 4, punkt 43)

föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

bliva riksdagen förelagd, till Vissa nya kraftstationer m. m. för budgetåret

1944/45 beräkna ett investeringsanslag av 11 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 93, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 11

februari 1944, föreslagit riksdagen att

dels för budgetåret 1944/45 å kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder,

Statens vattenfallsverk, anvisa följande investeringsanslag, näm
-

ligen till

Kraftstation vid Nämforsen ............................................. 7 000 000 kronor

Kraftstation vid Forsmoforsen ....................................... 2 000 000 »

Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde ............ 1 000 000 »

Tilloppstunnel vid Porjus kraftstation ........................... 1 000 000 »

dels bemyndiga Kungl. Majit att pröva och godkänna de överenskommelser,

som kunna träffas mellan vattenfallsstyrelsen och Krångede aktiebolag örn

byte av styrelsen tillhöriga andelar i Moforsen mot andelar till motsvarande

värde i Forsmoforsens dämningssträcka samt örn inköp från bolaget av ytterligare

fallhöjd i sistnämnda sträcka;

dels ock medgiva, att för bestridande av kostnaderna för nämnda inköp av

ytterligare fallhöjd må disponeras högst 150 000 kronor av det å kapitalbudgeten

för budgetåret 1943/44 under förenämnda rubrik uppförda investeringsanslaget

till Inköp av vattenfall och fastigheter.

Riksdagen har tidigare (skrivelse nr 332) anmält sitt beslut rörande förevarande

proposition i vad avser överenskommelsen med Krångede aktiebolag

örn inköp av vattenrätt och beträffande rätt att disponera medel för sagda

inköp.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 14 sami. Nr 369—370.

ISOQ 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 369.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner, I: 3 och II: 20, vari hemställts, att riksdagen på kapitalbudgeten

för budgetåret 1944/45 i och för påbörjande av utbyggnad av Harsprånget i

Lule älv måtte anvisa ett belopp av 5 000 000 kronor samt att riksdagen även

måtte anvisa 5 000 000 kronor till utvidgning av Porjus kraftverk.

I överensstämmelse med vad som i statsverkspropositionen bebådats har i

förevarande proposition framlagts förslag örn påbörjande av två nya kraftverksbyggnader

i Ångermanälven, nämligen en vid Nämforsen om 38 000

kilowatt för en kostnad av 20 000 000 kronor och en vid Forsmoforsen om

59 000 kilowatt för en kostnad av 28 500 000 kronor.

Med hänsyn till de omkastningar, som en kommande fred kan medföra,

ställer det sig för närvarande mer än eljest svårt att fastställa planerna för

den statliga utbyggnadspolitiken på kraftförsörjningens område.

Som ett lämpligt led i det utbyggnadsprogram, vilket man under sålunda

rådande ovissa förhållanden har att utforma, torde de i propositionen angivna

båda kraftstationerna vid Ångermanälven kunna inpassas. Utbyggnadskostnaden

ställer sig jämförelsevis fördelaktig, vartill kommer en med hänsyn till

kraftbehoven inom landets olika delar gynnsam belägenhet. Riksdagen har

ansett sig böra bevilja de för detta ändamål begärda anslagen liksom ock anslaget

å 1 000 000 kronor för vissa med de båda kraftverksbyggena samman

hörande regleringsåtgärder i Ångermanälven.

Däremot måste det uppenbarligen ställa sig betydligt mera vanskligt att

nu fatta beslut om en anläggning av den storleksordning, som ifrågasatts vid

Harsprånget. I anslutning till de i ämnet väckta motionerna och pa grund av

det intresse frågan örn Harsprångets utbyggnad måste tilldiaga sig har liksdagen

ansett det vara av intresse att närmare belysa nämnda fråga. Inledningsvis

må då erinras örn de invecklade problem som denna fråga inrymmei

på grund av å ena sidan den per enhet räknat ovanligt låga utbyggnadskostnaden

men å andra sidan svårigheterna att finna avsättning för de stora kraftbelopp,

som anläggningen komme att lämna.

