Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om förstatligande av de svenska gatoch kantstensindustrierna.

1945-06-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1945:326, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om förstatligande av de svenska gatoch kantstensindustrierna.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse nr 325—326.

slagit riksdagen medgiva, att Kungl. Maj :t må bemyndiga järnvägsstyrelsen att

på villkor, som i statsrådsprotokollet angivits och i övrigt bestämmas av Kungl.

Maj :t, å kronans vägnar åtaga sig borgensansvar för lån till aktiebolaget Svenska

godscentraler, aktiebolaget Landtransport och aktiebolaget Nordisk biltjänst

intill ett belopp av 2 000 000 kronor.

Till frågan örn statens järnvägars delägarskap i den bil- och transportförmedlingsverksamhet,

som bedrives av aktiebolaget Svenska godscentraler och

därmed samförvaltade företag, hava statsmakterna redan år 1942 tagit ställning.

Även örn dessa företags utvecklingsmöjligheter och räntabilitet för närvarande

te sig svårbedömliga, anser riksdagen sig böra medgiva, att staten i proportion

till sitt aktieinnehav medverkar till anskaffande av erforderligt kapitaltillskott

för företagens verksamhet.

Mot de av departementschefen förordade formerna för denna medverkan har

riksdagen ej funnit anledning till erinran. I den mån de enskilda intressenterna

i stället för att ikläda sig borgen för lån till de gemensamt ägda företagen,

i enlighet med vad i propositionen förutsatts, själva utlåna medel till dessa, må

Kungl. Maj :t äga att, därest ränteläget ändras eller förhållandena i övrigt det

påkalla, besluta örn härav föranledd ändring i räntan på lånen.

Riksdagen får under åberopande av det anförda anmäla, att riksdagen, med

bifall till Kungl. Maj :ts förslag, medgivit, att Kungl. Maj :t må bemyndiga

järnvägsstyrelsen att på villkor, som i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 2 mars 1945 angivits och i övrigt bestämmas av Kungl.

Maj :t, å kronans vägnar åtaga sig borgensansvar för lån till aktiebolaget Svenska

godscentraler, aktiebolaget Landtransport och aktiebolaget Nordisk biltjänst

intill ett belopp av 200 000 kronor.

Stockholm den 7 juni 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 326.

Godkänd av första kammaren den 7 juni 1945.

Godkänd av andra kammaren den 7 juni 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner

om förstatligande av de svenska gat- och kantstensindustrierna.

(Statsutskottets utlåtande nr 153.)

Till Konungen.

I de likalydande motionerna 1:27 och II: 80 har hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla dels att en allsidig utredning örn förstatligande

av de svenska gat- och kantstensindustrierna måtte företagas, dels

ock att riksdagen snarast möjligt måtte föreläggas de förslag till åtgärder, till

vilka utredningen må föranleda.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 326.

11

flat- och kantstensindustrien är, såsom riksdagen tidigare vid olika tillfällen

i samband med prövning av föreliggande frågor örn anslag till statliga steninköp

haft anledning erinra, en jämförelsevis ling industri, huvudsakligen beroende

av utländsk efterfrågan. Den av svensk granit huggna gatstenen är

alltjämt att anse som ett fullt tidsenligt vägbeläggningsmaterial. Framförallt

på platser, där beläggningarna liro utsatta för stark påfrestning, framträder

den svenska gatstenens värde, något som bör beaktas vid bedömandet av gatstensindustriens

förmåga att framdeles hävda sig på såväl den utländska som

den inhemska marknaden.

Till belysning av den svenska gatstensindustriens karaktär av exportindustri

ina framhållas att under normala förhållanden cirka 90 procent av tillverkningen

exporteras. Vid slutet av 1920-talet, då industrien nådde sin hittills

största omfattning, sysselsattes inom densamma i runt tal 7 000 man mot för

närvarande cirka 1 000 man. Den därefter inträffade depressionens botten

nåddes år 1935 med en exjjort av i runt tal 93 000 ton. År 1936 hade emellertid

exporten fördubblats och uppgick följande år till 274 000 ton. Därefter

ledde de internationella förvecklingarna till en förnyad nedgång. Under det

senaste världskriget har avsättningen å den utländska marknaden av naturliga

skäl praktiskt taget upphört. De samhälleliga ingripanden, som därvid påkallats

av ett ovanligt svårt arbetslöshetsläge, ha — förutom i offentliga vägarbeten

och andra hjälpåtgärder av vanlig typ — bestått i statliga inköp av gatsten.

