Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Martts proposition angående provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl., jämte i ämnet väckta motioner.
1944-11-29 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1944:487, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Martts proposition angående provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl., jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse nr 487.
9?
Nr 487.
Godkänd av första kammaren den 29 november 1944.
Godkänd av andra kammaren den 29 november 1944.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Martts proposition
angående provisorisk förbättring av löneställningen
för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl., jämte i
ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 240.)
Till Konungen.
I propositionen nr 296 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 20 oktober 1944, föreslagit
riksdagen att
dels medgiva, att provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1944/45 samt tillfälligt
barntillägg må i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen för finansdepartementet
föreslagna grunder utgå till vissa befattningshavare i statens,
tjänst m. fl. enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj :t;
dels besluta, att utgifterna för provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg
skola bestridas beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande verken
eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar från de medel, av vilka
verkens utgifter i övrigt bestridas, samt beträffande andra befattningshavare
från för ändamålet anvisat anslag;
dels till Provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1944/45 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 12 000 000 kronor;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad av departementschefen
tillstyrkts förordna örn gottgörelse i vissa fall åt befattningshavare för förlängning
av väntetid för befordran.
I samband med Kungl. Maj :ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft dels de likalydande motionerna I: 359 och II: 562, vari hemställts,
att provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1944/45 samt tillfälligt barntillägg
i överensstämmelse med av Kungl. Maj :t i propositionen nr 296 föreslagna grunder
måtte utgå till statliga befattningshavare med akademisk utbildning, vilka
för närvarande avlönas med arvode motsvarande högst löneklass 8 i civila avlöningsreglementet,
dels de likalydande motionerna 1: 360 och II: 563, vari hemställts,
att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 296 måtte uttryckligt
framhålla, att ett bifall till propositionen blott får — utan någon statsmakternas
avsikt att rubba avlöningssystemens hittillsvarande differentiering — betraktas
såsom en av krisen betingad tillfällig hjälp till förmån för de lägsta befattningshavarna,
vilken hjälp på motsvarande sätt så fort sig göra låter skall
komma även övriga statliga befattningshavare till godo, dels ock motionen II: 561,
10
Riksdagens skrivelse nr 487.
vari hemställts, att årsbeloppen av det provisoriska lönetillägget måtto utgå
med 120 kronor i löneklass 8 och 60 kronor i löneklass 9.
Såsom departementschefen framhållit har den restriktiva lönepolitik, som
statsmakterna för de statsanställdas del under krisåren nödgats tillämpa i fråga
örn lönegradsplacering, inrättande av nya befattningar och allmän befordringsgång,
icke kunnat undgå att i förening med den allmänna begränsningen av
kompensationen för levnadskostnadsstegringen medföra kännbara verkningar för
därav berörda löntagargrupper. Givetvis ha dessa varit särskilt framträdande
för den lägst avlönade personalen. Redan vid krigets början nådde levnadskostnadsindex
den punkt, då — enligt vad som förutsattes vid 1938 års lönereglering
— en omreglering av lönerna borde ske. Ehuru en allmän omreglering i
rådande läge måste skjutas på framtiden, är det enligt riksdagens mening angeläget
att genom provisoriska åtgärder bereda de lägst avlönade sådana inkomstförbättringar,
som te sig möjliga med hänsyn till förutsättningarna för den seden
hösten 1942 genomförda pris- och lönestoppspolitiken.
Det sagda innebär, att riksdagen helt ansluter sig till den uppfattning örn
utgångspunkterna, för en löneförbättring i nuvarande läge, som ligger till grund
för Kungl. Maj :ts förslag. Genomförandet av ett sådant provisorium, varom
här är fråga, beror icke i och för sig på något principiellt ställningstagande till
frågan örn avlöningssystemets hittillsvarande differentiering.
Den provisoriska löneförhöjningen för de lägre avlönade statsanställda bör
alltså begränsas så, att den faller inom ramen för sådana lönejusteringar, som
kunna genomföras utan att förutsättningarna för den allmänna stabiliseringspolitiken
rubbas. Departementschefen har framhållit, att frågan, hur denna ram
bör uppdragas för de statsanställdas del, icke kan bedömas efter fullt samma
grunder som på den allmänna arbetsmarknaden. Detta beror delvis på det statliga
lönesystemets utformning, som medför, att de statsanställda i de lägre lönegraderna
i början av sin bana äro förhållandevis sämre ställda än arbetare på
den allmänna arbetsmarknaden även örn de skulle komma över dessa när de intjänat
ålderstilläggen och nått slutlönen i respektive befattningar. Viktigare är
emellertid, framhåller departementschefen, att arbetarna på den allmänna marknaden
genom olika omständigheter under krigsåren erhållit en nominallöneökning,
som överstiger den som samtidigt kommit statstjänstemännen till del.
