Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1944/45.

1944-07-12 · 13 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1944:472, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till civilförsvaret för budgetåret 1944/45.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse nr 472.

Nr 472.

Godkänd av första kammaren den 12 juli 1944.

Godkänd av andra kammaren den 12 juli 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående anslag till civilförsvaret för budgetåret

1944/45.

(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 6.)

Till KONUNGEN.

I proposition nr 1 har Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkterna

211—225) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1944/45 beräkna vissa anslag till det civila luftskyddet.

I propositionen nr 270 har Kungl. Majit sedermera, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 12 maj 1944,

föreslagit riksdagen att

I) godkänna av föredragande statsrådet Rubbestad förordad personalförteckning

och avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen, den senare att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1944/45,

II) bemyndiga Kungl. Majit att från och med budgetåret 1944/45

dels å personalförteckningen för Överståthållarämbetet uppföra 1 civilförsvarsdirektör

i lönegraden Eo 27,

dels å personalförteckningen för länsstyrelserna uppföra 24 civilförsvarsdirektörer

i lönegraden Eo 27,

dels ock å personalförteckningen för försvarsstaben under rubrikerna

Tjänstemän å ordinarie stat, Militär personal uppföra, utöver vad i propositionen

1944: 185 föreslagits, ytterligare 1 major, militärassistent, i lönegraden

Oa 4,

III) medgiva

att den i avlöningsstaten för Överståthållarämbetet upptagna anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, och den

i avlöningsstaten för länsstyrelserna under anslagsposten till arvoden och

särskilda ersättningar, bestämd av Kungl. Majit, upptagna delposten till ersättning

till försvarsassistenter må under budgetåret 1944/45 användas för

avlönande av militärassistenter vid Överståthållarämbetet respektive länsstyrelserna

och av hemortsförsvarsassistenter,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 472.

3

att den i avlöningsstaten för Överståthållarämbetet upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1944/45

överskridas med högst 10 000 kronor,

samt att den i avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1944/45

överskridas med högst 223 000 kronor,

IV) för budgetåret 1944/45 anvisa

vissa anslag till civilförsvaret.

Därefter har riksdagen den 28 juni 1944 under hänvisning till utskottets

utlåtande nr 2 beslutat att

1) under femte huvudtiteln för budgetåret 1944/45 till Civilförsvaret anvisa

ett förslagsanslag av 11 800 000 kronor att av Kungl. Majit disponeras i enlighet

med den specificerade uppdelning å anslagsrubriker riksdagen må komma

att fastställa i anledning av Kungl. Majits proposition nr 270;

2) bemyndiga Kungl. Majit att av sistnämnda anslag bestrida dels kostnaderna

för uppehållande av luftskyddsinspektionens och statens utrymningskommissions

verksamhet enligt gällande stater intill dess ny organisation må

varda genomförd, dels ock oundgängliga kostnader för det civila luftskyddet

intill dess ovanberörda specificerade uppdelning å anslagsrubriker må varda

av riksdagen fastställd.

I samband med Kungl. Majits ifrågavarande förslag har riksdagen till behandling

förehaft fyra i anledning av propositionen nr 270 inom riksdagen

väckta motioner.

Med beteckningen »propositioner» avses i det följande, därest ej annat särskilt

angivits, propositionen nr 270.

Civilförsvarets organisation.

Civilförsvarets centrala organisation.

I likhet med föredragande statsrådet anser riksdagen att rikets civilförsvar

bör ställas under enhetlig ledning. Då efter krigets slut utformningen av

civilförsvarets centrala topporgan torde böra prövas på nytt, har inom riksdagen

gjort sig gällande viss tvekan, huruvida detta centralorgan borde såsom

i propositionen föreslagits givas formen av ett centralt ämbetsverk. Centralorganets

verksamhet i krig måste emellertid enligt riksdagens mening

komma att bedrivas i liknande former, som gälla för rikets centrala militära

försvarsledning. Även i fred torde betydande arbetsuppgifter komma att åvila

detta organ. Styrelsen torde böra verka som en stab för civilförsvaret med

avseende särskilt å allmän planläggning, utbildningens övervakande och det

byggnadstekniska luftskyddet. Riksdagen har därför ansett sig böra ansluta

sig till Kungl. Majits förslag i detta avseende. Mot den föreslagna benämningen

å ämbetsverket, civilförsvarsstyrelsen, har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen är även av den meningen att chefen för styrelsen bör vara en

generaldirektör. Tiden för dennes förordnande bör emellertid icke bestäm
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 472.

mas till mer än högst 3 år. Lönen bör utgå enligt lönegraden C 12 i civila

avlöningsreglementet. Riksdagen biträder alltså icke ett i motionen I: 328

framfört yrkande, att generaldirektören placeras i lönegraden C 13.

