Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående ombyggnad av järnvägslinjen Harmånger —Bergsjö till normalspår.

1945-05-12 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1945:211, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående ombyggnad av järnvägslinjen Harmånger —Bergsjö till normalspår.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 210—211.

i

nans förvärvande ingår därutöver utskiftningsskatt å cirka 2 500 000 kronor,

vilket belopp emellertid skulle täckas av statens järnvägars driftmedel i den

mån vid övertagandet erhållna likvida medel ej förslå för ändamålet.

Med bifall till propositionen har riksdagen dels bemyndigat Kungl. Maj :t att

vidtaga eidorderliga åtgärder för att Stockholm—Västerås—Bergslagens nya

järnvägsaktiebolag skall träda i likvidation, dels föreskrivit, att Stockholm—Västerås—Bergslagens

järnvägar skola från och med den 1 juli 1945 införlivas med

statens järnvägar, dels ock till Förvärv av Stockholm—Västerås—Bergslagens

järnvägar för budgetåret 1945/46 under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,

anvisat ett investeringsanslag av 10 735 600 kronor.

Stockholm den 12 maj 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 211.

Godkänd av första kammaren den 12 maj 1945.

Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition

angående ombyggnad av järnvägslinjen Harmånger

—Bergsjö till normalspår.

(Statsutskottets utlåtande nr 107.)

Till Konungen.

1 propositionen nr 107 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 23 februari 1945,

föreslagit riksdagen att, med godkännande av ett vid propositionen fogat aldal,

besluta, att järnvägslinjen Harmånger-—Bergsjö skall med anlitande av Bergsjö

bredspårsfond av staten ombyggas till normalspår.

Förevarande proposition innefattar förslag rörande ombyggnad till hedspång

av den 20 km långa Bergsjöbanan för en kostnad av cirka 1 000 000 kronor.

Genom anläggningen av ostkustbanan kom den sydliga delen av den tidigare

befintliga smalspåriga järnvägen Hudiksvall—Bergsjö att ingå i nämnda normalspåriga

bana och därmed att bortfalla. I samband med ostkustbanans iråkade

obestånd övertog staten år 1933 sagda bana, varvid Bergsjöbanan också

kom att övergå på staten. De sakkunniga för ostkustbanans inlösen uttalade i

sitt samma år avgivna betänkande, att något krav på Bergsjöbanans breddning

ej kunde på grund av tidigare med banans intressenter ingångna avtal riktas

mot staten. Överhuvud taget kan, såsom nämnda sakkunniga liksom också tidigare

1926 års riksdag framhållit, viss tvekan hysas, örn de trafikekonomiska

betingelserna äro tillräckligt gynnsamma för att motivera banans ombyggnad

till normalspårig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 211—212.

Utan att emellertid nu ingå på den närmare innebörden av de juridiska förpliktelser,

som staten genom ostkustbanans övertagande kan hava iklätt sig

gentemot Bergsjöbanans intressenter, anser riksdagen starka billighetsskäl tala

för ett bifall till propositionens förslag. Beträffande såväl skogstillgångar som

andra naturliga produktionsförutsättningar synes den desslikes ovanligt rikt

befolkade Bergsjöbygden vara rätt lyckligt lottad. De omlastningar vid övergångsstationen

Harmånger och de övriga olägenheter, som de nuvarande olika

spårvidderna medföra, måste tvivelsutan verka hämmande på samfärdsel och

näringsliv. Av de omfattande utredningar som från orten förebragts framgår,

att denna trakts förseende med jämvägskommunikationer av en mera tidsenlig

och normal standard skulle med största sannolikhet verka i hög grad utveckla

gsbef räm jande.

Med bifall alltså till propositionen har riksdagen, med godkännande av det

vid propositionen fogade avtalet, beslutat, att järnvägslinjen Harmånger—

Bergsjö skall med anlitande av Bergsjö bredspårsfond av staten ombyggas till

normalspår.

Stockholm den 12 maj 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 212.

Godkänd av första kammaren den 12 maj 1945.

Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1945.

Riksdagens sknvelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående

fortsatt utbyggnad av statsbanan Mönsterås—-Fagerhult.

(Statsutskottets utlåtande nr 108.)

Till Konungen.

I de likalydande motionerna 1:138 och II: 264 har hemställts, att riksdagen

hos Kungl. Maj :t ville anhålla att frågan örn fortsatt utbyggnad av Mönsterås

—Fagerhult järnväg, så att lämplig anknytning vinnes till Hultsfred—Växjö

järnväg, överlämnades till 1943 års järnvägskommitté för utredning.

Över motionerna har, efter därom av riksdagens vederbörande utskott i vederbörlig

ordning gjord framställning, järnvägsstyrelsen den 26 februari 1945

avgivit yttrande.

Såsom i motionerna framhålles ha järnvägarna inom Kalmar län tillkommit

på enskilt initiativ. Trots lokalt gjorda betydande uppoffringar har länet ej

kunnat erhålla ett bannät av samma kapacitet som de trakter av riket, där staten

sörjt för järnvägskommunikationerna. Den i motionerna avsedda, i västlig

huvudriktning löpande, 70 km. långa Mönsteråsbanan slutar sålunda mitt i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.