Kungl. Maj :ts förslag innebär för de tolv lägsta löneklasserna (g—a samt 1
—5) i det allmänna lönesystemet för civilförvaltningen ett lönetillägg av i genomsnitt
ungefär 12 % av samtliga nu utgående löneförmåner. Beräknat för
medeldyr ort medföra dessa tillägg, att reallönen praktiskt taget återföres till
1939 års nivå. För de tre närmast ovanför liggande löneklasserna föreslås en
sjunkande skala för tilläggen, avpassad för ernående av en lämplig anslutning
till den därovanför liggande löneskalan. Dessa lönetillägg ha i Kungl. Maj :ts
förslag kompletterats med visst mindre engångsbelopp till befattningshavare
med försörjningsskyldighet mot barn. Vid överläggningar med de berörda
tjänstemannaorganisationerna ha dessa förklarat, att de med hänsyn till läget
och de starka önskemålen att vinna en lösning av frågan redan vid den i höst
sammanträdande riksdagen ansett sig böra godtaga det av Kungl. Maj :t framlagda
förslaget.
I motionen II: 561 föreslås vissa smärre jämkningar i Kungl. Maj :ts förslag,
nämligen att lönetillägg skall utgå jämväl i löneklass 9 med ett belopp av 60
Riksdagens skrivelse nr 487. 11
kronor, i samband varmed tillägget i löneklass 8 föreslagits höjt från 60 till 120
kronor.
Det är givet att frågan, hur stora löneförbättringar som nu från här angivna
utgångspunkter kunna medgivas, kan bli föremål för olika bedömanden. I tjänstemännens
egna led anses Kungl. Maj :ts förslag på många håll otillfredsställande.
Med hänsyn till den ännu kvarstående ovissheten örn den närmaste
framtiden har riksdagen vid sina överväganden av frågan dock funnit sig böra
i princip godtaga Kungl. Maj :ts förslag i fråga örn lönetilläggens storlek.
Beträffande gränsområdet mellan de löneklasser, i vilka fullt tillägg utgår,
och de, i vilka tillägg icke alls skall utgå — omfattande enligt Kungl. Maj :ts förslag
löneklassema 6—8, men enligt motionen II: 561 löneklasserna 6—9 — vill
riksdagen framhålla, att en viss ojämnhet alltid måste uppkomma där gränsen
skall dragas. Riksdagen har i nuvarande läge icke funnit sig böra frångå Kungl.
Maj :ts förslag, men anser, att tilläggens avgränsning uppåt bör göras till föremål
för förnyad prövning i samband med frågan örn förlängning av tilläggsregleringens
giltighetstid.
Befattningshavare med stadigvarande eller tillfällig anställning inom hithörande
förvaltningsområden, vilka icke åtnjuta lön enligt av Kungl. Maj :t fastställd
löneplan, stå i likhet med kollektivavtalsanställd personal utanför den reglering
av löneställningen — med lön avvägd efter en viss gemensam grundnivå
samt rörligt tillägg och kristillägg — som gäller för personal å löneplan. Departementschefen
framhåller, att gemensamma hållpunkter också saknas för att
beträffande de olika här avsedda personalgrupperna åvägabringa en allmän omprövning
av lönenivån motsvarande den, som ligger till grund för förslaget om
provisoriskt lönetillägg. Dessa personalgrupper kunna därför icke omfattas av
den provisoriska lönetilläggsregleringen. Emellertid bör, fortsätter departementschefen,
hinder icke möta för att i särskilda fall beträffande sådan personal
inom ramen av tillgängliga medel företaga de jämkningar i löneställningen,
som kunna finnas påkallade och förenliga med de allmänna riktlinjerna på löneområdet.
Riksdagen ansluter sig till vad departementschefen härutinnan anfört. Därvid
förutsätter riksdagen, att medel skola vara tillgängliga för genomförande av
de jämkningar, som i och för sig anses böra komma till stånd. Detta är också
fallet beträffande de affärsdrivande verken och de större civila förvaltningarna,
exempelvis fångvården, statens sinnessjukhus, tull- och lotsverken. I den mån
emellertid medel för ändamålet skola tagas från av riksdagen maximerade anslagsposter
och det skulle visa sig, att dessa icke giva tillgång därtill, förutsätter
riksdagen, att framställningar göras till nästkommande riksdag örn medgivande
att med erforderliga belopp överskrida sådana poster.
Till här ifrågavarande kategori tjänstemän är att räkna de i motionerna I:
359 och II: 562 avsedda befattningshavare med akademisk utbildning, vilka för
närvarande avlönas med arvode motsvarande högst löneklass 8 i civila avlöningsreglementet.
Då emellertid frågan örn reglering av arvoden med fixa belopp
på de skäl departementschefen anfört icke lämpligen bör generellt lösas i förevarande
sammanhang, är riksdagen icke heller beredd att nu taga ställning till
dessa särskilda arvodesfrågor. Riksdagen förutsätter emellertid, att Kungl.
Maj :t beaktar vad motionärerna anfört vid bedömande av frågan örn jämkning i
arvodesbeloppen.
12
Riksdagens skrivelse nr 487.
Vidkommande kollektivavtalsanställd personal i statens tjänst vill riksdagen
erinra örn att man vid ett tidigare krisläge i vissa fall funnit sig föranlåten att
under gällande avtalsperiod justera lönerna uppåt då avtalen haft längre löptid.
