Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt motion.
1944-06-30 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1944:454, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse nr 454.
1
Nr 454.
Godkänd av första kammaren den 30 juni 1944.
Godkänd av andra kammaren den 30 juni 1944.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i
ämnet väckt motion.
(Statsutskottets utlåtande nr 216.)
Till KONUNGEN.
Driftbudgeten.
Sjätte huvudtiteln.
l:o) Nyanläggning av bygdevägar. Nyanläggning av ödebygdsvägar. Byggande
av huvudvägar. Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar.
I propositionen nr 281 har Kungl. Maj:t (bilaga 3, punkt 1, av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 12 maj 1944)
föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45
uppföra vissa anslag å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat
III.
Det har ej för riksdagen varit möjligt att ingå i någon närmare prövning
rörande avvägningen vare sig av de olika anslagen var för sig eller av deras
storleksordning inbördes. Av utredningen framgår emellertid, att såsom riktigt
torde vara, investeringsplanen för byggande av allmänna vägar på landsbygden
omfattar huvudsakligen grusvägar, varemot beläggningar ingå i obetydlig
omfattning och endast i samband med terrasseringsarbeten. Vid utväljandet
av de arbetsobjekt, som skola komma till utförande, bör enligt
riksdagens mening tillses att de olika slagen av vägar bliva tillgodosedda
så rättvist som möjligt.
Riksdagens får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
för budgetåret 1944/45 uppfört följande anslag, nämligen
Bihang lill riksdagens protokoll 19ii. 14 sami. Nr 454.
1
2
Riksdagens skrivelse nr 454.
dels å allmän beredskapsstat II
1) Nyanläggning av bygdevägar .................... kronor 8 000 000
2) Nyanläggning av ödebygdsvägar.................. » 2 500 000
3) Byggande av huvudvägar ........................ » 20 000 000
4) Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar...... » 6 000 000
dels ock å allmän beredskapsstat III
1) Nyanläggning av bygdevägar .................... » 16 000 000
2) Nyanläggning av ödebygdsvägar .................. » 6 000 000
3) Byggande av huvudvägar ........................ » 38 000 000
4) Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar .... » 12 500 000.
2:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2) har riksdagen till Bidrag till byggande av vägar och gator
för budgetåret 1944/45 uppfört följande anslag, nämligen dels å allmän beredskapsstat
II 10 000 000 kronor, dels ock å allmän beredskapsstat III
22 000 000 kronor.
3:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Majit har (punkt 3)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda vägar å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 3 000 000
kronor.
Med hänsyn till den forcering av arbetet med anlitande dessutom i större
utsträckning än vanligt av lejd arbetskraft, som under en arbetsmarknadskris
kan vara önskvärd, har det ansetts befogat med en höjning av statsbidraget
utöver vad som normalt utgår. Härvid skulle tillämpas de bidragsnormer,
som av skogsstyrelsen föreslagits gälla för skogsstamvägar. Riksdagen
har ej funnit anledning till erinran mot vad sålunda föreslagits. I
betraktande av angelägenhetsgraden har emellertid riksdagen ansett, att av
det av Kungl. Majit äskade anslaget på 3 000 000 kronor 1 000 000 kronor
böra uppföras på allmän beredskapsstat II.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Bidrag till byggande av enskilda
vågar för budgetåret 1944/45 uppfört följande anslag, nämligen dels
å allmän beredskapsstat II 1 000 000 kronor, dels ock å allmän beredskapsstat
III 2 000 000 kronor.
4:o) Stensättning av vägar och gator. Byggande av broar. Vissa vägbeläggningar.
Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till förevarande
ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra vissa anslag å allmänn beredskapsstat
II och allmän beredskapsstat III.
Enligt vad som av investeringsutredningen påvisats har på grund av bristande
tillgång på vägbeläggningsmaterial underhållet av de halvpermanenta
beläggningarna under krigsåren eftersatts. I den mån råvarusituationen förbättras
är det önskvärt, att deras iståndsättning kan vara färdig innan trafi
-
Riksdagens skrivelse nr 454.
3
ken åter kommer igång. Med hänsyn till vad sålunda och i övrigt av investeringsutredningen
anförts har riksdagen bifallit de till vissa vägbeläggningar
äskade, i och för stig till beloppen betydande anslagen å 11,5 respektive
6,4 miljoner kronor.
