Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående aktieteckning i Norrbottens Järnverk Aktiebolag jämte i ämnet Häckt motion.

1944-12-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1944:503, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående aktieteckning i Norrbottens Järnverk Aktiebolag jämte i ämnet Häckt motion.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 502—503.

2

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 under fonden för förlag till

statsverket anvisat ett investeringsanslag av 100 000 000 kronor.

Stockholm den 13 december 1944,

Med undersåtlig vördnad.

Nr 503.

Godkänd av första kammaren den 13 december 1944.

Godkänd av andra kammaren den 13 december 1944.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående aktieteckning i Norrbottens Järnverk

Aktiebolag jämte i ämnet Häckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 247.>

Till Konungen.

I propositionen nr 305 bär Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 24 november 1944, föreslagit

riksdagen att till Aktieteckning i Norrbottens Järnverk Aktiebolag å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 under fonden för statens

aktier anvisa ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor.

I motionen II: 567 har hemställts, att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts

proposition nr 305 måtte uttala som sin mening, att Kungl. Maj :t måtte genom

styrelsen för Norrbottens Järnverk Aktiebolag eller på annat sätt låta verkställa

en skyndsam utredning örn ytterligare utbyggnad av järnverket med

valsverk för utvalsning av de egna göten närmast till byggnads- och annat grövre

handelsjärn samt i samband därmed örn frågan örn järnverkets utbyggnad även

på bredden genom tillfogandet av ytterligare hyttugnar.

Det nya järnverket i Luleå är sedan över ett års tid i drift. Det tackjärn,

som produceras i de två elektriska ugnarna (hyttorna), har erkänts vara av

god kvalitet. Verket har sålunda kunnat lämna ett värdefullt tillskott till landets

i nuvarande avspärrningsläge knappa järnförsörjning. Av övriga i den

ursprungliga planen ingående anläggningar har sinterverket (för malmens förbehandling)

i dagarna satts under drift, medan elektrostålverket anges bliva

färdigt inom de närmaste veckorna. På grund av den inträdda starka prisfördyringen

och därav följande brist på anläggningskapital har däremot det

jämväl tidigare beslutade thomasverket ännu ej kunnat utbyggas.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag avser att bereda medel till dels ifrågavarande

thomasverk med 4,5 miljoner kronor, dels ock en tredje elektrisk tackjärnsugn

med 3,5 miljoner kronor eller alltså sammanlagt med 8 miljoner kronor.

Mot byggandet av tack järnsugnen såsom eltackjärnsugn har invänts, att svå
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 503.

3

righeter att anskaffa elektroder möjligen kunde väntas uppstå. Riksdagen förutsätter,

att i den mån situationen så påkallar statens industrikommission undersöker

möjligheterna till en lösning även av denna för vår kristidshushållning ej

oviktiga tekniska detalj.

Anläggandet av en tredje tackjärnsugn har mött betänkligheter från industrikommissionens

sida men utan meningsskiljaktigheter tillstyrkts av planeringskommissionen.

För egen del finnér riksdagen dess anläggande innebära en

rationell åtgärd, särskilt med hänsyn till att utbyggnaden kan företagas utan

att de allmänna förvaltningskostnaderna eller verkets utgifter för malmlossning

och för andra fasta anläggningar i tillnärmelsevis motsvarande grad behöva

ökas. För utbyggnadens genomförande nu omedelbart talar den allmänna

utvidgningen av vår tackjämsproduktion, som anses önskvärd även under den

närmaste framtiden. Av redan gjorda prognoser att döma skulle ett kommande

fredsslut ej kunna väntas medföra åtminstone för vårt lands del någon omkastning

i nuvarande knapphetsläge i fråga om denna vara; enligt vad som upplysts

torde man vid sina framtidskalkyler tvärtom böra räkna med en fortsatt

stark efterfrågan på järn åtminstone under de närmaste efter kriget följande

återuppbyggnadsåren.

Riksdagen anser alltså, att en tredje eltackjärnsugn bör anläggas.

Vad därefter angår thomasverliet bör beaktas, hurusom styrelsen för Norrbottens

järnverk i skrivelse den 18 januari 1944 hemställde örn anslag till thomasverkets

utbyggnad med förmälan att denna del av anläggningen dittills

måst anstå, emedan tidigare anvisade anslag blivit otillräckliga till följd av uppkommen

prisfördyring m. m. Sedan frågan därefter varit föremål för ytterligare

utredning i statens industrikommission, har den nu först i förevarande

proposition kunnat föreläggas riksdagen till avgörande. Det är att beklaga,

att denna fördröjning inträffat. På de skäl departementschefen anfört finner

riksdagen angeläget, att anläggningen nu snarast fullbordas.

