Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied begäran om bemyndigande att utfärda bestämmelser örn hyresbidrag till ovana skogsarbetare jämte i anledning därav väckta motioner.

1945-03-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1945:107, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied begäran om bemyndigande att utfärda bestämmelser örn hyresbidrag till ovana skogsarbetare jämte i anledning därav väckta motioner.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse nr 106—107.

heten av att undvika avbrott i nämnda långivning och i stödverksamheten för

inrättande av pensionärshem har riksdagen bifallit Kungl. Maj :ts proposition.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit, att det å allmän beredskapsstat

II för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till Bidrag till inrättande

av pensionärshem samt det å samma stat uppförda anslaget till Tertiärlån

till viss bostadsbyggnadsverksamhet — i den mån detsamma ej redan disponerats

— må av Kungl. Maj :t tagas i anspråk för de med anslagen avsedda

ändamålen.

Stockholm den 21 mare 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 107.

Godkänd av första kammaren den 21 mars 1945.

Godkänd av andra kammaren den 21 mars 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nied begäran om bemyndigande att utfärda bestämmelser

örn hyresbidrag till ovana skogsarbetare jämte i

anledning därav väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 48.)

Till Konungen.

I propositionen nr 128 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 2 mars 1945, föreslagit riksdagen

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda kungörelse örn hyresbidrag

till ovana skogsarbetare av i huvudsak det innehåll som av föredragande statsrådet

Erlander angivits, dels ock medgiva, att kostnaderna för ifrågavarande

hyresbidrag, i den mån de belöpa på statsverket, få bestridas från det å allmän

beredskapsstat I uppförda anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

I samband med Kungl. Maj :ts förslag har riksdagen till behandling förehaft

dels de likalydande motionerna 1: 302 och II: 469, däri hemställts, att riksdagen

måtte förklara, att den av Kungl. Maj :t föreslagna åtgärden till vedavverkningens

stimulerande synes otillräcklig för sitt ändamål, samt att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära skyndsamt vidtagande av utvidgade

åtgärder till bränsleförsörjningens främjande i huvudsaklig överensstämmelse

med i motionerna angivna riktlinjer,

dels de likalydande motionerna 1:304 och II: 479, däri hemställts, att riksdagen

ville besluta, att de vana skogsarbetarna med retroaktiv verkan från den

1 januari 1945 måtte erhålla ett tillägg uppgående till 25 procent av de avtalsenliga

huggarlönerna och beräknat per m3 avverkad brännved, att skogskörarna

måtte erhålla ett tillägg av 25 procent å ersättningen för framkörd ved,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagen skrivelse nr 107.

5

att dessa tillägg även måtte tilldelas de skogsägare och deras familjemedlemmar,

som själva utföra vedhuggning och körning, samt att i övrigt de i motionen

framförda synpunkterna måtte beaktas,

dels motionen II: 470, däri hemställts, att riksdagen vid bifall till Kungl.

Maj :ts proposition i skrivelse til l Kungl. Maj :t måtte hemställa om införande

från och med den 15 mare 1945 av lönetillägg till yrkesvan skogsarbetare på

sätt i motionen föreslagits,

dels motionen II: 471, däri föreslagits, att riksdagen, under förutsättning av

bifall till propositionen, i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla örn vidtagande

av åtgärder i den riktning, som angivits i motionen,

dels motionen II: 477, däri hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Maj :t begära, att Kungl. Maj :t i det nu uppkomna bränsleläget ofördröjligen

vidtager en sådan höjning av normalpriserna å ved, som inrymmer de ökade

produktionskostnaderna liksom ett skäligt rotnetto åt skogsägare, allt i syfte

att skyndsammast få behövlig avverkning till stånd,

dels motionen 11:478, däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vana

skogsarbetare, vilka under tiden 1 april—31 augusti innevarande år sysselsättas

med avverkning av vedbränsle, av statsmedel under benämningen löne- eller

svårighetstillägg måtte erhålla ett belopp per dag å 3 kronor eller, därest dylik

bidragsform icke anses lämplig, att för varje under nämnda tid) avverkad

och upplagd kubikmeter vedbränsle erhålla etli pristillägg av 80 öre per

kubikmeter och beträffande långved upplagd i s. k. res ett pristillägg av 15

öre för varje sådant res samt, därest avverkning förekommer enligt annan arbetsmetod

