Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anskaffande av ytterligare en stalsisbrytare m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1944-06-27 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1944:429, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anskaffande av ytterligare en stalsisbrytare m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 429

5

Nr 429.

Godkänd av första kammaren den 27 juni 1944.

Godkänd av andra kammaren den 27 juni 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående anskaffande av ytterligare en

stalsisbrytare m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 204.)

Till KONUNGEN.

I propositionen nr 132 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 18 februari 1944,

föreslagit riksdagen att

dels godkänna den av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll

förordade planen för ordnande av statens isbrytarverksamhet,

dels besluta anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg av i huvudsak

de dimensioner, som av departementschefen förordats, för en beräknad

kostnad av högst 5 650 000 kronor,

dels bemyndiga Kungl. Majit

att på av departementschefen förordade villkor bevilja envar av städerna

Malmö och Gävle statsbidrag med 33 procent av kostnaderna för anskaffande

av en lokalisbrytare av i huvudsak de dimensioner och med den maskin

styrka som i statsrådsprotokollet angivits

samt att med Göteborgs Bogserings- och Bärgnings Aktiebolag träffa avtal

angående förhyrande av bolaget tillhörande isbrytande bogserbåtar i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet framlagt förslag,

dels ock för budgetåret 1944/45 under tionde huvudtiteln anvisa

till Statens isbrytarverksamhet: Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg

ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor,

samt till Statens isbrytarverksamhet: Förhyrning av isbrytarfartyg ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

I detta sammanhang bar riksdagen lill behandling förehaft

dels två likalydande motioner, 1:280 och 11:452, vari hemställts, att riksdagen

ville besluta att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa om förnyad prövning

av frågan angående en statsisbrytare för Norrland;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 429.

dels två likalydande motioner, I: 282 och II: 458, vari hemställts, att riksdagen

må besluta, att förutom 33 procents statsbidrag för anskaffande av lokalisbrytare

för Gävle staten för varje vinterperiod skall svara för hälften av

beredskapskostnaderna för fartyget;

dels två likalydande motioner, I: 283 och 11:457, vari hemställts, att riksdagen

ville besluta att hos Kungl. Majit hemställa örn förslag till 1945 års

riksdag örn anskaffande av ytterligare ett isbrytarfartyg av minst Ymers

typ, huvudsakligen avsett för norrlandstrafikens betjänande;

dels två likalydande motioner, I: 287 och II: 464, vari hemställts, att riksdagen

måtte hos Kungl. Majit anhålla, ej mindre att lämplig officer ur

flottan snarast förordnas att vara statens isbrytarinspektör samt att statsisbrytarombud

i enlighet med vad i motionerna anförts tillsättas, än även att

frågan såväl örn placering av den statliga isbrytningsverksamhetens ledning

inom statsförvaltningen som örn bemanningen av statens isbrytarfartyg måtte

göras till föremål för ytterligare utredning och de förslag, vartill utredningen

må föranleda, snarast föreläggas riksdagen;

dels två likalydande motioner, I: 288 och II: 463, vari hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att innan definitiv uppgörelse

träffas med Göteborgs Bogserings- och Bärgnings Aktiebolag underhandlingar

inledas i syfte att genom avtalet garantera fisket isbrytarhjälp inom större

områden än vad i det preliminära avtalsförslaget avses, samt att, om lämplig

uppgörelse icke kan träffas, Kungl. Majit måtte taga frågan örn anskaffande

av lämpliga fartyg för isbrytarhjälp åt västkustfisket under förnyat övervägande;
dels

ock motionen 11:462, vari hemställts, att riksdagen i samband med

behandlingen av Kungl. Majlis proposition nr 132 till innevarande års riksdag

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning för

upprättande av ett detaljerat program för statens verksamhet med avseende

å isbrytningen utefter norrlandskusten, vid vars upprättande skälig hänsyn

tages till den betydelse Norrlands näringsliv har för hela vårt lands ekonomiska

liv, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill denna utredning

kan föranleda.