Även anslagen till broar och till vägars stensättning hava bifallits av
riksdagen.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1944/45 upp
-
fört följande anslag, nämligen
dels å allmän beredskapsstat II
1) Byggande av broar.............................. kronor 1 000 000
2) Vissa vägbeläggningar .......................... » 11 500 000
dels ock å allmän beredskapsstat III
1) Stensättning av vägar och gator .................. » 5 800 000
2) Byggande av broar.............................. » 2 100 000
3) Vissa vägbeläggningar .......................... » 6 400 000;
5:o) Bidrag till handelsliamnar och farleder. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 5) har riksdagen till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1944/45 uppfört följande anslag, nämligen dels å allmän beredskapsstat
II 1 000 000 kronor, dels ock å allmän beredskapsstat III
9 000 000 kronor.
6:o) Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder. Bidrag
till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har riksdagen å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppfört följande anslag, nämligen dels till
Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder 1 700 000
kronor, dels ock till Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda
fiskehamnar 3 500 000 kronor.
7:o) Bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledningar. Kungl. Majit
har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggning av vattenoch
avloppsledningar för budgetåret 1944/45 uppföra följande anslag, nämligen
dels å allmän beredskapsstat II 3 000 000 kronor, dels ock å allmän
beredskapsstat III 17 000 000 kronor.
I motionen II: 545 har hemställts, att riksdagen måtte bifalla Kungl. Majlis
i proposition nr 281 upptagna förslag att till bidrag till vatten- och avloppsledningar
för budgetåret 1944/45 bevilja dels å allmän beredskapsstat II
3 000 000 kronor och dels å allmän beredskapsstat III 17 000 000 kronor, men
att riksdagen samtidigt i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära skyndsam
utredning angående en utvidgning och förenkling av den ifrågavarande förbättringsverksamheten
i huvudsaklig överensstämmelse med de linjer, som
i motionen angivits.
Alltmera erkänd är vattenförsörjningens och de sanitära anläggningarnas
betydelse ej endast för de med landets industrialisering till antal och örn
-
4
Riksdagens skrivelse nr -t54.
fång växande tätorterna utan också för den egentliga landsbygden. Detta
framträder ej minst då det gäller att bereda den kvinnliga landsbygdsbefolkningen
lättnad i dess alltjämt tunga arbete. Särskilt trängande är behovet
utav avloppsledningar. Deras anläggning börjar efter hand med den växande
hygienen vara ett alltmera elementärt krav, för vilkets realiserande det
allmännas bistånd med särskild styrka framstår som alltmer berättigat.
I ett land som Sverige med dess spridda bebyggelse måste självfallet de för
ifrågavarande vatten- och avloppsledningar erforderliga kapitalutläggen i
många fall bliva betydande. Anläggningskostnaderna påverkas också av terrängens
beskaffenhet, vattentillgången och avloppsförhållandena. Enligt en
av egnahemsstyrelsen år 1943 gjord, på 1938 års priser grundad undersökning
skulle vatten och avloppsledningarna för den egentliga landsbygden
utom tätorterna kunna uppskattas till cirka 360 000 000 kronor. Inräknas
även de tätorter, som ännu icke äro försedda med vatten och avloppssystem,
torde totalkostnaden komma att överstiga 500 000 000 kronor, en summa som
med reservation för dess riktighet anföres allenast för att söka ge en uppfattning
om ifrågavarande kostnaders storleksordning.
Statsbidrag för ändamålet har hittills lämnats dels genom egnahemsnämnderna
i samband med understöd till förbättring av landsbygdens bostäder
dels ock genom arbetsmarknadskommissionen, tidigare arbetslöshetskommissionen,
till större kommunalanläggningar.
Investeringsutredningens nu framlagda förslag innebär i korthet, att ombesörjandet
av vatten- och avloppsanläggningar för enstaka eller ett fåtal,
högst fyra, lägenheter tills vidare som hittills skall handhavas i samband
med den allmänna bostadsförbättringsverksamheten genom egnahemsnämnderna.
För anläggningar, gemensamma för fem eller flera lägenheter, skulle
hädanefter lämnas bidrag genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som därvid
skulle samarbeta med distriktsingenjörer, ställda till länsstyrelsernas förfogande.
