Sök i Ratio Lex

Riksdagens skrivelse nr 211—212

1945-05-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1945:212, Riksdagens skrivelse nr 211—212

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse nr 211—212.

Utan att emellertid nu ingå på den närmare innebörden av de juridiska förpliktelser,

som staten genom ostkustbanans övertagande kan hava iklätt sig

gentemot Bergsjöbanans intressenter, anser riksdagen starka billighetsskäl tala

för ett bifall till propositionens förslag. Beträffande såväl skogstillgångar som

andra naturliga produktionsförutsättningar synes den desslikes ovanligt rikt

befolkade Bergsjöbygden vara rätt lyckligt lottad. De omlastningar vid övergångsstationen

Harmånger och de övriga olägenheter, som de nuvarande olika

spårvidderna medföra, måste tvivelsutan verka hämmande på samfärdsel och

näringsliv. Av de omfattande utredningar som från orten förebragts framgår,

att denna trakts förseende med jämvägskommunikationer av en mera tidsenlig

och normal standard skulle med största sannolikhet verka i hög grad utveckla

gsbef räm jande.

Med bifall alltså till propositionen har riksdagen, med godkännande av det

vid propositionen fogade avtalet, beslutat, att järnvägslinjen Harmånger—

Bergsjö skall med anlitande av Bergsjö bredspårsfond av staten ombyggas till

normalspår.

Stockholm den 12 maj 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 212.

Godkänd av första kammaren den 12 maj 1945.

Godkänd av andra kammaren den 12 maj 1945.

Riksdagens sknvelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående

fortsatt utbyggnad av statsbanan Mönsterås—-Fagerhult.

(Statsutskottets utlåtande nr 108.)

Till Konungen.

I de likalydande motionerna 1:138 och II: 264 har hemställts, att riksdagen

hos Kungl. Maj :t ville anhålla att frågan örn fortsatt utbyggnad av Mönsterås

—Fagerhult järnväg, så att lämplig anknytning vinnes till Hultsfred—Växjö

järnväg, överlämnades till 1943 års järnvägskommitté för utredning.

Över motionerna har, efter därom av riksdagens vederbörande utskott i vederbörlig

ordning gjord framställning, järnvägsstyrelsen den 26 februari 1945

avgivit yttrande.

Såsom i motionerna framhålles ha järnvägarna inom Kalmar län tillkommit

på enskilt initiativ. Trots lokalt gjorda betydande uppoffringar har länet ej

kunnat erhålla ett bannät av samma kapacitet som de trakter av riket, där staten

sörjt för järnvägskommunikationerna. Den i motionerna avsedda, i västlig

huvudriktning löpande, 70 km. långa Mönsteråsbanan slutar sålunda mitt i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 212—213.

9

skogsbygden vid Fagerhult. På grund av finansieringssvårigheter kunde ej den

cirka 15 Ion långa slutsträckan fram till järnvägen Hultsfred—Växjö fullbordas.

Sedan Mönsteråsbanan numera förstatligats, har ånyo framförts frågan örn

denna banas framdragning till Hultsfred—Växjöjärnvägen, vilken likaledes är

av 0,891 meters spårvidd. Som föreningsstation har i motionerna förordats

Triabo. För egen del vill riksdagen framhålla, att även andra anslutningspunkter

kunna tänkas. I detta avseende må nämnas Åseda, där redan nu Hultsfred—Växjö-

och Nässjö—Kalmar lin jerna mötas. Utan att i frågans outredda

läge taga ställning till detta detalj spörsmål lika litet som till ärendet i övrigt

finner riksdagen, i likhet med järnvägsstyrelsen, erinran ej vara att framställa

mot att frågan överlämnas till 1943 års järnvägskommitté.

Riksdagen får alltså, i anledning av motionerna 1:138 och II: 264, hos Kungl.

Maj :t anhålla, att frågan om en utsträckning av järnvägen Mönsterås—Fagerhult

fram till banlinjen Hultsfred—Växjö må överlämnas till 1943 års järnvägskommitté

för att tagas i övervägande i samband med övriga inom kommittén

pågående utredningar örn en rationalisering av landets smalspåriga järnvägssystem.

Stockholm den 12 maj 1945. ■

Med undersåtlig vördnad.

Nr 213.

Godkänd av första kammaren den 9 maj 1945.

Godkänd av andra kammaren den 9 maj 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg.

(Statsutskottets utlåtande nr 115.)

Till Konungen.

I propositionen nr 205 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 9 mars 1945,

föreslagit riksdagen att till Tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg å kapitalbudgeten

under Statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1945/46

anvisa ett investeringsanslag av 645 000 kronor.

För ifrågavarande tillbyggnad av landsstatshuset i Göteborg anvisades av

1944 års riksdag anslag på årets beredskapsstat. Riksdagen fann företaget så

angeläget, att detsamma upptogs på beredskapsstat II och ej på beredskapsstat

III såsom Kungl. Majit föreslagit. Enligt vad nu ytterligare företagna

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.