Jämväl det föreslagna överförandet av de två luftskyddsinspektörerna i

oförändrad löneställning till civilförsvarsstyrelsen finner sig riksdagen böra

godtaga. Efter överförandet böra dess inspektörer enligt riksdagens mening

tills vidare kunna såsom i propositionen föreslagits benämnas civilförsvarsinspektörer.

I motionen I: 339 har yrkats att den militärassistent, som avses skola knytas

till civilförsvarsstyrelsen, bör vara överstelöjtnant eller major i lönegraden

Oa 5 eller Oa 4 i stället för såsom i propositionen föreslagits major i lönegraden

Oa 4. Riksdagen har inhämtat, att hinder icke möter att, om den i

styrelsen placerade officeren i Oa 4 blir befordrad till beställning i Oa 5, fortsättningsvis

låta honom förbli placerad i styrelsen. Riksdagen understryker

att bevarande av några års kontinuitet på denna post är av betydande värde

och förutsätter att Kungl. Majit i den utsträckning det befinnes lämpligt begagnar

sig av angivna möjlighet. Syftet i sistnämnda motion torde därmed

vara tillgodosett.

I propositionen har föreslagits att arvode skall utgå med 1 200 kronor till

en fast anställd sakkunnig för statsfinansiella frågor hos civilförsvarsstyrelsen

samt att arvode till enahanda belopp skall beräknas för ytterligare en

fast anställd sakkunnig, varvid närmast åsyftas en expert på arbetsmarknadsfrågor.

Inom riksdagen har uttalats en viss tveksamhet, huruvida sakkunskap

bör på detta sätt tillföras ett centralt verk. I den mån expertis på ifrågavarande

områden är erforderlig, håller riksdagen före att det ur principiella

synpunkter är riktigast att sådan sakkunskap inhämtas genom samråd med

de statliga myndigheter, som förfoga över denna. Då emellertid under den nya

organisationens genomförande och någon tid därefter ett jämförelsevis stadigvarande

behov av sakkunskap inom nu ifrågavarande ämnesområden kan

antagas uppkomma, vill emellertid riksdagen för sin del ej motsätta sig att

särskild expertis knytes till styrelsen på det sätt Kungl. Majit förutsatt. Frågan

huruvida särskilt arvode till nu angivna experter skall utgå jämväl framdeles

bör enligt riksdagens mening‘göras till föremål för prövning i samband

med anslagsäskandena för budgetåret 1945/46.

Riksdagen förutsätter att Kungl. Majit i samband med anslagsäskandena

till civilförsvarsstyrelsen för sistnämnda budgetår för riksdagen framlägger

icke blott — såsom förutsättes i propositionen — en redogörelse för vidtagna

organisatoriska åtgärder beträffande civilförsvarsstyrelsen utan även

ett närmare utformat förslag till organisation av styrelsen.

Vad angår beräkningen av kostnaderna för civilförsvarsstyrelsen har riksdagen

ej kunnat på grundval av propositionens i denna del gjorda uttalanden

ingå på någon närmare granskning av denna beräkning. Riksdagen har

emellertid inhämtat att den nu inom luftskyddsinspektionen anställda förrådspersonalen,

för vilken avlöningskostnaden för närvarande uppgår till omkring

30 000 kronor för år, icke medtagits vid beräkningen av anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal i den föreslagna avlönings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 472.

5

staten för civilförsvarsstyrelsen. I följd härav finner riksdagen en uppräkning

erforderlig av denna anslagspost från 170 000 till 200 000 kronor och

därmed även av eivilförsvarsstyrelsens avlöningsanslag från 710 000 till

740 000 kronor.

Med hänsyn till att civilförsvarsstyrelsen ej lämpligen kan övertaga luftsky

ddsinspek tionens och statens utrymningskommissions uppgifter förrän

från och med den dag civilförsvarslagen träder i kraft, har riksdagen beslutat

att för budgetåret 1944/45 skall under förenämnda förslagsanslag till

civilförsvaret såsom delanslag upptagas dels ett avlöningsanslag och dels ett

omkostnadsanslag till luftskyddsinspektionen respektive statens utrymningskommission

för bestridande av avlöningskostnaderna och omkostnaderna för

dessa myndigheters verksamhet intill dess civilförsvarsstyrelsen träder i funktion.

Ett vart av anslagen bör uppföras med ett förslagsvis bestämt formellt

belopp av 100 kronor.