I motionen framhålles, att vatten- och avloppsförbättringarna på varje
ort eller bebyggelseområde för sig och därmed hela riket böra omfatta
en så stor del som möjligt av de med sådana anläggningar hittills ej tillgodosedda
lägenheterna, vadan det vore önskvärt att en generalplanering
föreginge de olika särskilda anläggningarnas planering. Enligt motionärernas
tanke borde huvudprincipen för utlämningen av erforderliga statsbidrag vara
den, att ett visst grundbidrag utan behovsprövning utgår till alla med ett
visserligen icke till penningvärdet men väl till bruksvärdet för alla lika
belopp, nämligen i form av fritt, av staten inköpt och tillhandahållet material
för ledningar och installationer. I den sannolikt ganska begränsade utsträckning
så befunnes erforderligt borde emellertid kompletterande kontanta
bidrag kunna lämnas dels till särskilt behövande lägenhetsinnehavare,
dels till utförande av sådana kostnadskrävande brunnsförbättringar, vilka
av hygieniska skäl behövde genomföras i samband med den övriga anläggningen.
Erinras må hurusom 1943 års riksdag redan framhållit angelägenheten
av att bestämmelser snarast komma till stånd om statsunderstöd ej endast
Riksdagens skrivelse nr 454.
5
för enstaka vatten- och avloppsanläggningar, utförda i samband med övrig
bostadsförbättring, utan jämväl till gemensamma ledningsföretag.
Såsom inom riksdagen tidigare framhållits (statsutskottets utlåtande 1939:
nr 6, p. 31 :o)) måste det anses mindre rättvist att graden av den rådande
lokala arbetslösheten skall vara bestämmande för möjligheterna att erhålla
statens finansiella medverkan för dylika för hela samhällets framtid betydelsefulla
anläggningar. Det är överhuvud alltmer uppenbart, att ifrågavarande
ej endast tekniskt och ekonomiskt utan även statsfinansiellt vittutseende
samhällsreform kräver en omsorgsfull planläggning, vid vilken böra
tillgodogöras de erfarenheter som vunnits under försöksåren. Vad angår det
förslag som nu i sådant avseende av investeringsutredningen framlagts har
någon slutlig ståndpunkt till detsamma ej tagits av Kungl. Maj:t. Enligt investeringsutredningens
mening skulle förevarande statsbidragsfrågor göras
beroende av och upptagas till behandling i samband med viss planerad översyn
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens organisation. Riksdagen måste
finna en dylik sammankoppling av dessa sanitärt och socialt liksom också
ekonomiskt synnerligen vittutseende problem med ett sådant från desamma
helt avskilt organisatoriskt spörsmål vara mindre lämplig.
I likhet med departementschefen är emellertid ej heller riksdagen beredd att
taga ställning till hithörande organisationsfråga lika litet som till de olika
uppslag, vilka framförts i motionen. Enligt riksdagens mening böra hithörande
spörsmål göras till föremål för en fortsatt utredning, vilken såsom motionsvis
påyrkats torde böra fullbordas skyndsamt. Erinras må att redan före kriget
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansåg sig ha anledning allvarligt framhålla
betydelsen av att statsmakterna ej försutte möjligheterna att bringa utvecklingen
i detta avseende att följa ändamålsenliga riktlinjer med exempelvis
gemensam planläggning under statlig medverkan av vattenförsörjningen
för större områden. Ofrånkomlig vore i många fall en dylik statlig medverkan
för att hindra föroreningen av vattendragen. Utan att i övrigt nu angiva
några allmänna riktlinjer för utredningen vill riksdagen i vissa detaljavseenden
anföra följande.
Vad först angår den organisation, som kan befinnas vara den lämpligaste,
bör ej förbises den praktiska förfarenhet egnahemsnämnderna besitta i fråga
örn bebyggelse- och planläggningsfrågor. Enligt riksdagens mening synes det
därför vara förtjänt att undersökas, huruvida ej dessa nämnder böra medverka
vid vatten- och avloppsfrågornas handläggning även när det gäller
större företag än de för fyra lägenheter.
En av lantbruksstyrelsen med avseende å avloppsledningarnas anläggning
framförd synpunkt, som förtjänar uppmärksammas, är att för jords torrläggning
utförda eller planerade ledningar också kunna användas som
kloakledningar. Statsbidrag utgår emellertid för närvarande endast till den
del av kostnaden, som belöper på jordbruksintresset. Måhända kunde en
praktisk form för beaktande av ledningens samhälishygieniska värde vara
att bidragsgivningen också utsträcktes till att motsvara åtminstone viss del
av kostnaderna för anläggningen i dess egenskap av kloakledning.