och ackordsprissättning, pristillägg i förhållande härtill, ävensom att

ägare av skog som personligen utför avverkningsarbetet tillerkännes enahanda

förmån, att till körare av ifrågavarande vedbränsle till väg eller godkänd lastageplats

under tiden 1 april 1945—1 februari 1946 måtte utgå ett pristillägg av

50 öre per kubikmeter samt att Kungl. Maj :t vid ett bifall härtill må bemyndigas

utfärda erforderliga bestämmelser,

dels ock motionen II: 484, däri hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhålla örn åtgärder för höjning av priset på ved för bränsleändamål,

avverkad efter den 1 mars 1945, med minst en krona per kubikmeter.

Vad först angår Kungl. Maj :ts proposition vill riksdagen understryka vad föredragande

statsrådet anfört därom, att hyresbidrag likaväl som omskolningsbidrag

och familjetillägg ha karaktären av löneutfyllnad till den ovana arbetskraft,

som på grund av krisförhållandena måste mer eller mindre tillfälligt sysselsättas

med skogsavverkning. Att hyresbidragen blivit anknutna till kungörelsen

angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet

(hjälpkungörelsen) har icke berott på att de ur sakliga synpunkter vore att

jämställa med arbetslöshetsunderstöd. Den med hyresbidragen förknippade behovsprövning,

som är en följd av dessa bidrags natur av gottgörelse för ökade

levnadskostnader, har av praktiska skäl anförtrotts de kommunala arbetsmarknadsorganen

och av denna anledning ha de formellt anknutits till hjälpkungörelsen,

vilken nämnda organ haft att tillämpa. Att hyresbidragen sålunda

till siri natur icke ansetts likställda med arbetslöshetsunderstöd framgår bland

annat därav, att sådana bidrag, såsom även statsrådet framhållit, utgivits jämväl

till arbetare i s. k. riksarbetslag.

Kungl. Maj :ts förslag avser att, utan att åstadkomma ändring i sak av

grunderna för utgående hyresbidrag, lösgöra bidragen från deras anknytning

lill hjälpkungörelsen och därigenom undanröja vissa icke avsedda konsekvenser

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse nr 107.

av denna anknytning, som kommit i dagen under den pågående verkstadskonflikten.

Riksdagen finner för sin del angeläget, att hyresbidragen åt ovan arbetskraft

i skogen frigöras från likställigheten med arbetslöshetsunderstöd. Härför

tala såväl principiella som praktiska skäl. Sålunda måste det vara angeläget,

att i konflikt indragna arbetare under nu rådande förhållanden i fråga örn

bränsletillgången icke försättas i sämre läge än annan ovan arbetskraft, därest de

vilja åtaga sig skogsarbete. Det allvarliga läget på detta område tillåter icke, att

den nuvarande, sakligt omotiverade skillnaden mellan olika slag av löneutfyllnad

för den vid skogsbruk ovana arbetskraften bibehålies, då man kan befara

att värdefull arbetskraft därigenom skall avhållas från deltagande i skogsarbete.

På grund av vad sålunda anförts och då Kungl. Maj :ts förslag ej heller i

övrigt givit riksdagen anledning till erinran har riksdagen bifallit nämnda

förslag.

I åtskilliga motioner framställas yrkanden, som icke ha avseende på den i

propositionen berörda frågan örn hyresbidrag till ovan arbetskraft. I stället

innehålla de förslag eller uppslag till andra åtgärder, vilka anses angelägna

för att trygga tillgången på ved under nästa eldningsperiod. I främsta rummet

rekommenderas särskilda bidrag till den yrkesvana arbetskraften inom

skogsbruket och höjning av vedpriserna.