Med hänsyn till vad sålunda anförts synes den maximala summan av styrelsens

samtliga avlöningskostnader under budgetåret 1944/45 böra begränsas

till en så stor del av det belopp å 740 000 kronor — varå avlöningsstaten

slutar — som svarar mot den tid, varunder civilförsvarsstyrelsen är organiserad

under budgetåret 1944/45, jämförd med hela budgetåret. Endast

om förhållandena medföra att styrelsen belastas med arbetsuppgifter som

nu ej kunna förutses bör den på angivna sätt bestämda kostnadsramen få

överskridas.

Utöver vad nu sagts har vad föredragande statsrådet föreslagit och anfört

angående den centrala organisationen icke givit riksdagen anledning till

någon erinran.

Civilförsvarets organisation i länen.

Lika med föredragande statsrådet anser riksdagen att en särskild försvarsavdelning

under chefskap av en civilförsvarsdirektör bör inrättas inom

landskansliet vid varje länsstyrelse samt inom överståthållarämbetets andra

kansliavdelning. Civilförsvarsdirektören torde komma att få en mycket betydelsefull

uppgift inom civilförsvaret. Det är därför av vikt att dessa befattningar

kunna besättas med lämpliga personer. För att öka utsikten härtill

har riksdagen beslutat att civilförsvarsdirektören skall placeras i lönegraden

Eo 28 i civila icke-ordinariereglementet. Detta förslag föranleder viss uppräkning

av de belopp, varmed Kungl. Majit hemställt att den i avlöningsstaten

för länstyrelserna och Överståthållarämbetet uppförda anslagsposten till

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal finge överskridas.

Vad beträffar den militära sakkunskap, som står till länsstyrelsernas förfogande,

bär föredragande statsrådet förklarat sig finna systemet med delad

ledning av det militära och det civila försvaret nödvändiggöra, att denna

sakkunskap förstärkes. Av kostnadsskäl och då en ökning av officerskadern

ej borde äga rum utan tvingande skäl har emellertid statsrådet ansett sig

icke böra biträda civilförsvarsutredningens förslag all aktiva officerare utses

lill militärassistenter i flertalet länsstyrelser utan förordat alt härtill för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse nr 172.

ordnas företrädesvis pensionerade officerare, vilka relativt nyligen lämnat

aktiv militärtjänst. För att kunna förvärva väl kvalificerade militärassistenter

har emellertid i Kungl. Maj:ts förslag förutsatts, att arvodet skall utgå efter

förmånligare grunder än som gälla i fråga om arvodet till de nuvarande

försvarsassistenterna.

Riksdagen kan för sin del icke biträda förslaget om att till militärassistenter

skola utses pensionerade officerare vid samtliga länsstyrelser. Den samordnande

verksamhet i fråga örn militärt och civilt försvar, som är avsedd

att förmedlas genom den militäre representanten i länsstyrelsen, torde komma

att avse, bland annat, flertalet av civilförsvarets tjänstegrenar, särskilt

undanförsel- och förstöringstjänsten. Härvid är det av väsentlig betydelse att

ifrågavarande militäre representant är väl insatt i modern militär stabstjänst

och har kännedom om de problem, som där behandlas samt tillika äger initiativkraft

och förmåga att upprätthålla en intim kontakt mellan det militära

och civila försvaret och att snabbt sätta sig in i den civila förvaltningens

uppgifter och arbetssätt. Det är enligt riksdagens mening icke antagligt, att

militärassistenter med nyssnämnda kvalifikationer vid samtliga länsstyrelser

kunna hämtas enbart ur de pensionsavgångna officerarnas led. Även örn en

pensionerad officer uppfyller angivna fordringar vid tidpunkten för avgången

ur den aktiva tjänsten, så är det dock knappast troligt, att han på samma

sätt underhåller sina militära kunskaper och följer den militära utvecklingen

som en officer på stat, vilken strävar efter befordran. Till förmån för det av

civilförsvarsutredningen föreslagna systemet talar även att därigenom det

högre militärbefälet så småningom kommer att inom sig inrymma ett antal

officerare med kännedom om civilförsvaret och den civila förvaltningen, vilket

ur det totala försvarets synpunkt torde vara av betydande värde.

På dessa och de skäl som i övrigt anförts av civilförsvarsutredningen (s.

147—148 i utredningens betänkande) och i motionerna I: 328, I: 334, I: 339

samt II: 531 anser sig riksdagen icke kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag

i denna del oförändrat.