6
Riksdagens skrivelse nr 454.
Till den i motionen berörda frågan om statlig centraliserad upphandling
av rör och annat för anläggningarna erforderligt material har riksdagen ej
kunnat taga ställning, men riksdagen finner frågan förtjänt att närmare
uppmärksammas, närmast av statens industrikommission och kommissionen
för ekonomisk efterkrigsplanering.
En i motionen påvisad organisatorisk brist är för närvarande, att anslutningen
till och därmed också den lämpliga planläggningen av ett vattenledningsföretag
är beroende på de enskilda därav berörda fastighetsägarnas villighet
att ingå i företaget. Enligt vad från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen inhämtats
plägar det ofta vara så, att vissa fastighetsägare först så småningom
ansluta sig till företaget, som emellertid plägar redan från början
få så tilltagas, att en dylik senare anslutning är möjlig. För vattenauledningsföretag,
föreligger, jämlikt 8 kap. vattenlagen, rättslig förpliktelse
gå med i företaget. Även hälsovårdsstadgan innehåller bestämmelser för
dylika företag. Det kan måhända förtjäna övervägas i vad mån även anslutningen
till vattenZedninpsföretag kan behöva rättsligen regleras.
Något som också självfallet bör undersökas är till sist i vad mån de statliga
åtgärderna på området kunna inriktas på upplysningsverksamhet, rådgivning
och annan hjälp till självhjälp. Det har under ärendets förberedande
behandling med rätta från vissa länsstyrelser framhållits, att de otillfredsställande
vatten- och avloppsförhållandena inom riket ofta bottnade i okunnighet
samt desslikes oföretagsamhet och en allmän benägenhet att fasthålla vid
vad som vore gammalt och vant.
Vad angår de begärda anslagen har riksdagen med beaktande av hithörande
företags stora lämplighet som sysselsättningsobjekt under allmän eller
lokal arbetslöshet beviljat dessa anslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till Bidrag till anläggning av vatten-
och avloppsledningar för budgetåret 1944/45 uppfört följande anslag,
nämligen å allmän beredskapsstat II 3 000 000 kronor och å allmän beredskapsstat
III 17 000 000 kronor;
dels ock i anledning av motionen II: 545 beslutat att hos Kungl. Maj:t anhålla
örn skyndsam utredning angående en utvidgning av ifrågavarande
verksamhet med beaktande att den anpassas även efter mera normala förhållanden
men samtidigt sker i administrativt enklast möjliga former.
8:o) Underhåll av vissa historiska byggnader m. m. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen till Underhåll av vissa historiska byggnader
m. m. å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppfört ett
anslag av 150 000 kronor.
9:o) Iståndsättning av uthyrningsfastigheter vid Drottningholms slott.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) har riksdagen till Istdndsåttning
av uthyrningsfastigheter vid Drottningholms slott å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av 218 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Riksdagens skrivelse nr 454.
T elegraf verket.
14 :o) Vissa telefonstationsbyggnadcr m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 3)
föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra
vissa anslag å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III.
Av utredningen framgår att telefonstationernas utrustning på ett stort antal
platser är omodern och försliten samt att stationerna dessutom äro i det närmaste
fullbelagda. I samband med den övergång till automatisk drift, som
därför planeras, erfordras i allmänhet ombyggnad av stationsfastigheten eller
nybyggnad av densamma i samband med dess förflyttning till ur automatiseringssynpunkt
gynnsammare plats.