Det är givetvis ur flera synpunkter svårt att draga en bestämd gräns mellan

den isbrytarverksamhet, som bör åvila staten och den som bör ankomma på

kommuner och enskilda. De allmänna riktlinjer i fråga örn ansvarsfördelningen

av isbrytarberedskapen, som departementschefen angivit, innebära

i allt väsentligt en fortsättning av hittills tillämpad praxis. Huvudregeln blir

enligt dessa riktlinjer, att staten svarar för all havsisbrytning. Med avseende

å kustisbrytningen ankommer det på statens isbrytarledning och måhända

även i viss mån på statsisbrytarnas befälhavare att allt efter omständigheterna

i de särskilda fallen avgöra, örn och i vilken omfattning staten skall utföra

kustisbrytning. Lokalisbrytning skall icke åvila staten som en skyldighet,

men staten bör, då så låter sig göra, här träda hjälpande emellan. Dessa riktlinjer

synas riksdagen kunna i princip läggas till grund för ett allmänt ordnande

åtminstone tills vidare av statens isbrytarverksamhet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 429-

7

Vad beträffar det närmare programmet för ordnandet av statens isbrytarverksamliet

övergår riksdagen först lill behandling av frågan örn isbrytning

till stöd för norrlandssjöfarten.

Statens verksamhet för att i möjligaste mån hålla sjöfarten efter norrlandskusten

i gång bedrives för närvarande i regel så, att en av de båda statsisbrytarna

vid början av isläggningen uppe i Bottenviken biträder sjöfarten

i dessa farvatten och därefter allteftersom isbildningen fortskrider dirigeras

söderut för assistans åt fartyg på resa till eller från hamnar i mellersta och

södra Norrland. På motsvarande sätt ehuru i omvänd ordning plägar en av

isbrytarna på våren så snart förhållandena det medgiva bryta rännor längs

hela norrlandskusten och in till hamnarna därstädes. Under särskilt stränga

isvintrar bruka båda statsisbrytarna anlitas till hjälp åt sjöfarten på Norrland.

Till närmare granskning har nu upptagits spörsmålet huruvida genom statens

försorg ytterligare en förstärkning av isbrytarberedskapen på norrlandskusten

är av behovet påkallad. I samband därmed har dryftats vilka åtgärder,

som i sådant syfte böra vidtagas. I vissa motioner har i detta avseende påyrkats

en utbyggnad av vårt statsisbrytarbestånd. Riksdagen vili redan nu

framhålla, att enligt riksdagens mening en förlängning av skeppningssäsongen

för Norrland verksamt skulle bidraga till främjandet av utvecklingen av det

norrländska näringslivet och därvid vara till gagn för riket i dess helhet.

Därom torde några meningsskiljaktigheter icke råda.

Den frågan uppställer sig emellertid, huruvida en förlängd seglationstid

kan vinnas endast genom insättandet av en särskild för Norrland avsedd

statsisbrytare. Framhållas må, att vid vintrar av mer än normal stränghet,

då farvattnen utefter våra kuster äro isbelagda, och statlig isbrytarhjälp kan

påkallas samtidigt från olika håll, det redan av kostnadsskäl torde få anses

uteslutet, att staten för omedelbar tjänst kan hålla isbrytarmateriel av härför

tillräcklig omfattning och kapacitet. Det anspråk, som man vid särskilt svåra

vintrar torde kunna ställa på staten, är, att staten håller öppna de ur kommunikationssynpunkt

mest betydelsefulla sjöfartsvägarna. Vad åter beträffar

vintrar av normal stränghet synes den förebragta utredningen hava ådagalagt,

att med den nu föreslagna förstärkningen av isbrytarmaterielen statsisbrytarna

med avseende å havsisbrytningen torde bliva i stånd att i ökad omfattning

tillgodose norrlandstrafikens behov.