Den aktuella situationen på bränsleförsörjningens område är utan tvivel sådan,

att stor fara föreligger för att bränslebehovet för nästkommande eldningssäsong

icke blir fyllt, örn icke särskilda åtgärder vidtagas. Förenämnda bidrag

till ovana skogsarbetare kunna i nuvarande situation knappast anses tillräckliga

för att säkerställa tillgången på erforderlig arbetskraft i skogarna. De ytterligare

åtgärder, som påkallas för detta ändamål, böra enligt riksdagens mening

direkt taga sikte på den yrkesvana arbetskraften och ha till syfte, ej blott att

motverka övergång till andra yrkesområden, utan även att förlänga awerkningssäsongen

och således kvarhålla denna arbetskraft i skogarna under tid, då den

eljest vanligen söker annan sysselsättning. I enlighet härmed anser riksdagen,

att särskilda arbetspremier av statsmedel enligt nedan angivna riktlinjer böra

tillerkännas sådan arbetskraft, som ej kommer i åtnjutande av bidrag enligt det

för ovana skogsarbetare gällande bidragssystemet. Då anledning finnes att

antaga, att mera normala förhållanden i fråga örn bränsleförsörjningen skola

inträda inom en icke alltför avlägsen framtid, betraktar riksdagen ett sådant

premiesystem såsom en engångsåtgärd. Riksdagen är av den uppfattningen,

att de principiella betänkligheter, på grund av vilka man vid tidigare tillfällen

dragit sig för att vidtaga åtgärder av denna art, under sådana omständigheter

få stå tillbaka.

I vissa motioner ha, såsom förut framhållits, yrkanden framställts jämväl om

höjning av normalpriserna på ved. Riksdagen vill icke förneka, att sådana prishöjningar

indirekt skulle ha till följd i viss mån ökade löner för skogsarbete.

En av anledningarna till att riksdagen likväl godtagit ett system med arbetspremier

är dock, att ramen för en möjlig prishöjning under nuvarande förhållanden

måste anses mycket snäv och att den återverkan en sådan prisstegring

kunde få på lönerna måste betraktas såsom ganska oviss.

En prishöjning skulle emellertid i främsta rummet vara av betydelse såsom

uppmuntran för skogsägarna att låta verkställa avverkningar i erforderlig omfattning.

Riksdagen vill erinra, att en dylik stimulans även kan åstadkommas

på andra vägar, nämligen genom förbättring av de premier, som på vissa villkor

tillerkännas skogsägare och innehavare av avverkningsrätt enligt Kungl.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 107.

7

Maj :ts medgivande till bränslekommissionen den 2 februari innevarande år,

ävensom i viss mån genom ändrade bestämmelser i fråga örn rotvärdesgarantien.

Hela denna fråga är dock av sådan natur, att riksdagen icke anser sig

böra taga slutlig ställning till densamma på yrkande av enskilda motionärer.

På Kungl. Maj :ts bedömande må bero, huruvida särskilda åtgärder äro erforderliga

i nu berörda hänseende.

Riksdagen övergår härefter till frågan om premiesystemets närmare utformning.

Såsom i vissa motioner framhållits bör den avsedda löneutfyllnaden ej blott

komma anställda arbetare till godo, utan jämväl skogsägare, som själva eller

genom familjemedlemmar eller fast anställda jordbruksarbetare utföra arbetet.

Det slag av arbete, som bör premieras, är huggning och framkörning av brännved

och massaved. Vid utarbetande av närmare bestämmelser i ämnet torde

böra övervägas, huruvida anledning föreligger att premiera även annat slag

av för vedutvinningen angeläget arbete än huggnings- och körningsarbete.

Det för ackordsarbete lämpliga systemet kan, i vad avser huggningsarbete,

tänkas utformat med visst premiebelopp för dag eller för avverkad och upplagd

kubikmeter ved eller så, att premien bestämmes utgå med viss procent å

intjänad arbetslön. Att bestämma premien till visst belopp för dag medför

svårigheter ur kontrollsynpunkt och har därutöver den nackdelen, att premien

ej utgår i förhållande till utförd arbetsprestation. I valet mellan de två övriga

systemen har riksdagen funnit, att premien bör bestämmas i förhållande

till arbetsförtjänsten. Detta system har den fördelen, att premien enligt detsamma

beräknas jämväl å det lönetillägg, som enligt gällande avtal utgår vid

svårare huggning, och ger därför ett rättvisare resultat än en premie, som blott

beräknas per avverkad mängd ved. Även ur kontrollsynpunkt har systemet

med på inkomsten beräknade premier avsevärda fördelar.