Den kaderökning, som genomförandet av civilförsvarsutredningens förslag

förutsätter, framkallar emellertid tveksamhet. Riksdagen har därför sökt finna

en lösning, som kan reducera denna ökning. Denna lösning innebär en

kombination mellan de i Kungl. Maj :ts proposition anvisade och den av utredningen

föreslagna linjen. Den innebär, att kaderökningen nu begränsas till

6 statofficerare, vilka böra placeras på de ur totalförsvarets synpunkt viktigaste

länen, att för Gotlands och Blekinge län avses arvodestjänster enligt

propositionen samt alt Kungl. Majit bemyndigas att efter övervägande av den

lämpliga placeringen för ytterligare 3 län inrätta liknande arvodestjänster.

I detta sammanhang vill riksdagen framhålla att Kungl. Majit genom särskilda

beslut vid utgången av ett vart av de tre senast förflutna budgetåren

förklarat att en av de å personalförteckningen för försvarsstaben uppförda

militärassistenterna (därvid närmast torde ha åsyftats en militärassistent

i lönegraden Oa 3) skall tjänstgöra i luftskyddsinspektionen. Hittills har emellertid

icke någon militärassistent ställts till förfogande för sådan tjänstgö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 472.

7

ring. Riksdagen förutsätter att i samband med tillsättande av militärassistentbefattningen

i civilförsvarsstyrelsen den militärassistent i lönegrad Oa 3

som avsetts skola stå till luftskyddsinspektionens förfogande i stället placeras

som militärassistent i en länsstyrelse utöver de 6 länsstyrelser som enligt vad

förut angivits skola förses med statofficerare som militärassistenter.

Härmed skulle för omkring halva antalet län den nya ordningen genomföras

under det första året, i likhet med vad utredningen förutsatt. 1 återstående

län förutsättes däfemot nu gällande system med försvarsassistenter

skola bibehållas under ännu ett år.

Innan förslag om eventuellt erforderlig ytterligare kaderökning framlägges

för nästa års riksdag bör enligt riksdagens mening av Kungl. Majit undersökas

dels huruvida i gällande personalförteckning upptagna statofficerare

kunna i någon utsträckning placeras i tjänstgöring å försvarsavdelning i

länsstyrelse, dels ock huruvida för ytterligare något eller några län kunna

utan eftersättande av civilförsvarets intressen avses pensionsavgångna officerare

enligt propositionen. Riksdagen anser angeläget, att den nya organisationen

är helt genomförd inom två år och att därvid bör tillses att civilförsvaret

erhåller god effektivitet.

Riksdagen har sig bekant, hur trängd krigsmakten är i nuvarande beredskapsläge

med hänsyn till tillgången på statofficerare. Det bör emellertid

kunna förutses att läget blir gynnsammare, då lättnad kan beredas i nuvarande

beredskap. Möjlighet erbjuder sig måhända framdeles att utbyta arvodister

mot statofficerare, vilket skulle reducera kostnaderna och nu manar

till en viss återhållsamhet i fråga om officerskaderns ökning.

En förutsättning för den av riksdagen beslutade anordningen, som utskottet

vill understryka, är att, som civilförsvarsutredningen uttryckligen avsett,

såsom militärassistenter —■ i de fall då statofficerare ifrågakomma

— förordnas sådana officerare, vilka genomgått stabsutbildning och kunna

förväntas bli befordrade, ävensom att vid anställande av arvodister enligt

propositionens linje urvalet i regel göres bland de senast pensionsavgångna.

Då det nu icke kan bedömas vilka länsstyrelser som böra förses med aktiva

officerare som militärassistenter, har riksdagen beslutat, att dessa militärassistenter

skola uppföras på försvarsstabens stat. Övriga militärassistenter

böra, såsom förutsatts i Kungl. Maj:ts förslag, avlönas av de till överståthållarämbetets

och länsstyrelsernas förfogande slående anslag som anlitas

för avlönande av försvarsassistenter.

I övrigt har riksdagen intet att erinra mot de uttalanden föredragande

statsrådet gjort beträffande civilförsvarets organisation i länen.

Civilförsvarets organisation i civilförsvarsområdena.

Riksdagen anser i likhet med föredragande statsrådet att arvode bör utgå

till sådana civilförsvarschefer och ställföreträdare, som ej äro befattningshavare

vid polis- eller brandväsendet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 472.

Riksdagen har vidare funnit starka skäl tala för att även de befattningshavare

vid polis- eller brandväsendet, som förordnats till civilförsvarscheler

eller ställföreträdare, tillerkännas arvode. Dock ha betänkligheter häremot

jämväl framförts, särskilt såvitt angår de statsavlönade befattningshavarna

vid polisväsendet.