Riksdagen förutsätter, att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på
utgången av nu stundande avtalsuppgörelser med i statens tjänst anställda och
beaktar frågan, i vad mån förutsättningarna för på längre sikt gällande avtal
kunna anses väsentligt rubbade.
På de skäl departementschefen anfört har riksdagen beslutat, att de provisoriska
lönetilläggen kombineras med engångsutbetalning av ett tillfälligt barntillägg
enligt Kungl. Maj :ts förslag.
Vad departementschefen anfört rörande provisoriskt lönetillägg och tillfälligt
barntillägg till militära beställningshavare föranleder ej erinran från riksdagens
sida.
Kungl. Maj :t har jämväl framlagt förslag i fråga örn kompensation för förlängd
väntetid för extra ordinarie anställning i vissa fall, då avvikelser av
särskilda skäl gjorts från eljest tillämpad fast befordringsgång. Förslaget avser
i främsta rummet väntetiden för befordran till extra ordinarie stationskarl
i lönegraden Eo 5 hos statens järnvägar. Sålunda föreslås bemyndigande för
Kungl. Maj :t att lämna vederbörande befattningshavare gottgörd se för den
skillnad mellan nettolön i extra ordinarie stationskarlsbefattning (löneklass 4)
och lönen i aspirantanställning (löneklass 2), som belöper på det antal månader,
varmed väntetiden i varje särskilt fall förlängts. Dessutom skall enligt
förslaget med retroaktiv verkan företagas en omräkning av löneturen i
den fortsatta anställningen, i den mån löneturen blivit påverkad av väntetidens
förlängning. Därvid framkommande löneskillnad föreslås likaledes skola gottgöras.
För den händelse det skulle kunna påvisas, att fullt jämförbara förhållanden
äro för handen i andra under krisåren förekomna fall än det av
Kungl. Maj :t nämnda, anses bemyndigandet böra gälla även för dessa fall.
Vad i detta avseende föreslagits har riksdagen bifallit. Riksdagen vili likväl
framhålla, att vid befordran av kollektivavtalsansluten arbetare till extra
ordinarie befattning bör i varje särskilt fall tagas i beaktande, huruvida och
i vad mån den tidigare tjänstgöringen kan i nu nämnt hänseende likställas
med tjänstgöring såsom aspirant eller extra, tjänsteman. Riksdagen vill även
understryka, att här ifrågavarande gottgörelser givetvis böra omfatta såväl
löneskillnadsbelopp som därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg.
Vad departementschefen i övrigt anfört har ej föranlett erinran från riksdagens
sida. Beträffande retroaktivt utgående förmåner i form av provisoriskt
lönetillägg och kompensation för förlängd väntetid förutsätter riksdagen
därvid, att dessa förmåner skola tillkomma jämväl befattningshavare, som numera
lämnat den tjänst, med vilken nämnda förmåner äro förbundna, kompensation
för förlängd väntetid dock endast därest vederbörande icke lämnat
statstjänst, därvid villkoret om fortsatt innehav av statstjänst synes böra anknytajs
till viss dag, förslagsvis den 1 december 1944.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj :ts förelag
dels medgivit, att provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1944/45 samt
tillfälligt barntillägg må i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 20 oktober 1944 föreslagna grunder utgår till
vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. enligt de närmare föreskrifter,
som meddelas av Kungl. Maj :t,
Riksdagens skrivelse nr 487—188.
13
dels beslutat, att utgifterna för provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg
skola bestridas beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande
verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar från de medel,
av vilka verkens utgifter i övrigt bestridas, samt beträffande andra befattningshavare
från för ändamålet anvisat anslag,
dels till Provisoriskt lönetillägg ock tillfälligt barntillägg å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1944/45 under sjunde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag
av 12 000 000 kronor,
dels ock bemyndigat Kungl. Maj :t att i enlighet med vad riksdagen anfört
förordna örn gottgörelse i vissa fall åt befattningshavare för förlängning av
väntetid för befordran.
Stockholm den 29 november 1944.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 488.
Godkänd av första kammaren den 29 november 1944.
Godkänd av andra kammaren den 29 november 1944.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1944/45, femte huvudtiteln, punkten 1,
dels ock Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
om provisorisk förstärkning av tilläggspensioner och invalidunderstöd.
(Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 3.)
Till Konungen.
I propositionen nr 288 har Eders Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln
(punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 20
oktober 1944) föreslagit riksdagen att till Bidrag till provisorisk förstärkning
av tilläggspensioner och invalidunderstöd å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av 33 000 000 kronor.
Vidare har Eders Kungl. Majit genom en den 20 oktober 1944 dagtecknad
proposition, nr 297, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen
fogat förslag till lag örn provisorisk förstärkning av tilläggspensioner
och invalidunderstöd.
I förevarande ämnen ha inom riksdagen väckts femton motioner.
Ovan berörda frågor ha behandlats av sammansatt stats- och andra lagutskott,
som i ärendet avgivit utlåtande, nr 3, varav ett tryckt exemplar härvid
fogas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.