Frågan har också ett mycket påtagligt samband med hela problemet örn

möjligheterna att effektivt befrämja Norrbottens utveckling. I detta avseende

må till en början erinras, att Norrbotten ej endast beträffande tillgång på

järnmalm och virke utan även främst i fråga örn vattenkraft är utomordentligt

rikt. Av landets i och för sig sällsynt stora vattenfallstillgångar finnes över

en tredjedel inom Norrbotten. Då det gällt att uppgöra planerna för Norrlands

industriella utveckling hava också sedan gammalt särskilt stora förhoppningar

fästs vid de i Lule älv intill varandra befintliga Porjus- och Harsprångsfallen,

varav Porjus är i det närmaste fullt utbyggt (cirka 115 000 kilowatt),

medan en tidigare år 1918 beslutad utbyggnad av Harsprånget sedermera’avbröts

efter det inemot 10 miljoner kronor nedlagts där. Endast en

mycket ringa del av detta belopp anses bliva till nytta vid en framtida kraftverksbyggnad,

vilken på grund av dammbyggnadsteknikens utveckling förutsattes

kunna ske med en avsevärt större uppdämning närmare det tilltänkta

kraftverket och till följd härav betydligt kortare tilloppstunnlar än dem som

åren omkring 1920 påbörjades.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse nr 369.

Besluten om utbyggnaderna av såväl Porjus som Harsprånget grundades

på en av vattenfallsstyrelsen uttalad och av departementschefen biträdd uppfattning

att dessa fall genom de betydande kraftbelopp som till billigt pris

kunde erbjudas skulle bliva en lämplig grundval för en ny elektrokemisk och

elektrotermisk industri. Utbyggt med 6 enheter för 105 000 kilowatt beräknades

Harsprånget efter 1913 års pris kosta 32 och efter 1918 års pris 70 miljoner

kronor. Mot ovan anförda siffror må sättas vattenfallsstyrelsens nu

framlagda betydligt mera fördelaktiga kalkyler, enligt vilka ett kraftverk om

250 000 kilowatt skulle kunna erhållas för 80 miljoner kronor. I samband med

beslutet år 1918 örn Harsprånget erinrade departementschefen örn vådan av

att örn dessa stora fall ej utbyggdes åtskilliga av de industrier, som anmält

sig till erhållande av kraft i Norrbotten, i stället igångsattes i Norge, en utveckling

som han funne beklaglig.

Det kan knappast sägas att de sålunda uttalade förhoppningarna örn en

industriell utveckling kring Porjus uppfyllts. Den tillverkning av fosfatgödningsämnen,

vilken vid beslutet örn Harsprångets utbyggnad ansågs möjlig,

har visserligen nu på 1940-talet kommit i gång som krigsindustri med förläggning

i Malmberget. Men de vitt syftande planerna på en salpetertillverkning

fingo förfalla, varvid i stället motsvarande norska produktion efter hand

ökades. Det bör dock nu efteråt konstateras, att en svensk tillverkning

genomförd efter de metoder, som då stodo till buds, knappast blivit ekonomiskt

lyckosam. Yad den elektrotekniska industrien beträffar märkas visserligen

smältverket vid Porjus för framställning av kiselmetall och det nyligen

igångsatta järnverket i Luleå.

I motionerna har nu med rätta framhållits det allmänt erkända behovet

av att Norrlands befolkning får ett förbättrat försörjningsunderlag liksom

ock det kända förhållandet att god tillgång till elektrisk energi till lågt pris

är en av de viktigaste grundförutsättningarna för utvecklingen av rikt näringsliv.

Alldeles särskilt starka skäl torde tala för att dessa allmänna synpunkter,

utan undanskjutande självfallet av sunda affärsmässiga normer, bilda

grundvalen för kraftförsörjningspolitiken inom Norrbottens län. Ej minst på

det elektrotekniska området borde Norrbotten kunna få en ställning, som bättre

svarar mot dess rikedom på elektrisk kraft. Från fackmannahåll har — i

samband med kraven på mera tidsenliga statliga forskningsanordningar —

påvisats vilken betydelse de på elektroteknisk väg framställda produkterna

ha för näringslivet och vilka goda förutsättningar Sverige har för en dylik

produktion tack vare sin billiga vattenkraft. Genom de långa transporterna

och de billiga sjötransporternas avbrott under en lång vinter motvägas självfallet

de fördelar Harsprånget kan erbjuda i form av billigt kraftpris. Att

transportsvårigheterna även vad Norrland beträffar låta sig övervinnas bestyrkes

bland annat av den norrländska trävaruindustriens frammarsch samt

också av den elektrokemiska industri, som redan nått en glädjande utveckling

i Västernorrlands län. Tillgången till billig elektrisk kraft har därvidlag

varit den förnämsta lokaliseringsfaktorn. Efter den snart genomförda järnvägselektrifieringon

av norra stambanan ända upp till Boden, där den sedan gam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 369.