Med uppmärksammande i övrigt av de utförliga motiveringar, som investeringsutredningen
anfört för vart och ett av ifrågavarande, i samråd med
telegrafstyrelsen tillkomna förslag, har riksdagen bifallit desamma. Vad angår
telefonstationsbyggnaden i Hagfors torde densamma dock, enligt vad som
inom riksdagen upplysts, vara av en sådan angelägenhetsgrad att den bör
upptagas på allmän beredskapsstat II.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1944/45 uppfört
följande anslag, nämligen
dels å allmän beredskapsstat II
1) Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg .............. kronor 270 000
2) Telefonstationsbyggnad i Saltsjöbaden .............. » 25 000
3) Telefonstationsbyggnad i Värnamo ................ » 315 000
4) Telefonstationsbyggnad i Hagfors .................. » 370 000
dels ock å allmän beredskapsstat III
1) Telefonstationsbyggnad i Viggbyholm................ kronor 110 000
2) Telefonstationsbyggnad i Enköping................. » 315 000
3) Telefonstationsbyggnad i Katrineholm .............. » 360 000
4) Telefonstationsbyggnad i Borgholm ................ » 300 000
5) Telefon-och överdragsstationsbyggnad i Vimmerby____ » 315 000
6) Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet i Väster
vik
.......................................... » 225 000
7) Telefonstationsbyggnad i Ystad .................... » 440 000
8) Telefonstationsbyggnad i Klippan .................. » 475 000
9) Telefonstationsbyggnad i Skara .................... » 425 000
10) Telefonstationsbyggnad i Sunne .................... » 300 000
11) Telefonstationsbyggnad i Arboga.................... » 310 000
12) Tillbyggnad av telegrafverkets stationsfastighet i Ljus
dal
.......................................... » 100 000
13) Telefonstationsbyggnad i Sollefteå .................. » 375 000
14) Tillbyggnad av kontorsbyggnad i Nynäshamn........ » 500 000
15) Förrådsgarage- och verkstadsbyggnad i Norrköping » 420 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse nr 454.
7
10:o) Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott. Med bifall till Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 10) har riksdagen till Vissa byggnadsarbeten d Gripsholms
slott å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppfört ett
anslag av 99 000 kronor.
liro) Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals slott. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 11) har riksdagen till Vissa byggnadsarbeten å Ulriksdals
slott å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag
av 34 000 kronor.
Kapitalbudgeten.
Statens affärsverksfonder.
Postverket.
12 :o) Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm. Om- och tillbyggnad av
posthuset i Linköping. Posthusbyggnad i Huskvarna. Posthusbyggnad i
Skellefteå. Posthusbyggnad i Storuman. Ombyggnad av posthuset i Luleå.
Kungl. Maj:t har (bilaga 12, punkt 1, av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 12 maj 1944) föreslagit riksdagen att
till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra vissa anslag å allmän
beredskapsstat III.
Enligt vad generalpoststyrelsen påvisat föreligger det ett oavvisligt behov
av förbättrade och utökade postlokaler på ett stort antal platser, där lokalfrågan
icke förväntas kunna tillfredsställande lösas genom förhyrning.
Med hänsyn härtill och i betraktande också av den utförliga motivering
som av investeringsutredningen åberopats för vart och ett av ifrågavarande
byggnadsarbeten har riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen å allmän beredskapsstat III för
budgetåret 1944/45 uppfört följande anslag, nämligen
1) Posthusbyggnad i Äppelviken i Stockholm............ kronor 750 000
2) Örn- och tillbyggnad av posthuset i Linköping ........ » 200 000
3) Posthusbyggnad i Huskvarna ...................... » 375 000
4) Posthusbyggnad i Skellefteå ........................ » 875 000
5) Posthusbyggnad i Storuman ...................... » 180 000
6) Ombyggnad av posthuset i Luleå.................... » 180 000.
13:o) Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppfört
ett anslag av 1 000 000 kronor.
Riksdagens skrivelse nr 454. 9
16) Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Örebro .... kronor 420 000
17) Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle...... » 420 000
18) Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors............ » 260 000.
15:o) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende. Ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 4) har riksdagen för budgetåret 1944/45 uppfört följande anslag,
nämligen
dels å allmän beredskapsstat II
Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende kronor 300 000
dels ock å allmän beredskapsstat III
1) Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafvä
-
sende ........................................ » 3 800 000
2) Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten ...... » 4 000 000.
Statens järnvägar.
16:o) Spåranordningar. Gångbroar och gångtunnlar. Vissa bangårdsarbe
ten.
Tegelbaekens reglering. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5)
har riksdagen för budgetåret 1944/45 uppfört följande anslag, nämligen
dels å allmän beredskapsstat II
1) Spåranordningar ................................. kronor 2 400 000
2) Tegelbaekens reglering ............................ » 1 000 000
dels ock å allmän beredskapsstat III
1) Spåranordningar ................................ » 3 200 000
2) Gångbroar och gångtunnlar........................ » 1 500 000
3) Vissa bangårdsarbeten ............................ » 1 400 000.
17:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Ny tunnel mellan Tomteboda och
Hagalund. Linjeomläggningar. Anordnande av nya grusgropar. Kungl. Majit
har (punkt 6) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1944/45 uppföra vissa anslag å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat
III.