Avsättningsmöjligheterna för gatsten på den inhemska marknaden hava av

företagarna åtminstone tidigare endast i mycket begränsad utsträckning tillvaratagits.

På grund härav och till följd av den hämmade exporten har gatstensproduktionen

sedan en lång följd av år tillbaka krävt starka, av sociala omsorger

betingade statsingripanden. Trots dessa och trots att stenen till alldeles

övervägande del användes på de allmänna vägarna står staten utan möjlighet

att utöva något direkt inflytande över de olika firmornas sätt att tekniskt och

förvaltningsmässigt ordna produktionen.

I sitt i mars år 1939 avgivna betänkande har 1937 års granitutredning, som

tillkom enligt hemställan av 1936 års riksdag, vitsordat behövligheten av koncentration

av gat- och kantstensindustrien till geografiskt skilda, med lämpliga

berg utrustade områden, varvid genom ändamålsenliga sammanslagningsåtgärder

nuvarande splittring av verksamheten på ett flertal sinsemellan med

varandra inom samma område konkurrerande firmor borde motverkas. Detta

förslags realiserande torde vara en grundförutsättning för att den svenska gatstensindustrien

åter skall bliva bärig. Det lärer dock knappast vara att hoppas

att en dylik koncentration skall kunna åstadkommas utan statligt initiativ

och utan statlig medverkan.

Där granitbrottens belägenhet och de lokala förhållandena i övrigt göra så

lämpligt förtjäna också undersökas möjligheterna till fortsatt övergång från

småbrottsdrift, vid vilken stenhuggaren själv tar ut blocket ur berget, till storbrottsdrift,

vid vilken blocken av särskilda dagsverkare sprängas och uttagas

ur granitbrotten. En sådan övergång torde åtminstone för västkustens del alltjämt

betraktas som en ganska nödvändig rationaliseringsåtgärd. En svårighet,

sorn kan inverka hindrande på denna koncentration, är egnahemsväsendets utbredning

inom stenhuggarkåren. Men enligt vad som upplysts torde denna

svårighet åtminstone på vissa platser ej vara oövervinnlig. Även örn såsom

önskvärt är driften vid en del mindre brytvärdiga småbrott nedlägges torde

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse nr 326.

nämligen arbetarna vid dessa kunna sysselsättas å andra platser, ej mera avlägsna

än att de kunna bo kvar i sina egna hem.

Även behoven av en mera fullständig samt också mera tidsenlig maskinutrustning

(borrmaskiner, kranar och transportmedel) kräva ökad uppmärksamhet.

En annan av motionärerna påvisad olägenhet är konkurrensen om bergområden,

vilka inom de olika stenkommunerna mindre planmässigt inköpas eller

arrenderas av de skilda stenföretagen. Härigenom torde produktionskostnaderna

onödigt ökas.

I den mån den yngre arbetskraften sökt sig bort från industrien eller rättare

med hänsyn till reglerna för statsbeställningarna varit förhindrade arbeta inom

densamma har nyrekryteringsfrågan efter hand blivit ett alltmer aktuellt problem.

Frågan hur lärlingar skola kunna utbildas och tillförsäkras sin framtida

utkomst från yrket har hittills av företagarna lämnats så gott som helt obeaktad.

De yngre stenhuggarna hava i stor utsträckning varit att söka bland

de äldres söner, vilka läll sig yrket av sina fäder. En förutsättning för stenindustriens

fortbestånd lärer vara att ny arbetskrafts anställning och utbildning

kan ske efter mera tidsenliga principer.

Icke endast en teknisk utan också en ekonomisk och rent förvaltningsmässig

rationalisering av driften anses påkallad. Vid sidan av fyra från varandra

åtminstone förvaltningsekonomiskt helt skilda storföretag arbetar inom denna

industrigren ett tiotal andra firmor av växlande storleksordning. Örn en

koncentration ägde rum kunde, såsom motionsvis framhållits, förvaltningskostnaderna

nedbringas, upplags- och utlastningsplatser centraliseras och de maskinella

anordningarna bättre utnyttjas.