Ett avgörande hinder för en förlängd vintersjöfart på Norrland synes emellertid

riksdagen bestå dari, alt tillgång i allmänhet saknas i fråga örn lämpliga

kust- och lokalisbrytare. Den assistans, vilken påkallas utefter norrlandskusten,

avser icke allenast havsisbrytning i egentlig mening utan tillika såväl

kust- som ren lokalisbrytning. Ett öppethållande genom statens försorg av

den utefter kusten gående allmänna sjötrafiken måste med nödvändighet förutsätta,

att angöringsleder brytas till hamnar och lastageplatsen Härför erfordras

kust- och lokalisbrytare. Då såsom nämnts dylik isbrytningsmateriel

i allmänhet saknas, har detta haft till följd, att statens isbrytare, där så varit

möjligt, brutit rännor in lill och i hamnarna. Fråga uppstår emellertid huruvida

de olika samhällena utefter norrlandskusten — särskilt i vad gäller om
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 429.

rådet norr om Gävle, där issvårigheterna torde få anses vara störst — kunna

tänkas framdeles komma att anskaffa mot isbrytningsbehovet svarande kustförbindande

isbrytarmateriel. Vad kommunerna beträffar torde av kostnadsskäl

utsikterna härtill icke vara stora. I fråga om industrierna synas dessa,

enligt vad som hittills framkommit, icke hava visat något större intresse för

anskaffning av dylik materiel. Det delvis isbrytande bogserbåtbestånd, som

finnes att tillgå, torde vara otillräckligt i fråga om såväl antal som kapacitet. Vid

angivna förhållanden synes det riksdagen kunna med fog ifrågasättas, huruvida

en uppdelning av isbrytarverksamheten mellan staten å ena samt lokalmyndigheter

och enskilda å andra sidan lämpligen bör ske efter ovan angivna

allmänna riktlinjer d. v. s. i havs-, kust- och lokalisbrytning och om

icke en annan form för betjäning av isbrytarverksamheten bör kunna väljas,

som mera smidigt anpassar sig efter de speciella förhållanden, som utmärka

Norrlands isbrytningshehov. Riksdagen vill därför ifrågasätta, huruvida icke

staten organisatoriskt borde ombesörja isbrytningen ovanför Gävlebukten,

i den mån näringslivets skeppningsbehov och andra nödvändiga sjötrafikbehov

in till land och ut till öppet vatten anmäla sig. Riksdagen håller före,

att en anordning sådan den nu skisserade, där staten alltså bedriver isbrytningen

i egen regi, skulle underlätta och eljest medverka till ökad effektivitet

av isbrytarberedskapen på Norrland, varigenom den norrländska vintersjöfarten

bättre än hittills skulle kunna påräkna det bistånd, den behövde och

rimligtvis kunde göra anspråk på. Riksdagen förmenar vidare, att ett enhetligt

handhavande av isbrytningsuppgifterna på sätt här ifrågasatts sannolikt skulle

möjliggöra en mera rationell användning av isbrytarmaterielen. Riksdagen är

fullt medveten örn att detta uppslag innebär flera problem, bland annat, med

avseende å såväl avvägningen av de lokala intressenas angelägenhetsgrad som

de ekonomiska mellanhavandena mellan staten och de av isbrytningen berörda

intressena. Riksdagen anser emellertid den antydda utvägen, som icke berörts

av isbrytarutredningen, vara förtjänt att bliva föremål för närmare utredning

och anhåller alltså att en utredning härom kommer till stånd.

De i motionerna I: 287 och II: 464 väckta frågorna om den nuvarande isbrytarledningens

omorganisation och om isbrytarfartygens bemanning synas

riksdagen lämpligen kunna undersökas i samband med den nu föreslagna utredningen

om isbrytningens framtida organisation. Samma bör bliva förhållandet

med vad i motionerna 1:280 och 11:452 samt 1:283 och 11:457

yrkats örn ökad isbrytarberedskap för Norrland.