Kungl. Majrts förevarande förslag innefattar bland annat dubbelspårsanläggningar
till ett så högt belopp som 23 miljoner kronor. Med beaktande
av att de terrasseringsarbeten, som ingå i dessa anläggningar, utgöra synnerligen
lämpliga sysselsättaingsobjekt i fall av arbetslöshet har riksdagen ansett
sig böra bifalla nämnda anslagsbelopp. Ej heller i övrigt bär Kungl.
Maj:ts förslag givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1944/45 uppfört
följande anslag, nämligen
10
Riksdagens skrivelse nr 454.
dels å allmän beredskapsstat II
1) Fortsatt anläggning av dubbelspår ................ kronor 1 500 000
2) Ng tunnel mellan Tomteboda och Hagalund ...... » 1 000 000
dels ock å allmän beredskapsstat III
1) Fortsatt anläggning av dubbelspår ................ » 21 500 000
2) Linjeomläggningar .............................. » 3 475 000
3) Anordnande av nya grusgropar.................... > 350 000.
18:o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 7) har riksdagen till Diverse åtgärder för spårförstärkning för
budgetåret 1944/45 uppfört 1 000 000 kronor å allmän beredskapsstat II och
1 000 000 kronor å allmän beredskapsstat III.
19:o) Skenfria vägkorsningar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 8) har riksdagen till Skenfria vägkorsningar m. m. å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av 200 000 kronor.
20:o) Bostadshus. Stationshus m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit
riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra
vissa anslag å allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III.
Investeringsutredningen har, enligt vad den erinrat, ej kunnat upptaga
förbättringar av jämvägspersonalens tjänstebostäder i en ur bostadsförsörjningssynpunkt
önskvärd utsträckning. Anledningen härtill har varit behovet
av en utredning rörande en rationalisering av hithörande arbeten i syfte
också att nedbringa kostnaderna. För egen del vill riksdagen vitsorda behovet
av en dylik utredning.
Vad angår de här äskade båda anslagen har riksdagen bifallit desamma.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1944/45 uppfört
följande anslag, nämligen
dels å allmän beredskapsstat II
Bostadshus ........................................ kronor 100 000
dels ock å allmän beredskapsstat III
Stationshus m. m................................... » 7 400 000.
21 :o) Telefonanläggningar och kabelarbeten. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 10) har riksdagen till Telefonanläggningar och kabelarbeten
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av
1 200 000 kronor.
22:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Majit har (punkt 11)
föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 3 625 000 kronor.
Riksdagens skrivelse nr 454.
11
Ifrågavarande anslag till omformaranläggningar m. m. avser i huvudsak
att i mån av behov bereda arbetstillfällen åt därav berörda industrier. Med
beaktande härav har riksdagen bifallit förslaget.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Anläggningar för elektrisk
tågdrift å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag
av 3 625 000 kronor.
23 :o) Ny marketenteribyggnad i Notviken. Magasinsbyggnad i örebro.
Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12) har riksdagen för budgetåret 1944/45 uppfört följande an
-
slag, nämligen
dels å allmän beredskapsstat II
Ny marketenteribyggnad i Notviken .................... kronor 150 000
dels ock å allmän beredskapsstat lil
1) Magasinsbyggnad i örebro .......................... » 225 000
2) Tillbyggnad av vagnverkstaden i Bollnäs.............. » 100 000.
24 :o) Elektrifiering av linjen Lund—Kävlinge—Landskrona nied Landskrona—Billeberga.
Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—
Uddevalla. Förberedande arbeten för elektrifiering av ostkustbanan med bilinjer.
Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit riksdagen att till förevarande
ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra vissa anslag å allmän beredskapsstat
II och allmän beredskapsstat III.
Ur arbetsmarknadssynpunkt erbjuder, såsom investeringsutredningen erinrat,
banelektrifiering god sysselsättning för industrien genom beställning
av elektrisk utrustning och lokomotiv. Däremot medför den relativt få arbetstillfällen
för grov- och byggnadsarbetare. Sistnämnda arbetstillfällen inskränka
sig till dem, som äro förenade med erforderliga kurvomläggningar,
linjeförbättringar och övriga av elektrifieringen betingade bantekniska standardhöjningar
ävensom till arbete med stolpresning.
