Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bostadsvaneundersökning på landsbygden.

1945-05-12 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1945:207, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bostadsvaneundersökning på landsbygden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 206—207.

1

Nr 206.

Godkänd av första kammaren den 12 maj 1945.

Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående anslag till bostadsvaneundersökning på

landsbygden.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 22.)

Till Konungen.

Under åberopande av jordbruksutskottets av riksdagen godkända utlåtande

nr 22 i anledning av Eders Kungl. Marits proposition nr 143, angående anslag

till bostadsvaneundersökning på landsbygden, får riksdagen anmäla, att

riksdagen med bifall till ifrågavarande proposition till Bostadsvaneundersökning

på landsbygden å riksstaten för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln

anvisat ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

Stockholm den 12 maj 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 207.

Godkänd av första kammaren den 12 maj 1945.

Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående fortsatt elektrifiering av statsbanenätet

under budgetåret 1946/47 jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 103.)

Till Konungen.

I propositionen nr 108 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 23 februari

1945, föreslagit riksdagen besluta, att elektrifiering av järnvägslinjerna

V arberg—-Borås—Herri junga—Uddevalla och Lund—Landskrona—Billeberga

skall påbörjas efter fullbordande av nu pågående elektrifieringsarbeten vid

statens järnvägar.

Bihang till nksdagens protokoll 1945. 14 sami. Nr 206—218.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Riksdagens skrivelse nr 207.

I samband härmed bär riksdagen till behandling förehaft dels de likalydande

motionerna 1:313 och 11:487, i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att elektrifiering av järnvägslinjerna Varberg—Borås—Herrljunga—

Uddevalla och Lund—Landskrona—Billeberga och Uddevalla—Strömstad samt

Smedberg—Lysekil skall påbörjas efter fullbordande av nu pågående elektrifieringsarbeten

vid statens järnvägar, dels ock motionen 1:312, vari hemställts,

att riksdagen måtte uttala en förväntan att, så snart tidsförhållandena

det medgiva, förslag framlägges örn den elektriska driftens utsträckande till

linjerna Borås—Alvesta—Karlskrona och den därmed sammanhängande linjen

Emmaboda—Kalmar.

I den mån elektrisk drift införts på statsbanorna har detta inneburit en

betydande utökning av deras kapacitet. Nyttan härav har påtagligt framträtt

under de gångna årens för landet vanskliga avspärrningsläge. Rådande

brist på koppar och annan materiel liksom för övrigt också den av krigsförhållandena

framkallade knappheten på arbetskraft har emellertid nödvändiggjort

en stark begränsning av elektrifieringsarbetena. Arbetsstyrkan vid

dessa arbeten uppgick i medeltal under år 1943 till 277 och under år 1944

till 363 man, medan den under vissa tidigare förkrigsår översteg 1,000 man.

En ledande synpunkt har alltmer fått bliva angelägenheten av att ha tillgänglig

en samövad beredskapsorganisation, användbar för den elektriska

bandriftens vidmakthållande vid krigstillfälle. I den mån tillgången på erforderlig

materiel ökar samt arbetsmarknaden återinträder i ett mera normalt

läge böra emellertid elektrifieringsarbetena åter upptagas i en mera normal

utsträckning.

Enighet synes råda örn att de sträckor, som nu främst böra elektrifieras,

äro järnvägslinjerna Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla och Lund—

Landskrona—Billeberga. Elektrifiering av sistnämnda linje skulle medföra

den stora fördelen, att tågen från Malmö upp mot Västkustbanan kunde framföras

över Lund, varigenom också skulle åtminstone tills vidare kunna undvikas

anläggning av dubbelspår på den nu starkt belastade bansträckan närmast

norr örn Malmö upp mot Ängelholm—Göteborg. För den elektriska driftformens

införande på den numera förstatligade linjen Varberg—Borås—-Herrljunga

—Uddevalla kunna anföras starka både driftekonomiska och militära skäl.

I anledning av motionerna 1:313 och 11:487 vill riksdagen framhålla, att

en elektrifiering av bandelen Uddevalla—Strömstad jämte linjen Smedberg - Lysekil av byggnadstekniska och drifttekniska skäl bör utföras i direkt anslutning

till elektrifieringen av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla.

Därmed skulle samtliga normalspåriga kustjärnvägar i västra Sverige ha

samordnats för elektrisk drift. Att efter genomförd elektrifiering av linjen

Herrljunga—Uddevalla bibehålla ångdrift å bandelen Uddevalla—Strömstad

och Smedberg—Lysekil anser riksdagen sålunda icke vara rationellt. ^ För en

elektrifiering av dessa linjer talar vidare behovet av förbättrade järnvägskommunikationer

för den i detta hänseende missgynnade norra delen av Bohuslän.

Linjen Borås—Göteborg är redan elektrifierad. Örn nu, såsom i propositionen

föreslås, elektrisk drift införes jämväl å linjerna Borås—Varberg och

Borås—Herrljunga måste detta såsom en naturlig följd draga med sig elektrifieringsarbetenas

utsträckning jämväl till linjen Borås—Alvesta. Ett bibehållande

av ångdrift på sistnämnda linje skulle nämligen ställa sig driftekonomiskt

ogynnsamt. Av olilia såväl byggnadstekniska som drifttekniska

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 207—208.

3

skäl lärer emellertid, enligt vad som upplysts, en elektrifiering av sträckan

Borås—Alvesta nödvändiggöra ett övervägande huruvida ej de därmed delvis

sammanlöpande, till statsinlösen nu föreslagna Halmstad—Nässjö järnvägar

även böra omläggas till elektrisk drift.

I fråga örn järnvägsgeografiskt läge och transportuppgifter hava linjerna

Alvesta- Karlskrona och Emmaboda—Kalmar redan tidigare av järnvägsstyrelsen

likställts med de till Borås anslutande banlinjerna, vartill kommer Karlskronalinjens

alldeles särskilt stora militära betydelse. I anslutning till den

väckta motionen 1:312 vill riksdagen därför ånyo uttala en förväntan att, så

snart tidsförhållandena det medgiva, förslag måtte framläggas örn den elektriska

driftens utsträckning till ifrågavarande nyligen förstatligade sydsvenska

bansträckor.

Vad sålunda anförts innebär, att riksdagen delar departementschefens i

överensstämmelse med järnvägsstyrelsens förslag framförda uppfattning att

de arbeten som nu närmast skola påbörjas äro elektrifieringarna av linjerna

Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla och Lund—Landskrona—Billeberga.

Vad angår övriga här ovan av riksdagen angivna elektrifieringsföretag anser

sig riksdagen hava grundad anledning förvänta, att deras genomförande ej

skall behöva innebära ett uppskov under alltför lång tid med motsvarande arbetens

genomförande å de övriga linjer, vilkas elektrifiering redan av järnvägsstyrelsen

planerats.

Med åberopande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen anmäla, att

riksdagen, med bifall till förevarande proposition, beslutat, att elektrifiering

av järnvägslinjerna Varberg-—Borås—Herrljunga—Uddevalla och Lund—

Landskrona—Billeberga skall påbörjas efter fullbordande av nu pågående

elektrifieringsarbeten vid statens järnvägar.

Stockholm den 12 maj 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 208.

Godkänd av första kammaren den 12 maj 1945.

Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående förvärv av Halmstad—Nässjö järnvägar.

(Statsutskottets utlåtande nr 104.)

Till Konungen.

I propositionen nr 177 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 2 mars 1945, föreslagit

riksdagen att dels besluta, att Halmstad—Nässjö järnvägar må på avtalade

villkor förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar från och

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.