Den föreslagna planen med avseende å behovet av havsisbrytning inom

de vattenområden, som utgöras av Södra Hvarken och Östersjön innebär i

korthet, att leden Stockholm—Åbo, i vad uppehållande av denna förbindelse

ankommer på Sverige, skulle i huvudsak vara en Stockholms stads angelägenhet,

under det att en av de nu befintliga statsisbrytarna skulle alltefter

omständigheterna disponeras för lederna Stockholm—Visby och Trelleborg—Sassnitz.

Riksdagen finner den sålunda föreslagna avvägningen av statens

medverkan beträffande isbrytarberedskapen på ifrågavarande vattenområden

godtagbar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 429.

9

Beträffande farvattnen i Öresund må framhållas, att Sveriges förbindelser

med kontinenten huvudsakligast gå över dessa vatten, vilka också utgöra

en betydelsefull led för den oceangående trafiken till och från Östersjön.

Öppethållande av Öresund måste därför vara av utomordentlig betydelse.

Kravet på en förstärkning av isbrytarberedskapen i dessa vatten är därför

i hög grad befogat. Bärande skäl synas riksdagen alltså föreligga för anskaffandet

av en i första hand för Öresund avsedd havsisbrytare. Såsom av

utredningen i ärendet framgår föreligga möjligheter att utnyttja denna isbrytare

dels i stället för, dels ock såsom komplement till de övriga båda havsisbrytarna

å dessa fartygs arbetsområden utefter norrlandskusten, i Södra

Kvarken och norra Östersjön. Biksdagen medgiver alltså, att detta fartyg

kommer lill stånd. Mot förslaget, i vad det avser typ och storleksordning för

fartyget, har riksdagen icke haft något att erinra.

Med avseende å havsisbrytningen i Kattegatt och Skagerack må framhållas,

att den av Göteborg ägda isbrytaren Göta Lejon tidigare vid vissa tillfällen

då behov förelegat tagits i anspråk för havsisbrytning i dessa vatten. Utredningen

har framlagt förslag till kontrakt med Göteborgs stad örn förhyrning

av ifrågavarande isbrytare för statlig havsisbrytning. Riksdagen finner

i likhet med departementschefen, att de ersättningar, som staten enligt kontraktsförslaget

skulle hava att erlägga enbart för rätten att disponera fartyget,

äro av sådan storleksordning, att ifrågavarande avtal icke rimligen

bör godkännas. Vid uppkommande behov torde man i stället liksom hittills

få söka träffa tillfälliga dispositioner i syfte att för ändamålet förfoga över

Göta Lejon.

Riksdagen övergår härefter till frågan om statens medverkan vid kustisbrytning.

Såsom inledningsvis antytts torde någon allmängiltig regel vem

bestyret med kustisbrytning skall åvila svårligen kunna uppställas utan har

överlämnats åt praxis att åstadkomma en fördelning av ansvaret och kostnaderna

härför. Fall kunna i enlighet härmed förekomma, där åtgärder från

statens sida skäligen kunna anses påkallade för stärkande av isbrytarberedskapen

utefter kusterna. Förslag har i sådant hänseende nu framförts örn

statsbidrag till byggande av kommunala isbrytarfartyg. Förslaget innebär,

att envar av städerna Gävle och Malmö skulle erhålla statsbidrag för anskaffning

av en lokalisbrytare, tillräckligt kraftig för att även kunna utföra

viss kustisbrytning. I de fall isbrytarna ej erfordrades för hemortens behov

skulle de kunna utnyttjas av staten även för isbrytning vid andra platser.

För bestridandet av de med anskaffning av ifrågavarande båda isbrytare

förenade kostnaderna skulle statsbidrag utgå med 33 procent av samma kostnader.

De förpliktelser, som staten åtager sig för anskaffandet av dessa båda

lokala isbrytare, synas riksdagen vara ägnade atl önskvärt förstärka vår isbrytarberedskap.