Ur sysselsättningssynpunkt äro alltså de förberedande arbetena för ostkustbanans
elektrifiering mest värdefulla, och riksdagen har beviljat det för
detta ändamål begärda anslaget. Med hänsyn till den betydelse elektrifieringsarbetena
också ha såsom ett led i järnvägsväsendets hållande på en
tidsenlig standard har riksdagen beviljat även de båda övriga anslagsbeloppen.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1944/45 uppfört
följande anslag, nämligen
dels å allmän beredskapsstat II
Förberedande arbeten för elektrifiering av ostkustbanan
med bilinjer
kronor 5 000 000
12
Riksdagens skrivelse nr 454.
dels ock å allmän beredskapsstat III
1) Elektrifiering av linjen Lund—Kävlinge—Landskrona
med Landskrona—Billeberga.................. . kronor 6 000 000
2) Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga
—Uddevalla .................................. » 12 000 000.
25 :o) Förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad
med Smedberg—Lysekil. Kungl. Maj:t har (punkt 14) föreslagit riksdagen
att till ifrågavarande ändamål å allmän beredskapsstat II för budgetåret
1944/45 uppföra ett anslag av 1 500 000 kronor.
Under åberopande av vad riksdagen under nästföregående punkt anfört,
får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, till
Förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Uddevalla—Strömstad med
Smedberg—Lysekil å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppfört
ett anslag av 1 500 000 kronor.
26:o) Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Kungl. Majit har (punkt
15) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 3 750 000 kronor.
Såsom riksdagen tidigare (skrivelse nr 186) anfört kunna goda skäl anföras
för den med förevarande anslag avsedda lokbeställningen ej endast
militärt sett utan även ur förnyelse- och sysselsättningssynpukter.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag,
till Försvarsberedskap vid statens järnvägar å allmän beredskapsstat III för
budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av 3 750 000 kronor.
27 :o) Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Med bifall
till Kungl. Majits förslag (punkt 16) har riksdagen såsom Dispositionsanslag
för oförutsedda och mindre arbeten å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45 uppfört ett anslag av 500 000 kronor.
28:o) Rullande materiel. Kungl. Majit har (punkt 17) föreslagit riksdagen
att till Rullande materiel för budgetåret 1944/45 uppföra dels å allmän beredskapsstat
II 12 000 000 kronor, dels ock å allmän beredskapsstat III 23 000 000
kronor.
Bestämmande för användningen av här avsedda anslag torde få bli, förutom
behövligheten av beställningar till olika verkstäder, trafikens fortsatta utveckling.
Under erinran härom får riksdagen anmäla, att riksdagen till Rullande
materiel för budgetåret 1944/45 uppfört följande anslag, nämligen dels å
allmän beredskapsstat II 12 000 000 kronor, dels ock å allmän beredskapsstat
III 23 000 000 kronor.
Riksdagens skrivelse nr 454.
13
29 :o) Garage- och verkstadsbyggnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 18) har riksdagen till Garage- och verkstadsbyggnader å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av 1 210 000 kronor.
30:o) Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 19) har riksdagen till Ersättningsanskaffningar och
förnyelsearbeten för budgetåret 1944/45 uppfört följande anslag, nämligen
dels å allmän beredskapsstat II 1 000 000 kronor, dels ock å allmän beredskapsstat
III 5 285 000 kronor.
Statens vattenfallsverk.
31 :o) Kraftstation vid Forsmoforsen. Kraftstation vid Hölleforsen. Ett
tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation. Mindre utvidgningar av
förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag m. m.
Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1944/45 uppföra vissa anslag å allmän beredskapsstat
III.
Förevarande plan till kraftverksbyggnader m. m. är grundad på en ingående
utredning rörande kraftbehoven efter en kommande fred. Av nämnda
utredning framgår, att ett stort antal kraftverksanläggningar komma att bli
färdiga under de närmaste åren. Med hänsyn bland annat härtill har nu
framlagda instundande budgetår avseende beredskapsplan hållits rätt begränsad.
Riksdagen har bifallit Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen å allmän beredskapsstat III för
budgetåret 1944/45 uppfört följande anslag, nämligen
1) Kraftstation vid Forsmoforsen .................... kronor 5 000 000
2) Kraftstation vid Hölleforsen ...................... » 3 000 000
3) Ett tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation » 2 000 000
4) Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanlägg
ningar
och mindre regleringsföretag m. m......... » 1 000 000
5) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängan
de
arbeten vid statens kraftverk.................. » 3 000 000.