Såsom förut erinrats framlade 1937 års granitutredning sitt betänkande i

mars 1939 eller alltså före det senaste världskrigets utbrott. De ändrade förhållanden,

som kriget medfört särskilt vad exportmarknaden beträffar, lära,

göra det befogat, att en förnyad undersökning nu företages örn gatstensindustriens

framtidsutsikter och örn utvägarna att genomföra den sanering av densamma,

som med varje år som går framstår som alltmera betydelsefull. Vid nu

nämnd undersökning bör även övervägas lämpligheten av ett statligt övertagande

av gat- och kantstensindustrien.

Även av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som genom sitt handhavande av

de statliga gatstensinköpen förvärvat en ingående kännedom örn hithörande

produktion, har vitsordats, att den nuvarande splittringen inom gatstensindustrien

medför olägenheter. Styrelsen har också förordat, att en utredning rörande

gat- och kantstensindustrien kommer till stånd.

Sammanfattningsvis vill riksdagen alltså framhålla behovet av snara åtgärder

under statens medverkan för en teknisk och ekonomisk omläggning och en allmän

rationalisering av den svenska gatstensindustrien. Ett sådant krav måste

framträda som särskilt berättigat på grund av de enskilda företagarnas oförmåga

att ordna den för arbetarna synnerligen påfrestande gatstenstillverkningen

så, att den kan lämna de däri sysselsatta en något så när tillfredsställande försörjning.

Vad riksdagen sålunda anfört avser i huvudsak själva gat- och kantstensindustrien.

Vid sidan härav förefinnes inom stendistrikten en betydande tillverkning

av block- och byggnadssten. Block- och byggnadsstenstillverkningarna

äro emellertid i allmänhet lokalt skilda från gatstenstillverkningen och förutsätta

i varje fall hos stenhuggaren en annan utbildning och arbetsteknik. Företagsmässigt

sett torde emellertid dessa båda senare produktionsgrenar lia ett

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse nr 326—327.

13

sådant samband med gatstenstillverkningen att en kommande utredning ej bör

uteslutas från att taga även deras organisationsproblem i betraktande.

I anslutning till de i ämnet väckta motionerna får riksdagen hos Kungl. Maj :t

anhålla om en allsidig och förutsättningslös utredning rörande rationalisering

av den svenska gat- och kantstensindustrien med beaktande därvid humvida

ett förstatligande av densamma kan vara påkallat, samt örn framläggande för

riksdagen av de förslag till åtgärder, som av utredningen kunna föranledas.

Stockholm den 7 juni 1945.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 327.

Godkänd av första kammaren den 7 juni 1945.

Godkänd av andra kammaren den 7 juni 1945.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående höjning av medlemsbidraget till de erkända

lokalsjukkassorna m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 140.)

Till Konungen.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under femte huvudtiteln (punkterna

53 och 55) föreslagit riksdagen att såsom förslagsanslag för budgetåret 1945/46

anvisa till Bidrag till sjukkassor 32 500 000 kronor och till Moderskapspenning

2 300 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj :t, med ändring av ovannämnda förslag i vad detsamma

avser anslag till bidrag till sjukkassor, i propositionen nr 175, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 23

februari 1945, föreslagit riksdagen att dels godkänna de ändrade grunder för

medlemsbidrag till de erkända lokalsjukkassorna, som av departementschefen

förordats, att tillämpas från och med den 1 juli 1945, dels till Bidrag till sjukkassor

för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av 33 100 000 kronor,

dels ock godkänna de ändrade grunder för vederlag till centralsjukkassa för

biträde vid handhavandet av verksamheten enligt förordningen örn moderskapspenning,

som av departementschefen förordats, att tillämpas från och med den

1 juli 1945.

Den i sistnämnda proposition framlagda utredningen har på ett övertygande

sätt påvisat, att behov föreligger av höjda medlemsbidrag till de erkända lokalsjukkassorna.

I fråga örn storleken av bidragshöjningen har Kungl. Maj :ts förslag

ej föranlett erinran från riksdagens sida. Riksdagen har alltså medgivit,

att bidraget per år och medlem till lokalsjukkassa höjes med i allmänhet 50 öre

men i fråga örn lokalsjukkassa i de fyra nordligaste länen med en krona.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.