I motionerna I: 282 och II: 458 bär yrkats att Gävle stad

utöver nämnda bidrag borde tillerkännas belopp motsvarande hälften av

beredskapskostnaderna för fartyget. Riksdagen anser, alt denna fråga är av

beskaffenhet alt böra bliva föremål för överväganden från fall till fall. De

för bidragets åtnjutande föreslagna villkoren synas riksdagen jämväl kunna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 429.

godtagas. Vidkommande det med Stockholms stad preliminärt träffade avtalet

om utnyttjande för statens räkning av den staden tillhöriga Isbrytaren

II synes riksdagen den av staden begärda ersättningen alltför hög. Riksdagen

anser därför i likhet med departementschefen, att avtalet i fråga icke bör

godkännas.

Förslaget i vad det avser en förstärkning genom statens försorg av isbrytartjänsten

i Mälaren synes riksdagen motiverat med hänsyn till det allmänna

intresse, som en utvidgad skeppningssäsong därstädes onekligen utgör, och

godkänner alltså förslaget i fråga.

Riksdagen finner vidare goda skäl tala för att staten medverkar till uppehållande

av vintersjöfart å Trollhätte kanal och Vänern. Det berättigade

häri har tidigare vitsordats av riksdagen, som år 1939 å beredskapsstat anvisat

ett anslag av 600 000 kronor till byggande av en isbrytare för ändamålet,

vilken medelsanvisning emellertid hittills icke tagits i anspråk. Mot

omfattningen av och sättet för fullgörande av de isbrytaruppgifter, som

skulle åvila staten, har riksdagen icke haft något att erinra. Enligt det med

Göteborgs Bogserings- och Bärgnings Aktiebolag preliminärt träffade avtalet

skulle bolaget för en tid av tio år mot viss ersättning ställa ett isbrytande bogserfartyg

till förfogande för utförande av ifrågavarande isbrytningsarbeten.

Då den i avtalet stipulerade ersättningen får anses rimlig och avtalsbestämmelserna

i övrigt godtagbara, bemyndigar riksdagen Kungl. Majit att med bolaget

träffa avtal i enlighet med det preliminära förslaget.

Enligt nämnda förslag till avtal åtager sig bolaget jämväl viss isbrytning

till hjälp åt västkustfisket. Åtagandet innebär, att bolaget mot viss ersättning

med efter isförhållandena lämpade bogserbåtar biträder fisket vid Hönöklova

och Hönö röd samt, i den mån så låter sig göra med hänsyn till bolagets

andra åtaganden, jämväl vid Marstrand och Varberg. Å andra sidan innebär

åtagandet, som departementschefen framhållit, icke någon förpliktelse för

staten vare sig att taga bolagets tjänster i anspråk eller att eljest ersätta bolaget

för detta dess åtagande. Statens medverkan vid denna isbrytning förutsätter,

att fiskeflottan på bohus- och hallandskusterna sammanföres till ett

mindre antal platser, där isbrytande fartyg skulle lämna hjälp. Avtalsförslaget

synes riksdagen icke innebära en fullt tillfredsställande lösning av västkustfiskets

isbrytarfråga. Särskilt vad beträffar fisket norr örn Lysekil har dess

isbrytningsproblem icke enligt riksdagens mening i tillräcklig grad beaktats

i det föreliggande förslaget. Med hänsyn till västkustfiskets betydelse för landet

i dess helhet hade det enligt riksdagens mening varit synnerligen önskvärt

örn, såsom i motionerna I: 288 och II: 463 yrkats, isbrytarhjälp kunnat lämnas

vid ett större antal platser än som i avtalsförslaget avses. Såsom departementschefen

framhållit pågår emellertid utredning angående frågan örn förstärkning

av isbrytarberedskapen för västkustfisket. Därest utredningen skulle

giva till resultat, att bolagets biträde lämpligen bör lämnas å andra platser

än de i avtalet angivna, har departementschefen förutsatt, att Kungl. Majit

kommer att med bolaget söka träffa överenskommelse om sådana jämkningar

i avtalet som härav kunna beröras. Härvid bör det av riksdagen ovan an
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 429.

11

givna området särskilt komma i fråga. Under sådana förhållanden finner sig

riksdagen kunna godkänna avtalsförslaget jämväl i denna del.