Thomasverket utgör ett rationellt led i järnverkets utbyggnad. I thomasverket

skall en del av det i masugnarna framställda tackjärnet förädlas dels till

thomasgöt dels ock till förblåst thomasmetall, vilken senare skall slutbehandlas

i den inom kort färdiga elektrostålugnen till elstålgöt och högvärdig! omsmältningsmaterial

(järnsvampersättning).

Enligt industrikommissionens utredning skulle man under framtida sämre

konjunkturer nödgas räkna med avsättningssvårigheter för götprodukterna från

ett sålunda utbyggt verk. Mot denna utredning må dock ställas en av verksledningen

företagen undersökning utvisande att det inhemska köpintresset

täckte verkets sålunda planerade produktion. I detta sammanhang bör ej förbises

den under ärendets förberedande behandling samt för övrigt också a,v

reservanterna inom planeringskommissionen framförda tanken på verkets utbyggnad

med ett valsverk. En sådan utbyggnad ligger visserligen utanför det

program, som verksledningen satt som sin uppgift att lösa, Den torde dock

kunna anses som ett rätt naturligt framtidsled i verkets utveckling. Då av

nämnda reservanter uttalats, att ett valsverk ”skulle komma att kräva ett mångdubbelt

större anläggningskapital än thomasverket”, må erinras, att den anläggning

som väl närmast i detta fall skulle tänkas kunna ifrågakomma vore

ett grovvalsverk för framställning av valsade ämnen (billets m. m.), d. v. s.

inellanprodukter, vilka till skillnad från göt kunna betecknas som standardvaror

på den internationella marknaden och för vilkas framställning det i järnverket

ingående stålverkets produkter kunna direkt användas. Kostnaderna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 503.

för ett grovvalsverk torde, enligt vad som uppgivits, vid nuvarande prisläge

kunna beräknas till 10 miljoner kronor. Minst lika viktigt som utformningen

av dessa framtidsplaner är dock vinnandet av en tillförlitlig överblick över de

i företaget hittills gjorda investeringarna och de framkomna driftsresultaten.

Sammanfattningsvis vill riksdagen erinra, att det nuvarande Norrbottens

järnverk kan anses härleda sin tillkomst från en begäran av 1932 års riksdagom

en skyndsam utredning av hithörande frågor. Den plan, som sedermera

efter synnerligen tidsödande utredningar vid 1941 års riksdag fastställdes och

som riksdagen med hänsyn särskilt till tidsläget ansåg böra snabbt genomföras,

avsåg, förutom anläggning av elektriska hyttor och ett elektrostålverk, utbyggnad

som ett led däremellan av ett thomasverk. Denna plan, uppbyggd på ingående

undersökningar även örn avsättningsmöjligheter och räntabilitet, hade

framlagts av bolagsstyrelsen. Den tillstyrktes då också av statens industrikommission,

som ansåg sig kunna uttala, att ett sådant planlagt verk borde

kunna bli ett ur försörjningssynpunkt värdefullt komplement till den nuvarande

inhemska järnindustrien. Ifrågavarande utbyggnadsprogram, vilket alltjämt

av verksledningen anses som det för företaget mest lämpliga, finner riksdagen

nu böra utan ytterligare dröjsmål fullföljas. Riksdagen förbiser därvid

ej de stora ekonomiska vanskligheter i form särskilt av utländsk konkurrens,

som kunna möta detta under världskrigsåren med deras uppdrivna priser

och knapphet på byggnadsmaterial nystartade företag inom en för konjunkturernas

växlingar så utsatt produktionsgren som järnindustrien. Riksdagen förutsätter

emellertid, att verkets ekonomiska utveckling av Kungl. Maj:t följes

med den största uppmärksamhet. I anslutning till vad redan 1939 års riksdag

framhållit vill riksdagen till sist också uttala den förhoppningen, att det

skall visa sig möjligt för Norrbottens järnverk att med redan bestående svensk

järnindustri erhålla samarbete till denna industris och landets gemensamma

bästa.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till Aktieteckning i Norrbottens Järnverk

Aktiebolag å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 under

fonden för statens aktier anvisat ett investeringsanslag av 8 000 000 kronor.

Stockholm den 13 december 1944.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.