Det synes riksdagen icke nödvändigt att nu taga ställning till frågan om

arvode under tid då civilförsvarsberedskap ej råder till sådana statsavlönade

civilförsvarschefer eller ställföreträdare. Då det angelägnaste nu torde vara

att förstärka civilförsvarsorganisationen under rådande beredskap, bemyndigar

riksdagen Kungl. Maj:t att efter verkställd utredning av behovet, ur

synpunkten av civilförsvarsuppgifternas tillfredsställande fullgörande, tillägga

dessa civilförsvarschefer arvoden med högst samma belopp, som enligt

vad nedan sägs skall utgå till civilförsvarschef, som ej är statsavlönad

befattningshavare vid polisväsendet.

Arvodet till icke statsavlönade civilförsvarschefer anser riksdagen skola

utgå jämlikt någon av de arvodesgrupper, som enligt Kungl. Maj:ts förslag

skola gälla för civilförvarschefer, som icke äro befattningshavare vid

polis- eller brandväsendet. Arvodet bör alltså icke såsom civilförsvarsuti edningen

föreslagit bestämmas halvårsvis i efterhand. De angivna arvodesbeloppen

böra i enlighet med civilförsvarsutredningens förslag utgå med 50

procent förhöjning under tid då förordnande om civilförsvarsberedskap

gäller.

För sådan ställföreträdare för civilförsvarschef, som förordnats att självständigt

fullgöra vissa på civilförsvarschef eljest ankommande uppgifter, bör,

om han ej är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet arvode utgå

i enlighet med vad i Kungl. Maj :ts förslag förordats skola gälla för sådan ställföreträdare,

som ej är befattningshavare vid polis- eller brandväsendet.

Vad beträffar sådan ställföreträdare, som är statsavlönad befattningshavare

vid polisväsendet, bör Kungl. Maj:t efter utredning angående behovet kunna

tillerkänna denne särskilt arvode. Detta arvode bör, om ej särskilda skäl föranleda

annat, utgå med högst hälften av det arvode, som tillkommer civilförsvarschefen

inom området eller skulle ha tillkommit den sistnämnde, om

han ej varit statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet.

Mot Kungl. Maj:ts förslag om minskning av civilförsvarschef ens arvode,

när arvode utgår till ställföreträdare, har riksdagen intet att erinra.

I propositionen har föreslagits att Kungl. Majit skall i varje särskilt fall bestämma

arvodets storlek till civilförsvarschefer och ställföreträdare i rikets tre

största städer, när fråga ej är örn befattningshavare vid polis- eller brandväsendet.

Riksdagen biträder detta förslag nied den modifikationen att denna

Kungl. Maj:ts bestämmanderätt även skall avse ersättningen till civilförsvarschefer

och ställföreträdare, som tillhöra nyssnämnda kategori befattningshavare,

såvitt angår statsavlönade sådana befattningshavare dock endast under

tid då civilförsvarsberedskap är anbefalld.

Såväl civilförsvarschef som ställföreträdare böra komma i åtnjutande av

ersättning för mistad arbetsinkomst och detta även om de äro befattningsha
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 472.

9

vare vid polis- eller brandväsendet. Ersättningen bör bestämmas enligt de

grunder, som föreslagits i propositionen med det tillägget att, såsom civilförsvarsutredningen

föreslagit, ersättningen i intet fall må utgå med högre belopp

än efter 12 000 kronor för år.

Kostnaderna för arvoden, ersättningar för mistad inkomst och reseersättningar

åt civilförsvarscheferna och ställföreträdarna uppskattar riksdagen till

250 000 kronor, vilket innebär en höjning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag

med 150 000 kronor. Riksdagen har till utgångspunkt vid denna uppskattning

i huvudsak använt den av civilförsvarsutredningen verkställda beräkningen,

därvid viss reduktion gjorts dels med hänsyn till att arvode till äventyrs

icke kommer att utgå eller kommer att utgå med allenast ett jämkat belopp

till vissa civilförsvarschefer, som äro statsavlönade befattningshavare vid

polisväsendet, dels ock att riksdagen i detta sammanhang räknar med att civilförsvarscheferna

och deras ställföreträdare komma att genomsnittligt vara

tillsatta under allenast tre fjärdedelar av budgetåret 1944/45.