Med hänsyn till syftet med arbetspremierna synes ändamålsenligt att såsom

villkor för premie stadga viss minimiprestation, som dock ej bör fastställas för

högt. Utformningen i övrigt av premiesystemet må bero på prövning av Kungl.

Maj :t. Därvid torde jämväl böra övervägas på vad sätt hänsyn kan tagas därtill,

att arbetare måst på grund av militärinkallelse, sjukdom eller annan likvärdig

orsak avbryta ett påbörjat arbete innan minimiprestationen fullgjorts.

För körare av ved torde bestämmelserna utan större tekniska svårigheter kunna

avpassas till överensstämmelse med vad här sagts örn premier för huggare.

Arbetspremien till skogsägare, som själva eller genom familjemedlem eller

fast anställda jordbruksarbetare utföra huggnings- och körningsarbete, torde

böra beräknas på grundval av ett uppskattat inkomstbelopp, som bestämmes med

hänsyn till vad som kan anses vara den genomsnittliga arbetsförtjänsten för

skogsarbetare för motsvarande prestation.

Premie bör utgå endast för arbete, som utföres under viss, av Kungl. Maj :t

fastställd premieringsperiod, vilken bör taga sin början snarast möjligt efter

det beslut i frågan meddelats. Vid fastställande av denna period må Kungl.

Maj :t äga fria händer. Övervägas bör om ej premieringsperioden bör vara kortare

i södra och mellersta än i norra Sverige med hänsyn till jordbrukets behov

av arbetskraft och huruvida den i någon del av landet bör utsträckas längre

än under vår- och sommarmånaderna. På Kungl. Maj :ts bedömande må jämväl

bero, huruvida visst område bör helt undantagas från tillämpningen av

premiesystemet. Med hänsyn till vad ovan sagts i fråga örn viss minimiprestation

såsom villkor för premie må perioden, om så befinnes lämpligt, kunna uppdelas

i flera.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 107—108.

Av vad ovan anförts framgår, att riksdagen ej ansett sig böra medgiva, att

premie utgår retroaktivt för arbete, som utförts innan beslut i ämnet meddelats.

Det må ankomma på Kungl. Maj :t och, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

på vederbörande myndighet att närmare utforma föreskrifterna örn arbetspremien.

Kostnaderna för arbetspremien böra bestridas från det å allmän beredskapsstat

uppförda anslaget till överflyttning av arbetskraft.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
ej

mindre med bifall till Kungl. Maj :ts förslag dels bemyndigat Kungl.

Maj :t att utfärda kungörelse örn hyresbidrag till ovana skogsarbetare av i huvudsak

det innehåll som angivits i statsrådsprotokollet över socialärenden för

den 2 mars 1945, dels ock medgivit, att kostnaderna för ifrågavarande hyresbidrag,

i den mån de belöpa på statsverket, få bestridas från det å allmän beredskapsstat

I uppförda anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft,

än även i anledning av motionerna 1:302 och 11:469, 1:304 och 11:479

samt II: 470, 471, 477, 478 och 484 dels godkänt ovan angivna grunder för

arbetspremier åt yrkesvana skogsarbetare m. fl., dels ock medgivit, att kostnaderna

för ifrågavarande arbetspremier få bestridas från det å allmän beredskapsstat

I uppförda anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Stockholm den 21 mars 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 108.

Godkänd av första kammaren den 20 mars 1945.

Godkänd av andra kammaren den 20 mars 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående ändrad lydelse av § 17

mom. 1, §§ 18 och 20, § 22 mom. 1 samt §§ 24, 26 och 31

regeringsformen.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 8.)

Till Konungen.

Sedan 1944 års lagtima riksdag i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition

nr 246 antagit såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling förslag

till ändrad lydelse av § 17 mom. 1, §§ 18 och 20, § 22 mom. 1 samt §§ 24, 26

och 31 regeringsformen, får riksdagen — med bifogande av ett tryckt exemplar

av konstitutionsutskotlets memorial nr 8 till innevarande riksdag -— anmäla, att

riksdagen vid numera företagen slutlig prövning antagit sistnämnda, i berörda

memorial intagna förslag.

Stockholm den 20 mars 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.