14
Riksdagens skrivelse nr 454.
Luftfartsfonden.
32:o) Byggande och förbättring av flygplatser. Kungl. Majit har (punkt
21) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 2 700 000 kronor.
Ifrågavarande arbeten hava sedan gammalt betraktats som särskilt lämpliga
sysselsättningsobjekt under arbetslöshetsperioder. Även med tanke på
flygtrafikens utveckling efter en kommande fred föreligga skäl för deras
upptagande på beredskapsstat. Ur här anförda synpunkter måste här framlagda
program betraktas som jämförelsevis begränsat. Allteftersom flygplatsutredningens
arbete fortskrider torde emellertid krav framkomma på
avsevärda ytterligare flygplatsanläggningar.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Kungl. Majits förslag,
till Byggande och förbättring av flygplatser å allmän beredskapsstat II för
budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av 2 700 000 kronor.
Statens allmänna fastighetsfond.
33:o) Om- och tillbyggnad av fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm.
Med bifall till Kungl. Majits förslag (punkt 22) har riksdagen till förevarande
ändamål å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppfört
ett anslag av 400 000 kronor.
34:o) ökade lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län. Kungl. Majit har
(punkt 23) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 450 000 kronor.
Med hänsyn till den framlagda utredningen örn länsstyrelsens utrymmesbehov
har riksdagen ansett sig böra anvisa anslag med det av departementschefen
angivna beloppet.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Ökade lokaler för länsstyrelsen i
Jönköpings län å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppfört ett
anslag av 450 000 kronor.
35io) Tillbyggnader till landsstatshuset i Malmö. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 24) har riksdagen till Tillbyggnader till landsstatshuset
i Malmö å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppfört ett
anslag av 850 000 kronor.
36:o) Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg. Kungl. Majit har (punkt
25) föreslagit riksdagen att till Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg å
allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av
590 000 kronor.
Riksdagens skrivelse nr 454.
15
Även vad länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län beträffar har tillkomsten
av de nya väg- och taxeringsorganisationerna och andra nya ämbetsuppgifter
föranlett lokalbehov, vida överstigande vad som tidigare förutsatts och så
trängande att de inom närmaste tiden måste tillgodoses. Riksdagen har beviljat
förevarande anslag, som dock med hänsyn till företagets angelägenhetsgrad
ansetts bör uppföras på beredskapsstat II.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Tillbyggnad av landsstatshuset i
Göteborg å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag
av 590 000 kronor.
37 :o) Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendomstol i kvarteret Palmen
i Vänersborg. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) har riksdagen
till Nybyggnad för lantmäterikontor och vattendomstol i kvarteret Palmen
i Vänersborg å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppfört
ett anslag av 290 000 kronor.
38:o) Nybyggnad för länsstyrelsen i Älvsborgs län. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 27) har riksdagen till Nybyggnad för länsstyrelsen i
Älvsborgs län å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppfört
ett anslag av 290 000 kronor.
39:o) Tillbyggnad till landsstatshuset i Mariestad. Kungl. Majit har (punkt
28) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 uppföra ett anslag av 780 000 kronor.
Förevarande byggnadsplan måste anses vara av en förhållandevis betydande
storleksordning i all synnerhet om man tager i betraktande att förslag
samtidigt föreligger örn uppförande av en särskild lantmäterikontorsbyggnad.
Med beaktande att utvidgningsbehoven betecknats som trängande har riksdagen
dock ansett sig böra bifalla förslaget.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till Tillbyggnad till landsstatshuset
i Mariestad å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppfört ett
anslag av 780 000 kronor.
40:o) Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad. Med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 29) har riksdagen till Lantmäterikontorsbyggnad i Mariestad
å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av
325 000 kronor.
41 :o) Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens väginstitut. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 30) bar riksdagen till Uppförande
av grovlaboratorium m. m. vid statens väginstitut å allmän beredskapsstat III
för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av 60 000 kronor.
16
Riksdagens skrivelse nr 454.
Fonden för förlag till statsverket.
42 :o) Förlag för väg- och vattcnbyggnadsväsendets förrådsfond. Med bifall
till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har riksdagen till Förlag för väg- och
vattenbyggnadsvåsendets förrådsfond å allmän beredskapsstat III för budgetåret
1944/45 uppfört ett anslag av 500 000 kronor.
Stockholm den 30 juni 1944.
Med undersåtlig vördnad.
448250. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.