Riksdagen förutsätter att föreskrifterna i kungörelsen den 28 juni 1941 (nr

556) med bestämmelser om arvode m. m. åt vissa luftskyddschefer och ställföreträdande

luftskyddschefer — vilken kungörelse upphört att gälla den

30 juni 1944 — göras tillämpliga jämväl under budgetåret 1944/45 intill dess

ny organisation av det lokala civila försvaret må varda genomförd. De kostnader

som kunna föranledas härav beräknar riksdagen till omkring en fjärdedel

av nettoutgifterna för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1942/43

eller till 20 000 kronor. Dessa kostnader förutsätter riksdagen skola bestridas

från det i propositionen föreslagna nya anslaget till Civilförsvaret: Arvoden

till vissa civilförsvarschefer m. m., ur vilken anslagsbeteckning dock ordet

vissa bör utgå. Anslaget bör uppföras såsom ett delanslag under förenämnda

förslagsanslag till Civilförsvaret. Sammanlagt skulle alltså för arvoden och

andra ersättningar åt civilförsvarschefer och ställföreträdare samt luftskyddschefer

och ställföreträdande luftskyddschefer utgå 270 000 kronor under budgetåret

1944/45.

Från ifrågavarande anslag skola vidare enligt Kungl. Maj:ts förslag gäldas

de till sammanlagt 150 000 kronor beräknade kostnaderna under budgetåret

1944/45 för dels ersättningar åt inkvarteringschefer, biträdande inkvarteringschefer

och sambandsmän i militärbefäls- eller kårstaber, dels ock administrationen

av sådana åtgärder inom civilförsvaret, som avse inkvartering och därmed

sammanhängande sociala uppgifter. Den omständigheten att ifrågavarande

administrationskostnader komma att avse en kortare tidsperiod än som

avsetts i Kungl. Maj:ts förslag föranleder riksdagen att sänka nyssnämnda

belopp å 150 000 kronor till 125 000 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts uppföres ifrågavarande delanslag till

Civilförsvaret: Arvoden till civilförsvarschefer m. m. med (270 000 + 125 000)

395 000 kronor.

I fråga om grunderna för avlöning till annan personal inom allmänna civilförsvaret

än civilförsvarschefer och ställföreträdare får riksdagen hänvisa

till riksdagens beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 269 med för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 472.

slag till avlöningsreglemente för personal i det allmänna civilförsvaret. Med

riksdagens ställningstagande i angivna fråga uppkommer en kostnadsökning

i förhållande till vad Kungl. Maj :ts förslag skulle komma att föranleda, vilken

torde kunna uppskattas till omkring 125 000 kronor för år, så länge nuvarande

beredskapsläge består i huvudsak oförändrat.

Utöver vad riksdagen sålunda anfört föranleder vad föredragande statsrådet

andragit i propositionen om civilförsvarets organisation i civilförsvarsområdena

icke något uttalande från riksdagens sida.

Civilförsvarets utbildnings- och försöksverksamhet m. m.

På grund av innehållet i 45 § i det av riksdagen antagna förslaget till civilförsvarslag

åligger det kommun att i enlighet med gällande organisationsplan

ekonomiskt och materiellt svara för utbildningen inom det allmänna

civilförsvaret samt att, med visst undantag, sörja för att personalen inom det

särskilda civilförsvaret i erforderlig omfattning utbildas och övas. Sistnämnda

utbildning har hittills i regel handhafts av riksluftskyddsförbundet och föreningen

svenska röda korset, vilka för sin verksamhet erhållit .statsbidrag. 1

propositionen förutsättes, att kommunerna komma att anlita de frivilliga försvarsorganisationerna,

vilka genom avtal skulle tillförbindas att ombesörja

åtminstone viss fiel av den lokala utbildningen. För sina kostnader på grund

av dylika avtal skola kommunerna enligt Kungl. Maj:ts förslag i princip erhålla

ersättning av statsmedel med två tredjedelar. Som följd härav avses statsbidrag

icke längre böra direkt ställas till de frivilliga organisationernas förfogande

för deras befattning med den lokala utbildningen.

I enlighet härmed har i propositionen föreslagits att det statsanslag, som

äskats av svenska röda korset för budgetåret 1944/45 och som är avsett för

lokal utbildning av luftskyddssamariter, icke längre skall utgå direkt till

röda korset. Vad beträffar frågan om anslag till riksluftskyddsförbundets länsförbund

har föredragande statsrådet med utgångspunkt från dispositionen av

de medel, som ställts till förfogande för Stockholms länsförbund under nästföregående

år, förordat att tio procent, d. v. s. 30 000 kronor, av det till länsförbundens

verksamhet äskade statsanslaget anslås till den verksamhet, som

bedrives centralt inom varje län av de till riksluftskyddsförbundet anslutna

länsförbunden.