Riksdagen övergår härefter till frågan örn kostnadsberäkningarna, först i

vad avser engångskostnaderna. Vidkommande den föreslagna öresundsisbrytaren

är, såsom i ärendet upplysts, en beräkning av kostnaderna för densamma

i hög grad beroende på vilket propellermaskineri som väljes. Olika

alternativ hava härvidlag framställts. Departementschefen, som ansett att

avgörandet rörande den konstruktion, som väljes för maskineriet i fråga, bör

träffas först i samband med beslutet örn fartygsbyggets igångsättande, har

preliminärt beräknat anskaffningskostnaden för nämnda isbrytare till

5 650 000 kronor, av vilket belopp 2 500 000 kronor befunnits tillräckligt för

att täcka den på nästa budgetår fallande delen av anskaffningskostnaden.

Då icke något torde vara att erinra mot den sålunda uppskattade medelsanvisningen,

har riksdagen beslutat nu anvisa sistnämnda belopp.

Såsom departementschefen framhållit lära de föreslagna statsbidragen till

en var av städerna Malmö och Gävle för byggandet av en isbrytare icke böra

utbetalas förrän dessa fartyg färdigställts. Då detta icke kan beräknas ske

under nästa budgetår, erfordras alltså icke nu någon medelsanvisning.

I fråga örn de årligen reguljära kostnaderna kommer tillkomsten av en ny

statsisbrytare att i första hand föranleda ökade utgifter för såväl drift och

underhåll som bemanning av statens isbrytarfartyg. Departementschefen har

i detta avseende framlagt vissa beräkningar, till vilka riksdagen icke nu anser

sig böra taga närmare ställning, då anvisandet av medel för ändamålet för

nästa budgetår icke är erforderligt.

Den plan för ordnande av statens isbrytarverksamhet, som riksdagen ovan

godkänt, innefattar, bland annat, att enligt det förordade avtalet med Göteborgs

Bogserings- och Bärgnings Aktiebolag viss förhyrning av isbrytare för

statens räkning skall ske. Härför har beräknats ett anslag av 100 000 kronor,

vilket belopp anses komma att förslå jämväl för förhyrning av isbrytare i de

övriga fall, då statsisbrytarna icke räcka till eller lämpligen kunna användas

för den å staten ankommande isbrytarverksamheten. Den sålunda verkställda

kostnadsberäkningen, vilken givetvis är i hög grad osäker, synes riksdagen

kunna godtagas. Riksdagen har alltså beslutat anvisa ett anslag av nämnda

storlek för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda får riksdagen

I. anmäla att riksdagen

dels godkänt den av departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 18 februari 1944 förordade planen för ordnande av

statens isbrytarverksamhet,

dels beslutat anskaffande äv ytterligare ett statens isbrytarfartyg av i huvudsak

de dimensioner, som av departementschefen förordats, för en beräknad

kostnad av högst 5 650 000 kronor,

dels bemyndigat Kungl. Majit

att på av departementschefen förordade villkor bevilja en var av städerna

Malmö och Gävle statsbidrag med 83 procent av kostnaderna för

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 429.

anskaffande av en lokalisbrytare av i huvudsak de dimensioner och med

den maskinstyrka, som i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den

18 februari 1944 angivits,

samt att med Göteborgs Bogserings- och Bärgnings Aktiebolag träffa avtal

angående förhyrande av bolaget tillhörande isbrytande bogserbåtar i huvudsaklig

överensstämmelse med i berörda statsrådsprotokoll angivna förslag,

dels ock för budgetåret 1944/45 under tionde huvudtiteln anvisat till

Statens isbrytarverksamhet: Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg

ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor och till Statens isbrytarverksamhet:

Förhyrning av isbrytarfartyg ett förslagsanslag av 100 000 kronor;
II.

anhålla, att Kungl. Majit ville i enlighet med vad riksdagen ovan anfört

låta utreda frågan om sättet för isbrytningens ordnande utefter norrlandskusten

jämte i samband därmed stående spörsmål.

Stockholm den 27 juni 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.