malt jämväl elektrifierade riksgränsbanan tar vid, torde taxepolitiken få gå ut

på att kunna särskilt vad massgodset beträffar bjuda billiga genomgångstransporter.

Ett samarbete mellan järnvägsstyrelsen och de enskilda företagarna

torde i detta avseende ej endast för Norrbottens del utan även mera

allmän nationellt sett kunna ge betydelsefulla resultat.

Det är ett stort intresse för vårt land att de kraftillgångar som ligga i

landets vattenfall bliva utnyttjade. Harsprånget har sina företräden i stor fallhöjd

och vattenmängd samt relativt billig utbyggnad. De långa avstånden

göra att överföring av ström söderut icke för närvarande ställer sig gynnsam

Först när frågan örn överföring på långa avstånd på lämpligt sätt blir löst

kan Harsprångets kraftmängd tillgodogöras i landets mellersta och sydliga

delar. I första hand bör därför intresset knytas till dess användning inom

Norrland. Detta kan icke ske utan fortsatt industriell utbyggnad i dessa delar

av landet.

Uppkomsten av nya industrier och utvidgning av redan befintliga i Norrland

med utnyttjande av denna landsdel egna rika naturtillgångar är ett icke

endast norrländskt intresse utan ett intresse för hela vårt land.

Vattenkraftutbyggnad i Norrland, närmast i fråga om Harsprånget, samt

den industriella utvecklingen i landsdelen äro sålunda frågor som höra samman

och äro beroende av varandra.

Riksdagen anser dessa frågor vara förtjänta av en ingående och snabb utredning.

Riksdagen utgår från att spörsmålen upptagits av den s. k. Norrlandsutredningen.

Möjligen böra frågorna göras till föremål för en specialundersökning.

Det kan tänkas att en viss stagnation uppstår efter fredsslutet beträffande

brytningen inom de norrländska malmfälten. Den lediga arbetskraft

som därigenom uppstår kunde möjligen vinna sysselsättning vid utbyggnad

av Harsprånget. Därför måste den undersökning som här åsyftas

bedrivas med största möjliga skyndsamhet.

Av vattenfallsstyrelsens yttrande framgår, att styrelsen fullföljer genomarbetandet

av byggnadsprojektet för Harsprånget genom borrningar i berggrunden

och andra undersökningar på platsen. Riksdagen finner angeläget att

förberedelserna även i övrigt fortgå så att förslag till utbyggnad kan ligga

färdigt att framläggas, så snart de erforderliga ekonomiska och samhälleliga

betingelserna föreligga.

Beträffande till sist frågan om anslag till fortsatt utbyggnad av tilloppstunnel

vid Porjus kraftstation har i motionerna hemställts om ett anslag för detta

ändamål med 5 000 000 kronor. För sagda ändamål torde emellertid för nästa

budgetår vara tillfyllest med det belopp av 1 000 000 kronor, som äskats i den

efter motionernas väckande framlagda propositionen.

Under åberopande av vad som sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen, med bifall till Kungl. Majlis förslag samt i anledning av motionerna

I: 3 och II: 20 i vad de avse Porjus kraftstation, för budgetåret 1944/45 under

statens affärsverksfonder, statens vattenfallsverk, anvisat följande investeringsanslag,

nämligen till

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 369.

5

Kraftstation vid Nämforsén .......................................... kronor 7 000 000,

Kraftstation vid Forsmoforsén ....................................... » 2 000 000,

Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde ............ » 1 000 000,

Tilloppstunnel vid Porjus kraftstation ........................... » 1 000 000.

Stockholm den 27 juni 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.