I en till utskottet inkommen promemoria från ordföranden i riksluftskyddsförbundets

arbetsutskott — vari bland annat framhålles att nyssnämnda procentsiffra

bör vara 20 i stället för 10 — har hemställts, att statsbidraget till

länsförbundens centralt bedrivna verksamhet måtte utgå med minst 87 500

kronor motsvarande ett genomsnittsanslag av 3 500 kronor till varje länsförbund.

Riksdagen anser sig icke böra frångå Kungl. Maj:ts förslag i förevarande

hänseende. Därest emellertid Kungl. Majit efter framställning skulle finna

att ytterligare statsbidrag bör utgå till den centralt inom varje län bedrivna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 472.

11

verksamheten, vilken står under ledning av vederbörande länsförbund, bör

binder ej möta för Kungl. Majit att från ett under förenämnda anslag till

Civilförsvaret uppfört delanslag till Civilförsvaret: Utbildnings- och försöksverksamhet

disponera erforderliga belopp.

Vid angivna förhållande biträder riksdagen, som i likhet med föredragande

statsrådet anser att riksluftskyddsförbundets centrala verksamhet under budgetåret

1944/45 bör understödjas med 50 000 kronor, Kungl. Majits förslag om

att förbundet nu beviljas ett anslag av (30 000 + 50 000) 80 000 kronor. Även

detta anslag bör uppföras som ett delanslag under nyssberörda anslag till

Civilförsvaret.

Föredragande statsrådet har uttalat att utöver den utbildning, som avses

skola äga rum i skolorna, bör å tätorter en grundläggande civilförsvarsutbildning

meddelas så stor del av den vuxna icke värnpliktiga befolkningen

som möjligt. Beträffande riksdagens åsikt i denna fråga tillåter sig riksdagen

att hänvisa till andra särskilda utskottets uttalande i anslutning till 12 § förslaget

till civilförsvarslag i utskottets utlåtande nr 5.

Vad föredragande statsrådet i övrigt anfört och föreslagit beträffande

civilförsvarets utbildnings- och försöksverksamhet föranleder intet annat uttalande

från riksdagens sida än att riksdagen vill understryka att utbildningsverksamheten

skall stå under tillsyn av civilförsvarsmyndigheterna.

Materiel och anordningar för civilförsvaret.

Tidigare har nämnts att riksdagen beslutat att för budgetåret 1944/45 till

Civilförsvaret anvisa ett förslagsanslag av 11 800 000 kronor att av Kungl.

Majit disponeras i enlighet med den specificerade uppdelning å anslagsrubriker

riksdagen kunde komma att fastställa i anledning av Kungl. Majits proposition

nr 270. Dessa anslagsruhriker kunna avse maximerade delanslag och

förslagsvis uppförda delanslag men av budgettekniska skäl däremot icke delanslag

av reservationsanslags karaktär. Vid sådant förhållande finner sig riksdagen

böra förorda att de tre anslag till Civilförsvaret: Engångsanskaffning

av materiel m. m., Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna

skyddsrum m. m. och Arkivfotografering; av vissa handlingar, vilka

anslag i nyssnämnda proposition föreslagits skola uppföras såsom reservationsanslag,

i stället givas karaktären av maximerade delanslag. Härav följer

att förefintliga behållningar å åtminstone vissa av de under femte huvudtiteln

till det civila luftskyddet anvisade reservationsanslag, som funnos vid utgången

av budgetåret 1943/44, väl kunna av Kungl. Majit disponeras men icke,

såsom i propositionen föreslagits, kunna överföras lill förenämnda delanslag

till Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel m. m. och Civilförsvaret:

Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna skyddsrum m. m.

Med hänsyn till att den föreslagna civilförsvarslagen icke, såsom i Kungl.

Maj:ts förslag förutsatts, kunnat träda i kraft redan den 1 juli 1944 torde det

vara erforderligt alt under nyssnämnda förslagsanslag lill Civilförsvaret upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 472.

taga ett förslagsvis beräknat delanslag till Civilt luftskydd: Övertagande av

egendom i annan ordning än genom rekvisition. Riksdagen finner detta delanslag

böra begränsas till 50 000 kronor. För sådan egendom, som före civilförsvarslagens

ikraftträdande tages i anspråk med förfoganderätt enligt luftskyddsförfogandelagen,

torde kostnaderna liksom hittills böra bestridas av

medel, som anvisas å förskottsstat. Vad sålunda föreslagits bör enligt riksdagens

mening icke föranleda någon reduktion av det i propositionen föreslagna

förslagsanslaget till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för materiel

m. m. Riksdagen vill i detta sammanhang erinra örn att från sistnämnda anslag

skola bestridas jämväl statsbidrag till kommunernas kostnader för anskaffande

av materiel för blockorganisationen, vilken organisation avses skola

ingå i det allmänna civilförsvaret.

Riksdagen finner heller icke erforderligt att verkställa någon reduktion i

förhållande till Kungl. Majlis förslag av något annat under förevarande avsnitt

behandlat anslag.

Vad i propositionen i övrigt anförts beträffande materiel och anordningar

för civilförsvaret samt arkivfotografering av vissa handlingar föranleder icke

erinran från riksdagens sida.

Under åberopande av vad riksdagen sålunda i skilda hänseenden anfört får

riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj:ts förslag ävensom motionerna 1:328, 1:339,

1:334 och 11:531

I) godkänt

dels följande personalförteckning för civilförsvar sstyrelsen:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Lönegrad

1 generaldirektör .............................................. C 12

2 civilförsvarsinspektörer ...................................... A 26

Tjänsteman å övergångsstat.

1 överdirektör ................................................ C 8

dels ock följande avlöningsstat för civilförsvarsstyrelsen, att tillämpas tills

vidare från och med den dag Kungl. Maj:t bestämmer:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis........ kronor 57 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis ................................ » 453 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 200 000

4 Rörligt tillägg, förslagsvis .......................... » 30 000

Summa kronor 740 000;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 472. 13

II) bemyndigat Kungl. Maj:t att från och med den dag Kungl. Majit bestämmer
dels

å personalförteckningen för Överståthållarämbetet uppföra 1 civilförsvarsdirektör

i lönegraden Eo 28,

dels å personalförteckningen för länsstyrelserna uppföra 24 civilförsvarsdirektörer

i lönegraden Eo 28,

dels ock å personalförteckningen för försvarsstaben under rubrikerna

Tjänstemän å ordinarie stat, Militär personal uppföra, utöver vad enligt

riksdagens skrivelse nr 321 beslutats,

a) 1 major, militärassistent, i lönegraden Oa 4 samt

b) 6 kaptener, militärassistenter, i lönegraden Oa 3;

III) medgivit

att den i avlöningsstaten för Överståthållarämbetet upptagna anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, må

under budgetåret 1944/45 användas för avlönande av hemortsförsvarsassistent

och sådan i försvarsstabens personalförteckning icke uppförd militärassistent,

som må varda förordnad hos ämbetet,

att den i avlöningsstaten för länsstyrelserna under anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, upptagna delposten

till ersättning till försvarsassistenter må under budgetåret 1944/45 användas

för avlönande av hemortsförsvarsassistenter och sådana i försvarsstabens

personalförteckning icke uppförda militärassistenter, som må varda förordnade

hos länsstyrelserna,

att den i avlöningsstaten för Överståthållarämbetet upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1944/45

överskridas med högst 10 500 kronor,

samt att den i avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret

1944/45 överskridas med högst 234 000 kronor,

IV) fastställt att det under femte huvudtiteln för budgetåret 1944/45 till

Civilförsvaret anvisade förslagsanslaget av 11 800 000 kronor må av Kungl.

Majit uppdelas på följande delanslag:

a) till Luftskyddsinspektionen: Avlöningar förslagsvis 100 kronor;

b) till Luftskyddsinspektionen: Omkostnader förslagsvis 100 kronor;

c) till Statens utrymningskommission: Avlöningar förslagsvis 100 kronor;

d) till Statens utrymningskommission: Omkostnader förslagsvis 100 kronor;
e)

till Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar förslagsvis 740 000 kronor;

f) till Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader förslagsvis 200 000 kronor;

g) till Civilförsvaret: Arvoden till civilförsvarschefer m. m. förslagsvis

395 000 kronor;

h) till Civilförsvaret: Utbildnings- och försöksverksamhet förslagsvis

480 000 kronor;

i) till Civilförsvaret: Bidrag till riksluftskyddsförbundet högst 80 000 kronor;
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens skrivelse nr 472.

j) till Civilförsvaret: Engångsanskaffning av materiel m. m. högst 1 305 700

kronor;

k) till Civilförsvaret: Anskaffning av viss förbrukningsmateriel m. m. förslagsvis

280 000 kronor;

l) till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anordnande av allmänna

skyddsrum m. m. högst 7 112 000 kronor;

m) till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för materiel m. m. förslagsvis

660 000 kronor;

n) till Civilförsvaret: Gottgörelse till fastighetsägare m. fl. för anordningar

och materiel m. m. förslagsvis 200 000 kronor;

o) till Civilt luftskydd: övertagande av egendom i annan ordning än genom

rekvisition, förslagsvis 50 000 kronor;

p) Arkivfotografering av vissa handlingar högst 47 000 kronor.

Stockholm den 12 juli 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.